Ekonomisk landanalys Nicaragua

Ekonomisk landanalys Nicaragua Nationalekonomi NEGA01 Tillämpningskurs Ht 2010 Johanna Persson 850912 Matilda Wedtström 910707 Julia Gullström 850710 Eugenia Olsson 770503 Erik Boström 690801

Innehållsförteckning Syfte 3 Metod 3 Frågeställningar 3 Introduktion/Geografiska fakta 3 Historia 3 Politik 5 Offentliga institutioner 7 Statsmakten 7 Lån 8 Bistånd 8 Stora biståndsbidrag 9 Projektbidrag 9 Korruption 9 Rättssystemet 9 Det finansiella systemet 10 Handel 11 Terms of trade 11 Relativa fördelar 11 Handelsavtal 12 Handelsfakta 12 Handelshinder 14 Penningpolitik 14 Inflation 14 Växelkurs 16 Välfärdsindikatorer 17 Arbete 17 Inkomstfördelning 17 Fattigdom 18 Sjukvård 19 Utbildning 19 Kommunikationer/Infrastruktur 19 Kvinnans roll i Nicaragua 20 Mänskliga rättigheter 21 Ekonomiska data 21 Analys 22 Slutsatser 23 Källförteckning 24 2

Syfte Belysa och förklara de faktorer som påverkar om ett land är rikt eller fattigt. Metod Utgångspunkten har varit att försöka förklara Nicaraguas ekonomiska utveckling med hjälp av de teorier och modeller som varit centrala under kursen. Datainsamlingen har huvudsakligen skett från elektroniska databaser, fack- och kurslitteratur enligt källförteckning. Frågeställningar Vilka faktorer har haft störst inverkan på tillväxten ur ett historiskt perspektiv? Hur påverkas landet av den globala finanskris vi upplever idag? Hur ser framtiden ut? Introduktion/Geografiska fakta Nicaragua, eller som landet formellt heter Republiken Nicaragua, är Centralamerikas till ytans största land ca 130 000 km^2 (lite mindre än en tredjedel av Sverige) och med en befolkning på nästan sex miljoner invånare. Huvudstaden heter Managua och här bor ungefär 1,4 miljoner människor eller cirka ¼ av landets befolkning vilket gör den till Centralamerikas näst största stad. 1 Landet gränsar med en kust mot Stilla havet i väster och Karibiska havet i öster. Landgränserna går mot Costa Rica i söder och Honduras i norr. Klimatet är tropiskt och medeltemperaturen är konstant mellan 25-30 grader året runt. Landskapet växlar mellan bördigt lågland och vulkaniska berg, varav flera aktiva. Landet är sårbart för jordbävningar och orkaner. Huvudspråket är sedan kolonialtiden spanska med undantag av östkusten, där endast tio procent av landets befolkning bor, här är den större delen av befolkningen engelsktalande svarta som härstammar från slavar som engelsmän hämtat från Västindien på 1600- och 1700- talet. Historia Nicaragua upptäcktes av Christoffer Columbus i början av 1500- talet och blev kort därefter en spansk koloni. De ursprungsinvånare (indianer) som överlevde spanjorernas erövringsstrider tvingades under kolonialtiden jobba åt spanjorerna med att producera kaffe och boskap. Spanjorerna lyckades dock endast erövra den västra delen av Nicaragua. Den östra delen beboddes under 1500- talet fortfarande av fristående lokala indianstammar. När engelska pirater och handelsmän kom till östra delen av Nicaragua i början av 1600- talet lyckades de få kontakt med några av dessa indianstammar. De försåg dem med eldvapen och fick hjälp av dem vid plundrings räder in i den spanska delen av Nicaragua. 1 http://www.infoplease.com/ipa/a0107839.html 3

Nicaragua förblev dock spansk koloni tills dess att de frigjorde sig från Spanien år 1821 och istället anslöt sig till Förbundsrepubliken Centralamerika och några år senare 1838 blir Nicaragua en självständig republik. Efter självständighetsförklaringen rådde många års intern maktkamp och strider mellan olika familjer om landets styre. År 1909 när Nicaragua befann sig i ett finansiellt kaos, ingrep USA militärt och hjälpte en konservativ regering till makten. Med USA:s hjälp höll sig regeringen kvar vid makten och slog ned flertalet liberala upprorsförsök. En av liberalernas generaler Augusto Cesar Sandino vägrade dock att kapitulera och förde ett gerilla krig mot de amerikanska styrkorna som lämnade landet 1933. Sandino slöt då fredsavtal med den dåvarande presidenten, men mördades senare på order av Nationalgardets ledare Anastasio Somoza. År 1936 tar Somoza även makten över landet genom en stadskupp och blir med amerikanskt stöd president. Somoza lägger snabbt beslag på landets rikedomar och statliga företag och en period av diktator liknande styre under Somoza- familjen som kommer att vara ända fram till 1979 inleds. När Anastasio mördas 1956 tas makten istället av hans söner Luis och senare Anastasio som väljs till president 1967 efter en blodig valkampanj. 4

Under 1960 och 70- talet bildades och växte snabbt en motståndsgerilla i Nigeria som kom att kallas Sandinistiska fronten för nationell befrielse (FSLN). När en svår jordbävning drabbar huvudstaden 1972 som kräver cirka 10 000 liv, lägger Somoza själv beslag på den största delen av omvärldens bistånd. Detta stärkte motståndet inom landet, FSLN växer och omvärldens irritation mot diktatorn stärks. 1978 startar den Nicaraguaniska revolutionen ledd av FSLN, som 1979 leder till att Somoza familjen störtas. Anastasio Somoza flyr till Paraguay där han senare blir mördad. Med Sandinisterna vid makten förstatligas de tillgångar som tidigare tillhört Somoza. Den nya regeringen förstatligar även banker, samt satsar pengar på vård och utbildning. Till en början stöddes denna nya regering även av USA, men när Ronald Reagan valdes till president 1981, befarade USA att Sandinisternas skulle sprida kommunismen vidare i hela Centralamerika. Många Somoza- anhängare hade efter 1979 flytt till Honduras i norr där de nu bildat en ny Gerilla arme, Contras, vars mål var att störta Nicaraguas nya regering och återta makten. Med Reagan som USA:s nya president fick Contras amerikanskt stöd i form av både pengar och vapen och man började under 1981 gör räder in i Nicaragua och ett inbördeskrig inleddes. Sandinisterna(FSLN) vände sig i sin tur till Kuba för stöd och råd. Inbördeskriget fick förödande konsekvenser, tiotusentals människor dödades och försvaret upptog största delen av stadsbudgeten. USA hade infört ett handelsembargo mot Nicaragua och dessa stora påfrestningar var en katastrof för landets ekonomi. 2 Först 1990 kunde ett slutgiltigt avtal om eldupphör tecknas. I början av 1990 talet fortsatte dock några mindre grupper att kriga, men situationen i Nicaragua förbättrades långsamt. Allteftersom läget stabiliserades började Nicaraguas tillväxt att öka och utländska investerare började tro på Nicaragua. 1998 drabbades dock landet av orkanen Mitch som kostade 3 000 människor livet och gjorde nära en halv miljon människor hemlösa, vilket även gjorde att tillväxten bromsades in. Politik Efter över 40 år av diktatur och en revolution valdes 1984 sandinist ledaren Daniel Ortega till president. Daniel Ortega hade innan dess som en av fem ledare ingått i den junta som tillfälligt tagit makten efter att den tidigare diktatorn tvingats i exil och mördats 1979. Redan 1981 valdes Ortega till koordinator för juntan och tre år senare blev han alltså vald till president av nigerianska folket. 3 Den politiska makten har sedan dess pendlat mellan landets två största partier, Sandinisterna (FSLN) och liberalerna PLC. Presidenten har den verkställande makten i landet och agerar både som statsöverhuvud, regeringschef och överbefälhavare. Presidenten skall utses i allmänna val för en femårsperiod och får inte sitta två perioder i följd. Nicaragua har även en folkvald nationalförsamling som består av 92 ledamöter, 70 mandat som fördelats på länsnivå, 20 mandat på nationell nivå, samt ett mandat för 2 www.landguiden.se/ 3 http://www.britannica.com/ebchecked/topic/433302/daniel- Ortega# 5

tvåan i presidentvalet och ett mandat för den avgående presidenten. Nationalförsamlingen har den lagstiftande makten. Daniel Ortegas första period som President (1985-1990) präglades av socialistisk politik och ett inbördeskrig mot gerillan Contras som finansierades och stöttades av USA. I presidentvalet 1990 besegrades sandinisterna och Daniel Ortega oväntat av Violeta Barrios de Chamorro som företrädde Nationella Oppositionskoalitionen. Denna period präglades fortfarande av mycket våld och ekonomiska åtstramningar 1996 vanns presidentvalet av Arnoldo Alemán från PLC. Den nya presidentens politik ledde till att statliga företag privatiserades och importtullar sänktes. 1999 Slöt PLC och FSLN som tidigare varit motståndare en pakt för att stänga ute mindre partier och stärka sin egen makt. 2001 vanns valet av PLC- politikern Enrique Bolaños. Men de flesta PLC- ledamöter var fortfarande lojala med den gamle presidenten, som valdes till talman. 2002 inledde Bolaños en utredning angående korruptionsanklagelser mot sin företrädare. 2002 sattes Alemán i husarrest men han lyckades ändå hålla kontrollen över PLC. Under 2003 splittrades PLC då vissa Alemán trogna ledamöter bröt sig ur och började samarbeta med FSLN. I december 2003 dömdes Alemán till 20 års fängelse för bedrägerier, valfusk och penningtvätt. 2006 vanns presidentvalet återigen av Daniel Ortega. För att få igenom sin politik har dock Ortega varit beroende av stöd från PLC. Priset för detta stöd har till synes varit att ge Alemán amnesti. Det 20 åriga fängelsestraffet har först omvandlats till husarrest för att sedan bli begränsat till att få röra sig inom huvudstaden och sedan 2007 får Arnoldo Alemán röra sig fritt i landet. Även om det formellt var inrikesdepartementet som upphävt restriktionerna så anses det vara Daniel Ortega som ligger bakom, något som han själv dementerar. Det skall finnas bevis på att FLSN och PLC fortfarande har ett samarbete, samt att Ortega hjälpt till att upphäva Alemáns fängelse straff. Detta fördöms starkt av människorättsorganisationer Inför lokalvalen i november 2008 förbjöds också två av de främsta oppositionspartierna, det sandinistiska utbrytarpartiet MRS och det konservativa PLC från att delta. Enligt den av sandinisterna och liberalerna dominerande valmyndigheten uppfyllde inte partierna kraven för att delta. Den nicaraguanska valmyndigheten iscensatte sedan ett mycket väldokumenterat valfusk där borgmästarposter byttes mellan FSLN och PLC, röstsedlar försvann och det publicerade valresultatet i en valkrets inte stämde med valmyndighetens redovisning. Och när kaoset väl lagt sig fanns inga röstsedlar kvar att räkna om. Borgmästarposterna har fördelats, men något officiellt valresultat har aldrig publicerats. 4 Sedan Ortega återvänt till makten har dessutom styret blivit allt mer auktoritärt och centraliserat. Det har även höjt misstankar om korruption och anklagelser om att det 4 Vad det egentligen handlar om är en statskupp - Amnesty Press 4/2009 6

inte går att se skillnad på partiet FSLN, Ortegas familj och regeringen. Bland annat har Ortegas fru blivit tillsatt som chef för kommunikationsrådet vilket ger henne kontroll över massmedierna i landet. Ortega har förutom anklagelser om valfusk och korruption lanserat program för befolkningen som noll hunger som gett fattiga jordburksfamiljer boskap och annat stöd för att få igång en verksamhet de kan leva av. I maj 2010 utlovade Ortega 120 000 offentligt anställda en bonus utöver lönen. Internationella valutafonden (IMF) varnade för att bonusen skulle leda till ökad inflation i landet och ställde in pågående samtal med Nicaraguas regering, vilket kan leda till uteblivna utbetalningar av lån till Nicaragua. Under 2009 har Ortega gjort klart att han vill ändra grundlagen för att kunna ställa upp för omval. Sedan Alemán sagt att PLC inte kommer stötta detta i nationalförsamlingen, så har Ortega överklagat den författningsändring från 1995 som hindrar en president från att ställa upp i omval. I oktober 2010 avgjorde högsta domstolen att Ortega skulle få ställa upp för omval. 5 Offentliga institutioner Nicaragua har en historia av inbördeskrig och regeringsbyten och detta har lett till en ekonomi där institutionerna inte har folkets tilltro (med undantag för polisen som anses vara självständig utan regeringens inblandning). De offentliga inrättningarna, så som staten, riksbanken och rättsväsendet har till roll att skapa spelregler på marknaden, effektiva resursfördelningar och att lönsamt styra de offentliga medlen för att nå långsiktig tillväxt. Detta är ännu inte fallet i Nicaragua. När den nya regeringen tog makten 1979 var inte tillväxt den första prioriteringen utan det så kallade katastrofprogrammet. Detta var att reparera de mest akuta mänskliga skadorna efter kriget och trots att detta hjälpte många så ledde det till flera negativa bieffekter: budgetunderskottet ökade och kontrollen över ekonomin blev allt hårdare 6. Just detta har många ekonomer pekat ut som en faktor som håller tillbaka utveckling. Nicaraguas politiker uppmuntrar privat företagande men i praktiken är det mycket låg nivå på detta då det inte finns någon tilltro i det turbulenta systemet. Utan nytt företagande är landet fast i en fattigdomsfälla där det låga arbetsdeltagandet håller nere konsumtion som i sin tur håller ner produktionen och efterfrågan på just arbetskraft. Många utvecklingsländer har stått inför utmaningen att komma ifrån denna onda cirkel genom tillväxt. Men för att lyckas med detta behövs institutioner som uppmuntrar innovationer och nytt företagande istället för hämmar det 7. Statsmakten Nicaraguas statsunderskott har vuxit under åren och var 2009 2,7 procent av BNP, denna siffra tyder på att politiker har misslyckats med att balansera statsbudgeten. Som svar till detta har regeringen nyligen presenterat en uppdaterad plan för utveckling 5 www.landguiden.se/ 6 Fruhling, M. Nicaragua de 10 första åren. s. 246 7 Ibis (s. 262) 7

National Human Development Plan (NHDP) med mål att accelerera tillväxt och minska fattigdomen utan att fördjupa sin skuld. Denna plan är uppdelad i fem delmål: Tillväxt genom makroekonomisk politik, ökade offentliga och privata investeringar, och ökad tillgång till marknaden; Skapa välmående och jämlikhet genom utbyggnad av sjukvård och utbildning och andra sociala reformer; Förbättra ledandet av den offentliga sektorn och öka öppenheten för institutionerna; Kämpa för långsiktig miljö stabilitet och, Minska inter- regionala skillnader genom utvecklingen av de autonoma regionerna längs den Karibiska kusten. 8 Lån Underskottet har vuxit sedan den nödvändiga men kostsamma omstruktureringen som började 1979 och trots skattehöjningar har landet varit tvungen att skuldsätta sig för att klara sina utgifter. Lånen har framför allt kommit från IMF och Världsbanken och den ackumulerades genom åren då landet inte ens kunde finansiera räntorna. Detta lättades dock upp år 2005 genom HIPC- initiativet (Heavily Indepted Poor Countries) och fick då skuldlättnad på cirka 201 miljoner dollar 9. Detta underlättade Nicaraguas stränga ekonomi men är inte lösningen. För att problemet inte ska uppstå igen måste förändringar ske och det måste starta i den offentliga sektorn, den delen av samhället som leder utvecklingen. Detta stöds av det faktum att redan 2009 hade skulden vuxit sig till 545,7 miljoner dollar igen. 10 Bistånd Nicaraguas utveckling är beroende av bistånd och är åtta procent av BNP, det flesta kommer nu från Världsbanken och IMF medan det tidigare kom från Sovjetunionen. Även Sverige är bidragsgivare och har varit det i 40 år. Det började på 70- talet när många revolutionära svenskar reste dit för att störta presidenten och satte då upp biståndskontoret. Sedan dess har landet fått 7 miljarder kronor från Sverige och en stor del har gått till ny teknologi, detta kan vara viktigt i ett land där innovationer är alltför få och investeringar verkar ha stagnerat 11. Men 2011 slutar Sverige att ge bistånd vilket beslutades 2009. Anledning sägs vara att regeringen anser att makthavarna i Nicaragua har varit för vårdslösa med bidragen så än en gång spelar bristen på tilltro en stor roll. Även IMF har varnat Nicaragua, de kräver att de ska genomföra åtstramningar i den offentliga budgeten för att godkänna offentligt stöd. Som svar har Nicaragua börjat privatisera statliga bolag men mer måste göras 12. 8 http://www.worldbank.org/ 9 http://www.economywatch.com/world_economy/nicaragua/ 10 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2010/cr10376.pdf 11 Nicaragua, SAREC dokumentation (s.101) 12 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2010/cr10376.pdf 8

Stora biståndsbidrag World Bank Assistance Strategy är ett bidrag under fem år (2007-2012) på USD 240 miljoner med mål att stödja regeringens utvecklingsmål. International Development Association (IDA): USD 468,01 miljoner från 2002 till 2007 från Världsbanken. Detta ska stödja totalt 13 projekt. Projektbidrag Nicaragua Rural Water Supply and Sanitation Project (PRASNICA) Land Administration Project Third Basis Education Project 13 De underläggande målen för internationella administrationernas bistånd är att förbättra de demokratiska förhållandena och hjälpa de människor som lever i misär. Nicaragua tar emot en stor mängd bistånd men givarna har gett politikerna reprimander i och med att institutionerna inte är nog demokratiska och till stor del på grund av den höga nivån av korruption. Korruption Korruptionsnivån har beräknats vara så hög i den offentliga sektorn att kostnaden motsvarar 20 procent av budgeten. Enligt Transparancy Internationals (IT) årsrapport år 2009 är Nicaraguas korruptionsnivå 3 på skalan 1 till 10 (där 10 är minst korrupt). Totalt befinner sig landet på plats 123 av 180 länder (där plats 180 är den mest korrupta). Detta betyder att pengarna som skulle kunna gå till lönsamma projekt istället hamnar i fel händer och detta leder även till att långivare från andra länder blir tveksamma till att bevilja lån. På detta sätt blir alltså hela ekonomin lidande av några få personers vinst. IT skriver i samma rapport att det just nu inte finns några snabba lösningar utan att det enda svaret verkar vara en hållbar maktdelning av statens tre maktpelare och att det ska skapas mer trygghet i rättssystemet. 14 Rättssystemet Lagar och ett fungerande rättssystem är viktigt för en ekonomi eftersom detta sätter upp spelreglerna för både producenter och köpare på marknaden. När vi till exempel köper en vara i Sverige över internet litar vi på att säljaren kommer att hålla sin del av kontraktet och skicka oss varan några dagar senare, denna tilltro bygger på att vi litar på att lagarna finns där för att skydda oss genom till exempel Konsumentverket. I Nicaragua däremot litar invånarna inte nog på myndigheter och lagar för att ens sätta upp ett sparkonto. Kontrakt är svåra att skapa och ännu svårare att upprätthålla vilket betyder att det inte finns nog incitament att öka produktion och konsumtion. På detta sätt stannar marknaden upp. Ett sätt att nå långsiktig tillväxt är att sänka hindren för att träda in på marknaden eller för att expandera, detta är en marknadsorienterad tillväxtreform och kräver att rättssystemet genomför många omstruktureringar. 13 http://www.imf.org/external/country/nic/index.htm 14 www.latinamerika.nu/korruptionen- okar- i- nicaragua 9

Nicaragua har de högsta kostnaderna per capita för att starta företag bland de centralamerikanska länderna och detta är självklart en stor faktor som förklarar den höga arbetslösheten. Äganderätt är en ännu en viktig sak kopplad till rättsystemet då Nicaragua, som många andra utvecklingsekonomier, inte har nog utvecklad sådan. En bonde är tveksam för att expandera och investera i en ny traktor för han vet inte hur länge han får behålla sin mark. Korrupta domare och en låg respekt för lagar leder till att många i Nicaragua hellre väntar än att satsa på framtiden 15. Det finansiella systemet Nicaraguas finansiella system består av centralbanken och flera mindre banker, både utländska och inhemska. Sedan 1979 har även finanssektorn omstrukturerats och centralbanken har fått släppa en del av kontrollen till de privata bankerna. Trots detta menar många ekonomer att banken fortfarande är korrupt och att dess enda uppgift i praktiken är att trycka sedlar för att finansiera regeringens utgifter. Detta ledde till hög inflation (i genomsnitt drygt 13 000 procent 1987) och på detta svarade landet med priskontroller vilket ytterligare komplicerade både marknaden och internationella relationer. Till slut släppte dock staten på dessa priser då de erkände att politiken inte hade fungerat genom citatet perhaps our greatest error, if you can call it an error, is that we believed we could do more than was possible in this period and tried to do so av ledaren för sandinistarna (1986) 16. Men ännu kämpar landet med inflationen då den monetära och finansiella politiken är nog strikt 17. De privata bankerna är ingen trygg miljö där en vanlig arbetare kan gå in för att spara undan pengar och på grund av den höga nivån av fattigdom (48 procent under fattigdomsnivån, på 350 dollar per år) är sparande inte första prioritet för privatpersoner 18. Detta är allvarligt då utan sparande finns det ingen trygghet för framtiden och inga inhemska investeringar. De utländska direktinvesteringar har också påverkats och nivån (2,4 procent) är för låg för Nicaraguas ekonomiska utmaningar 19. Utan investeringar så har företagen inte råd med kapital och utan detta är det svårt att öka produktion enligt Sollow- modellen. Alternativet för tillväxt vore att öka arbetsantalet eller fördjupa humankapitalet. Detta är dock svårt då skolreformerna redan har förvärrat budgetunderskottet. Dessa faktorer skapar ett slags moment 22 då ingen vill anställa på Nicaraguas låga BNP nivå men de kan heller inte förbättra denna utan att fler blir anställda och ökar sin levnadsstandard. För att fler personer ska ta sig ur fattigdomen måste landet lyckas ta sig ur denna fattigdomsfälla och detta kan inte göras utan omstruktureringar. Nicaraguas ledare har nu som uppgift att skapa institutioner som kan vinna sina invånares tillit. 15 http://www.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1548-2456.2001.tb00179.x/abstract 16 Fruhling, M. Nicaragua de 10 första åren. s. 244 17 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2010/cr10376.pdf 18 http://www.nationsencyclopedia.com/economies/americas/nicaragua- POVERTY- AND- WEALTH.html 19 http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2010/cr10376.pdf 10

Handel Fördelen med handel är att man ska kunna köpa billigare importvaror istället för att producera dem själv. Genom en effektivare resursallokering bör man fokusera på och utnyttja sina relativa fördelar i produktionen och på så sätt öka möjligheterna att konsumera i slutändan. Genom ökad konsumtion gör man i detta avseende landet rikare genom handeln. Den internationella handeln har ökat markant efter andra världskriget (1950- talet). Faktorer som i hög grad har påverkat handeln är den snabba teknologiska utvecklingen som möjliggjort lägre transportkostnader och ett ökat informationsutbyte mellan länder. Den andra bidragande faktorn är det ökade internationella ekonomiska samarbetet mellan många av världens länder, och därigenom tillkomsten av bland annat de många frihandelsavtalen och regionala handelsavtal, som reducerat handelshindren framförallt i industriländerna. 20 Terms of trade Bytesförhållandet terms of trade är ett mått som visar relationen mellan exportpriserna och priserna på import. Ökar bytesförhållandet så stiger exportpriserna i förhållande till importpriserna. Enligt nedanstående tabell har terms of trade för Nicaragua stadigt försämrats de senaste trettio åren. Faktorer som påverkat bytesförhållandet negativt har varit stigande oljepriser och priser på råmateriel till inhemsk industri. 21 Effekten blir att landet tjänar allt mindre på att handla med andra länder. Minskar utrikeshandeln påverkar det i sin tur tillväxten på sikt. 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2004 2006 2008 162,2 123,4 155,0 128,9 100,0 87,0 82,5 79,4 75,2 Index: 2000=100 Årligt genomsnitt. Viktat värde av export och import av varor. 22 Relativa fördelar Nicaragua har få och svaga faktorer som ger komparativa fördelar. Det som blir särskilt tydligt är avsaknaden av förädlingsindustri av de råvaror som finns i landet. De största komparativa fördelarna är resursbaserade och finns inom jordbruket, framförallt produktionen av livsmedel (fresh food). Exporten av tillverkade livsmedelsprodukter (processed food) är försvinnande liten i en jämförelse. De saknar framförallt relativa fördelar inom teknik vilket gör att tillverkningsindustrin inom vissa sektorer är 20 Berg, C. Global Ekonomi. 2008. s. 320 21 http://www.eclac.org/publicaciones/xml/5/36465/nicaragua.pdf 22 http://data.worldbank.org/indicator/tt.pri.mrch.xd.wd/countries/1w- NI?display=graph 11

begränsad. Det gäller framförallt produktionen av kemiska produkter, maskiner och elektronik där det mesta importeras i första hand från USA. 23 Under mitten av 1990- talet ökade antalet sammansättningsfabriker, de s k maquilas- fabrikerna inom bland annat konfektionsindustrin genom olika statliga regleringar men har idag reducerats kraftigt på grund av den finansiella krisen. 24 Handelsavtal Nicaragua blev medlem i världshandelsorganisationen WTO i september 1995 25. Landet är också knutet till ett antal regionala avtal och samarbeten som i hög grad påverkar dess handel. De är medlemmar i ett par olika integrationsorgan (SICA och SIECA), som verkar för ökad ekonomisk och institutionell integration mellan de centralamerikanska länderna. Resultatet av de regionala samarbetena har blivit en reducering av icke- tariffära handelshinder i form av standardisering av handelsdokument, och tillkomsten av ett ramavtal om etableringen av en tullunion 2007 inom CA- 5. I CA- 5 ingår länderna El Salvador, Guatemala, Costa Rica, Honduras och Nicaragua. CA- 5 (och Panama) har under de senaste åren förhandlat fram ett bi- regionalt associeringsavtal med EU som bygger på tre ansatser: Politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Avtalet ger bland annat de centralamerikanska länderna möjlighet att exportera över 90 procent av dess produkter tullfritt till den europeiska marknaden. Avtalet tros träda i kraft någon gång 2012/2013. Nicaragua blev avtalspart med USA genom det bilaterala frihandelsavtalet CAFTA- DR 2006. USA utgör idag det viktigaste exportlandet för Nicaragua. Under senare tid har dock de centralamerikanska länderna ökat i betydelse för Nicaraguas handel. Handelsfakta Nicaragua betraktas idag vara ett land med en liten och öppen ekonomi relativt sett. Det finns en tydlig korrelation mellan öppenhet och produktion per arbetare som i sin tur leder till ökad tillväxt 26. Landet öppnandes upp för internationell handel 1991. I en jämförelse med utvecklade industriländer (Sverige öppnandes upp för handel 1960 och USA 1950), kan det vara en bidragande orsak till att man idag har så pass låg tillväxttakt. 27 Landet är starkt exportberoende då den utgör så mycket som 20 procent av BNP. Exporten består främst av livsmedel i form av kaffe, kött, skaldjur, bananer och socker. Guld är den mineral som generar det största exportvärdet. De uppräknade står för mer än 40 procent av den totala varuexporten. Till de importerade varorna hör främst konsumtions- och kapitalvaror, maskiner, olja och insatsvaror till maquilas- fabrikerna. 28 23 http://www.intracen.org/countries/toolpd99/nic_3.pdf 24 http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 25 http://www.wto.org/english/thewto_e/countries_e/nicaragua_e.htm 26 Berg, C. Global Ekonomi. 2008. s. 451-452 27 http://www.earth.columbia.edu/sitefiles/file/about/director/pubs/brookings_q195.p df 28 http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/df53008f.pdf 12

Nicaragua har under lång tid dragits med underskott i handelsbalansen och som vid 2008 uppvisade att importen var dubbelt så stor som exporten. Handelsbalans 1994-2008 Anges i miljarder USD. Källa UN Comtrade. 29 Handelsbalans 2008 30 Sverige: 33,7 miljarder USD. USA: - 710,5 miljarder USD. Under 2009 har det dock skett en fortsatt reducering av underskottet (trendbrottet kom 2008) i handelsbalansen genom en minskad import samtidigt som exporten endast minskat en tredjedel i förhållande till importvärdet. Förklarande faktorer till den minskade importen är en svagare inhemsk efterfrågan som en följd av finanskrisen och billigare importpriser på grund av lägre oljepriser på världsmarknaden. Trenden ser att hålla i sig även under 2010. 31 Turismen är på stark frammarsch i Nicaragua. Den har ökat lavinartat och är idag den näst största näringen, och den förväntas att bli den största i framtiden. Detta gäller framförallt ekoturismen. Inkomsterna från turismen har ökat med över 300 procent under de senaste tio åren. 32 Den ökade turismen kommer att ge positiva effekter på handeln. 29 comtrade.un.org/pb/filefetch.aspx?docid=3523&type... 30 http://www.oecd.org/document/30/0,3343,en_2649_201185_46549278_1_1_1_1,00. html 31 http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/df53008f.pdf 32 http://www.travelforum.se/nordamerika/nicaragua/ 13

Handelshinder Graden av öppenhet bestäms av handelsintensiteten, värdet av export och import i relation till BNP. Som tidigare nämnts så ses Nicaragua idag som en liten och öppen ekonomi med låg protektionism, och som i hög grad är beroende av handel. Inom CA- 5 har man tillämpat tullsatser på omkring sex procent som är de lägsta i Latinamerika. Det finns viss kritik inom Nicaragua mot det frihandelsavtal som man ingått med USA (CAFTA- DR), och där länderna tagit bort tullavgifterna på jordbruksvaror samtidigt som USA valt att behålla sina jordbrukssubventioner. Detta tros påverka den inhemska jordbruksproduktionen genom att mindre producenter blir utkonkurrerade. 33 Penningpolitik Inflation Utvecklingen av Nicaraguas inflation har flera historier. 1980 1985 1987 1990 1995 2000 2007 2008 2009 35 571 13 110 3 004 11,1 7,1 11,1 19,8 3,7 Procentuellt genomsnitt av konsumentpriser. 34 I början av 1980- talet var inflationen i genomsnitt 35 procent. Inbördeskrig, naturkatastrofer och priskänslighet på importerade varor är alla faktorer som påverkar Nicaraguas inflation. Efter att USA och president Ronald Reagan infört ett handelsembargo mot Nicaragua 1985 steg inflationen drastiskt. Syftet var att stävja det militära samarbete som landet påstods ha med Kuba och Sovjet under det inbördeskrig som pågick. 35 Under 1987 var inflationen i genomsnitt hela 13 110 procent! Embargot upphävdes 1990 och inflationen dämpades och återgick till normala nivåer under första delen av 1990- talet. 36 Nicaragua har fortsatt haft en relativt sett hög inflationstakt under 2000- talet på grund av landets stora importberoende, och då framförallt av varor som ofta utsätts för prisfluktuationer såsom t ex livsmedel och olja som används inom elproduktionen. Det gör att vid stora prisförändringar i dessa varor får det ett stort genomslag i den inhemska ekonomin genom att man importerar en del av inflationen. En annan starkt påverkande faktor är de naturkatastrofer i form av jordbävningar, vulkanutbrott och 33 http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/df53008f.pdf 34 http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=6 8&pr.y=13&sy=1980&ey=2010&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=278&s=P CPIPCH&grp=0&a= 35 http://multinationalmonitor.org/hyper/issues/1989/12/editorial.html 36 http://www.nytimes.com/1990/02/27/world/turnover- in- nicaragua- washington- set- to- end- embargo- and- aid- chamorro- government.html 14

orkaner som historiskt har drabbat landet. När orkanen Felix drog över 2007 då ett stort antal människor miste livet, 20 procent av befolkningen blev hemlösa och stora arealer av skördar förstördes fick det stora effekter på landet, och det påverkade inflationen negativt framförallt under 2008 (i kombination med höga oljepriser). 37 Möjligheten för den nicaraguanska centralbanken att bedriva en penningpolitik med målet att ha en låg och stabil inflation försvåras avsevärt av ovan nämnda orsaker. I och med den globala finanskrisen har visserligen den inhemska efterfrågan dämpats och detta i kombination med sjunkande oljepriser på världsmarknaden har det gjort att inflationen sjunkit betydligt under 2009 och var i genomsnitt 3,7 procent, det lägsta genomsnittet på 30 år. Nedanför görs en internationell jämförelse av inflationsnivåer mellan Nicaragua och övriga centralamerikanska länder, andra närliggande länder i regionen samt deras största handelspartners för 2008. 38 Enligt samma rapport förväntas inflationen återigen att stiga under 2010 när priserna i omvärlden stiger igen. 37 http://web.worldbank.org/wbsite/external/countries/lacext/nicaraguae XTN/0,,contentMDK:22255024~pagePK:1497618~piPK:217854~theSitePK:258689,00. html 38 http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=10 8&sid=92ad06df- 8a03-4d2a- a847-8eaed3a87d02%40sessionmgr112&vid=4 15

Växelkurs Mellan 1912 och 1988 blev cordoba valutan i Nicaragua (efter peson). Den var relativt stabil under denna period och valutan blev fixerad mot den amerikanska dollarn under den här tiden (1 USD=1 cordoba). En konsekvens av USA:s handelsembargo mot Nicaragua blev den hyperinflation som beskrivits i avsnittet tidigare och valutan tappade drastiskt i värde. I ett försök av den nicaraguanska regeringen att stabilisera valutan valde man att introducera ett chock- program under 1988. Man valde att införa en ny valuta, den nya cordoban bland annat för att minska penningmängden. Varje ny cordoba var värd 1 USD och 1 000 av den gamla cordoban. Under åren 1988 och 1989 var inflation extremt hög och devalveringarna accelererade avsevärt. Bara under 1990 genomfördes 40 devalveringar 39. Under slutet av 1990 krävdes 3,2 miljoner av den nya cordoban för varje USD på den svarta marknaden. Regeringen hade till och med problem att trycka sedlar i nog stora valörer för små transaktioner. I ett ytterligare försök att tygla inflationen valde man under 1991 samtidigt som handelsembargot upphävdes, att introducera den tredje inhemska valutan, den så kallade guld- cordoban. Varje guld- cordoba kunde växlas mot fem miljoner av den nya cordoban. Samtidigt fixerades valutan mot den amerikanska dollarn (1 USD=5 guld- cordoba). Idag krävs drygt 20 000 cordoba för att köpa 1 USD. Genom det idag gällande ECF- avtalet (Extended Credit Facility) mellan Nicaraguas centralbank och IMF tillåts valutan att endast depreciera med maximalt fem procent per år mot den amerikanska dollarn. Cordoba anges i tusental. 40 39 http://www.nytimes.com/1990/01/01/business/nicaragua- devaluation.html 40 http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=10 8&sid=92ad06df- 8a03-4d2a- a847-8eaed3a87d02%40sessionmgr112&vid=7 16

Välfärdsindikatorer Arbete Det vanligaste är att arbeta inom den informella sektorn, exempelvis inom gatuförsäljning. Barnarbete förekommer och en undersökning från år 2005 visar på att cirka 90 000 barn under 14 års ålder utför något slags arbete, vanligast inom den informella sektorn. Av Nicaraguas arbetskraft hade år 2008 cirka 40 procent en formell anställning. År 2006 bestod den totala arbetsstyrkan i Nicaragua till 30 procent av kvinnor. Nackdelen för kvinnorna i arbetslivet är att de blir diskriminerade och får mindre betalt än männen. 41 Det är vanligt att söka sig utomlands för att jobba, främst till Costa Rica och USA, då fattigdom, arbetslöshet och undersysselsättning är utbredd i Nicaragua. De som väljer att jobba utomlands är ofta relativt utbildade vilket innebär att mycket kunskap försvinner från landet. Många av de som utvandrar väljer att skicka hem pengar till sina familjer som bor kvar. Beräkningar visar att de som utvandrat skickar tillbaka pengar till ett värde av tolv procent av BNP, närmare 550 miljoner USD. Minimilönerna i Nicaragua är ganska låga. För en jordbrukare ligger minimilönen på cirka 55 USD medan arbetare inom den finansiella sektorn har en minimilön på 126 USD. En studie visar att en korg med basvaror kostar 170 USD vilket minimilönerna inte på långa vägar räcker till. En arbetsvecka är maximalt 48 timmar och arbetstagarna har rätt till en dag ledigt i veckan. De ska heller inte behöva arbeta mer än åtta timmar om dagen. Detta är något som ofta inte efterföljs. 42 Arbetslösheten i Nicaragua var år 2007 12,2 procent. Av Nicaraguas arbetskraft är cirka 50 procent medlemmar i något fackförbund. Undantagna från rätten att bilda fackföreningar och att föra kollektiva förhandlingar är polis och militär. På mitten av 1990- talet upprättades så kallade frizoner som innebar att regeringen utlovade skattefrihet och billig arbetskraft för att få igång industrin. I dessa frizoner är det inte populärt med fackliga organisationer. Arbetsgivarna försöker att förhindra det i den mån de kan och de sätter hårda arbetsvillkor. I dessa områden utgör unga kvinnor majoriteten av arbetarna. De tvingas till övertidsarbete som inte ersätts ekonomiskt och trakasserier är vanligt förekommande. Inkomstfördelning I början av 1990- talet tillhörde mindre än en femtedel av befolkningen medelklassen och högre klass. Studier har visat att 60 procent av inkomsterna gick till 20 procent av hushållen under samma period. 43 Gini- index 44 1998 60,3 procent 2001 43,1 procent 41 www.landguiden.se 42 http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080314/574b11f6 244d420a8481c45b076d292e/Nicaragua.pdf 43 http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/nitoc.html 44 http://www.economywatch.com/economic- statistics/nicaragua/poverty_line/ 17

Fattigdom Många i Nicaragua är fattiga och en fjärdedel anses till och med leva i extrem fattigdom 45. Nicaragua anses vara det näst fattigaste landet i Latinamerika, bara Haiti är fattigare. Undersökningar från 2005 visar att 32 procent av det som bor i Nicaragua lever på 2 USD om dagen. Hela 16 procent har en inkomst mindre än 1,25 USD om dagen 46. Enligt sida innebär dock extrem fattigdom att leva på mindre än 1 USD om dagen 47. Det finns andra undersökningar som visar på ännu sämre siffror. Regeringens och biståndsgivarnas försökt att råda bot på fattigdomen har hittills otillräckliga. Att regeringen tagit bort kostnader för skolgången och sjukvården har varit små steg i rätt riktning. 20 2005 2006 2007 2008 2009 15,7 15 12,2 12,2 12,2 12,2 12,6 10 5 0 Förändring reallön (%) Arbetslöshetstal (%) -5-10 - 2-5,3-5,9-8,9-15 Tabellen visar reallöneutvecklingen och arbetslösheten under åren 2005-2009 48. 45 www.landguiden.se 46 http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080314/574b11f6 244d420a8481c45b076d292e/Nicaragua.pdf 47 http://www.sida.se/svenska/bistand- - utveckling/detta- ar- svenskt- bistand/en- dollar- om- dagen/ 48 http://web.ebscohost.com/ehost/resultsadvanced?hid=119&sid=2a238c83-784b- 4ad288f42da9f4c6bd49%40sessionmgr104&vid=2&bquery=(nicaragua+country+repor t)&bdata=jmripwj1acz0exblptemc2l0zt1lag9zdc1saxzl 18

Sjukvård Till sjukvården används endast 3,6 procent av den offentliga budgeten år 2008, det är lägre än genomsnittet i Latinamerika. Den låga satsningen innebär att tillgången på sjukvård inte är tillräcklig. 49 Hur tillgänglig sjukvården är beror på var i landet du bor. Områden kring Atlantkusten har näst intill ingen sjukvård överhuvudtaget. Endast 45,5 procent av födslarna på landsbygden är assisterade av någon kvalificerad och endast 70 procent av befolkningen har tillgång till sjukvård i närheten av boendet. 50 I Nicaragua är spädbarnsdödligheten 2,3 procent medan barnadödligheten är 2,7 procent. 51 Utbildning I Nicaragua är grundskolan, som påbörjas vid sju års ålder, sexårig och helt utan kostnad för familjerna. Siffror från 2005/2006 visar att nära på 90 procent av befolkningens sjuåringar började i grundskolan men att endast 43 procent valde att fortsätta studera efter grundskolan. Varför så få väljer att fortsätta i skolan är att barnen istället måste börjar arbeta för att hjälpa till med försörjningen eller att de helt enkelt bor för långt bort från skolan. Andra skäl som angivits är avgifterna för skolmat och uniformer. Familjerna har helt enkelt inte råd att betala. Detta avskaffades dock under 2007 för att få fler barn att studera vidare. För fortsatta studier finns det i landet åtta universitet och ett antal högskolor. De flesta är privata. Genom en alfabetiseringskampanj har analfabetismen i Nicaragua minskat från 21 procent till 5 procent mellan åren 2007-2009 52. Många skolor är i mycket dåligt skick. Bland annat så saknas det i många skolor både avlopp, elektricitet och vatten. Områden med dessa problem är främst områdena kring Atlantkusten, Jinotega och Rio San Juan. Få utbildade lärare ger även sämre kvalitet på undervisningen i de områden där kvalificerade lärare inte arbetar 53. Kommunikationer/Infrastruktur Trots att trafiken i Nicaragua ständigt ökar saknar stora delar av landets vägar asfalt och vägnätet har utvecklats mycket lite sedan 1970 talet. Sämst är vägnätet i de östra delarna av landet. De enda vägarna som förbättras är huvudvägarna. Flygtrafiken är viktig för att lättare kunna utföra transporter mellan väst- och östkusten. Man har på senare tid också rustat upp och byggt ut landets huvudhamn då man är i stort beroende av handeln till sjös. Det finns också planer på att bygga en kanal mellan de två haven för att underlätta transporterna genom landet. 49 http://regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/833c0be4.pdf 50 http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080314/574b11f6 244d420a8481c45b076d292e/Nicaragua.pdf 51 http://www.globalis.se/laender/nicaragua/%28show%29/indicators 52 www.landguiden.se 53 http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080314/574b11f6 244d420a8481c45b076d292e/Nicaragua.pdf 19

Kvinnans roll i Nicaragua Kvinnans roll i samhället har starkt präglats av de värderingar som traditionellt finns i Latinamerika. Modersrollen är den roll som kvinnan blir mest respekterad för och i hemmet är det kvinnan som tar hand om barnen. Det är inte ovanligt att männen har barn med mer än en kvinna. Otrohet inom äktenskapet är vanligt och det är främst männen som är otrogna då det är accepterat av samhället. Däremot accepteras det inte att kvinnan är otrogen. Både kvinnor och män värderar blodsbandet högre än relationen mellan makar. I Nicaragua är familjen mycket betydelsefull. Ofta är familjerna stora och att ha många barn anses vara en välsignelse. Barnen ses som arbetskraft och en trygghet inför pensionen. Många barn får gudföräldrar och relationen mellan barnet och dess gudföräldrar ses som mycket stark. Den kan jämföras med ett blodsband. Gudföräldrarnas roll är att stötta barnet och därför väljer många föräldrar gudföräldrar med en god ekonomi eller som har en högre status i samhället än de själva. 54 En ny lag som innebär totalförbud mot aborter antogs 2007. Det finns inga undantag från lagen, inte ens vid fara för kvinnans liv. Abort kan bestraffas med fängelse i upp till fyra år. Läkaren som utför aborten riskerar att förlora sin legitimation samt tio års fängelse. Vid ett eventuellt problem under en graviditet drar sig många kvinnor för att söka hjälp då de helt enkelt är rädda. Detta har bidragit till en ökad mödradödlighet. Lagen har även bidragit till kvinnor inte fått hjälp för buk- och underlivsbesvär då läkaren varit rädd för att bli anklagad för att ha utfört en abort. 55 Resultat från undersökningar om mödradödligheten i Nicaragua skiljer sig åt och det är svårt att säga hur stor den egentligen är, men i rapporten om mänskliga rättigheter i Nicaragua 2007 så ligger det i intervallet 86,5-150 per 100 000. Av mödradödligheten beräknas det att de illegala aborterna står för tolv procent. Hur väl dessa siffror stämmer är svårt att säga då mörkertalet är stort. Mödradödligheten spås kunna öka med hela 65 procent tack vare den hårda lagstiftningen. FN har ett millenniemål som lyder att mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar innan 2015. Detta mål kommer troligtvis inte att uppnås just på grund av lagen om totalförbud mot aborter. Tonårsgraviditeter är väldigt vanliga och av alla graviditeter står tonårsgraviditeterna, som oftast är oönskade, för 27 procent. Flickor i åldrarna 10-14 år står för tre procent. I Nicaragua är prostitution lagligt från 14 års ålder men däremot är både koppleri och sexturism olagligt och straffbart. Det har blivit allt vanligare att barn och kvinnor utsätts för övergrepp. Ca 29 procent av alla kvinnor har någon gång utsatts för våld eller sexuella övergrepp. 56 54 www.landguiden.se 55 http://regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/833c0be4.pdf 56 http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080314/574b11f6 244d420a8481c45b076d292e/Nicaragua.pdf 20

Mänskliga rättigheter Landet har upprättat ett regelverk som har till uppgift att säkerställa de individuella fri- och rättigheterna 57. Polis och militär har ett gott anseende inom landet då organisationen anses som självständig. Respekten för de civila och politiska rättigheterna i landet är jämförelsevis med grannländerna rätt så god. Säkerheten i Nicaragua upplevs ligga på en acceptabel nivå och en stor andel av medborgarna anses att den med tiden ökat. Mordfrekvensen är bland de lägsta i Centralamerika. Respekten för de civila och politiska rättigheterna som varit relativt god har sedan Ortega kom till makten år 2007 påverkats negativt. Bland annat har regeringen försökt minska oppositionens möjligheter. Många av de nationella konventioner om mänskliga rättigheter som finns har Nicaragua ratificerat. Att politiken sedan hindrar landet att följa konventionerna fullt ut är beklagligt. 58 Ekonomiska data 59 År 1980 1990 2000 2009 BNP miljoner USD 2 144 1 099 3 936 6 140 BNP real tillväxt per år 4,6 % - 0,1 % 4,1 % - 5,6 % BNP per capita USD 660 244 772 352 Statsskuld 60 miljoner USD 2 193 10 745 6 854 5 144 (2005) Bytesbalans miljoner USD - 411-305 - 842-841 Sparande % av BNP - 2 16 8 10 FDI nettoinflöde miljoner USD 12,5 0,67 266,5 434,2 57 www.landguiden.se 58 http://regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/833c0be4.pdf 59 http://data.worldbank.org/ 60 http://www.globalis.se/statistik/utlandsskuld#table 21

Analys Orsaken till Nicaraguas låga tillväxttakt är en kombination av många faktorer och problemen kan spåras så långt som till 1500- talet. Då landet blev koloniserat av Columbus utnyttjades ursprungsbefolkningen till att producera varor som sedan fraktades ut ur landet. På detta sätt blev landet berövat både på en inhemsk välfärd och på sina naturresurser. När landet sedan blev självständigt på 1800- talet följde interna maktkamper och 100 år senare utbröt inbördeskrig som dränerade statskassan och sänkte levnadsstandarden betydligt. Fred blev det först på 1990- talet och krigen i historien har aldrig gett landet en chans att bygga upp ett fungerande samhälle. Historisk har även landet påverkats av naturkatastrofer, framförallt tre stora sedan 70- talet som har förstört en stor del av resurserna. Detta är förödande för Nicaragua som till stor del är beroende av sina råvaror för export. De två orkanerna (Mitch och Felix) underminerade den tillväxt som börjat ta fart under 90- talet. Trots omfattande bistånd förbättrades inte ekonomin då en stor del gick till makthavarna istället för att hjälpa de krisdrabbade. Den höga korruptionsnivån har bidragit till en misstro för institutionerna och det är till exempel svårt att se skillnad på partiet, Ortegas familj och regeringen. Denna misstro påverkar investeringarna avsevärt då institutionerna inte ger tillräckligt med incitament för nytt företagande. På grund av den höga fattigdomsnivån är det privata sparandet lågt och rätts- och finanssystemet skapar inte tillräckligt med trygghet för investeringar. Budgetunderskottet har lett till en stor utlandsskuld och har negativt påverkat de utländska direktinvesteringarna. Trots nationella satsningar på utveckling av humankapital har inte sysselsättningsgraden ökat då det privata företagandet inte vågar investera. För att detta ska förbättras måste omstruktureringar ske inom den offentliga sektorn. Landet är mycket beroende av handel och är därför mycket känsliga för inflation. De importerar en stor del av sina varor och dessa är mestadels kapitalintensiva då Nicaragua inte har den komparativa fördelen. Bristen på humankapital spelar stor roll för handeln då det hindrar landet från att öka sin förädlingstakt. Då den mesta inhemska produktionen består av råvaror och då de inte har någon egen förädlingsindustri får de lite i sitt handelsutbyte. Detta leder till ett dåligt bytesförhållande vilket bidrar till den negativa handelsbalansen. För att förbättra detta började regeringen satsa på Maquilas- fabriker genom subventioner och ekonomiska frizoner men dessa har reducerats under finanskrisen. Det stora handelsunderskottet idag visar tydligt att landet måste göra mer för exportsektorn innan de kan nå tillväxt. Som en följd av finanskrisen låg många människor i farozonen att hamna i fattigdom eller i extrem fattigdom. Under den andra halvan av 2008 bromsades tillväxttakten upp. Den ekonomiska nedgången i omvärlden och en kraftigt minskad inhemsk efterfrågan gjorde att ekonomin sjönk under 2009 med 2,3 procent. Remitteringarna minskade under 2009 med 0,8 procent och bidrog till viss del till minskningen. 2008 ökade desamma med drygt 10,5 procent. Maquila- sektorn drabbades hårt under finanskrisen, mer än 15 000 arbetstillfällen försvann under 2008 och cirka 8 000 under första delen av 2009. Även de offentliga finanserna drabbades av den negativa finansiella situationen, underskottet uppgick till cirka 7 procent 2009, bland annat genom ökade offentliga utgifter och minskade skatteintäkter. 22

Som en reaktion på den politiska utvecklingen frös eller avbröt många biståndsgivare sitt bistånd till landet. Detta har gjort Nicaragua beroende av utländska kreditgivare. 61 Slutsatser För att tillväxten ska öka i framtiden måste landet fortsätta omstruktureringen av det politiska systemet. Korruptionen sätter många käppar i hjulet för företagande och utveckling. Det sociala kapitalet måste öka för att befolkningen ska våga satsa på eget företagande. Landet måste också avreglera alla byråkratiska hinder på marknaden och minska kostnaden för den offentliga sektorn vilket kommer leda till ökning av den långsiktiga produktionen och att klyftorna i samhället minskar. För att undkomma korruption bör bidragsgivare försöka ge så kallade gräsrots- bistånd, så att pengarna går direkt till de behövande. Man slipper då mellanhänderna och risken att personer högt upp landets politiska system istället lägger beslag på bistånden. Handelsunderskottet kan förbättras genom en högre förädlingsgrad av exporterade råvaror. En större förädlingsindustri gör att landet skulle få mer för sin export vilket leder till bättre terms of trade och en högre sysselsättningsgrad i landet. För att lyckas med detta måste Nicaragua fortsätta att satsa på humankapitalet och öka utbildningsnivån med fler skolreformer. En positiv aspekt i Nicaragua är dess ekoturism som ökat lavinartat de senaste åren. Landet har även goda förutsättningar för handel genom deras naturresurser och dess geografiska läge med två kustremsor. Dessa aspekter är något man borde försöka att vidareutveckla och på ett effektivare sätt ta till vara på. En förbättrad infrastruktur behövs dock för att effektivisera handeln. 61 http://regeringen.se/content/1/c6/01/39/65/833c0be4.pdf 23