FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för rättsliga frågor 2016/0337(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor över förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016)0685 C8-0472/ /0337(CNS)) Föredragande av yttrande: Evelyn Regner PA\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PA_Legam PE v /18 PA\ docx

3 KORTFATTAD MOTIVERING I. Inledning Detta förslag, tillsammans med förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (2016/0336 (CNS)) är ett återupptagande av 2011 års förslag från kommissionen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU. Syftet med de båda förslagen är att skapa en EU-lagstiftning på detta område som är anpassad till en ekonomisk omgivning som har blivit alltmer globaliserad, rörlig och digital där medlemsstaterna finner det allt svårare att på ett effektivt sätt bekämpa aggressiv skatteplanering genom ensidiga åtgärder för att skydda de nationella skattebaserna från att undergrävas och motverka överföring av vinster. II. Ett effektivt genomförande av konsolideringen Genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är av avgörande betydelse i kampen för att uppnå rättvisa mellan företag inom och utanför EU ur beskattningssynpunkt. Ett av de största hoten mot rättvis beskattning är det utbredda bruket av vinstöverföringar. När den väl är genomförd fullt ut kommer den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen att göra det möjligt att hänföra intäkterna till den plats där värdet skapas med hjälp av en formel som bygger på tre lika tunga faktorer som är mer motståndskraftiga mot aggressiv skatteplanering än internprissättning. På detta sätt skulle kryphål mellan nationella skattesystem, i synnerhet internprissättning, som svarar för omkring 70 % av all överföring av vinster i EU, kunna elimineras och ett stort steg på vägen mot ett rättvist, effektivt och transparent skattesystem skulle kunna tas. De båda förslagen bör därför ses som ett paket och bör genomföras parallellt för att uppnå en mer rättvis beskattning. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara på plats senast i slutet av år Med tanke på den allmänna rättvisan i våra skattesystem måste företagen bära sin del av bördan, och det är därför mycket viktigt att nya skatteundantag inte urholkar skattebasen. Åtgärder för att uppmuntra privata företag att investera i den reala ekonomin måste stödjas, eftersom det nuvarande investeringsgapet i EU är en av de viktigaste orsakerna till dess ekonomiska svagheter. Skattelättnader för företag måste dock vara noggrant utformade och genomföras endast om deras positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt är uppenbar och risken för att skapa nya kryphål i skattesystemet är utesluten. Främjande av innovation och investeringar bör därför ske genom offentliga subventioner snarare än genom skatteavdrag. För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt liksom för att undvika två parallella skattesystem bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen vara obligatorisk för alla företag utom små och medelstora företag enligt definitionen i det fjärde bolagsrättsdirektivet från Den närmaste slaktaren eller små nystartade företag som är särskilt innovativa kommer därför inte att vara skyldiga att införa den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer som brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar i förhållande till multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen om att vinster bör beskattas i det land där de genereras. PA\ docx 3/18 PE v01-00

4 Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som får intäkter i en medlemsstat utan att ha något fysiskt driftställe i medlemsstaten måste behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför måste den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också tillämpas för digitala företag. III. Införandet av en lägsta bolagsskattesats i förslaget En gemensam och rimlig lägsta bolagsskattesats är det enda sättet att skapa lika och rättvis behandling mellan olika aktörer som bedriver affärsverksamhet i EU och inom en större krets av skattesubjekt. Att underlåta att införa en sådan minimisats kommer i stället bara att leda till en situation där kapplöpningen mot botten för skattesatserna intensifieras. Förekomsten av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att innebära att medlemsstaterna inte längre kommer att kunna konkurrera genom skattebaser och således kommer de ekonomiska incitamenten att konkurrera via skattesatser att öka. I genomsnitt har bolagsskattesatserna i unionen minskat från 35 % på 1990-talet till 22,5 % i dag. För att sätta stopp för kapplöpningen mot botten för bolagsskattesatserna på EU-nivå behöver en lägsta bolagsskattesats på 25 % införas. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag: 1 Skäl 3 (3) Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till (3) Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till PE v /18 PA\ docx

5 att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. 7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas i det land där vinsterna uppkommer. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. 7 Förslag till rådets direktiv COM (2011) 121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. 2 Skäl 4 (4) Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede. (4) Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede. Om en gemensam bolagsskattebas skulle PA\ docx 5/18 PE v01-00

6 genomföras utan konsolidering skulle inte problemet med överföring av vinster lösas. Det är därför viktigt att konsolideringen görs i alla medlemsstater från och med den 1 januari Skäl 5 (5) Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier. (5) För att bekämpa strukturer för aggressiv skatteplanering på ett effektivt sätt och för att undvika två parallella skattesystem bör reglerna om en gemensam skattebas vara obligatoriska för alla företag utom små och medelstora företag. Tröskelvärdena för mikroföretag, små och medelstora företag samt stora företag har sedan länge definierats genom rådets direktiv 78/660/EEG (det fjärde bolagsrättsdirektivet). 1a Eftersom små och medelstora företag inte har de resurser som krävs för att investera i strukturer som brevlådeföretag för att överföra vinster på konstgjort vis, påtvingas de en situation med konkurrensnackdelar gentemot multinationella företag. För att säkerställa en sund inre marknad är det mycket viktigt att inrätta ett rättvist, effektivt, transparent och tillväxtvänligt system för en gemensam bolagsskattebas, grundat på principen att vinster bör beskattas i det land där de genereras. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den PE v /18 PA\ docx

7 inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier. 1a Rådets fjärde direktiv 78/660/EEC av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag, EGT L 222, Skäl 6 (6) Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det bör tvärtom inte anses vara nödvändigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Denna dimension bör hellre överlåtas på bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning på grund av dess komplicerade samspel med internationella avtal. (6) Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. PA\ docx 7/18 PE v01-00

8 5 Skäl 7a (nytt) (7a) Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att definiera begreppet digitalt affärsställe. Företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt driftställe i den medlemsstaten bör behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt driftställe. Därför bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen även gälla för digitala företag. 6 Skäl 8 (8) De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas för FoU-kostnader, inbegripet superavdrag, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). Små nystartade företag utan närstående företag som är särskilt innovativa (en kategori som särskilt kommer att omfatta (8) Åtgärder för att uppmuntra privata företag att investera i den reala ekonomin bör stödjas, eftersom det nuvarande investeringsgapet i unionen är en av de viktigaste orsakerna till dess ekonomiska svagheter. Samtidigt måste skattelättnader för företag vara noggrant utformade och genomföras endast om deras positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt är uppenbar och risken för att skapa nya kryphål i skattesystemet är utesluten. Främjande av innovation och investeringar bör därför ske genom offentliga subventioner snarare än genom skatteavdrag. PE v /18 PA\ docx

9 nystartade företag) bör också stödjas genom ökade superavdrag för FoUkostnader. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla. 7 Skäl 10 (10) Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital. Avsikten är att ge skattskyldiga en avsättning för tillväxt och investeringar, enligt vilken ökningar av skattebetalarens egna kapital, på vissa villkor, bör vara avdragsgill från dess skattebas. Därför är det viktigt att säkerställa att systemet inte drabbas av spridningseffekter och därför vore det nödvändigt att utesluta det skattemässiga värdet av en skattskyldigs andelar i närstående företag. Slutligen, för att göra systemet med avsättningar tillräckligt robust, skulle det också krävas att regler fastställs mot skatteflykt. utgår PA\ docx 9/18 PE v01-00

10 8 Skäl 15a (nytt) (15a) För att sätta stopp för kapplöpningen mot botten för bolagsskattesatserna på unionsnivå krävs en lägsta bolagsskattesats i unionen. I genomsnitt har bolagsskattesatserna i unionen minskat från 35 % på 1990-talet till 22,5 % i dag. Genom att anta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer medlemsstaterna inte längre att kunna konkurrera genom ytterligare sänkningar av bolagsskattesatserna. 9 Artikel 2 punkt 1 inledningen 1. Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor: 1. Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta och digitala affärsställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor: 10 Artikel 2 punkt 1 led c PE v /18 PA\ docx

11 (c) Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. (c) Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. 11 Artikel 2 punkt 2 stycke 1 Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater där företaget uppfyller villkoren i leden b d i punkt 1. Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess fasta driftställen belägna i en eller flera medlemsstater, och i fråga om intäkter som på annat sätt intjänats i en medlemsstat där företaget uppfyller villkoren i leden b d i punkt Artikel 2 punkt 2a (ny) 2a. Detta direktiv ska också gälla för företag som är etablerade enligt lagstiftningen i ett tredjeland i fråga om dess digitala affärsställen som är specifikt inriktade på konsumenter eller företag i en medlemsstat eller som i huvudsak får sina intäkter från verksamhet i en PA\ docx 11/18 PE v01-00

12 medlemsstat, där företaget uppfyller villkoren i leden b d i punkt 1. Vid bedömningen av om ett digitalt affärsställe är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat ska det tas hänsyn till om affärsstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om dess applikation distribueras via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer. 13 Artikel 4 led 33a (nytt) (33a) digitalt affärsställe: ett driftställe som är specifikt inriktat mot konsumenter eller företag i en medlemsstat och för detta ändamål ska hänsyn tas till huruvida driftstället bedriver sin verksamhet under den medlemsstatens eller unionens toppdomän, eller när det gäller mobilappbaserad affärsverksamhet, om dess applikation distribueras via en medlemsstatsspecifik del av distributionsplatsen för mobilapplikationer. 14 Artikel 4 led 33b (nytt) PE v /18 PA\ docx

13 (33b) effektiv bolagsskattesats: bolagsskatt som betalas i förhållande till intäkter och vinster enligt ett företags finansiella redovisning. 15 Artikel 5 punkt 1 led fa (nytt) (fa) digitalt affärsställe 16 Artikel 9 punkt 3 3. Utöver de belopp som är avdragsgilla som kostnader för FoU i enlighet med punkt 2 kan den skattskyldige, per beskattningsår, dra av ytterligare 50 % av sådana kostnader som denne ådragit sig under det året, med undantag av kostnader som avser rörliga materiella anläggningstillgångar. I den mån kostnaderna för FoU överstiger euro, kan den skattskyldige dra av 25 % av det överskjutande beloppet. Genom undantag från det första stycket kan den skattskyldige dra av ytterligare 100 % av sina kostnader för FoU upp till euro om den skattskyldige utgår PA\ docx 13/18 PE v01-00

14 uppfyller samtliga villkor: a) Det är ett icke börsnoterat företag med färre än 50 anställda och med en årlig omsättning och/eller årlig total balansräkning som inte överstiger euro. b) Det har inte varit registrerat mer än fem år. Om den skattskyldige inte är föremål för registrering kan femårsperioden anses börja vid den tidpunkt då företaget antingen börjar eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet. c) Det har inte bildats genom en sammanslagning. d) Det har inte några närstående företag. 17 Artikel 10a (ny) Artikel 10a Förbud mot avdrag Inga avdrag ska tillåtas om de skulle medföra en bolagsskattesats som är lägre än 20 % av intäkterna minus de skattebefriade intäkterna. PE v /18 PA\ docx

15 18 Artikel 11 [...] utgår 19 Artikel 12 led ja (nytt) (ja) Kostnader för stödmottagare som är belägna i länder som förtecknas i den europeiska förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (skatteparadis) 1a. 1a Se den europeiska förteckningen över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner som för närvarande utarbetas av rådet: ment/st init/en/pdf 20 Artikel 42 punkt 4a (ny) 4a. Inga ytterligare avdrag för förluster som avses i punkt 1 får ske med avseende på förluster som uppkommit PA\ docx 15/18 PE v01-00

16 efter den 31 december Artikel 53 punkt 1 1. Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än hälften av den lagstadgade bolagsskattesatsen som den skattskyldige av skatteändamål skulle ha omfattats av i samband med sådan utländsk intäkt i sin hemvistmedlemsstat. 1. Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 25 % av den lagstadgade bolagsskattesatsen. 22 Artikel 58 punkt 3a (ny) 3a. Tillämpning av en lagstadgad bolagsskatt på mindre än 25 % ska anses utgöra ett missbruk. PE v /18 PA\ docx

17 23 Artikel 59 punkt 2 2. Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt i den mån som de härrör från följande kategorier: a) Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar, b) royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter, (c) utdelningar och intäkter från avyttring av aktier, d) intäkter från finansiell leasing, (e) intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet, (f) intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde. Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler. 2. Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt. Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler. PA\ docx 17/18 PE v01-00

18 24 Artikel 59 punkt 3 stycke 1 3. Ett företag eller fast driftställe ska inte behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt vad som avses i punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna i leden a f i punkt 2. utgår 25 Artikel 59 punkt 3 stycke 2 Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället från kategorierna i leden a f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag. Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget, det fasta driftstället eller det digitala affärsstället från kategorierna i leden a f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag. PE v /18 PA\ docx