ANDRA PLATS...?! Julius von Wright

ANDRA PLATS...?! Jag tror alla frågar ig vad om finn kvar av kolåret efter att den fantatika gymnaiaden ägt rum. Denna kunkaptävling för öterbottnika gymnaium känn om året höjdpunkt, om inte livet. Ännu viktigare känn den då den äger rum i Vaa övningkola gymnaium. Och javit, 2005 blev året då Vaa övningkola gymnaium fick förvara titeln i itt eget vardagrum, i och med att Hannu Tikkanen, Ronja Boije och Kritian Nordman vann 2004. Tidagen den 29 november tormade övi av tre repreentanter från 12 venkpråkiga kolor runtom i Finland med ina kunkaphungrande blickar intällda på den ökända gymnaiadpokalen, om endat de med uthållighet, högt IQ och amarbete kan vinna. Under dagen lopp prang de olika lagen omkring på kolområdet för att förbrilt krapa ihop tillräckligt med poäng för att nappa åt ig en plat i finalen. Med vetkapen om att endat tre lag kan ta ig till final jobbade ig lagen genom olika tationer, där de blev utatta för kvitiga frågor gällande allt mellan biologi och muik. Dagen löd mot itt lut och finalen närmade ig med tormteg. I en fullpackad gymnatikal, med konferanciererna Hannu Tikkanen och Ronja Bojje, utnämnde de tre lyckliga finallagen. Namnen Vaa övningkola gymnaium, Vörå amgymnaium och Korholm gymnaium ekade ut i alen och bröt pänningen om rått då lagmedlemmar, lärare och publik tilat och talat om vem om kulle vara potentiella finallag. De tre lagen tog plat på cen och innan oroligheterna i publiken hunnit dö ut, å var finalen redan i full gång. Finalen betod av ju delmoment, där allt från lagen fyik-, udoku- och hitoriakunkap atte till det ultimata tetet. I början verkade det bli en jämn tävling, då alla lag löte till ig 3 poäng i udokudelmomentet under publiken kritika blickar. Sudokun följde av att lagen kulle gia vilken politiker alla våran Daffe ( Karl-David Långbacka) pelade. En olklar Niinitö framförde på cen inför det inte å övertygade övilaget, om kammade hem 0 (noll!) poäng på det delmomentet. Finalen fortatte och lagen konfronterade med frågor, om t.ex. att gia vilket år en bild är tagen och räkna ut accelerationen för fritt fall (om jag tror vi alla vet att är 9, 80665 m/ 2 ). Redan inför junde och ita frågan tod det klart vem om vunnit. Vörå vann även ita omgången, om gick ut på att göra en kran av videkvitar och kroade därmed ina mottåndare på ett ätt om inte kådat edan Birmingham City 9-1 totalförnedring av Liverpool på Anfield 1954. Ställningen lutade 26 poäng till Vörå mot övi 17 och Korholm 15 poäng. En fin final fick ett fint lut. Dikuionerna var tora medan publiken vandrade ut ur alen och jag tror många antecknade i itt minne att Vörå Samgymnaium är näta år värd för tävlingen om inte lämnar någon oberörd. Juliu von Wright

Julmuik. Vad får du met jul-fiili av? Om man mitt i ommarn ätter på en julång eller en jul-låt påminn man om julen vare ig man vill det eller ej. När jag hör en berättele om Jeu födele på radio byter i varje fall jag kanal, men om radion pelar Lat chritma då jag itter på en oldränkt ö mitt i ommaren junger jag mer än gärna med. Detta är förvio en peronlig intällning men om jag inte har fel är det fler än jag om tänker lika. Det finn givetvi mycket annat om påminner om julen; julgran, julkinka, tomtar och preenter. Vad kulle en julfet vara utan muik? En mycket tråkig julfet, muiken gör å att vi blir upprymda och glada. Det kan vara aningen tungt med all julkänla ockå, i lutet av julen är det met jobbigt att höra Carola junga Stilla natt. Julmuik är bra i måttlig mängd och om det varit en pau från allt om har med jul att göra, det är å med det meta. En lampa deignad av The Memphi Group, Julkänla.

Julkänla Vi gjorde en gallup där vi utredde elever julvanor och om de om vi förknippar julen med julmuik. Så här åg gallupen ut: 1.Vad får dig att tänka på julen? a. Julmuik b. Julklappar c. Jeu födele 2. Favorit jullåt? ( behöver ej vara en klaik julång) 3. Går du i julkyrka? Ja Nej På varblanketten ovan varade 18 (aderton) peroner. På fråga ett ringade 14 av dea 18 in varalternativ a. Julmuik, de reterande fyra varade b. Julklappar. På fråga två, vilken om var eleverna favorit jullåt åg topplitan ut å här: 1. Lat Chritma med 8 röter 2. Vår julkinka har rymt med 2 röter 3. Julen är här, Rudolf med röda mulen, Sika, Chritma ong, It beginnig to look alot like chritma och Kolme yötä jouluun; fick var och en varin röt. Två tycken hade ingen favorit. På den ita frågan var det hela tre tycken om hedrade det anna julfirandet och ringade in varalternativ Ja, att de går i julkyrka på juldagen eller julafton. Av detta kan man tyda att julmuik verkar vara något om eleverna här vi Vaa övningkola tarkt förknippar med julen och att det inte är å många om går i julkyrka. När det kommer till jultomten känner vi o tyvärr tvungna att vara de om äger om det är: han finn. Nikla Smedlund Aron Wahltedt

Gratiunderhållning Pjäen Under liten himme om är kriven av Peter Snickar och jut nu aktuell på Waa Teater handlar om Maria Åkerblom om födde 1898 i Snappertuna i en mycket fattig familj och om 18-åring fick en uppenbarele i form av en ängel. Efter detta började hon predika och fick nabbt ett antal anhängare om anåg henne vara Gud redkap på jorden. År 1919 flyttade rörelen till Öterbotten där den växte ig allt törre. Främt manliga bönder lockade med i rörelen på grund av Maria charm och ålde allt vad de ägde för rörelen verkamhet. Men verkamheten började allt mer påra ur i och med att Maria mibrukade in makt för ina egna behov kull och förblindade de fleta i in närvaro. Sceneriet var impelt men trot in enkelhet otroligt effektfullt. Scenen åg i pjäen början ut om ett finländkt nölandkap vilket man hade getaltat med ett tort vitt lakan om edan drog ner genom ett hål i cenen. Man använde knappt några möbler eller annan rekviita i de olika cenerna vilket gav mer rum för en egen fantai. Skådepelarna pretationer var fantatika. Många av dem kände man igen från tidigare pjäer man ett på Waa Teater och en av dem kände vi minann igen från vår egen kola. Vår före detta hitorielärae Mattia Norrgrann, om pelade en upprörd öterbottnik kyrkoherde, kom verkligen till in rätta på cenen med in karakteritika til vi nog alla känner igen från han undehållande lektioner. Maria Lundtröm paade perfekt i huvudrollen om Maria Åkerblom. Med ina tora uttryckfulla ögon fångade hon hela publiken och lät o krämma av henne hemka rollfigur. Vi gick på Under liten himmel om tetpublik en vecka före den hade premiär. Salen var tom å när om på o, några univeritettuderande, lite av Waa Teater peronal och regiören Peter Snickar. Att vara tetpublik var en rolig upplevele. Vi fick e en bra pjä före alla andra, utan törande publik och deutom helt grati. När vi gick in i alen blev vi uppmanade att ätta o å långt fram om möjligt å att kådepelarna kulle kunna e våra reaktioner och aniktuttryck. Att på det här ättet få vara med och påverka pjäen, om än i ganka liten grad, känn åklart väldigt roligt och det var ockå pännande att e om kådepelarna kulle göra några miar, vilket de tyvärr inte gjorde.

Vi gillade alla tre pjäen väldigt mycket. I pauen var våra huvuden fulla med frågor om ville ha var och vi var tydligen inte enamma om den aken för det förde många dikuiner mellan alla i provpubliken. Under andra halvan av pjäen då handlingen fördjupade och man kunde börja ana ig till hur det hela kulle utveveckla levde man ig väldigt tarkt in i pjäen och vi att om på nålar. Efter pjäen var vi förvånanvärt tyta och lite tunga till inne. Vi upplevde alla att vi blev något kakiga och vaga i kroppen då pänningen läppte. Det om berörde o met var att man hela tiden var medveten om att detta verkligen har hänt på riktigt. Det är krämmande hur via männikor lycka få en å tor makt över andra och att folk å blint lyder maktmibrukare om Maria Åkerblom. Vårt lite dämpade humör berodde jut på detta plu det faktum att den här orten männikor hela tiden kommer och går. En ond cirkel av juka ekter, å fort en förvinner föd en ny i de fotpår. Tankarna om pjäen väckte ho o har tannat kvar väldigt länge och ännu en vecka efteråt å känner man fortfarande behov av att dikutera pjäen och de innebörd. Sanna Aaltonen, Lina Herman, Karin Lindroo

Platikkirurgi reklam? Källa:http://www.rentevent.e/admin/laddaupp/filer/204/kyltdockor.jpg För några år edan var könhetoperationer mer eller mindre tabu. Nuförtiden får vi varje vecka ta del av tv-program om Extreme Makeover och The Swan i vilka man genom platikoperationer förändrar männikor uteende. Förta gången jag hörde tala om programmet Extreme Makeover förfaade jag över hur männikor kan tänka vilja ändra itt uteende genom operationer. Jag trodde att könhetoperationer knappat kulle löa några problem efterom jag var övertygad om att problemen troligtvi bottnade i något annat. Men, när jag ett några program och hört patienterna livhitoria ändrade min yn på könhetoperationer. Dea männikor hade behandlat repektlöt och illa p.g.a. itt uteende. De fleta av dem hade blivit mobbade under hela in uppväxt och knappat haft några vänner all. Dera enda önkan här i livet var att få ett normalt uteende för att kunna mälta in i mängden. Hur kulle man kunna miunna någon detta? I början av programerien deltog peroner om t.ex. råkat ut för olyckor eller annar hade extrema anletdrag och operationerna var i många fall befogade. Men, måningom förändrade programmet, eller rättare agt patienterna. De blev allt mer normala d.v.. uteendemäigt kiljde de ig inte från mängden. Plötligt handlade programmet om dig och mig, om helt vanliga männikor om ville förändra än det ena, än det andra. Genom denna platikkirurgi-reklam, manipulera vi till att acceptera könhetoperationer. Det om tidigare var otänkbart och något oetikt har via tv:n mugit ig in i våra hem och ett beök ho platikkirurgen kan nart jämtälla med ett beök ho friörkan. Men, kanke är det jut det om är tanken med hela programerien. Emmanuelle Holmkvit

Texa Hold'em - Reglerna och atandet 1. Sammanfattning Man tartar med en lek med 52 kort. Varje pelare får två kort om de andra pelarna inte kan e. Efter detta kommer 5 gemenamma kort upp mitt på bordet under 3 olika omgångar. Den pelare om kan kombinera 5 av dea kort till den bäta pokerhanden har vunnit pelet. Det pelar ingen roll hur pelaren kombinerar in hand. Man kan alltå använda alla 5 korten om ligger på bordet eller använda en eller två av de korten om man har på hand. 2. Mörken (Blind) I Texa Hold'em är det vanligtvi inte å att man behöver lägga in någon ante i pelet. I tället för Ante är det de två pelarna till vänter om given om lägger lilla och tora mörken ("blind bet"). Oftat är den tora mörken amma om vad det kotar att gå med före floppen. Om man pelar vid ett $1/$2 bord är alltå den tora mörken $1. Den lilla mörken är hälften av den tora, alltå $0.50 i vårat exempel. Var dock uppmärkam efterom detta kan kilja ig ifrån caino till caino och göra killnad på odd ov. För att göra det rättvit å tura man om att vara givare och därigenom får alla pelare lägga in lika mycket pengar i mörken. Om man ätter ig ner vid ett bord å får man antigen vänta till den tora mörken kommer eller å kan man köpa in ig genom att betala en tor mörk. 3. Förta atningrundan (pre-flop) Varje deltagare får två kort i given, ett och ett, med början på lilla mörken. Dea kort kalla ockå för "pocket card" och är deltagaren privata. De får alltå inte använda av de andra deltagarna, till killnad mot de kommande korten. Den pelaren om itter till vänter om tora mörken talar fört och måte yna (lika mycket om tora mörken) eller höja eller lägga ig. 4. Andra atningrundan (the flop) När den förta atningrundan är klar bränner (katar kortet i "kräphögen") given det överta kortet i leken. Detta gör för att man vill undvika att en pelare kan ha ett det överta kortet. Given lägger därefter tre kort öppet mitt på bordet. Dea kort kalla för floppen (the flop) och är kort om alla pelare får använda i kombination av ina egna kort för att få den bäta möjliga pokerhanden. Nu vidtar andra atningrundan genom att pelaren med lilla mörken (om den lilla mörken lagt ig är det den närmate pelaren till vänter) börjar tala. Nu, till killnad mot förta atningrunda, och i följande atningrundor är det tillåtet att checka om ingen pelare ännu har öppnat potten. Så nart det är någon om har öppnat (lagt in en "bet"), å måte de andra pelarna yna ("check"), höja ("raie") eller lägga ig ("fold").

5. Tredje atningrundan (the turn) Given bränner på nytt det överta kortet i leken och lägger det fjärde kortet (the turn) fullt öppet på bordet bredvid floppen. Detta kort kan då använda för att plocka ut fem kort av de totalt ex korten om nu är i pel om ger den bäta pokerhanden. Nu vidtar då den tredje atningrunda på amma ätt om tidigare. Obervera att det är den förta aktiva användaren till vänter om given om börjar tala. 6. Fjärde atningrundan (the river) Givaren bränner det överta kortet i leken igen och lägger upp det femte kortet (the river) och ita kortet fullt öppet på bordet bredvid de tidigare utlagda korten. Nu kan pelaren e in lutgiltiga hand genom att kombinera de två egna korten med de fem gemenamma korten på bordet. Nu är det dag för den lutgiltiga atningrundan, om vanligt är det den förta aktiva pelaren till vänter om given om börjar tala. Obervera att man även viar ina kort om alla kvarvarande peroner paar ("checkar"), inga pengar tannar alltå kvar i potten. Efter att pelet är avklarat viar pelarena ina händer och den med den bäta femkortkombinationen av de ju korten vinner potten ("the pot"). Mat Backel & Pontu Hemming

Halloween Halloween är en gammal tradition om har ina rötter i Skottland ock Irland. Skottar och Irländare tog med ig traditionen då de emigrerade till USA för ungefär 150 år edan. Halloween var till en början en antikriten tradition, man ärade dödguden och trodde att de döda kom tillbaka den kvällen för att komma nära de levande. Man tyckte att detta var både bra och dåligt. Folket amlade runt tora braor för att få kydd mot otäcka vareler om vitade i den varta natten, via måte dricka blod för att få tanna kvar hela natten. Man drack för det meta djurblod men även männikoblod kunde duga. Under natten kunde männikorna få kontakt med de döda andar och man kunde fråga dem om vad om kulle hända dem. Än idag fira halloween på många håll i världen. Barn och unga brukar klä ut ig till otäcka vareler, de går runt i byn och knackar på ho folk och fråga bu eller godi?. En viktig detalj i firandet är pumpan. Man tar ut fruktköttet och kär ut mun och ögon åt pumpan, edan använder man den om lykta. Det finn en hitoria om pumpan om handlar om en man om lurade djävulen för att få ett längre liv. Legenden om Jack Jack O Lantern var en mycket nål man och kallade därför även för nåle Jack. Jack var en alkoholit. Legenden berättar att en kväll under halloween då Jack var i baren å kom djävulen för att ta hand om han jäl, då bjöd Jack djävulen på en drink men efterom att Jack var en nål man ville han inte betala för drinkarna. Jack övertalade då djävulen att förvandla till ett mynt, då djävulen hade antagit formen av ett mynt toppade Jack myntet i in ficka bredvid ett ilverkor vilket hindrade djävulen att återförvandla till in urprungliga getalt. Då var djävulen tvungen att gå med på en kompromi. Jack kulle läppa djävulen fri om djävulen lovade att inte töra honom under tio år tid å att han kulle få en chan att förbättra ina levnadvanor. Då tio år hade gått låg djävulen i bakhåll vid landvägen då Jack gick förbi, han hade nu kommit för att hämta Jack jäl till helvetet. Men Jack a: Vit följer jag med, men fört kan du väl klättra upp i trädet och hämta ett äpple till min ita måltid. Djävulen tyckte att det inte var mycket begärt å han klättrade upp i trädet för att hämta ett äpple. Då djävulen var uppe i trädet tog Jack fram en kniv ur in ficka och ritade in ett kor på trädet, ännu denna gång lyckade Jack lura djävulen. För att Jack kulle gå med på att läppa djävulen, fick djävulen lova att aldrig mer föröka ta Jack jäl. Jack dog en kort tid efteråt. Gud ville inte läppa in Jack i himlen på grund av att Jack hade haft å dåliga levnadvanor och djävulen i in tur var ur på Jack och deutom hade han ju lovat att aldrig mera föröka ta han jäl. Därför började Jack in oaliga vandring i mörker. Djävulen katade ut en glödande kolbit för att lya Jack väg. Jack om jut gick och åt på en kålrot, gjorde ig en lykta av roten och kolbiten. I Amerika började man använda pumpan om lykta itället för kolroten. Man kallar de utgröpta pumporna för Jack-lyktor och man brukar tälla dem vid föntret eller utanför dörren för att krämma bort onda andar.

I Vaa Övningkola brukar vi fira halloween genom att ordna ett halloween konvent tillamman med Vaa gymnaiet och Korolm gymnaiet elever. Eleverna klär ut ig till olika vareler och det brukar vara pännande att få e vad de andra har klätt ut ig till. Man kan träffa på pöken, prineor, troll och polier m.m. Även i år hade vi ett riktigt lyckat konvent. Janina Lakka

Kulturkarnevalen I år måte du komma med! Det var vad en nära vän till mig a i början av kolåret, då afficherna började dyka upp i kolan. Hon hade deltagit förra året,och efterom jag bara hört gott om det, å tänkte jag varför inte? Året karneval höll en helg i mitten av november, i Smedby kolcentrum. Man hade väntat ig att nylänningarna inte kulle orka ta ig hela vägen till öterbotten, då tidigare år karnevaler hållit i Nyland, och då det ju heter att det är längre till Öterbotten från Nyland än det är till Nyland från Öterbotten. Buarna från Nyland var ändå många, t.o.m. flera än förra året, faktum var att antalet deltagare hade ökat från alla håll, förutom från Åland. Fredagen 18 november vallfärdade det alltå bulater med ungdomar från hela venkfinland till Smedby, där vi checkade in och fick våra karnevalkaar med program, t-kjortor och annat mått och gott (där det goda repreenterade av minttabletter ). Sedan var det bara att hitta ig ett klarum att ova i. Inget var uppgjort på förhand, utan man fick jälv välja var man föredrag att huera, i ett Nattuggle-rum eller Vi behöver mycket nattömn -rum, och om man föredrog ett amrum, eller ville bo enbart med flickor/pojkar. Efter att jag och mina två kamrater längt in våra aker och bekantat o med Purmoflickorna om vi delade rum med, var det lunch, och edan invigningceremoni med dan, ång och karneval-flaggmålning..! Sedan började allvaret. En vän hade räknat ut att vi allt om allt kulle tillbringa 15 timmar under helgen, i vårt labb. 15 timmar? Det lät helt enormt mycket, när man om Hötdag-barn bara hade en och en halv timme per verktad i Tammerfor. Vi märkte dock nart att tiden gick mycket, Mycket nabbare än vad vi planerat! Jag och Marion deltog i Modern och Nutida Dan-labbet, och likaå gjorde ungefär 20 andra. Vi började å mått med övningar, lekar och må dan-ketcher, och övergick edan till att prova på bland annat wing och hiphop. Här ka nämna att våra ledare, 2 rikvenkor från Umeå, var helt uveräna..! De krattade i nätan varje mening, uppmuntrade och tjoade och förklarade på ett ånt ätt att till och med jag förtod..! Middag i högtadiet matal klockan 17.30, på menyn tod makaronilåda. Om det är något om man överhuvudtaget kan gnälla på över karnevalen, å kulle jag äga att det var maten. Brödet tog lut, påläggen likaå, och om man, om jag, inte kan få ner en ked gröt, å räckte alladen inte långt. Ett plu var att det erverade te och kaffe till varje mål.

På fredagkvällen tod Kulturellt kvällprogram på vårt program, och för min del betydde det kuddkrig! Andra aker man kunde yla med var att dekorera in t-kjorta, junga karaoke, pela ällkappel och mycket mera. Man kulle inte hunnit med allt, å efter att ha haft önder ett flertal medtagna kuddar löt de utmattade krighjältarna ig amman med en grupp om lekte ällkaplekar, och lärde ig bland annat hur Franka nippon går till....rekommendera tarkt till alla lag ammankomter! gymnaiet, där en del labb (exempelvi revylabbet och erietecknarlabbet) fann, lågtadiet, där var vi bara vid incheckningen, förrän vi tilldelat våra rum, och vuxenintitutet, där vårt labb och bl.a. foto fann. De labb om inte nämnt, och det fann Många, var utpridda i högtadiet, till exempel, manu, clown, tal, proa, jazz, tagefighting, tidning, radio, impro, världmuik och ala. Hela lördagen gick i labben tecken; med undantag av lunch, mellanmål och middag jobbade vi i labben från 9.30 till 19.30. Då var det dag för karnevalfeten..! Många av labben viade upp vad de jobbat med, och även om det var mindre bekvämt att itta på ett gymnatikalgolv i flera timmar å hade ingen tråkigt..! Man blev rent av tum när man inåg att folk hade uträttat å pa mycket på bara 15 timmar, det jag då främt tänker på är låtkrivarlabbet. Efter en hel dag kultur var det dag för kvällte och 23.30 kulle det vara tyt i ovalarna....yeah, right. Som om folk någonin kulle lära ig att man behöver ova när man ka dana i timtal näta dag? Nej, jag tror jag jälv omnade ungefär 02.00, efter att ha uttit och fniat i några timmar med en nybliven bekant från Sibbo. På lördagmorgonen var det kämpigt att tiga upp efter bara ex timmar ömn, men en efter en trillade vi av madraerna och maade o till frukot. Alla hade delat upp i 2 matturer, för att inte matalen kulle övervämma, och amma ytem gällde middagarna. Sen blev det till att fortätta med kreativt arbete i labben, om det hette. I vårt labb fortatte vi med att öva in en dan inför kvällen karnevalfet, och på amma ätt övade de andra labben. De byggnader vi hade till vårt förfogande var högtadiet, där vi ov och åt, Efter uppviningarna blev det dan i gymnatikalen, fört till DJ och enare till ett band, där flera övielever pelade, och när man danat bort all extra energi (och i vårt fall, all mukelvärk) var det igen dag för kvällte. Efteråt började många trilla till äng, och andra (ehrm) att igen uppe och pelade kort med nyfunna vänner och förtod inte att gå och lägga ig.

Karnevalen ita morgon var det om möjligt ännu vårare att ta ig upp, men upp kom vi. Efter frukoten (där det cirkulerade ett antal exemplar av Vaabladet, och alla ville e om jut de kommit med på bild) viade de labb om inte hunnit på lördagen upp vad de gjort, och edan var det uttällning med de labb om inte på det ättet kunde via upp ig på cen, om till exempel webdeign och erietecknarlabben. Efter att vi inbillat o att vi nu ett alla uttällningar åt vi karnevalen ita lunch, och edan var det avlutning i gymnatikalen. Sedan när går en helg å fort? Marion hade rätt Kulturkarnevalen ÄR ett måte, jag hade jättekoj! När karnevalen pappa Gue undrade vem om kulle vara tillbaka näta år var nog de fleta med och tjöt. Till dem om funderat på om kulturkarnevalen kunde vara något för dem, kan jag nu vara: JA! Karnevalen paar för alla, 500 finlandvenkar kan inte ha fel..! Och för att citera ita raden på programmet: 14.15 Buarna avgår. Vi e igen näta år!! Linn Wilhelmon

Fri och tid?! Många unga aner att de inte har någon fritid, eller att den å kallade fritiden går åt till att göra koluppgifter eller att göra något annat om man i verkligheten inte en tycker om att göra, om till exempel täda. I en underökning jag gjort angående fritidyelättningar för ungdomar i Vaaregionen, är det många om håller på med idrott av nån form, tex fotboll, innebandy, ihockey, kampporter och å vidare. Andra fördriver in tid fraför datorn och via genom att hålla på med något om har med muik eller kont att göra. Sen å finn det ju en hel del om bara umgå med kompiarna. Alternativen är många, men vad är det då om hindrar en från att börja med en hobby; Ekonomin eller tidbriten? Eller är det frågan om viljan och orken? (Saknad av möjligheter?) De fleta tycker att de har tillräckligt med yelättningar och att de inte har något att klaga över när det gäller vad Vaa har att erbjuda. Det finn även många om önkar ig lite mera aktiviteter för ungdomar, peciellt under helgen. täntickor, öva på att tå på händerna, vad om helt, ta för dig när du kan. Avlutningvi har jag några kommentarer ur enkäten om vad männikor Abolut inte kulle rekommendera åt någon : Sitt int å pela PC 24 / 7 Häthoppning, det är meninglöt Vinterbada, fryer ju rövan av ig färdigt i dehär landet Fatna med hud mellan en dragkedja Kalla inte TV för ett hobby Tro dig inte klara av att pringa med öppna konör, tro mej Tellu Hur om helt kan vi inte ärligt påtå att vi inte kulle ha möjligheter efterom man kan hålla på med allt från bowling och imning till fallkärmhoppning. Det är egentligen bara frågan om hur mycket du jälv vill ata på att förverkliga dig jälv. Låt inte kontant tre (kao?) ta över ditt liv, även om du har begränat med tid. Gå ut och jaga älg med kottar, eller ha nöboll krig, bygg ett hu av

18 1. Vad tycker ni är det bäta med att bli myndig? 2. Finn det några negativa idor med att bli myndig? 3. Vad tycker ni om kroglivet? 4. Hur åg din 18-årdag ut? Aron Suanna 1. Man får å många nya rättigheter. 2. Skyldigheterna, å får man inte kriva ina egna intyg fat man borde få det. 3. Roligt till en början, men man tröttnar å måningom. ( Pub = bät :) 4. Vi for ut på krog med kompiarna kvällen före min födeledag. Sedan på min födeledag å fiira jag med att kriva kemi prov I ett lite ämre kick. Ami 1. Man får betämma över itt eget liv. 2. Man måte jälv tå till var för ina handingar. 3. Roligt att komma ut och träffa folk. Peronligen tycker jag bättre om hemma kvällar. 4. Fört var jag på retaurang med mina kompiar. Efter det for vi hem till mig och å tårta. 1. Större frihet, får ta körkort. 2. Mera kyldigheter. 3. Det är roligt att träffa folk och dana. 4. Fört ut och åt med 20 vänner edan bar det ut på krog.

Iida Smedlund 1. Man får ta körkort och köpa in egen prit. 2. Man måte betala för in tandvård. Man är anvarig för alla ina gärningar. 3. Helt kul, men rätt å dyrt. 4. Det var en olig varm dag och vi var och åt ho Nenna. Heidi Hakala 1. Behöver inte lyda allt om en föräldrar äger. Roligt att få körkort. 2. Nya kyldigheter, och det meta blir dyrt om inte pappa betalar. 3. Helt trevligt, dyrt. Oftat muik inte i min mak. 4. Fört åt jag tårta med nära och kära (+ vännerna). Sedan for vi ut på krog, efter att ha penderat 40 var man lite tipy. Jag och Aron danade å att taket lonade på fone! =) 1. Man får mer frihet och man behandla mer vuxet. 2. Man måt börja veta vad man vill göra med itt liv. Man måte fatta viktiga belut jälv. 3. Jätte roligt I bra ällkap. Men det kan vara ganka ytligt, man får lätt nog av alla fulla männikor. 4. började med en mindre fet Det var på villavlutningen, varifrån vi edan drog ut till krogen. Simon Nygård

Julfet Gallup Jag paade på att fråga några av kolan verkliga profiler vad de känner inför julfeten om närmar ig. Frågorna löd: 1. Vad har du för feeli inför julfeten? 2. Är det bra eller dåligt att vi har julfet tillamman med högtadiet? 3. Borde julfeten vara frivillig itället för obligatorik? 4. Vad tycker du om dandelen på julfeten? Mat Backel kolan nörd 1. Inget peciellt, blir könt med jullov efter allt tuderande. Jag har verkligen atat på att höja mina nior till tior det här året! 2. Ingen killnad 3. Frivillig! Varför kulle man vara tvungen komma dit? 4. Det är för fjollor. Mirjam Heir allmänt engagerad i allt om har med kola att göra 1. Jag hoppa att jag kommer att få dana mycket! 2. Neutralt. 3. Jamen varför kulle man INTE vilja komma?! Man får ju vara i kolan! 4. Jag ÄLSKAR dandelen! Jui Hietamäki Tjuren från Jungund 1. Helt bra feeli, kall bli roligt att vänga ina ben med koorna på dangolvet 2. Bra bra, mera koor att dana med! 3. Ingen killnad 4. He e rouligat Hannah Kekelä elevkåren tyreleordförande och kolan anikte utåt 1. Jätte på G, det kall bli kitkul! 2. Jag kulle hellre ha med bara gymnaiet. 3. Frivilligt 4. Myigt Jakob Lövdahl Mater of Jura 1. Har ingen feeli före julfeten men efter. 2. Dåligt. Jag aner att jag ej har något gemenamt med den ålderkategorin, umgå hellre med gymnaie elever. 3. Obligatorikt. Det är en trevlig tradition. 4. Det är en bra del. De om vill får dana, reten får göra vad de vill.

Otto Eklund [blank pace] 1. Toppen! 2. Helt bra, de är å må och fulla av liv 3. Obligatorikt, inge kul för dom om uppträder om ingen är där och er på. 4. Dandelen kulle man kunna kippa. Det tar tid och är vettigt och äckligt. Rebecca Faihi mer känd om Fae lillyrra 1. Den är på G! 2. Det kulle vara roligare med bara gymnaiet. 3. Julfeten borde vara å bra att alla VILL komma! 4. Bra! Det är roligt och bra gemenkap. Kul att röra på ig efter att man uttit å länge. Tom Strömman

Ja, ni låter om mumintroll Bildkonteleverna i Övi deltar i ett kontprojekt mellan fyra kolor från Sverige och Finland under namnet Kulturcen Kvarken. Tidigare i höt beökte våra tvåor från bildkontprogrammet Midgårdkolan i Umeå tillamman med ca. 40 andra elever från Andertorpkolan i Skellefteå och SYI i Nykarleby. Den 30.11-2.12 var det Övi tur att få beök. Under dagarna i Vaa gick eleverna på uttällning, arbetade med att göra laternor i grupper och att göra egna akrylmålningar. Det hela började när kolorna blev kontaktade av kvarkenrådet och blev tillfrågade om de ville delta i projektet Kulturcen kvarken. År 2004 började projektet och är nu inne på andra året. Avikten med bildkontprojektet är amarbete mellan kolorna och att eleverna kall få arbeta praktikt och delta i det lokala kulturlivet. I Umeå tidigare i höt målade eleverna med akvarell och gjorde japanka ljulyktor om de enare läppte ut på älven. När venkarna och Nykarlebyborna beökte Vaa gick de på Helene Schjerfbeck uttällning och på tordagen kom kontnären Annika Bergvik till kolan och berättade om akrylmålning. Eleverna fick edan i uppgift att måla akrylmålningar under temat Illuion och Kamuflage. På våren 2006 kommer eleverna från Finland än en gång att beöka Sverige, men denna gång Skellefteå. Våren program i Skellefteå är ännu inte riktigt fattällt, men bildkontlärarna från Andertorpkolan äger att eleverna kommer att arbeta med häjetörar och mer om ambandet Sverige-Finland. Jag talade med elever från Skellefteå och från Umeå, och de verkade poitivt intällda till projektet, även om eleverna från kolorna met höll ig till ina egna klakompiar när de inte var tvungna att jobba i grupp. Det roligate var det här, att måla med akryl. Det var met fritt., äger en flicka med en orange namnkylt med namnet Jeika. Orange namnkylt betyder att hon är från Skellefteå. För att göra det lättare att kilja på alla 80 elever fick de olika färg namnkyltar beroende på varifrån de var. Gult för Vaa, roa för Nykarleby, grönt för Umeå och Orange för Skellefteå. Jag kunde inte låta bli att undra över andra aker än vad venkarna anåg om jälva projektet, min nyfikenhet tog helt enkelt över. Några av venkarna från Skellefteå hade varit i Finland förr, i Vaa. De tycker inte att det är å tor killnad mellan Vaa och Sverige, förutom att vi inte har lika mycket pyntat till jul i tan om de har. Sen kunde jag inte hjälpa att fråga den fråga jag helt ville ha ett nekande var på: Tycker ni att vi låter om mumintroll? Ja!, utbriter de alla amtidigt. Men det är bara gulligt tillägger de nabbt. När jag frågar dem om finlandimer verkar de inte riktigt förtå men berättar en att de blev lite bevikna när de kom då de fick veta att de kulle få emlor. De trodde att det var ådana med grädde i, om i våra fatlagbullar, men det var bara vanliga mörgåar. Jut när Jeika berättar, kommer en flicka till bordet och utbriter Jag har lärt mig det finka ordet för häftmaa! En av finnarna hade agt åt henne att hon kunde ta lite initarra, och hon hade inte fattat någonting. Tydligen är det ibland lite vårt att förtå vad vi finnar äger, peciellt med alla dialekter och finlandimer om vi använder o av. Men ändå verkar de ha haft det bra under ina få dagar i Finland. Jeika Björkqvit

Uräkta, men -Vad gör man den 6.12? Nåå, tar de lungt å ir på linnanjuhlat. - Peter Norrgrann Ser på tuntematon otila o dricker kou tillamman med in morfar. - Max Salonen Man bakar pepparkakor med familjen och klockan 18.00 kall det tända lju i varje fönter. Sen kollar man ju förtå på jälvtändighetbalen och kommenterar alla uttyrlar. Annar tar man nog det ganka lugnt. - Åa For Hmm... jälvtändighetdagen... haha man e hemma eller hittar på någåt me vännerna. - Sabine Rögren Kryper i diket läng vägen efter att ha ett på Okänd Soldat. Benjamin Byholm m m o - Nikla Slotte Ser på kauniit ja rohkeat med familjen IRON MAIDEN RULES! - Ilkka Ulvinen Ville Kuoppamäki

FILMRECENSIONER I the Blue är en äventyraction om utpela i B A h m d gå i uppfyllele ända till de hittar ett d t i och planet ägare kommer in i bilden. Låter pännande? Det kan man ju fråga ig, den är möjligtvi en av de värre kapelerna detta år. Det finn inte mycket poitivt att äga om toryn om förefaller lite f r av v u D l f f d h u kad för att överhuvudtaget bry ig, deutom får m t o p r kommendera åt någon efterom det inte går att f B Corpe Bride Corpe Bride är en animerad komedi om handlar om ett ungt par, Victor och Victoria, var familjer planerar att gifta dem med varandra. Båda familjerna har en baktanke med bröllopet men det vet Victor och Victoria ingenting om. Under bröllopövningen dagen före bröllopet å gör Victor bort ig och får en trikt order av präten att öva in äktenkaplöftena till han kan de perfekt. Victor går bort in i kogen om ligger bredvid taden för att öva. När han till lut kan de perfekt, och ropar ut dem in i kogen och träder ringen på en gren om övning, å iner han inte att grenen egentligen är en död kvinna hand. Den döda kvinnan tiger nu upp från jorden och tror att Victor friat till henne, innan Victor förtår vad om egentligen har hänt å har den döda kvinnan dragit med honom ner till dödriket. Animationerna är vackert gjorda och toryn är rolig. Regiören Tim Burton har gjort de levande tad till en mörk, blek och dyter plat att leva på, medan de döda tad är en färggrann trevlig och rolig tad med jazzig tämning. Det är en rätt intreant motat om man jämför med hur folk vanligen er livet jämte döden. Skämten i filmen är rätt å roliga, de kräver dock lite förkunkap om en del peroner och filmer för att förtå, exempelvi repliken Frankly, my dear, I dont give a damn. om förekommer i både Borta med vinden och i Corpe Bride. De fleta andra kämt har att göra med att man kämtar om killnader mellan liv och död. Johnny Depp gör en perfekt röt om den oäkre och nervöe Victor, roligt att e att Depp medverkar i ockå animerade filmer. Ockå en å enkel ak om alla de roliga och unika karaktärerna om Burton har kapat om kan man kratta åt. Det är faktikt birollerna om tår för de fleta kämten. Det ämta med Corpe Bride är att den bara är ca 70 minuter lång, även om Burton fick med allt å kulle man

g å h B DVD-TIPS S S a D K g D f W b h t H S f S h n m D u d d ar bara en -tal teveerien med amma namn. å nutar om verkar i Bay City i öjligt, Ken Hutch Hutchinon (Owen t de köter ig. Under dera förta dag vill glömma å gör de allt för att löa lm och actioncenerna har lig komedi man Saw Saw är en thriller med inlag av kräck om handlar om en en pykopatik mördare om av polien kalla Jigaw. Filmen börjar med att två peroner Adam (Leigh Whannell) och Lawrence (Cary Elwe), vaknar upp fatkedjade i varin vägg i en kitig gammal toalett, mellan dem ligger en man om kjutit ig jälv i huvudet. Adam och Lawrence får nart reda på att de är med i en eriemördare juka lek om går ut på att få offren att endera döda ig jälv eller att döda nån annan för att jälv överleva. Saw kiljer ig från andra thriller/kräckfilmer genom att låta publiken följa offren itället för polien, vilket reulterar i att det via flera juka cenarier i flahback från tidigare offer förök till att överleva. Storyn fångar en från de förta fem minuterna och håller fat en ända till lutet. Saw hade en budget på drygt en miljon dollar, vilket ockå är det ämta med filmen. De nätan okända billiga kådepelarna är i via cener ula och en del repliker är helt opaande och löjliga exempelvi Oh hit, I m probably dead. En annan är när Elwe karaktär kriker av märta vilket inte all övertygar. Ändå är ljudet ett tort plu i filmen efterom det hjälper att hålla uppe tämningen. Det bäta med Saw är helt klart toryn alla plottwiter om gör att filmen kiljer ig från mängden. Det ämta är om agt kådepelarinaterna men det förändrar ändå inte det faktum att Saw är en av de bättre kräckfilmerna på länge. Mathia Indola & Arne Hulkko