VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT

Relevanta dokument
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Flexibilitet i en ny tid

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Vattenfall Vattenkraft AB

Flexibilitet i en ny tid

Elåret Diagram ur rapporten

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Elåret Diagram ur rapporten

Dalälvens vattenkraftssystem

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Vattenreglering vad är det?

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH

Energilager och variabel elproduktion. Helena Nielsen, Affärsutveckling, Vattenfall

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Energimarknadsrapport - elmarknaden

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Göta älv nedan Vänern

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Hela effektutmaningen

Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Energimarknadsrapport - elmarknaden

FISKAR OCH FLEXIBILITET

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Juni Stora effektfrågan. Resultaten från Apollokörningar. Johan Bruce, Björn Klasman, Fredrik Obel, Sweco Energuide AB

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

NEPP - IVL SEMINARIUM Reglering av vindkraft - balanshållning. Strandvägen 7A: 20 november 2014 Professor Lennart Söder

Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Avvägning mellan vattenmiljö och effektiv tillgång till vattenkraftsel

Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Energikällor Underlag till debatt

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Den fysiska marknaden Arne Österlind

Marknadsanalys av vindkraft

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Större efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som gick.

Fortsatt hög magasinfyllnadsgrad och väderprognoser som talar för mer regn gör att marknadens elprisförväntningar är alltjämt svaga.

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Läget på elmarknaden Vecka 45. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Seminarium om elsystemet

Veckan som gick karaktäriserades av ett vårflodsliknande inflöde i de svenska vattenmagasinen och fortsatta driftproblem med kärnkraften.

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Vecka aug - 18 aug år 2013, version: A

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Delångersån och Svågan

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

north european power perspectives

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Den svenska värmemarknaden

Transkript:

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT NEPP seminarium den 17 mars 2016 Johan Bladh, Vattenfall R&D, Power Tech.

BALANSERINGSBEHOVET MÅSTE KOPPLAS TILL EN TIDSSKALA Förbrukningen är regelbunden på alla tidsskalor och därmed lätt att balansera. Solkraft har också viss regelbundenhet, t.ex. dag/natt och sommar/vinter, men molntäcket skapar osäkerhet. Vindkraft är oregelbunden bortsett från att det generellt blåser lite mer på vintern, och prognosen är behäftad med en ej obetydlig osäkerhet. Icke planerbar produktion och förbrukning måste alltid balanseras av planerbar produktion och förbrukning.

VATTENKRAFT FRÅN REGLERADE ÄLVSYSTEM Nordisk vattenkraft är i grunden mycket väl lämpad att balansera ett elsystem med stor andel vindkraft. Säsongslager i form av stora vattenmagasin på hög höjd. Överkapacitet i vissa kraftverk och mellanstora magasin längs älven ger flexibilitet, dvs att vi kan välja när energin ska nyttiggöras (i viss mån). Naturligt goda egenskaper för att snabbt ändra produktion. Återhållen produktion laddar energilagren. Råder det brist på energilager i Norden?

DAGENS VATTENKRAFTSYSTEM DESIGNADES PÅ 70 TALET Vattenkraften effektutbyggdes på 70 och 80 talet för att möta belastningens allt större dygns och säsongsvariationer, samt för att klara oförutsedda bortfall av värmekraft (kärnkraft och olja). Bland designkriterierna för Lule älv står att effekten skall kunna uttagas 14 h/dygn, måndag till fredag, och under 14 veckor i följd, december till och med mars. 1973 års planerade effektökning på totalt 7500 MW bedömdes räcka till mitten av 80 talet, givet att belastningskaraktären inte ändrades. Belastningskaraktären har fortfarande inte ändrats nämnvärt och därför är 80 talets vattenkraftsystem ändamålsenligt än idag.

ENERGI OCH EFFEKTUTBYGGNAD ÄR HELT OLIKA SAKER Det finns nästan ingen potential att utvinna mer energi ur våra reglerade älvar. Årsenergin från vattenkraften ges i huvudsak av tillrinningen. Effektutbyggnad innebär i princip mer vatten under kortare tid. Om vi bortser från små verkningsgradsvinster och eventuellt mindre spill så förblir årsenergin densamma. Investeringar i effekt ska alltså betalas av skillnaden mellan höga och låga priser.

KRAFTVERKENS FLEXIBILITET OCH BALANSERINGSFÖRMÅGA Hög utbyggnadsgrad ger flexibilitet. 15 Letten Hög utbyggnadsgrad OCH hög installerad effekt ger god balanseringsförmåga OM inget annat begränsar. 18 kraftverk står för hälften av den genomsnittligt disponibla effekten räknad på årsbasis. Merparten av överkapaciteten är byggd för att balansera dygnslasten, alltså kortvariga regelbundna variationer. Utbyggnadsgrad Genomsnittlig disponibel effekt (MW ) 10 5 0 800 600 400 200 0 Ritsem Harsprånget Harsprånget Ritsem Letten Ledinge Boden Boden Ledinge

VATTENKRAFTENS RELATIVA BIDRAG TILL BALANSERINGEN 2012 2014 Svensk vattenkraft balanserar idag hela den svenska dygnslasten och lite till. Vattenkraftproduktion för att tillgodose långvariga behov påverkar förmågan att tillgodose kortvariga behov. Om kärnkraften stängs kommer vattenkraften att ta över en del av säsongsregleringen, vilket påverkar förmågan på dygns och Medelbidrag till att balansera residuallastens variationer 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dygnsskala 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flerdygnsskala 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Säsongsskala Kärnkraft Vattenkraft Kraftvärme Import/export flerdygnshorisont.

BALANSERINGSBEHOVET ÅR 2050 Vindkraftens variationer är stora både sett till effekt och energi. Vädersystem sträcker sig typiskt över flera dygn. Vattenkraften med sina stora energilager är perfekt för att balansera detta om det bara finns kapacitet nog för att nyttiggöra energin vid rätt tillfälle.

INSTALLERAD EFFEKT OCH ÅRS PRODUKTION SÄGER INTE ALLT Man kan inte förutsätta att den kapacitet som är byggd speciellt för balansering av belastningens dygnsvariationer är lika användbar för balansering av vindkraft.

PRODUKTIONEN STYRS AV VATTENHUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER Bestämmelserna är utformade med hänsyn till fler intressen än vattenkraftproduktion, t.ex., ekologi, estetik för boende och turister, sjöfartstrafik och flottning, erosion av strandzoner och fiske. Bestämmelserna reglerar max och min tappning, dämnings och sänkningsgräns, maximal förändringshastighet av magasinytorna mm. Lulejaure (Porjus) 37.2 37.1 37.0 36.9 36.8 36.7 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Gränserna kan variera kraftigt under året. Vattenhushållningsbestämmelser kommer allt oftare att begränsa vattenkraftens balanseringsförmåga. När nu alla tillstånd ska omprövas bör vi sträva efter att både förbättra miljön lokalt i älven och öka balanseringsförmågan så att miljön kan förbättras också nationellt och globalt. Porsi 7.8 7.8 7.7 7.7 7.6 7.6 7.5 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

NÅGRA SLUTSATSER Nordisk vattenkraft har i grunden utmärkta egenskaper för att balansera ett system med stora mängder vindkraft. Älvsystemen kan behöva anpassas för att höja balanseringsförmågan på flerdygnshorisont. Tekniskt finns det goda förutsättningar att anpassa de redan reglerade älvsystemen till ett nytt belastningsmönster. Men det finns betydande legala, miljömässiga, ekonomiska och praktiska hinder som i så fall måste övervinnas.

I FÄDERS SPÅR FÖR FRAMTIDS SEGRAR Tack för er uppmärksamhet!

ENERGIDIMENSIONERAT KRAFTVERK Q ave V Q inst =Q ave H

EFFEKTDIMENSIONERAT KRAFTVERK Q ave V Q inst inst =2*Q =Q ave ave H