AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I Dekurs, Arbetsterapeutens yrkesutövning I Examination, Provkod 0501 KLH Sastentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2015-12-28 Denna tentamen består av fyra dear. Varje de f inns på separat bad och ämnas också in separat i oika omsag märkta med rättande ärares namn. Tänk på att skriva tydigt för att undvika att rättande ärare inte kan tyda era svar. Bad 1 2 4 Område Arbetsterapi för personer med utveckingsstörning Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar beroende på hjärnskada eer demens Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Rättande ärare Maria Dahström Jennie Lijehut Kajsa Homqvist Maria Yimaz Aktuea ärandemå De må som examineras i varje fråga finns angivna i tentamen. Här nedan finns måen och dess numrering såsom de är angivna i tentamen. Kunskap och förståese 1. Visa kunskap om områdets vetenskapiga grund och kännedom om aktuet forsknings- och utveckingsarbete. Färdighet och förmåga. Förmåga att tiämpa och modifiera kunskap och färdigheter i utredning, åtgärd och utvärdering för att sjävständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och/eer kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga. 4. Förmåga att tiämpa och modifiera kunskap och färdigheter i utredning, åtgärd och utvärdering av såvä fysiska som sociaa mijöinriktade åt gärder på individnivå. 5. Förmåga att skriftigt anaysera, prioritera, motivera samt argumentera för stäningstaganden i situationer koppade ti utredning, åtgärd och utvärdering. Värderingsförmåga och förhåningssätt 7. Förmåga ti ett professionet förhåningssätt gentemot kienter, deras närstående eer andra grupper. ----- ----------------- - -- ---- ---LYCKA TILL!---------- ------------ ------------------------
Bad Arbetsterapi för personer med utveckingsstörning Svaren ämnas i omsag märkt Maria Dahström Casebeskrivning Du har erfarenhet av vuxenhabiitering men ny på denna arbetspats och får vid veckans teammöte nedanstående ärende. Mi a är kvinna på 25 år. Hon har Downs syndrom och måttig utveckingsstörning. Mi a detar i dagig verksamhet fyrafem dagar i veckan. Det fungerar bra på och kring dagig verksamhet och M ia trivs där. Regebundna dagiga aktiviteter fungerar bra. M ia har sen fera år en kontaktperson enigt LSS, Petra. På fritiden går de på fik, badar, yssnar på musik och går på "disco"- detta sker någon gång i månaden. Miadetar i fritidsverksamhet några gånger i månaden. Här agar de saker och det bir en iten förtjänst som de brukar göra något roigt för. Exempevis går de ti Mae Donaids och M ia bara äskar gassen där! höstas startade några edsjäar från dagig verksamhet en fristående teatergrupp som M ia är med i. Sen starten har de övat på att uppträda och sjunga 70-tas åtar och i februari ska de ha fyra förestäningar för amänheten. Gruppen träffas numera på söndag förmiddag. Trots att hon måste gå upp tidigt vi hon gärna vara med då aktiviteten är roig. Mia hade kontakt med vuxenhabiiteringen vid fytt hemifrån (kurator, tidigare kontakt med barn/ungdomshab). Förädrarna fyttade snabbt ti annan ort och boendet bev inte optimat utifrån Mias behov- på hennes boende har övriga grav utveckingsstörning. Boendet har kontaktat vuxenhabiiteringen då det uppstått probem kring M ia. Personaen beskriver föjande : "Mia bir så oroig inför att oika saker ska hända (oregebundet förekommande). Hon frågar 'hea tiden', och det bir så jobbigt med hennes frågor. Mias frågor kan handa om; får jag gass, åka buss eer taxi, något att äta där, ska andra med, hur mycket pengar ska med, vika skor/känning/jacka/utrustning som ska med och mycket annat. Vi svarar och svarar- minns hon inget?". M ia tar också initiativ ti att göra oika aktiviteter i sin ägenhet. Hon drar fram saker och ska "städa" (och nog behövs det så stökigt som hon har). Hon säpar runt med käder som ska "tvättas", hon pockarfram saker och vi " baka" och "aga mat". " Oj så rörigt det bir! Ska vi verkigen ha det på det här sättet?" Det är mycket enkare om vi sköter det här ti M ia som vi gör med de andra boende. "Mia är stökig- hon verkar inte ha ko, berättar en av personaen. "Ja, hon är hoppös", säger en annan. "Det bästa vore om hon stannade hemma, vi fixar gass åt henne här, säger en tredje-" då skue vi sippa at tjat om att åka ivägvad kan vara så viktigt för henne med att sjunga gama åtar tisammans med andra". "Vi kan ju sjunga och dansa här hemma hos oss", säger en fjärde. " Och det där med att tvätta, städa och baka, - det sköter ju vi i personaen atid om. Hur ska Du kunna hjäpa oss"? säger en femte". Du bestämmer dig för att kartägga vad som fungerar i vardagen för Mi a och vad som fungerar mindre bra samt vika hjäpmede hon redan har. Du vi utvecka och stödja med fer hjäpmede men måste först ta reda på vad Mia har erfarenhet av (även om hon inte sjäv kan överföra den erfarenheten). Du anser att det är av vikt att få kontakt med omgivningen runt Mi a, ära känna nätverket (här använder du inte journaanteckningar eer hjäpmedesförteckning). Frågor. A. Vika "arenor"f personer besöker du vid din kartäggning? B. Mi Ia använder redan hjäpmede då det ti viss de fungerar bra i vardagen. Viket/vika hjäpmede har hon? Hur kom du fram ti vika hjäpmede hon har? svaret ska du utgå ifrån d en information du får i caset och vidareutvecka svaret utifrån informationen där. C. Du inser att du behöver utbida personaen, om vad behöver de kunskap? Utifrån kartäggningen kommer du fram t i att jobba vidare med EN aktivitet som INTE fungerar bra. Åtgärden är kompenserande. 2. A. Viken aktivitet väjer du, motivera utifrån caset? B. Beskriv kort din åtgärd- hur det går ti då du impementerar hjäpmedet/hjäpmeden. beskrivningen av åtgärden ska det ingå en konkret beskrivning av hur du använder ditt terapeutiska förhåningssätt i mötet med Mia och personaen vid utförandet av din åtgärd. C. Av viken anedning är det viktigt att arbeta med personaen? Vad säger itteraturen om vikten om att arbeta genom personaen?.4.5 1..4.5. 7
Bad 2 Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Svaren ämnas i omsag märkt Jennie Lijehut Nr 1 Pee är en kie som giar att spea fotbo och sjunga. Han är 11 år och går i S:e kass. Han åker skobuss ti skoan varje morgon. Bussen stannar i närheten av huset och skoan. Ti hösten ska han byta skoa då han börjar högstadiet. Detta oroar honom då det kommer innebära ny mijö, nya ärare och ny kass. Pee har ett fåta kamrater i kassen men har haft svårt att skaffa vänner band agkompisarna i fotbosaget. Pee har ADHD och en indrig form av autism. Han är inskriven vid barn- och ungdomshabiiteringen där du arbetar som arbetsterapeut. september förra året gjordes en habiiteringspan. Då uppkom frågestäningen, utifrån Pees egen önskan och omgivningens förväntningar, om Pee skue kunna bi mer sjävständig i vardagens aktiviteter. För att inventera probemområden och prioritera aktivitetsprobem gjorde du en utredning enigt COPM. Där framkom att Pee hade svårigheter att sjäv komma ihåg när han skue gå ti skoan och när de oika fritidsaktiviteterna infö under veckan. Han hade också svårigheter att få med sig de saker han förväntades ta med ti skoan och fotbosträn ingen. situationerna som uppstod ti föjd av detta skapade mycket frustration hos Pee och omgivningen viket ofta innebar att Pee hamnade i konfikter med både förädrar, ärare och fotbostränare. Förädrarna hade också en önskan om att Pee skue börja ta ett större ansvar sjäv för att ta sin medicin enigt äkarens ordination. Efter utredningen samtaade du med Pee om situationerna och tänkbara orsaker ti varför de uppstod. Pee visade att han var motiverad ti att håa bättre ordning på tider och pryar samt kara mer på egen hand då konfikterna gjorde att han bia fick svårare att koncentrera sig under skodagen. Tisammans kom ni fram ti några åtgärder som genomfördes. Du och Pee gjorde iordning ett schema över aktiviteter, dag för dag, en s. k." att göra ista". För respektive aktivitet gjordes en ista över vad Pee skue ta med sig, en "packista". "Att göra istan" och "Packistan" pacerade ni på dörren ti Pees rum och som anteckning i hans teefon. Peesteefon addade du ner en appikation som programerades för att påminna om tiderför respektive aktivitet och för medicinen. Peesteefon signaerade därför när det var dags att ta medicinen, gå iväg ti skobussen, åka ti fotbosträningen samt andra aktiviteter av värde för Pee. Förädrar, skopersona och tränare informerades om åtgärderna och fick råd från dig om hur Pee kunde bemötas, stöttas och stimueras ti ökad sjävständighet. Det har nu gått ett drygt havår och inför panering för nästa skoår (åk 6) ska en utvärdering av de åtgärder du och Pee arbetat med göras. Utgå från case Pee. Beskriv hur du gör för att utvärdera resutatet av åtgärderna. Ange viken/vika metoder (tivägagångssätt) du använder. - Motivera varför du väjer metoden/metoderna - Beskriv konkret hur du går tiväga när du genomför utvärderingen utifrån vad metod/metoder. Tydiggör hur utvärderingsmetoden/metoderna och tivägagångssättet anpassas och tiämpas för var och en av de personer du invoverar i utvärderingen.,5,5 4
Bad Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar ti föjd av hjärnskada och demens Svaren ämnas i omsag märkt Kajsa Homqvist Nr Du arbetar på en rehabiiteringsenhet för personer med förvärvade hjärnskador där du träffar Stefan. Han drabbades av en traumatisk hjärnskada för tre månader sedan och har skador som drabbat både bock 2 och. Du har gjort en inedande intervju med hjäp av eopm samt en efterföjande observation med hjäp av AMPS. Du har konstaterat en diskrepans mean vad Stefan säger och gör och har dragit sutsatsen att han har nedsatt insikt. Du använder dig av erossons mode för att utreda viken nivå av insikt Stefan igger på. a} Beskriv erossons mode för insikt b) Du observerar Stefan i ytterigare en aktivitet och ser att han tvekar när saker bir fe men fortsätter ändå utan att korrigera sig. Inför aktiviteten har Stefan indikerat att den är svår. Efteråt berättar Stefan att han upptäcker att det bir fe när han håer på men vet inte hur han ska få det rätt. Viken nivå av insikt bedömer du att Stefan igger på? Motivera ditt svar. 2 s Du arbetar på en strokenhet dit patienter kommer i ett akut skede. En av dina första uppgifter är vanigtvis att göra en kognitiv screening för att ta stäning ti behovet av vidare arbetsterapeutisk utredning avseende kognitiv förmåga. Du brukar använda Montrea eognitive Assessment (MoCA). En ny underäkare har börjat på avdeningen och frågar varför du inte använder Mini Menta state Examinat ion (MMSE/MMT). Förkara för äkaren varför du använder MoeA och inte MMSE. Motiveringen ska utgå från vad som skijer testen åt och viken evidens som finns för dem. Du arbetar på en dagvård för personer med demens. Där träffar du Agnes som är,4,5, anhörig ti Rof som har Azheimers sjukdom. Rof har svårt att minnas vad som ska 7 göras när men karar ofta sjäva utförandet om han får hjäp med de andra dearna (vad, när). Han minns inte atid var saker finns och tappar iband bort sig avseende viket steg i aktiviteten han befinner sig på. Du träffar nu Agnes för att ge henne ~åd om hur hon kan hjäpa Rof att kara att koka kaffe och stäa fram buar, fika är nämigen något han giar. Agnes förstår inte riktigt varför det inte funkar. Beskriv hur du genomför samtaet. beskrivningen ska det framgå vika konkreta råd koppade ti aktiviteten som du ger samt ditt/dina förhåningssätt gentemot Agnes, dessa ska integreras i beskrivningen. Du.ska också motivera för Agnes varför dina råd kan hjäpa.
Bad 4 Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Svaren ämnas i omsag märkt Maria Yimaz Du arbetar på en sociapsykiatrisk enhet i Örebro kommun. Du Case arbetar där främst med dagig syssesättning och boendeträning. Emmas boendestödjare kontaktar dig och berättar om en av sina kienter: Emma är 1 år och insjuknade i schizofreni försår sedan. Hon arbetade då som affärsbiträde på ICA. Det var ofta ånga dagar och iband stressigt när hon satt i kassan. Arbetet kunde också vara tungt när hon fick ov att jobba på agret vissa dagar. Emma säger sjäv att det är därför hon bev sjuk. För närvarande är hon sjukskriven från arbetet på ICA. Emma bor i en egen ägenhet och hon får hjäp med städning en gång i veckan av sin boendestödja re, övrig tid tibringar hon mest hemma. Hon vi hest inte vara ensam eftersom hennes rösthaucinationer förvärras då hon inte har fok omkring sig. Emma har egentigen inte svårt att umgås med andra människor, hon tycker om det, men som det ser ut nu har hon inga aktiviteter eer patser dit hon kan gå för att träffa andra. Hon ägnar mycket tid åt att se på tv och yssna på musik för att minska rösthaucinationerna, iband ångt in på nätterna. Det gör att hennes tivaro bir ostrukturerad och hon har en obaans i sitt aktivitetsmönster. z Ekund mf (2010) beskriver fyra aspekter av meningsfuhet i dagig aktivitet som framkommit genom arbetsterapiforskning. Väj en av dessa aspekter som du bedömer att Emma har probem inom och skue vara hjäpt av att komma ti rätta med. a) Ange och motivera utifrån Emmas situation den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du väjer. b) Redogör för viken av de fyra dimensionerna görandet, varandet, tihörigheten eer bivandet som du anser bidrar ti uppevesen av mening i den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du vat. Motivera ditt va a) Beskriv konkret och utförigt hur du genomför en åtgärd för att möjiggöra eer träna Emmas färdigheter inom den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du vat att arbeta med. Beskriv även ditt förhåningssätt/bemötande ti Emma under genomförandet av åtgärden på ett konkret och utförigt sätt. Motivera dina va. b) Beskriv och motivera vika anpassningar i mijön (socia och/eer fysisk) du vidtar för att underätta genomförandet av åtgärden. c) Ange viken nivå syftet med den vada arbetsterapeutiska åtgärden har. Motivera ditt svar. Observera att ditt förhåningssätt/bemötande ska f! beskrivas integrerat i den övriga beskrivningen av åtgärden., s,, 4, s, 7