Ormbunkar anteckningar från filmen Ormbunksväxter som hör till vår tids äldsta växter bildade under karbontiden stora sumpskogar tillsammans med fräkenväxter och lummerväxter. I dessa sumpskogar växte träd av lummer och fräken och ormbunkar som kunde bli 40m höga. Av dessa sumpskogar bildades så småningom efter flera miljoner år stenkol som är en av vår tids viktigaste energikälla. Stenkol bildas när växterna hamnar under vatten och det inte finns något syre som kan hjälpa till vid nedbrytningen. När man idag bryter stenkol hittar man ofta fossil av gamla växter. Ormbunke som fossil hittad i ett stenkolsbrott Kvarlevorna av dessa stora sumpskogar kan vi idag se över hela världen även om de inte är lika artrika nu som då. I tropikerna där klimatet är varmt och fuktigt, kan ormbunksväxterna växa hela året och det finns därför många fler arter där. I våra svenska skogar har vi ett knappt hundratal arter. Störst av de svenska arterna blir örnbräken, den kan bli två meter. De växer mest i tallskogsgläntor eller ekskogsgläntor. Bladen har långa skaft och upprepat pardelade. En annan ormbunksart som har ett mycket speciellt utseende är hjorttungan. Den växer bäst på kalkhaltig mark och eftersom den är så ovanlig är den fridlyst. Helt i vatten växer vattenormbunken, i varma stillastående dammar och pölar växer den och flyter omkring som flottar. Sin flytförmåga har den fått eftersom bladen är vattenavstötande. En annan ormbunke som har ett extremt växtsätt är murrutan. Murrutan tål torka och kan därför växa på ställen som är omöjliga för andra växter att växa på. Vanligtvis sticker den fram i skrevor i murar eller stengärdesgårdar.
Trattformigt växer bladen på träjonet. Den blir en meter och måste därför vara väl rotad i marken. Träjon är mycket vanligt i våra lövskogar så därför kan vi titta närmare på den. Den här långa delen är det så kallade jordskottet. Den ger den nödvändiga stadgan medan rötterna tar upp vatten och närsalter ur marken. När bladen framåt vintern dör, lagrar jordskottet näring och anlägger nya bladknoppar på framändan. Eftersom den gör så kommer den att växa med någon centimeter i omfång varje år. Spiralformat ihoprullade väntar de unga bladen på varma vårdagar. Det vi kan se Långt rotskott på filmen på några sekunder tar i naturen och vanliga rötter ca en vecka. På fanerogamer (blommor) växer bladen vid roten på ormbunkar är det annorlunda, de växer på spetsen. Först vecklar den kraftiga mittnerven ut sig sedan vecklar småbladen ut sig. Undersidan av ett blad med sporkapslar där den glänsande hinnan börjar skrumpna bort. I juli ser bladen lite annorlunda ut på undersidan. Där kan man nu se ansamlingar av bruna klumpar. Det är lager av sporkapslar som inuti är fyllda med sporer som är verksamma vid fortplantningen. Genom en silverglänsande hinna skyddas sporkapslarna tills de är mogna. När de sedan är mogna torkar hinnorna in och skrumpnar. Sporkapslarna ligger nu fria och sprider sina sporer för vinden. Men de litar inte bara på vinden de har också en katapultfunktion som hjälper till att sprida sporerna så långt det är möjligt. Varje sporkapsel är omgiven av en mörk cellring som sträcker ut sig när Sporkapslar på väg att den torkar när ringen sträcker ut sig slunga ut spricker sporkapseln upp och sporerna sina sporer blir fria. När ringen stuttsar tillbaka till sin ursprungsposition slungas sporerna, som är små som fint damm (stoff), ut och sprids med vinden.
Om de encelliga sporerna hamnar på ett fuktigt underlag börjar de gro. Under talrika celldelningar börjar sporena att växa. Här kan man redan urskillja rottrådar och en antydan till blad. Om den får fortsätta att växa kommer den bli så stor som en ärta och denna del av växten kallas förgrodden. En spor som grott som har två rottrådar och antydan till blad arkegon spermie förgroddar De flaskformiga honliga könsorganen kallas arkegon och de klotformiga hanliga känsorganen kalas anteridier. Med rotliknande trådar är förgrodden rotad vid marken. På undersidan precis som på den stora ormbunken kommer det att bildas hanliga och honliga könsorgan. De hanliga och honliga könsorganen är skilda åt. anteridie Spermier på väg ut De är fyllda med upp till 30 hanliga könsceller så kallade svärmare eller spermier. Först efter en regnskur när det är tillräckligt med vatten mellan markytan och förgrodden spricker anteridierna upp. Spermierna som först ligger orörliga i höljen kommer nu fram. När skyddshöljet efter några sekunder brister kommer spermierna ut. De korkskruvsformiga spermierna är försedda med gissel. En slags långa svansar som gör att de kan simma. Mogna arkegon hjälper till på traven. De öppnar sig och utsöndrar äpplesyra och det fungerar för vägledda av syran når nu några spermier arkegonet. Men tillslut blir det bara en hanlig könscell som befruktar äggcellen inne i arkegonet. Av det först befruktade arkegonet bildas nu den nya ormbunksväxten. Själva befrukningen tar bara några minuter.
ormbunke Förgrodd En kort tid livnär sig den pyttelilla ormbunksväxten av förgrodden men snart skrumpnar den och dör. Efter den könliga generationen alltså förgrodden följer den könlösa, den sporbildande ormbunksväxten. Eftersom de båda generationerna växlar regelbundet (alternerar), kallas detta för en fortplantning av typen alternerande generationsväxlig. Ormbunkarna är inte bara idealiska fångstplatser för spindlar och gömställen för ormar. De reglerar tillsammans med kärren skogsmarkens vattenhushållning. Ormbunkar äts ganska sällan av djur eftersom de ofta innehåller någon form av gift. Myra som dricker sav Örnbräken däremot har speciella bladveck som utsöndrar söt sav som myrorna gillar. Även människorna utnyttjar de ämnen som ormbunkarna innehåller. Av träjonets långa rotskott gjorde redan de gamla grekerna ett avkok som fördrev binnikemask. Än i dag används den som medicinalväxt.
Ormbunksfilmsfrågor 1. Under vilken tidsperiod bestod de flesta växterna på jorden av ormbunkar? 2. Hur stora kunde ormbunkarna bli under samma period? 3. Varför hittar man ofta fossil av ormbunkar när man bryter stenkol? 4. Hur många arter av ormbunksväxter finns det i Sverige? 5. Varför finns det fler i tropikerna? 6. Vilken är Sveriges största ormbunke? 7. Varför kan man säga att den lila ormbunken murruta är extrem? 8. Ormbunkar har två olika typer av rötter vilka? 9. Vilken uppgift har jordskottet? Minst två olika. 10. Vilken uppgift har de vanliga rötterna? 11. Hur växer en ormbunke som har övervintrat? 12. Vad är det som är annorlunda med ormbunksbladen i slutet av sommaren? 13. Hur skyddas sporkapslarna? 14. Hur går det till när sporkapslarna slänger ut sina sporer? 15. Vad krävs för att sporerna ska börja gro? 16. Hur stor är en förgrodd? 17. Hur ser ett arkegon ut och vad är det? 18. Vad finns inuti ett anteridie? 19. Vad krävs för att spermierna ska kunna simma över till äggcellerna inuti arkegonen? 20. Hur hittar spermierna vägen? 21. Hur lång tid tar befrukningen? 22. När äggcellen blivit befruktad börjar det växa upp en ny ormbunke. Hur får den sin mat? 23. Vad kallas den könliga generationen hos a) ormbunkar b) mossor?` 24. Vad kallas den könlösa generationen hos a) ormbunkar b) mossor?` 25. Vad kallas det när en växt regelbundet växlar mellan en könlig generation och en könlösgeneration? 26. Vad har ormbunkarna för funktion i skogen? 27. Varför tycker inte djur om att äta ormbunkar? 28. Vad är det som myror tycker om med ormbunkar? 29. Människorna kokade och drack jordskottet från en ormbunke, varför?