FARLIGT GODS OLYCKOR MED AMMONIAKLÖSNING Konsekvensbeskrivning. Stefan Lamnevik Oktober 2009

Relevanta dokument
BESKJUTNING AV ACETYLEN- FLASKOR INOMHUS

Riskanalys Luma Metall med avseende på påverkan för ny detaljplan för Karlssons äng

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

PM. Komplettering avseende miljöriskanalys

STRANDÄNGEN JÖNKÖPING FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA Version 2

PM Bedömning av riskavstånd vid spridning av brandgaser med bekämpningsmedel

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

Skövde Slakteri AB SKÖVDE RISKUTREDNING AVSEENDE AMMONIAK- OCH GASOLHANTERING. Malmö

KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Framtagande av nya rekommendationer för riskområden vid utsläpp av giftiga gaser

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

BILAGA 3 Underlag för beräkning av individrisk och samhällsrisk (riskberäkningar)

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

Komplettering av Riskanalys för ny kraftvärmeanläggning med avseende planerat bostadsområde vid Igelsta Strand

UPPDRAGSLEDARE. Henrik Georgsson UPPRÄTTAD AV

Materia Sammanfattning. Materia

KV LINNEDUKEN 1 STOCKHOLM BRANDSKYDDSTEKNISK UTREDNING. Strålningsberäkning

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Olyckors miljöpåverkan

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

PM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

The Arctic boundary layer

BILAGA 2 Beräkning av konsekvens för olycka med farliga ämnen och farligt gods (konsekvensberäkningar)

Utlåtande gällande spridning av biogas avseende gasklocka med gummimembran

Vad är vatten? Ytspänning

PM Riskbedömning avseende ammoniakhantering vid Ellco Food AB i Kävlinge Underlag till detaljplanen för kv. Exporten 15 m.fl.

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

HYDRAULIK Rörströmning I

Säkerhetsriskanalys och riskbedömning

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR. Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 1 (7) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

iskanalys över riksväg 50 genom Motala stad

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

SwemaAir 5 Bruksanvisning vers 1.01 MB

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Bilagan till förordning 1999:382. Del 1 Namngivna ämnen Klor Metanol Gasol. Del 2 Kategorier Mycket giftiga Giftiga Brandfarliga

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

WindPRO version jan 2009 Project:

Värmelära. Fysik åk 8

PM Trelleborgs Hamn rådgivning

Vätskors volymökning

Riskutredning Kranskötaren 5 och Svarvaren 4

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Mönsterås kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot Kv. Musseronen 1 m.fl. Mönsterås kommun

Insatsplaner kem. Rickard Hansen Kiruna räddningstjänst Tfn: Fax:

Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Kyltekniska Föreningen

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Komplettering Hus B

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Innehållsförteckning

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

HUVUDTESTER. Lars Hägglund

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Status

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

Fig. 2: Inkoppling av lindningarna / Winding wiring diagram

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tabell 1. Frekvens för dimensionerande läckage. Läckage leder till antändning i 3,3 % av fallen [2].

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Transkript:

Stefan Lamnevik AB FARLIGT GODS OLYCKOR MED AMMONIAKLÖSNING Konsekvensbeskrivning Stefan Lamnevik Oktober 2009 Stefan Lamnevik AB Organisationsnumber Plusgiro Bankgiro Hyltingeö Ersta 556619-8981 32 33 87-1 5370-4334 646 96 STJÄRNHOV Tel: +46-158 - 404 20 E-mail: stefan.lamnevik@minmail.net 1

SAMMANFATTNING Stefan Lamnevik AB har av Sweco Environment fått i uppdrag att beskriva konsekvenser av två olycksscenarier vid transport av ammoniak i form av en 25 %-ig lösning av ammoniak i vatten med tankbil. Transport av ammoniaklösning avses ske under perioden oktober april (under eldningssäsongen), medeltemperatur ca 5 o C. I det första scenariot skadas bilens tank av ett utstickande föremål som ger ett hål med inbuktade kanter med 5 cm diameter genom vilket ammoniaklösningen strömmar ut och hamnar på vägbanan. Tanken är fylld så att det finns 2 m ammoniaklösning över hålets nivå. 6,2 liter per sekund strömmar ut och bildar en rännil med bredden 0,8 m fram till en avloppsbrunn 25 m längre bort. Gasformig ammoniak avdunstar genom inverkan av luftens och vägbanans värmeinnehåll och genom solens instrålning. Avdunstningen är störst under den första minuten och sjunker sedan p g a avkylning av luft och vägbana. Från rännilen avdunstar i genomsnitt under en 10 min period 0,00382 kg ammoniak per sekund. Gasen följer vinden och dess koncentration ger upphov till följande skador om den inandas under 5 minuter: dödsfall <10 m akut vårdbehov 10 m vårdbehov 47 m Om man tar hänsyn till att ammoniak avdunstas från en långsträckt rännil minskar riskavstånden tvärs rännilen till 10 m och mindre än 10 m vid vindriktning tvärs rännilen. I det andra scenariot rivs tankens sida upp av ett vasst föremål så att en reva med längden 2 m och vidden 5 mm skapas. Tanken antas som tidigare vara fylld så att vätskeytan liggen 2 m över hålet. 37,6 liter per sekund strömmar ut och bildar en rännil med bredden 1,9 m fram till en avloppsbrunn 25 m längre bort. Från rännilen avdunstar 0,00888 kg ammoniak per sekund. Gasen följer vinden och dess koncentration ger upphov till följande skador om den inandas under 5 minuter: dödsfall <10 m akut vårdbehov 16 m vårdbehov 84 m 2

INNEHÅLL Sammanfattning 2 Uppdraget 4 Data för ammoniaklösning 5 Utflöde ur tank 6 Avdunstning av ammoniak 9 Diskussion 14 Möjliga riskreducerande åtgärder 16 Litteratur 17 sid 3

UPPDRAGET Stefan Lamnevik AB har av Sweco Environment fått i uppdrag att beskriva konsekvenser av två olycksscenarier vid transport av ammoniak i form av en 25 %-ig lösning av ammoniak i vatten med tankbil. Transport av ammoniaklösning avses ske under perioden oktober april (under eldningssäsongen), medeltemperatur ca 5 o C. Scenario 1 Bilens tank skadas vid en trafikolycka av ett utstickande föremål som ger ett hål med inbuktade kanter med 5 cm diameter genom vilket ammoniaklösningen strömmar ut och hamnar på vägbanan. Tanken är fylld så att det finns 2 m ammoniaklösning över hålets nivå. Scenario 2 Tankens sida skadas vid en trafikolycka av ett vasst föremål så att en reva med längden 2 m och vidden 5 mm skapas. Tanken antas som tidigare vara fylld så att vätskeytan liggen 2 m över hålet. Atmosfäriska data Vid olyckstillfället antas följande data gälla: Temperatur +5 o C Vindstyrka 5 m/s Stabilitetsklass Pasquil D Slät mark 4

DATA FÖR AMMONIAKLÖSNING Koncentration 25 vikt-% ammoniak Densitet 910 kg/m 3 S Fischer et al (1997) Kokpunkt 311 K Ångtryck 48,6 kpa vid 293 K Förångningsvärme 1,79 MJ/kg R C Weast (1970) Ångtryck vid 278 K har beräknats ur ångtrycksdata för 293 och 311 K genom 1/T extrapolation, se diagram nedan. 100 90 80 70 60 Ångtryck kpa 50 40 30 20 10 0 0,00320,003250,00330,003350,00340,003450,00350,00355 0,00360,00365 Ångtrycket vid kokpunkten, 101kPa har beräknas ha partialtryck av vattenånga av 6,6 kpa och av ammoniak av 94,4 kpa. p kpa = 231313/T + 838,1 Beräknat ångtryck för 278 K 6,0 kpa 5 1/T

UTFLÖDE UR TANK Scenario 1 Beräkning med IPS-GAS2.EXE Utflöde ur 5 cm hål med intryckta kanter = 5,60 kg/s = 5,60/0,910 = 6,15 liter/s = 0,00615 m 3 /s Hur fort rinner vätskan? 6 Hastigheten bestäms av vägens höjdskillnad V = (2gh) ½ V = 1 m/s vid5 cm höjdskillnad

Vägen har en lutning åt sidan med ca 2 % (2 cm/m). Area på ammoniakströmmen = a*0,02*a/2 Volym av ammoniakströmmen = 1*a*0,02*a/2 = 0,00615 m 3 /s a = (0,00615*2/0,02) 1/2 = 0,78 m Rännilens bredd längs gatan = 0,78 m Rännilen bedöms få en längd av 25 m längs gatan innan den försvinner ner i en gatubrunn. Scenario 2 Utflöde ur hål 2 m x 5 mm med raka hålkanter = 34,2 kg/s = 34,2/0,91 = 37,6 liter/s = 0,0376 m 3 /s. 7

Area på ammoniakströmmen = a*0,02*a/2 Volym av ammoniakströmmen = 1*a*0,02*a/2 = 0,0376 m 3 /s a = (0,0376*2/0,02) 1/2 = 1,94 m Rännilens bredd längs gatan = 1,94 m Rännilen bedöms få en längd av 25 m längs gatan innan den försvinner ner i en gatubrunn. 8

AVDUNSTNING AV AMMONIAK Här har använts i S Fischer et al (1997) beskriven metodik för beräkning av vanlig avdunstning i kap. 7.3, d v s vätskans kokpunkt är högre än omgivningstemperaturen. I modellen har pölen en cirkulär form med diametern D m. Energi tillförs från luften, från underlaget och från solen, energi förloras i form av avdunstningsavkylning. Vi försummar här inverkan av solstrålningen, då den under okt april knappast överstiger 10 W/m 2. Under vår och försommar maj juni rapporterade radio P5 Stockholm tidigare när det var skönt i väderleksrapporten då talade man om att solinstrålningen var 200 W/m 2. Nedan anges med beteckningar enligt kap. 3, ingångs- och beräkningsvärden. Förångningsvärme av ammoniak: 1,79 MJ/kg Ångtryck av ammoniak vid 278 K: 6000 Pa Gaskonstant för ammoniak: 488,8 J/(kg*K) Temperatur: +5 o C Atmosfärstryck: 101000 Pa Luftens spec. värme: 1000 J/(kg*K) Flyktighet vid 5 o C, X s (278)= 6000/(488,8*278) = 0,0442 kg/m3 Vindhastighet: 5 m/s D har beräknats för en pöl 0,8*25m (scenario 1) till 5 m respektive 7,8 m för scenario 2 med pölstorlek 1,9*25 m Massöverföringstal, k k scenario 1 = 0,0020*(5/1) 7/9 *(1/5) 1/9 *f(278) = 0,006029 m/s k scenario 2 = 0,0020*(5/1) 7/9 *(1/7,8) 1/9 *f(278) = 0,005738 m/s Korrektionsfaktor för massöverföringstalet, f(298) = (101000/6000)*ln101000/(101000-6000) = 1,031 Spec. avdunstningen, e a = k*x s (278) = 0,000266 kg/(m 2 *s) (scenario 1) = 0,000253 kg/(m 2 *s) (scenario 2) Spec. avdunstningen, e = e a e a /(1+(1,63*101000*1000*278)/((1,79*10 6 )2*0,0442) e = 6,51*10-5 (scenario 1) e = 6,19*10-5 (scenario 2) Underlagets värmekonduktivitet, K G : 0,92 J/(m*s*K) Underlagets värmediffusivitet, G : 4,2*10-7 m 2 /s Spec. avdunstningen, e M (t) = (e *t 1/2 + e a *G)/(t 1/2 + G), t = tid (s) G = (K G /( * G )*(488,8/k)*278/((1,79*10 6 ) 2 *X s /278 + 1,63*101000*1000) G = 26,80 (scenario 1) G = 28,16 (scenario 2) tid, s kg/(m 2 *s) e M (t) scenario 1 0 0,000266 60 0,000221 120 0,000208 300 0,000187 Medelvärde under 10 min = 600 0,000170 0,000191 kg/(m 2 *s) 9

tid, s kg/(m 2 *s) e M (t) scenario 2 0 0,000253 60 0,000212 120 0,000200 300 0,000180 Medelvärde under 10 min = 600 0,000164 0,000187 kg/(m 2 *s) 10

SPRIDNING I LUFT För spridning i luft har använts ALOHA 5.4.1. Scenario 1 Källstyrka = 0,000191 kg/(m 2 *s) * 0,8*25 m2 = 0,00382 kg/s ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 5 meters/second from N at 3 meters Ground Roughness: open country Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 5 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 0.00382 kilograms/sec Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 229 grams/min Total Amount Released: 13.8 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : less than 10 meters(10.9 yards) --- (12352 mg/(cu m)) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Orange: 10 meters --- (495 mg/(cu m)) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Yellow: 47 meters --- (24 mg/(cu m)) Valda koncentrationer ger enligt S Fischer et al (1997): Röd: Död vid exponering i 5 min < 10 m avstånd Orange: Akut vårdbehov vid exponering i 5 min 10 m avstånd Gul: Vårdbehov vid exponering i 5 min 47 m avstånd 11

meters 30 10 0 10 30 0 >=12352 mg/(cu m) (not drawn) >=495ppm(not drawn) >=24 ppm Confidence Lines 20 40 60 80 meters Scenario 2 Källstyrka = 0,000187 kg/(m 2 *s) * 1,9*25 m2 = 0,00888 kg/s ATMOSPHERIC DATA: (MANUAL INPUT OF DATA) Wind: 5 meters/second from N at 3 meters Ground Roughness: open country Cloud Cover: 5 tenths Air Temperature: 5 C Stability Class: D No Inversion Height Relative Humidity: 50% SOURCE STRENGTH: Direct Source: 0.00888 kilograms/sec Source Height: 0 Release Duration: 60 minutes Release Rate: 533 grams/min Total Amount Released: 32.0 kilograms Note: This chemical may flash boil and/or result in two phase flow. Use both dispersion modules to investigate its potential behavior. THREAT ZONE: Model Run: Gaussian Red : less than 10 meters(10.9 yards) --- (12352 mg/(cu m)) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. 12

Orange: 16 meters --- (495 mg/(cu m)) Note: Threat zone was not drawn because effects of near-field patchiness make dispersion predictions less reliable for short distances. Yellow: 72 meters --- (24 mg/(cu m)) Röd: Död vid exponering i 5 min < 10 m avstånd Orange: Akut vårdbehov vid exponering i 5 min 16 m avstånd Gul: Vårdbehov vid exponering i 5 min 84 m avstånd 30 meters 10 0 10 30 0 20 40 60 80 100 meters >=12352 mg/(cu m) (not drawn) >=495ppm(not drawn) >=24 ppm Confidence Lines 13

DISKUSSION Den modell som använts för avdunstning avser avdunstning från en cirkelrund pöl. Beräknade riskavstånd blir då i vårt fall troligen starkt överskattade vid vindriktning tvärs vägbanan och våra smala rännilar med längd 25 m längs vägbanan. Om man tänker sig att ammoniakmolnet i stället alstras av en rad små pölar som ligger på linje längs gatan och beräknar koncentrationen av ammoniak från varje pöl i riktning tvärs vägbanan blir resultatet följande. Scenario 1 Pölarea: 0,8*0,8 = 0,64 m 2, motsvarar en diameter av 0,9 m för en cirkulär pöl. Med samma indata som i tidigare avdunstningsberäkningar ger detta följande värden på den specifika avdunstningen: e M (t) scenario 1 tid, s kg/(m 2 *s) 0 0,000322 60 0,000259 120 0,000242 300 0,000215 600 0,000194 Medelvärde 0,000225 Källstyrka: 0,000225*0,64 = 0,000144 kg/s Beräkningar med ALOHA 5.4.1 för denna vindstyrka vid kontinuerligt utsläpp ger följande riskavstånd: Röd: Död vid exponering i 5 min < 10 m avstånd Orange: Akut vårdbehov vid exponering i 5 min < 10 m avstånd Gul: Vårdbehov vid exponering i 5 min 10 m avstånd Dessa riskavstånd tvärs rännilen bedöms som mer troliga än de som beräknats för en enda cirkulär yta. Riskavstånd längs med rännilen bedöms vara tidigare beräknade och bör räknas från rännilens början eller slut (beroende på vindriktningen). Scenario 2 Pölarea: 1,9*1,9 = 3,61 m 2, motsvarar en diameter av 2,1 m för en cirkulär pöl. Med samma indata som i tidigare avdunstningsberäkningar ger detta följande värden på den specifika avdunstningen: e M (t) scenario 1 tid, s kg/(m 2 *s) 0 0,000293 60 0,000240 120 0,000224 300 0,000201 600 0,000182 Medelvärde 0,000209 14

Källstyrka: 0,000209*3,61 = 0,00754 kg/s Beräkningar med ALOHA 5.4.1 för denna vindstyrka vid kontinuerligt utsläpp ger följande riskavstånd: Röd: Död vid exponering i 5 min < 10 m avstånd Orange: Akut vårdbehov vid exponering i 5 min 14 m avstånd Gul: Vårdbehov vid exponering i 5 min 77 m avstånd Dessa riskavstånd tvärs rännilen skiljer sig obetydligt från de som beräknats för en enda cirkulär yta. 15

MÖJLIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Det går att minska konsekvenserna för trafikolyckor som leder till utflöde av ammoniak med två åtgärder, som båda ger effekt: Hastighetsbegränsning till 30 km/tim Slät trafikmiljö Tankarna till farligt godsfordon har sådan hållfasthet att de normalt håller för trubbigt våld i låga kollisionshastigheter. Enligt statistik för olyckor med farligt godsfordon på öppen väg (hastighetsbegränsning 70 100 km/tim) ligger sannolikheten för utflöde av innehållet vid avåkning eller kollision på ca 10 % för tankfordon som inte är avsedda för gaser (där är siffran ca 1 %). Sänks hastigheten från 70-100 km/tim till 30 km/tim minskas deformationsvåldet med en faktor 5 11 vilket leder till färre och mindre skador. Att även ta med vägmiljön i det skademinskande arbetet är vad man just börjat göra inom vägbyggnadsområdet (Vägverkets arbete mot nollvisionen). Detta kan man mycket väl göra på lokal nivå genom att ta bort föremål som är kantiga och vassa och som man bedömer kan ge punkterings- och skärskador vid påkörning i det aktuella området. 16

LITTERATUR Fischer et al: Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, FOA rapport FOA-R 97-990 SE, Sept. 1997 R C Weast: Handbook of Chemistry and Physics, The Chemical Rubber Company, Cleveland, Ohio, 1971 Aloha 5.4.1, programvara för beskrivning av konsekvenser vid utsläpp av brandfarliga och giftiga gaser, utvecklad av Office of Emergency Management, US Environmental Protection Agency & Emergency Responce Division, US National Oceanic and Atmospheric Administration, www.epa.gov/oem/content/cameo/aloha.htm. IPS-GAS2.EXE, programvara för beskrivning av konsekvenser vid utsläpp av brandfarliga och giftiga gaser, utvecklad av FOI, Stockholm, www.ips.se/forskning.html. 17