Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009 Juni till september 2009 Klarafors AB Industrileden 5 B 667 32 Forshaga Tel: 054 53 61 29 1
2
Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Målsättning... 7 Resultat och Redovisning.... 8 H 1 vandringshinder vid brofäste vid väg 575.... 8 H 2 vandringshinder vid Sågaretorps sprängstensdamm... 12 H 3 vandringshinder vid äldre dammfäste.... 17 H 4 vandringshinder vid damm Berget.... 20 H 5 vandringshinder vid Fagerlidsdammen... 24 Biotopvård... 28 Åtgång material:... 36 Kostnader.... 36 Resultat sammanfattning... 37 Diskussion... 37 Slutord och omnämnande... 38 3
4
Inledning Sågkvarnsbäcken är Undens största tillflöde och hyser viktiga reproduktionsområden för Undens öringbestånd. Dessa reproduktionsområden är däremot skadade av rensning från flottningsepoken och isolerade av dammar som utgör vandringshinder för den uppvandrande öringen. Unden är ett prioriterat område i åtgärdsarbetet inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag och Sågkvarnsbäcken har därför prioriterats i ett tidigt skede för restaureringsåtgärder. Projektet har finansierats av Länsstyrelsen i Örebro län och Vägverket. Sveaskog AB var huvudman för projektet. Undertecknad anlitades som fältprojektledare och fiskesakkunnig vid genomförandet och fick även i uppdrag att skriva en rapport om åtgärderna efter genomförandet. 5
Bakgrund Unden, utgör riksintresse för naturvården och klassas som nationellt särskilt värdefullt vatten för fiskevården, respektive nationellt värdefullt vatten för naturvården. Sjön är naturligt mycket kalkfattig och karakteriseras av en artrik men individfattig flora och fauna. Här finns runt 17 fiskarter, bland annat mört, sik, öring, ål och ett unikt och sydsvenskt rödingbestånd (härstammar från Vättern). Här finns också den rödlistade manteldammsnäckan, Myxas glutinosa, och flera arter av glacialrelikta kräftdjur. Sågkvarnsbäcken, som är Undens största tillflöde, utgör lek och uppväxtområde för Undens öring. Sågkvarnsbäcken rinner från Bosjön, Kvarnsjön, Sävsjön och Bergvattnet ner till Unden. Öringen leker, och lever sina första levnadsår i de forsande och strömmande partierna av Undens tillflöden. Längs Sågkvarnsbäcken förekommer två sammanhängande och välbevarade forssträckor som utgör mycket viktiga lek och uppväxtområden för Undens öringbestånd. Dessa forsar har endast påverkats fysiskt av historiska verksamheter såsom flottning och kvarndrift. Den nedre forsen är ca 350 meter lång och har en fallhöjd på 10 m. Den övre forsen är ca 250 meter lång och har en fallhöjd på ungefär 5 meter. Forsar av denna storlek är mycket sällsynta i denna del av Örebro län. På grund av vandringshinder i dessa forsar kunde inte Undens öring nå alla lekområden i Sågkvarnsbäcken. Elfiskeresultat har visat på en relativt tät öringstam i de delar som nås av lekmogen fisk. Nedströms väg 575, dvs. den sträcka som är utan vandringshinder mellan Unden och Sågkvarnsbäcken fångades år 1991 271 öringar per 100 m 2. Ett mycket gott resultat. Uppströms vägen vid Sågaretorp har elfisken gjorts vid 4 tillfällen med varierande resultat, 2 54 öringar per 100 m 2 fångades här. Om detta sätts i jämförelse med resultatet från lokalen nedströms bron kan man anta att det är lekfisk från Unden som nått den nedre lokalen, mer storvuxen fisk som producerar mer rom. Den kraftiga variation i öringtäthet som påvisats uppströms vägbron bedöms till stor del bero på det partiella vandringshindret vid vägbron nedströms lokalen. Under vissa år med gynnsamma flöden klarade öring att vandra förbi och leka uppströms vägbron, men de flesta år var detta omöjligt. Det bedömdes därmed finnas stor potential med åtgärder i detta vatten. Ett projekt startades därför med syfte att återställa de rensade delarna av forsarna, och göra dem tillgängliga genom att undanröja vandringshindren. Länsstyrelsen i Örebro (Johan Lind) fältinventerade vattendraget och tog fram en preliminär åtgärdsplan, inom ramen för Länsstyrelsens regionala plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag. Efter initiativ av Undens fiskevårdsområde och Länsstyrelsen fick Emåförbundet i uppdrag att ta fram en detaljplan för genomförandet av åtgärderna, varefter Länsstyrelsen utformade en projektplan. Sveaskog AB (Torsten Wiborgh) som är ensam ägare av vattenområdet i vattendraget ställde upp som huvudman för projektet och kontrakterade de entreprenörer, konsulter mm som behövdes för projektets genomförande. Sveaskog sökte via Länsstyrelsen statsbidrag för biologisk återställning i kalkade vatten (budget 325 tkr) från Naturvårdsverket. Därutöver finansierade Vägverket (budget 150 tkr) de åtgärder som krävdes för att göra vägbron vid väg 575 passerbar för Undens öring. Sören Stenefjord och Jan Samuelsson (Stenefjords Skog & Gräv) anlitades som entreprenör för åtgärderna. Som fiskesakkunnig och fältarbetsledare anlitades undertecknad (Torbjörn Lundberg). Åtgärderna planerades men kunde inte genomföras 2008 på grund av höga flöden i bäcken. Projektet sköts därför till 2009 och då åtgärder påbörjades i början av juni och färdigställdes i september. 6
Målsättning Målsättningen med de genomförda åtgärderna var att restaurera Sågkvarnsbäckens nedre lopp till ett mer naturlikt tillstånd. Genom detta ska reproduktion av Undens insjööring kunna öka i Sågkvarnsbäckens nedre lopp. För att uppnå detta behövde de många vandringshindren tas bort och de rensade forsarna återställas. I åtgärdsområdet förekom 5 vandringshinder (se karta). 7
Resultat och Redovisning. H 1 vandringshinder vid brofäste vid väg 575. Partiellt vandringshinder: Start 2009 06 08. I anslutning till vägbron vid vägpassagen vid väg 575 (hinder 1) finns rester av en damm. Stenmurens nedre del hade förstärkts med betong då bron anlades under 1960 talet. Vid anläggningen sprängdes delar av berghällen i vattenfåran bort, vilket resulterade i en kraftig bergklack som sedan dess utgjort ett partiellt vandringshinder för öringen. Fisken kunde endast passera de år då höstflödena var extra gynnsamma. Åtgärden krävde sprängning och partiell bortrivning av en gammal stenmur. En tröskel anlades under bron, och den befintliga bergklacken utjämnades genom sprängning för att få en lägre fallhöjd. Större sten lades sedan ut i den sprängda fåran för att bromsa upp vattnet och på så vis skapades en fåra där fisken kan vandra upp. Konstruktionen tätades med lekgrus runt de stora blocken för att få så lite läckage som möjligt. En mindre del av den gamla stenmuren revs för att få tillräcklig bredd i fåran. Större sten tillfördes för stånd och viloplatser under och strax nedanför bron. Vissa justeringar och kompletteringar gjordes under september månad. En vibrationsmätare sattes upp på vägbron innan sprängning för att vara säker på att inte sprängningen gav någon skada på bron. Resultatet från mätningarna visade att vibrationerna från sprängningen inte gav något större utslag utan låg långt under gränsvärdena. Vid vägbron i Sågkvarn innan sprängning. Fundamentet är borttaget och sprängmattor läggs på plats. 8
Bild 1 A. H 1 under bro före. Stenmuren tv utgör en mindre del av en gammal stenmur. Denna del blev tyvärr tvungen att rivas bort för att skapa bredd i vattenfåran vid höga flöden. Bild 1 B. H 1 under bron efter åtgärd. En flackare och stegvis avtagande lutning har åstadkommits genom sprängning etappvis och tillförsel av block. Fåran har också breddats för att inte höga flöden ska belasta konstruktionen i alltför hög grad. 9
Bild 2 A. H 1. Före åtgärd vid vägbron. Fisk passerade endast den kraftig lutningen de år då flödet var extra gynnsamt. Bild 2 B. H 1. Efter åtgärd vid vägbron. 10
Bild 3 A. Hinder 1. Före, vid vägbro sett från uppströmssidan. Bild 3 B. Hinder 1. Efter åtgärd vid vägbron från uppströmssidan. Breddningen syns tydligt. 11
H 2 vandringshinder vid Sågaretorps sprängstensdamm. Definitivt vandringshinder: Start 2009 08 19. Dammen är belägen ca 80 m uppströms väg 575. Denna damm utgjorde ett definitivt vandringshinder för uppströmsvandrande fisk med en fallhöjd på ca 2 3 meter om vattnet går över utskoven. Dammen är en stenmurverksdamm som förstärkts med betong över utskoven under senare tid. Dammen var delvis trädbevuxen och läckage observerades på flera punkter i dammen innan åtgärder påbörjades. Åtgärden krävde delvis utrivning av det ena dammutskovet. Åtgärden påbörjades efter det att elfisken utförts i fåran uppströms och nedströms. Efter rivningen påbörjades arbete vid H 4 uppströms och arbetade skedde sedan nedströms tillbaka till dammen. Den gamla dammbotten innehöll mycket fint sediment som lades upp på den norra sidan av Sågkvarnsbäcken. Ett erosionsskydd anlades uppströms dammen så att det finare sedimentet vid höga flöden inte ska slamma igen nedströms liggande lekbottnar. Natursten och lekgrus tillfördes uppströms och nedströms dammen. Den gamla dammbotten är i dag en fin strömsträcka med flera lekbottnar. Vid arbetena upptäcktes en gammal skada på en bärande sten i det som tidigare var ett utskov. Det innebära att mittenfundamentet på sikt riskerar att rasa. Se bild 21. Bild 4. Hinder 2. Tydlig gammal spricka i stenblock. Kan innebära att mittenpelaren rasar på sikt. 12
Bild 5 A. Hinder 2. Före utrivning Foto Sören Stenefjord. Bild 5 B. Hinder 2. Efter utrivning 13
Bild 5 C. Dammen innan utrivning från norra sidan uppströms. Foto. Sören Stenefjord. Bild 5 D. Dammen innan utrivning från södra sidan uppströms. Foto. Sören Stenefjord. 14
Bild 6 A. Från damm H2. Söder uppströms efter utrivning, före biotopvård. Bild 6 B. Från damm H 2. Söder sid uppströms efter biotopvård. 15
Bild 7 A. H 2. Södersida ned mot damm, efter utrivning, före biotopvård. Bild 7 B. H 2. Södersida ned mot damm efter biotopvård. Notera erosionsskydd till vänster om strömfåran. 16
H 3 vandringshinder vid äldre dammfäste. Partiellt vandringshinder. Vandringshindret bestod troligtvis av fundamentrester av en äldre damm. Målsättningen var att få en bättre vandringsväg på den södra sidan i den stängda gamla sidofåran. Under arbetena påträffades på berg (se bild nedan) och därför beslutades det att arbeta för fiskvandringen i den befintliga norra fåran. Större stenblock lades ut strax nedan det partiella vandringshindret för att dämma och skapa en hölja för att underlätta vandringen för öringen. Strax ovan breddades vattnet och en del av flödet styrdes in i den södra fåran. På så vis skapades ett uppväxtområde för öringyngel på den tidigare torrlagda sträckan. Enbart material som låg i kanterna användes och de fundamentrester som finns i mitten av vattendraget sparades, eftersom dessa utgör tydliga kulturlämningar. H 3. Här börjar berget. 17
Bild 8 A. H 3. Före uppströms. Bild 8 B. H 3. Efter uppströms. 18
Bild 9 A. H 3 från den andra träbron nedströms före. Bild 9 B. H 3 från den andra träbron nedströms efter. Vattnet har breddats betydligt och den södra fåran är vattensatt. 19
H 4 vandringshinder vid damm Berget. Definitivt vandringshinder. Arbetet började redan under 2008 med att frakta fram stenmaterial och justera väg. Vandringshindret utgjordes av en damm vid utloppet av Sävsjön Bergvattnet med en fallhöjd på ca 1,5 meter. Här skapades ett naturligt utlopp med en kraftig tröskel av sprängsten ovan i direkt anslutning till den gamla dammen. För att inte få ett för stort läckage mellan all sprängsten som lagts ut tätades konstruktionen av finare grusmaterial och pinnmo. För att få ett så naturligt utlopp som möjligt bilades den gamla gjutna dammtröskeln ner. Dammen justerades och tätades ytterligare i oktober efter högt flöde och höga vattenstånd då bäver hade börjat sätta igen utloppet. Tippning av sprängsten. Flaket fastnade i detta läge. Rikard söker förtvivlat efter felet. Det hela slutade med ett besök på verkstad. 20
Bild 10 A. H 4. Före Bild 10 B. H 4. Efter. Vattenståndet i Sävsjön och Bergvattnet är som synes opåverkat av åtgärden. 21
Bild 11 A. Strax nedan H 4. Upprensad stenhög före åtgärd. Bild 11 B. Strax nedan H 4 efter åtgärd. Stenhögen är borta och en fin uppväxtplats för öringyngel har skapats. 22
Bild 12 A. Bild tagen i nedströms riktning från kalkdoserare strax nedströms H 4 före åtgärd. Bild 12 B. Bild tagen i nedströms riktning från kalkdoserare strax nedströms H 4 efter åtgärd. En större variation i strömningsbild, och ett flertal gömslen för insekter och småfisk har skapats. 23
H 5 vandringshinder vid Fagerlidsdammen. Definitivt vandringshinder: Vandringshindret bestod av en äldre damm (sannolikt har den använts för flottning) med två utskov. Dammen hade förstärkts delvis med betong under senare tid. Regleringsluckorna var utrivna sedan lång tid tillbaka. En vandringsväg anlades på västra kanten vid det mindre utskovet. För att leda in mer vatten på den västra sidan, dämdes det stora gjutna utskovet med sten. En del träd fick fällas för att få en bredare öppning där vandringsvägen gjordes. Det var problematiskt att komma åt med grävmaskin för att anlägga en bra öppning ur dammen. Det fanns gott om större sten att jobba med för att få till en bra vandringsväg, men däremot var det ont om material att täta med. Med ganska stor säkerhet kommer det att sätta igen en del läckage redan under hösten vid lövfällning. H 5. Från östra sidan strax nedströms dammen. 24
H 5. Före åtgärd från östra sidan. H 5. Från östra sidan efter åtgärd. En vandringsväg för fisk har anlagts till höger i bilden. Passagen fungerar troligen endast under gynnsamma flöden i vattendraget. 25
Bild 13 A. H 5. Damm före åtgärd från västsidan Bild 13 B. Damm efter åtgärd från västsidan 26
Bild 14 A. H 5. Före Bild 14 B. H 5. Efter åtgärd. I detta utskov har en vandringsväg anordnats genom omplacering av större sten och block mm. 27
Biotopvård. Den av projektet berörda delen av Sågkvarnsbäcken är åtminstone delvis påverkad av flottledsrensning. Därutöver har delar av vattendraget rensats och kanaliserats i anslutning till äldre dammanläggningar. Syftet med biotopvård var att återskapa en mer naturlik strömbild i forsområdena i nedre Sågkvarnsbäcken, och därmed återskapa gömslen för fiskyngel och insekter i vattendraget. Biotopvården bestod av att lägga ut sten och block som legat upprensat längs större delen av sträckorna, samt att tillföra lekgrus till lämpliga lokaler. Lekgruset lades i depåer i anslutning till vattendraget, och med hjälp av en traktorgrävare langades lekgruset ut till grävmaskinen under arbetets gång, vilket fungerade mycket effektivt. Vid vägbron (H1)och vid Sågaretorps sprängstensdamm (H2) tillfördes det stenmaterial. Lekgrus tillfördes på alla sträckor utom sträckan nedströms och en bit uppströms H3. En sträcka på cirka 100 m. Här var det omöjligt att komma åt från någon av sidorna p.g.a. tomt på norra sidan och för brant sluttning på södra sidan. Den övre delen på sträckan H5 var svårtillgänglig och krävde en större arbetsinsats för att komma åt med maskiner. Här fick en temporär väg ner till Sågkvarnbäcken anläggas och en skotare hyrdes in för att få fram lekgruset. Denna sträcka hade gott om död ved innan biotopvården påbörjades. Död ved tillfördes eller lades tillbaka under arbetets gång. Langning av lekgrus. 28
Bild 15 A. Uppströms H 1. Bild före åtgärd tagen från träbro nedströms. Bild 15 B. Uppströms H 1. Efter åtgärd, tagen från träbro nedströms. En större variation i strömsträckan har skapats genom biotopvård, med gott om gömslen för fisk och småkryp. 29
Bild 16 A. Från den andra träbron uppströms mot H 4 före åtgärd. Bild 16 B. Från den andra träbron uppströms mot H 4 efter åtgärd. Tydlig skillnad i biotopens variation. Pegeln i bild kan eventuellt behöva omkalibreras efter åtgärden. 30
Bild 17 A. Bild uppströms mot kalkdoserare. Före åtgärd. Bild 17 B. Uppströms mot H 4 kalkdoserare. Efter åtgärd. Död ved tillfördes där detta var möjligt och lämpligt. Biotopen utgör numera ett mycket gott uppväxtområde för småfisk och insekter. 31
Bild 18 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Strömmen är tydligt flottledsrensad (se stenlämningar i strandkant). Skogen har sparats i anslutning till vattendraget vilket medfört god tillgång på död ved i sträckan. Bild 18 B. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet efter åtgärd. Vedstammar har återförts till vattenfåran efter att större sten flyttats ut från strandkanterna. 32
Bild 19 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Tydlig påverkan av rensning. Bild 19 B. Från samma plats som ovan, taget uppströms efter åtgärd. 33
Bild 20 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Bild 20 B. Nedströms Efter 34
Bild 21 A. Strömsträcka i den övre forsen uppströms Bergvattnet före åtgärd. Bild 21 B. Efter åtgärd. Observera den lekplats i nedre bildkant som anlagts. Naturgrus syns i bild. 35
Åtgång material: Sprängsten/ Natursten 228 m3 Lekgrus 120 ton Kostnader. I tabellen som redovisas är kostnaderna för varje delsträcka exklusive moms. I kostnader Lekgrus och Sten/block ingår frakt. Sprängning ingår kostnader för frakt och hyra av sprängmattor. Totaltsumman för hela projektet slutade på 441 635 kr netto, med moms 551 669 kr Tabell 1. ID Mask/tim Lekgrus Arbetsl. Sten/Blo Spräng. Vib.mät. Stockma. Skylift Frakt Bilning Bärlager Skot. Cont Totalt H1 52505 10520 33965 5900 6420 11178 1650 122 138 kr H2 25200 6100 14160 1300 1500 48 260 kr H3 14 400 3955 18 355 kr H4 63000 11630 47200 1500 2560 125 890 kr H5 12000 3800 1500 17 300 kr Biot.v. H1 4800 4 800 kr Biot.v. H2 9600 5260 1950 16 810 kr Biot.v. H3 4800 3945 8 745 kr Boit.v. H4 7200 5260 1300 13 760 kr Biot.v H5 42600 6575 1300 7100 57 575 kr Totalt 236105 31560 64000 67260 6420 11178 1650 1300 1500 1500 2560 7100 1500 433 633 kr Fördelning 54% 7% 15% 16% 1% 3% 0% 0% 0% 0% 1% 2% 0% 100% Lekgrus 263 kr/ton Slutredovisning och Slutbesiktning 7 700 kr Stenmaterial 295 kr/m3 Maskin 600 kr/tim Total kostnad 441 333 kr Arbetsledning 650 kr tim plus resor traktamente. Moms 110 333 kr Totalt med moms 551 666 kr 36
Kostnader fördelat i procent. Kommentar resultat i tabell 1. I tabellen redovisas även kostnader i procent för att se hur fördelningen är mellan de olika posterna. Resultatet på totalsumman i tabellen och den slutliga summan som faktureras skiljer det 2 kr Resultat sammanfattning Alla åtgärder har skett vid låg vattenföring. De definitiva vandringshindrena H2, H4, är möjligt att passera för Undens öring.. Från H2 och uppströms har öring som vandrar från Unden fått ytterligare 3 250 m2 som lek och uppväxtområde. Lek och uppväxtområden har ökats med cirka 500 m2 totalt på hela sträckan fördelat på en sträcka av totalt 500 m. Sträckan (H5) längst ner vid utloppet i Bergvattnet gjordes inga åtgärder. Diskussion Provfiskeresultat har visat på stora skillnader i öringtätheter nedströms respektive uppströms vandringshinder i Sågkvarnsbäcken. Uppströms det första definitiva vandringshindret i Sågkvarnsbäcken (H2) påvisades emellertid relativt goda tätheter av öring under provfiske 2009 (ca 25 35 öring/100 m 2 ). Storleksfördelningen i beståndet tyder dock på ett tydligt strömstationärt bestånd med blandade storlekar av fisk. Öring som lever strömstationärt drabbas på sikt av konkurrens inom arten och resultatet blir färre individer som är mindre till storleken än sjövandrande öringbestånd. Den större insjööringen har pga sin storlek också kapacitet att producera mer rom, och mer livskraftig rom vilket har stor betydelse för överlevnaden av öring och rom. Det faktum att öringtätheten var god (för att vara ett strömstationärt bestånd) uppströms H2 tolkas som att biotopen är mycket god för öring. Det var en fin fors som förvisso var rensad, men med gott om grova strukturer i form av död ved och en del större block. 37
Åtgärderna av vandringshindren har resulterat i att 3250 m 2 lek och uppväxtområden har blivit tillgängliga för Undens öring. Innan åtgärder var endast 250 m 2 tillgängliga för uppvandrande öring. Det betyder en 1300 procentig ökning av lek och uppväxtområden för Undenöring i Sågkvarnsbäcken. Dessutom har biotoperna förstorats och förbättrats strukturellt med biotopvård. Sten, block och grov död ved har tillförts vilket lett till högre kvalitet på området och ca 500 m 2 större areal. För öring som kläcks från rom i Sågkvarnsbäcken är möjligheten att stanna kvar i vattendraget avgörande för den initiala överlevnaden av yngel. När öringen endast kläcks i den allra nedersta sträckan av vattendraget kan man förvänta sig att den tvingas ut i sjön för tidigt, genom konkurrens och brist på bra gömslen och skydd mot det periodvis höga flödet. Åtgärderna har både resulterat i större uppväxtområden, längre upp i vattendraget, och betydligt fler gömslen och skydd mot kraftiga strömmar. Åtgärderna bedöms därför även ha stor positiv effekt på överlevnad av smolt under de första levnadsåren. Slutord och omnämnande. Jag vill passa på att tacka alla berörda som har varit delaktiga i detta intressanta projekt Sågkvarnsbäcken. Ett särskilt tack till Johan Lind på Länsstyrelsen i Örebro län som har varit till stor hjälp med det mesta både ute i fält och med slutrapport. Torbjörn Lundberg Klarafors AB Industrileden 5 B 667 32 Forshaga Tel. 054 53 61 29 Fax. 054 53 61 10 Samling inför slutbesiktning med alla berörda parter. Foto Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län. 38
39