REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/11/002/2016/11/001 Er referens: Fi2016/003866-68/S1 2016-11-25 Skatte- och tullavdelningen Att. Henrik Hasslemark Finansdepartementet 103 33 Stockholm Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas, KOM(2016) 685 slutlig, samt KOM (2016) 683 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Bankföreningen har erhållit rubricerade EU-förslag på remiss. Bankföreningen lämnar följande synpunkter på lagförslagen. Föreningen vill inledningsvis framhålla att det kan riktas en mängd invändningar mot förslagens tekniska utformning och att det krävs en rad förtydliganden för att förslagen ska kunna leda till en tydlig och klar reglering av bolagsbeskattningen. Bankföreningen har inte under den korta remisstid som stått till vårt förfogande haft möjlighet att i detalj analysera alla delar i förslagen. Vi gör endast några smärre påpekanden i detaljerna. Skulle Sverige stå berett att anta förslagen om gemensam bolagsskattebas inom EU för vissa företag och det bedöms som om samtliga övriga EU-länder också visar en positiv inställning, är bankerna självklart villiga att bistå med mera detaljerade synpunkter. Bankföreningen hoppas i så fall att synpunkter kan lämnas och diskussion föras i lämpligt forum tillsammans med ansvariga tjänstemän på Finansdepartementet under processens gång. Av förslaget om en konsoliderad bolagsskattebas framgår att beslut avseende det konsoliderade underlaget för beskattning ska fattas av the principal tax authority i den medlemsstat där gruppen, the principal taxpayer, lämnar sin skattedeklaration. Förfarandet väcker frågor kring huruvida det svenska skatteförfarandet och den svenska förvaltningsprocessen också måste ses över för att göra det möjligt för utländska myndigheter att fatta förvaltningsbeslut som torde falla inom svensk förvaltningsrättslig jurisdiktion. Förslaget väcker en rad frågor ur konstitutionell synvinkel.
Sammanfattning av våra synpunkter Förslaget om en konsoliderad bolagsskattebas synes gynna andra länders skattebaser mer än Sveriges och det kan därmed befaras att Sverige måste höja andra skatter för att kompensera för det skattebortfall som uppstår och att detta sannolikt inte gynnar företagen och den svenska samhällsekonomin. Det bör göras en utförlig konsekvensanalys i Sverige för att utröna effekterna med avseende på de svenska skatteintäkterna m.m. Det kan ifrågasättas om det är önskvärt att beskära handlingsfriheten i Sverige avseende utformningen av bolagsbeskattningen genom ett EUdirektiv som är trögrörligt och svårt att påverka som enskild medlemsstat. Jämförelser bör göras med det gemensamma mervärdesskattesystemet som i flera delar är föråldrat men som på grund av vetorätten på skatteområdet har varit mycket svårt att förändra och modernisera, trots uppenbara behov i t.ex. Sverige. Handlingsutrymmet på skatteområdet för Sverige som enskilt land kommer att reduceras drastiskt. Bankföreningen kan se fördelar med samma bolagsskatteregler för företag med gränsöverskridande verksamhet inom EU av en viss storlek och de möjligheter till konsolidering som steg 2 i paketet ska leda till, men detta måste vägas mot invändningarna ovan samt att det dröjer många år innan ett nytt system sätter sig i rättstillämpningen och de nackdelar som uppstår med ökad administrativa börda, rättsosäkerhet och brist på förutsebarhet som ett helt nytt bolagsskattesystem för med sig. Utan garantier att den konsoliderade bolagsskattebasen genomförs ställer sig Bankföreningen därför tveksam till förslagen. Förslaget avseende superavdraget för forskning och utveckling bör preciseras. Det är oklart vad som avses med kostnader för forskning och utveckling och om dessa täcker in exempelvis produktutveckling inom tjänstesektorn såsom finans- och försäkringssektorn. Förslaget om konsolidering torde inte innebära den fullständiga förenkling som eventuellt förutses på inkomstskatteområdet eftersom mervärdesskatt på transaktioner mellan juridiska personer (beskattningsbara personer i mervärdesskattehänseende) ändå måste hanteras som separata transaktioner. Tanken på ett gemensamt bolagsskattesystem inom EU Bankföreningen anser att idén med att skapa en gemensam bolagsskattebas inom EU i och för sig är god, samma skatteregler oavsett var inom EU som verksamheten bedrivs torde underlätta skattehanteringen för multinationella företag som måste redovisa och betala skatt i flera jurisdiktioner. 2
Bankföreningen ställer sig dock tveksam till om en fundamentalt ny ordning för bolagsbeskattning i Sverige för företag av en viss storlek, där tillämpningen startar från noll och rättstillämpare (företag, Skatteverk, domstolar) ska förhålla sig till detta, verkligen medför ett sådant mervärde att det uppväger ökad rättsosäkerhet och ökad administrativ börda som uppstår med nya system, något som EU-kommissionen tycks mena. Risken är stor att de företag som omfattas och skattemyndigheten, under många år får sväva i ovisshet kring tolkningen av det nya regelverket (det tar tid att få bindande rättspraxis från EU-domstolen), vilket inte gynnar någon. Genom den tvåstegsraket som EU-kommissionen nu lanserar, är det högst osäkert om steg 2 kommer att bli verklighet. EU-kommissionen föreslår att bolagsskattesystemet ska vara obligatorisk för företag över en viss storlek. För företag som inte uppnår en sådan storlek ska systemet vara valfritt att tillämpa. Bankföreningen anser att en ordning med trösklar kan skapa spänningar i bolagsbeskattningen, i synnerhet om EU:s gemensamma bolagsskattesystem skiljer sig avsevärt från det nationella bolagsskattesystemet i den enskilda medlemsstaten, och det på en och samma marknad finns företag som konkurrerar med varandra och som hamnar i olika bolagsskattesystem. Utformningen av det svenska bolagsskattesystemet skiljer sig från det föreslagna systemet på ett antal viktiga punkter; konsolideringsmöjligheter och resultatutjämning (koncernbidragsreglerna), avskrivningsregler, m.m. Dessa olikheter kan påverka förutsättningarna att konkurrera eftersom förslagen saknar för det svenska näringslivet viktiga komponenter som finns i vårt nuvarande bolagsskattesystem. När det gäller EU-kommissionens andra tanke, att skapa ett system som kan stå emot aggressiv skatteplanering i en globaliserad ekonomisk omgivning, bör de åtgärder som redan har etablerats via BEPS och vidareutvecklats inom EU, vara tillfyllest för att begränsa den påstådda aggressiva skatteplaneringen inom EU, och att enskilda olikheter skattereglerna i de olika medlemsstaterna bör kunna godtas så länge dessa inte orsakar fundamentala störningar på den inre marknaden. Genom ett ökat samarbete i skattefrågorna och utveckling av gemensamma synsätt på beskattningen torde bolagsskattesystemen på sikt harmoniseras även utan tvingande EU-rätt. Ett system är aldrig perfekt från början, det kräver ofta flera lagändringar innan det fungerar som tänkt. Ändringar i ett skattedirektiv kräver enhällighet och närliggande exempel från ändringsförslag gällande det gemensamma mervärdesskattesystemet inom EU talar sitt tydliga språk. Ett direktivförslag kan ta många år innan det antas, om länderna någonsin kommer överens vill säga. Denna tröghet i lagstiftningsprocessen inom EU kan i en värld i vilken teknisk utveckling och villkoren för handel över landgränser snabbt kan förändras, bli ett hinder snarare än en effektiv beskattningsordning på EU:s inre marknad. 3
Den konsoliderade bolagsskattebasen kan gröpa ur den svenska skattebasen Det finns skäl att tro att den svenska skattebasen kan komma att urholkas genom de principer som förslaget om konsoliderad bolagsskattebas bygger på; beskattning ska enligt dessa principer ske i det land där värdet skapas genom tillämpning av en särskild fördelningsnyckel baserad på faktorerna tillgångar, arbete och försäljning. Bankföreningen befarar i ett sådant scenario att Sverige tvingas höja andra skatter för att kompensera för skattebortfallet på nationell nivå. Den svenska regeringen har aviserat att man har för avsikt att införa en särskild beskattning av finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet. Det kan befaras att regeringen som kompensation för uteblivna skatteintäkter från andra delar av näringslivet väljer att öka beskattningen av finansiella företag. Detta vore högst olyckligt och skulle slå hårt mot investeringar och enskildas privatekonomi. Avdrag för kostnader i verksamheten samt särskilda avdragsbegränsningar i KOM(2016) 685 Artikel 9.2 avdragsgilla kostnader Enligt artikel 9.2 ska avdragsgilla kostnader inbegripa kostnader kopplade till kapitalanskaffning eller skuldsättning ( costs incurred in raising equity or debt for the purposes of the business ). Det är oklart vilka slags kostnader som avses i denna del. Artikel 9.3 - Avdrag för forskning och utveckling I förslaget finns särskilda regler om förhöjd avdragsrätt för kostnader för forskning och utveckling. Dels kommer företag oavsett storlek att få göra extra avdrag för forskning och utveckling, och dels kommer mindre och medelstora företag av en viss maximal storlek att få göra ännu högre avdrag för sina kostnader för forskning och utveckling. Det är oklart vad den definition som finns av research and development (artikel 4 (11)) i direktivförslaget om gemensam bolagsskattebas omfattar för slags kostnader. Detta bör klargöras så att förslagen inte på ett orättvist sätt gynnar vissa sektorer och inte andra. Artikel 13 - Ränteavdragsbegräsningar Enligt förslaget om gemensam bolagsskattebas ska särskilda ränteavdragsbegränsningar gälla i systemet (överskjutande räntekostnad ska endast få dras av om denna uppgår till max 30 % av den skattskyldiges inkomst före finansiella intäkter, skatt, avskrivningar och amortering, s.k. EBITDA). Begränsningsregeln ska inte gälla för finansiella företag. Regeln kommer emellertid att slå mot bankernas 4
kärnverksamhet som bland annat består av finansiering och kreditgivning åt sina kunder. Det är därför av vikt att åtgärden inom bolagsskattesystemet vägs samman med eventuell annan särskild beskattning av finansiella företag för att den totala skattebelastningen på företag i andra branscher och på finansiell sektor blir rättvis. Transaktioner mellan bolag eller fasta driftställen inom en och samma företagsgrupp KOM(2016) 683 Enligt förslaget om konsoliderad bolagsskattebas är tanken att skattebaserna för samtliga medlemmar i en grupp ska läggas samman i en konsoliderad skattebas (artikel 7). Skattebasen ska därefter fördelas per medlem i gruppen enligt en särskild fördelningsnyckel, artikel 28. Dessa principer fylls ut med diverse regler om vad som sker när företag lämnar respektive ansluter sig till gruppen, etc. etc. Tanken är att företagen inte längre ska behöva fördela inkomster och kostnader mellan etableringar i enlighet med internprissättningsregler utan istället endast behöva lägga samman intäkter och kostnader i en och samma bas. Bankföreningen ställer sig frågan om förenklingen ändå inte blir begränsad på grund av att andra principer fortfarande gäller för fördelning av mervärdesbeskattningen inom EU. En leverans av en vara eller en tjänst mellan två beskattningsbara personer inom EU utlöser mervärdesskatt i något av de inblandade medlemsstaterna beroende på vad som omsätts. Det betyder att företagsgrupper ändå måste urskilja transaktioner som sker mellan enheter i gruppen, under förutsättning att dessa bedöms som beskattningsbara personer i mervärdesskattehänseende. Konsekvensbedömning för Sverige Förslagen innebär att medlemsstaterna överlåter självbestämmanderätten över utformningen av bolagsbeskattningen till EU för företag av en viss storlek. Vidare ges EU-kommissionen vittgående kompetens att utforma föreskrifter och utfyllande rätt. 5
Bankföreningen anser därför att det är viktigt att det görs en genomgående analys av förslagens konsekvenser för den svenska skattebasen för att slå fast vilka övriga skattereformer som kan bli nödvändiga att göra i Sverige om statens skatteintäkter ska vara oförändrade framöver. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Hans Lindberg Ulrika Hansson 6