Skatteverket i Gbg, Jörgen Amberg (JA) föredragande i KMR. Tvisten gäller vem som varit arbetsgivare åt sjömännen, AMPM i Kungälv eller ICSL på Bahamas. Vi hävdar att AMPM varit verklig arbetsgivare med kontor i Kungälv. Skatteverket hävdar att ICSL på Bahamas, ett bolag som inte har någon personal på Bahamas är verklig arbetsgivare. ICSL har enligt bemanningsavtal hyrt in sjömännen, inte direktanställt dom. Arbetsgivarens lokalisering påverkar sjömännens beskattning. Anställningsförhållandet är ett villkor för hur beskattningen skall ske enligt 183-dagars regel. 1
Vid förhandling i Kammarrätten i Gbg den 17/6, 2016 uppgav Skatteverkets ombud Jörgen Amberg (JA) för domstolen att de avtal som skatteverket via handräckning från ICSL på Bahamas erhållit, utgör de enda gällande anställningsavtalen mellan sjömännen och fartygets ägare (ICSL). JA påstod att de anställnings- och bemanningsavtal som tecknats med bemanningsbolaget (AMPM) endast var skenavtal och att AMPM endast verkat som förmedlare av kontanter. De omfattande bemanningsavtalen mellan AMPM och ICSL har varit gällande sedan den 1 januari 2005. KMR har erhållit alla avtal och anger inledningsvis i domen, att de avtal som finns med bemanningsbolaget stöder att anställningen var hos AMPM. Det finns en omfattande dokumentation som beskriver hur AMPM agerat som verklig arbetsgivare. Påståendet från JA att AMPM endast förmedlat kontanter är uppenbart felaktigt. Text ur domslutet i KMR som stöder anställningen med AMPM: 2
De anställningsavtal (MLC dokument) som JA genom handräckning erhållit från ICSL är dokument som skall kunna uppvisas av rederiet vid hamnstatskontroller enligt krav i en relativt ny konvention MLC 2006. De är inte avsedda för redovisning till SKV vilket bekräftats av de olika rederierna som var kunder hos AMPM (bemanningsbolaget). Transportstyrelsens inspektör, som är utsedd att övervaka att dessa dokument finns tillgängliga ombord när fartygen ankommer hamnar, bekräftar att det är ett tydligt krav i konventionen, att sjömännen tillsammans med rederiet måste underteckna dessa avtal som rederiet ansvarar för formuleringen av. Avtalen är endast avsedda att kunna uppvisas som bevis vid hamnstatskontroller, för att visa att rederiet fullgör sina skyldigheter enligt kraven i konventionen. Kravet gäller alla som har en funktion ombord. JA har inte gjort en fullständig korrekt utredning av kraven i konventionen. Skatteverkets utredare har trots påpekande vägrat att kontakta Transportstyrelsens utpekade ansvarig för konventionsfrågor för att få bekräftat vad de av sjömännen undertecknade avtalen innebär. JA delgav vid förhandlingen i KMR alla ett skriftligt utdrag från konventionen som enligt JA skulle bevisa att sjömännen var anställda av rederiet direkt och inte inhyrda enligt avtalet med AMPM. Genom att sjömännen undertecknat detta anställningsavtal påstår JA att avtalet med AMPM blir ogiltigt. Detta 3
är naturligtvis fel, men kan vara svårt för KMR att genomskåda då JA gav ett intryck av att SKV gjort en fullständig och korrekt utredning av kraven i konventionen MLC2006. Att underlåta att kontrollera med den myndighet i Sverige som är utpekad att bevaka konventionsfrågorna i MLC2006 är inte acceptabelt. Utdrag från MLC2006 som JA delgav alla vid KMR förhandlingen. Mejlsvaret nedan från SKV efter domen, beskriver skatteverkets felaktiga tolkning som JA delgav KMR. Mejlsvar från SKV med diarienummer 450 355 431-16/1152. Det finns enligt Skatteverket inget krav i MLC2006 på att det även ska upprättas anställningsavtal med fartygsägaren/rederiet avseende anställning hos en annan arbetsgivare (bemanningsföretaget). Av MLC2006 framgår att det, när sjömannen inte är anställd av fartygsägaren, i stället för ett anställningsavtal ska finnas evidence of contractual or similar agreements. Exakt vad detta evidence ska innehålla tar Skatteverket inte ställning till men det ska inte vara fråga om ett avtal om anställning. Om det finns ett anställningsavtal ombord ska det således, när sjömannen är inhyrd från ett bemanningsföretag, vara anställningsavtalet med bemanningsföretaget. Det finns i motsats till det SKV påstår, ett tydligt krav i MLC2006 och som översatts av Transportstyrelsen på sin hemsida, att det skall upprättas ett anställningsavtal, ett dokument mellan sjömannen och rederiet som visar villkoren för sjömannen. Det är rederiets ansvar hur avtalet formuleras och de aktuella avtalen som SKV via handräckning erhållit täcker de krav som finns i konventionen. Att dessa avtal ser ut som och betecknas som anställningsavtal är enligt kraven i MLC2006. Om rederiet hade följt den tolkning, som SKV påstår gäller, att det är avtalet mellan bemanningsföretaget och sjömannen som skall finnas ombord, hade fartyget enligt inspektören riskerat kvarstad. Mycket allvarligt och kostsamt för rederiet. Genom detta felaktiga påstående från JA, övertygades KMR att det inte är sannolikt att sjömännen undertecknat dessa avtal beroende på krav i konventionen. KMR har troligen litat på att den tolkning som JA gav var underbyggd och kontrollerad med Transportstyrelsen, och ansett att den inte behövde faktakontrolleras. 4
Text ur domslutet i KMR. I texten i domslutet ovan beskriver KMR att man uppfattat att den utsaga som JA gav till domstolen inte gör det sannolikt, att det är skälet till att sjömännen undertecknat avtalen med ICSL. Något annat syfte, än kravet i konventionen, till att sjömännen skulle underteckna dessa avtal har inte visats av KMR eller SKV. Efter förhandlingen i KMR kontaktades Transportstyrelsen av oss för att säkerställa att de uppgifter vi bifogat i överklagan till KMR som finns på deras hemsida gäller. Tolkningen som SKV beskriver ovan i det diarieförda mejlsvaret visades för Inspektören från Transportstyrelsen som vidimerade att SKV har fel. Det avtal som skall kunna uppvisas måste vara undertecknat av både sjöman och företrädare för fartygets ägare. I PM och tidigare domslut har ifrågasatts om konventionen gällde för Bahamasregistrerade fartyg. Att konventionen var ratificerad av Bahamas redan i februari 2008 och gällde, erkände JA nu vid förhandlingen. 5
Ovanstående är kopierat från Transportstyrelsens(TSS) hemsida. De svenska inspektörerna liksom de utländska accepterar inte att ett avtal mellan bemanningsbolag och sjöman som SKV påstår, utgör godkända handlingar enligt MLC, att uppvisas vid hamnstatskontroller. Inspektörerna kräver dokument som är underskrivna av både redare och sjöman i likhet med de avtal som finns och ICSL begärt att sjömännen undertecknar. Att detta gäller har verifierats genom kontroll med Transportstyrelsen som bekräftar att det som står på deras hemsida gäller. Fredrik Jonsson Sakhandläggare Sjöarbetskonventionen (MLC)/Fartygsapotek Sjö- och luftfartsavdelningen, Transportstyrelsen Direkt: 010-495 33 13 Genom att underlåta att göra en fullständig kontroll av vad konventionen MLC2006 kräver har uppgifterna som JA lämnade till KMR varit ofullständiga, missvisande och därmed oriktiga. SKV har trots bekräftelsen till oss från den i Sverige utpekade myndigheten, Transportstyrelsen, om vad som gäller, vidhållit sin oriktiga uppgift som lämnades i mejlsvaret ovan. Verkställande direktören för AMPM har under ed bekräftat att anställningarna var verkliga. Han har i domstol uppgivet att alla anställningsavtalen och ramavtalen var giltiga. Man kan som anställd inte förväntas ta reda på och påverka varken sin arbetsgivares eller arbetsgivarens uppdragstagares bokföring. Sjöfartsvärlden är komplicerad och det är många bolag inblandade i driften av ett fartyg. Det går inte som anställd att överblicka detta utan man måste få lita på anställningsavtal samt ord från arbetsgivare och rederi om vem som är den faktiska arbetsgivaren. SKV har krävt sjömännen på efterbeskattning för maximala 5 år och lagt på straffavgift med 40 %. 6
Jag har efter domen, i mejl- och telefondialog med Olof Hansson hos SKV, som beskrives som chef över JA, ombett honom att göra den kontroll med Transportstyrelsen som skulle klar ställa vilka krav som gäller. Svaret från honom är att SKV inte har fler kommentarer, då det finns gällande domslut. Om vi anser att SKV lämnat felaktiga uppgifter till KMR bör vi göra en anmälan till JO. 7
Bilaga för att förtydliga JO-anmälan mot skatteverket som gäller skattefrågor som uppstått efter förhandling i KMR i mål den 17/6 2016. SKV har gjort bristfälliga och ofullständiga utredningar om AMPM och dess anställda. SKV har till KMR utmålat bemanningsföretaget AMPM som ett skenbolag som enbart överfört pengar från kundföretag till sjömän som arbetat på utländska kryssningsfartyg. SKV har tillgång till enorma resurser för utredning. I utredningsmaterialet finns trots detta utredande under mer än 2 år, osanna och avgörande felaktigheter baserade på dåliga kunskaper om både bemanningsbranschen och sjöfartsnäringen. Tvisten är om AMPM varit verklig arbetsgivare åt sjömännen. Att AMPM uppfyller de krav som finns på arbetsgivare inom EES är SKV överens om. Men SKV påstår i PM och inför KMR att AMPM inte är sjömännens verkliga arbetsgivare. För att bevisa detta har SKV utrett AMPM genom revision med hjälp av Ekobrottsmyndigheten. Inga skattepåverkande fel hittades vid denna revision. SKV har använt flera argument för att bevisa att sjömännens arbetsgivare är rederiet direkt, trots att det finns dokumentation som visar att anställningen hos AMPM är verklig och sjömännen är inhyrda hos rederierna. SKV har via handräckning fått dokument från rederierna som ser ut som anställningsavtal. Sjömännen hävdar att dessa avtal är dokument, tecknade beroende på krav i konventionen MLC 2006. SKV har på olika sätt försökt påvisa att det inte finns krav i konventionen som kräver att sjömännen undertecknar dessa avtal. JA lyckades övertyga KMR att det inte framstår som sannolikt att avtalen undertecknats beroende på krav i MLC 2006. Sjömännen hävdar att SKV har missuppfattat texten i konventionen och det har efter domen i KMR framkommit att den svenska myndighet, Transportstyrelsen, som är utpekad att kontrollera fartyg enligt konventionen, bekräftar rederiernas tolkning av vilka dokument som krävs. Det är rimligt att tro att SKV har gjort nödvändiga undersökningar innan förhandlingen i KMR. Det är också rimligt att anta att SKV borde tagit kontakt med Transportstyrelsen som är utpekad myndighet för MLC frågor i Sverige, för att säkerställa vilka krav som finns i MLC. Men detta är enligt SKV inte gjort. Vi hävdar att befattningen ombord hos ICSL är som inhyrd och att anställningen är hos AMPM. Detta tog domstolen fasta på. Text ur domslutet som stöder anställningen med AMPM: 8
Det finns ett antal påstående från SKV i domen om AMPM:s årsredovisning och bokföring som i huvudsak inte var kontrollerbara för sjömännen i förväg. De delar vi i efterhand har undersökt har visat på att AMPM fullgjort sin bokföring enligt bokföringslagen. AMPM har som aktiebolag skyldighet att ha en auktoriserad revisor och han har godkänt årsredovisningarna. Det är vad man som anställd har möjlighet att undersöka. Att väva in bokföringsfel som bevis på att sjömännen skulle undersökt företaget mer innan man accepterade anställningen är befängt. SKV har inte redovisat några dokument som visar det dom påstår om årsredovisning och bokföring. Påståendena att det helt saknas uppgifter i årsredovisning och bokslut är uppenbarligen osant och stämmer inte med de dokument som vi fått från AMPM. Verkställande direktören för AMPM har dessutom under ed bekräftat att anställningarna är verkliga. Han har i domstol uppgivet att alla anställningsavtalen och ramavtalen var giltiga. I alla årsredovisningar finns uppgifter om verksamheten. SKV påstår att just i år 2010 saknades uppgifter helt om inhyrda sjömän. I texten nedan framgår att det var oriktigt. Övriga år har det funnits information, men SKV påstår att den införts först efter SKV:s revisioner år 2011. Sjömännen har lämnat deklarationer och bilagt kontrolluppgifter KU14, där utbetald lön framgår, som dom erhållit från AMPM varje år. Dom har i varje deklaration sedan 2005 under "övrigt" informerat i deklarationen att dom varit anställda av AMPM. Dom har bifogat kontrolluppgifter från AMPM där det framgått lön. Sjömännen har fått en instruktion från AMPM hur dom skall deklarera och följt denna. Sjömännen har bett AMPM att ansöka om 9
jämkning enligt 183-dagarsregeln vilket AMPM gjort och SKV beviljat. Sjömännen har erhållit sin lön varje månad från AMPM. SKV räknar i en dom från KMR mot en uthyrd till NCL upp vad AMPM gör. Man kan ju ställa frågan om ett företag som bara idkar betalningsförmedling skulle skriva omfattande ramavtal, kontrolluppgifter, anställningsavtal, jämkningsansökningar och betala lön varje månad. 10
Att AMPM skulle agerat som osjälvständig mellanhand motsägs av det omfattande bemanningsavtal som finns mellan ICSL och AMPM och anställningsavtalet mellan sjömannen och AMPM. Vad AMPM mer skulle ha gjort för att SKV skall godkänna företaget som verklig arbetsgivare framgår inte. SKV har lyckats övertyga KMR med ett budskap att AMPM endast förmedlat kontanter. Det gavs information vid sjöfartsdagar på Sjöfartshögskolan i Kalmar där AMPM presenterade sig och sin verksamhet som godkänt bemanningsbolag mm. Sjömännen har genom sökning på Internet funnit information som visade på ett seriöst företag med bra beskrivning av företaget, antal anställda, omsättning, när företaget startades, styrelse och verksamhet etc. SKV har medvetet i PM gett en bild av ett oseriöst företag som vi inte känner igen. Att SKV skulle ha missat den information om företaget som fanns på Internet är uteslutet och sannolikt skrivet av SKV för att ge sken av ett oseriöst företag. 11
Det vi försökt visa är att anställningen hos AMPM varit helt normal för ett bemanningsbolag. SKV har på flera sätt försökt motbevisa att AMPM agerat som en verklig arbetsgivare. Enligt gällande bemanningsdirektiv SOU 2011:5, skall inhyrande kundföretag leda arbetet för inhyrd personal och ha arbetsgivaransvar. AMPM och dess kundföretag har agerat enligt den beskrivning som finns i direktivet. Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige Något om bemanningsarbete i Sverige SOU 2011:5 2.4.1 Uthyrning av arbetskraft och entreprenadverksamhet Om en arbetsgivare är i behov av tillfällig arbetskraft kan denne hyra in arbetskraft från ett bemanningsföretag. Bemanningsföretagen, som samlar arbetsgivare inom bemanningsbranschen, har uppskattat att närmare 90 procent av bemanningsföretagens verksamhet består i uthyrning av arbetskraft. Med uthyrning av arbetskraft avses att ett företag hyr ut sina arbetstagare till ett annat företag för att arbetstagaren ska arbeta där under det företagets ledning. Det uthyrande företaget, nedan kallat bemanningsföretaget, tar betalt av beställaren, nedan kallat kundföretaget, för att man tillhandahåller arbetskraft och avlönar också den uthyrde arbetstagaren. Sidan 56 i bemanningsdirektivet. 12