EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 6/2003 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens grönbok Entreprenörskap i Europa Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet remitterade den 4 april 2003 statsrådets utredning med anledning av kommissionens grönbok "Entreprenörskap i Europa" (E 2/2003 rd) till ekonomiutskottet för beredning. Sakkunniga Utskottet har hört - projektforskare Kimmo Hyrsky, handels- och industriministeriet - undervisningsråd Jussi Pihkala, undervisningsministeriet - direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland - direktör Pentti Mäkinen, Centralhandelskammaren. Utskottet har dessutom fått ett skriftligt utlåtande från justitieministeriet. STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget Kommissionen kom i januari 2003 med en grönbok "Entreprenörskap i Europa". Syftet med grönboken är att väcka debatt om entreprenörspolitiken i framtiden. Kommissionen gör en bedömning av entreprenörskap i Europa, väger tillbudsstående alternativ mot varandra och väcker nya frågor om temat. Grönboken tar fasta på två huvudfrågor. För det första varför så få europeer är intresserade av att etablera ett företag trots att så många säger sig vara intresserade av entreprenörskap? För det andra varför så få europeiska företag växer och varför de som växer gör det så långsamt? Jämfört med USA är entreprenörsdynamiken mycket mindre i Europa. Européer medverkar i mindre utsträckning än amerikaner i nya entreprenörsinitiativ och deras företag har mindre sysselsättande effekter. Dessutom växer europeiska företag inte lika mycket som amerikanska. Kommissionen pekar på att utmaningen för EU är att kartlägga de centrala faktorerna för att skapa ett klimat där entreprenörskap och affärsverksamhet kan blomstra. Kommissionen föreslår tre pelare för åtgärder för ett företagarvänligt samhälle i framtiden: att undanröja hinder för affärsutveckling och tillväxt att balansera entreprenörskapets risker och belöningar ett samhälle som värdesätter entreprenörskap E 2/2003 rd Version 2.0
Regeringens ståndpunkt Regeringen ser kommissionens grönbok som en samlad och bred öppning i debatten. Grönboken belyser entreprenörskapet och dess betydelse ur många olika synvinklar. Det är värdefullt att frågan om entreprenörskap lyfts fram också på unionsnivå. Regeringen anser att grönboken kommer med en helt riktig analys av de faktorer som inverkar på entreprenörskap och företagsamhet. Riktlinjer för verksamheten bör dras upp med hänsyn till att det är medlemsstaterna som bär det huvudsakliga politiska ansvaret för entreprenörskap. Därför bör arbetet i EU koncentreras på områden där EU har verklig kompetens och kan skapa mervärde för nationella åtgärder. Bland projekt på EU-nivå är åtgärderna för att främja en fungerande inre marknad särskilt viktiga ur företagens synvinkel. Det är också viktigt med bättre lagstiftning, inte minst en bedömning av förslagen till lagstiftning med tanke på företagens konkurrenskraft, både på unionsnivå och nationellt. Trots att det mestadels hör till den nationella kompetensen att lägga upp en politisk strategi för entreprenörskap och genomföra den spelar EU en viktig roll i att öka medvetenheten om entreprenörskap och samhällsintressen. Entreprenörsaspekten bör genomsyra hela EU. Åtgärder på unionsnivå kan också vidtas till stöd för nationell politik. Regeringen anser att det är bra med utbyte av goda erfarenheter. Men i förlängningen bör den tillgängliga informationen nyttiggöras bättre. I stället för att ha en omfattande rapportering kunde det vara nyttigare att koncentrera sig på några få teman, men då desto grundligare. Regeringen efterlyser större konsekvens och mindre överlappningar i de policyer som inverkar på entreprenörskap. Med tanke på affärsutveckling har det på EU-nivå under tidernas lopp skapats ett otal system med delvis överlappande rapportering, dokument och övningar. För större effektivitet i verksamheten krävs det bättre samordning och samarbete mellan kommissionens generaldirektorat. Likaså behövs det samarbete och samordning mellan de nationella ministerierna. De effektivaste metoderna för tillgång till finansiering beror åter igen på särförhållandena i respektive land. Det är nyttigt med utbyte av goda förfaranden också inom denna pelare. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering I likhet med regeringen välkomnar utskottet kommissionens grönbok om entreprenörskap i Europa och ser den som en viktig öppning i en samlad politisk debatt om entreprenörskap i Europa. Det spelar en central roll för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Kommentarerna och frågorna i grönboken kan på goda grunder lyftas fram också i entreprenörspolitiken i respektive medlemsstat. Utskottet anser att kommissionens trepelarstruktur är bra. Frågor som bör lyftas fram är hinder för etablering och företagstillväxt, balans mellan entreprenörskapets risker och belöningar och ett samhälle som värdesätter entreprenörskap. Utskottet har här särskilt koncentrerat sig på frågor som minskad byråkrati, beskattning, lättare generationsväxling, utveckling av konkurrenslagstiftningen och mera entreprenörsutbildning. Enligt vad utskottet har erfarit är de främsta hindren för entreprenörskap en osäker försörjning, rädsla för skuldsättning, krav på djupt engagemang och rädsla för att förlora sin egendom. Dessa faktorer har att göra med entreprenörskapets egentliga hinder, risker och sociala uppskattning. Enligt utskottet är det bra att regeringen har startat ett entreprenörspolitiskt program. Det kräver adekvata resurser för att kunna genomföras. Utskottet understryker att hindren för entreprenörskap kan undanröjas och entreprenörskap i samhället gynnas bara genom tvärsektoriella, 2
samlade och samordnade åtgärder som garanterar att de generella målen får effekt. Att röja hindren för entreprenörskap och företagstillväxt Enligt statsrådets utredning har företagsfinansieringen utvecklats så att offentliga åtgärder riktats och i allt större utsträckning kommer att riktas in på områden med marknadsbrist, t.ex. finansiering av servicebranschen och framför allt kunskapsintensiva företag i sådd- och startfasen. Ett karakteristiskt drag för finansieringen hos oss är emellertid att finansiärer och företag inte nödvändigtvis träffar varandra. Också om det i princip finns tillgång till finansiering vet företagen inte hur de ska söka den eller drar sig annars för att söka finansiering. Enligt utredningen kan problemet reduceras genom ökad finansiell kompetens och kännedom om alternativa finansiella möjligheter i företagen. Tung byråkrati och legislativa och administrativa förpliktelser som belastar entreprenörskap ses fortfarande som konkreta hinder för etablering. Även om de legislativa förpliktelserna vore motiverade i sig ser de ut att vara svåra för presumtiva entreprenörer att uppfylla utan utomstående experters hjälp. De administrativa förpliktelserna tar upp för mycket av entreprenörernas tid, de bör ju kunna koncentrera sig på sitt egentliga entreprenörskap och det de är bra på. Enligt en expertutredning kunde en förenkling av lagstiftningen och förvaltningen vara en metod att hjälpa upp situationen. Myndigheternas tjänstvillighet lämnar fortfarande mycket övrigt att önska. Regeringen understryker i sin utredning att entreprenörstjänsternas kvalitet och effektivitet måste förbättras. Tjänsteutvecklingen bör i regel utgå från entreprenörernas behov och vara till stöd framför allt för deras affärstillväxt. Enligt erhållen utredning har finländare rätt låg risktagningsbenägenhet. Vidare brister det i företagens tillväxtintresse och utvecklingskompetens. I potentiella finska tillväxtföretag brister det vanligen i affärskompetens, som kännedom om den internationella marknaden, ledarskapskompetens, finansiell kompetens och grepp om kunder och marknadsförändringar. Undervisningen i affärskompetens bör därför utvecklas framför allt på högstadiet och i yrkeshögskolor. Det allmänna kan stödja tillväxten bl.a. genom bättre risk- och teknologifinansiering, ökad information om nyttan av kunskaps- och kommunikationsteknik som är viktig för tillväxt och produktivitet samt bättre företagstjänster och företagsnätverk. I en utredning till utskottet påpekas det precis som i statsrådets utredning att skatteincitament styr företagens ekonomiska beslut. Det förefaller uppenbart att beskattningens roll när det gäller att gynna entreprenörskap fortfarande inte vägs in i de skattepolitiska besluten. Ett hinder för entreprenörskapets kontinuitet och utveckling är enligt vad utskottet har erfarit att generationsväxlingar inom företag är dyra och svåra. Generationsväxlingar kunde främjas med fiskala medel och genom utbildning och tjänster för utredning av de ekonomiska och juridiska problemen med generationsväxling. Ett annat hinder för etablering är entreprenörernas sociala trygghet. Det är självklart att entreprenören bekostar sin egentliga pensionstrygghet och övriga trygghet genom sin egen verksamhet. Ändå vore det möjligt att utveckla t.ex. entreprenörernas hälso- och sjukvård och arbetslöshetstryggheten för familjemedlemmar som arbetar i företaget utan att man behöver ge avkall på principen. Bättre balans mellan entreprenörskapets risker och belöningar Statsrådets utredning understryker med rätta att risktagande är en del av entreprenörskapet. Möjligheten att lyckas eller misslyckas hör till företagsamhet. Men för att entreprenörskap ska vara ett attraktivt alternativ för en ung människa bör det råda jämvikt mellan möjligheten att lyckas och risken för att misslyckas. Det förefaller som om riskerna i dagens Finland vore relativt stora. Enligt vissa utredningar är rädslan för att misslyckas ett stort hinder för etablering i Fin- 3
land. Det är svårt att etablera sig på nytt efter en konkurs, för också de som "misslyckats hederligt" blir lätt stämplade. Regeringen anser att man därför i första hand genom stöd och rådgivning bör bidra till att ett livsdugligt företag kan räddas i tid. För det andra bör livsdugliga företag saneras, för genom sanering uppnås likadana fördelar som genom fortsatt företagsamhet jämfört med nyetablering. Företagare som misslyckats bör i sin tur inom en skälig tid kunna befrias från skuldansvar på grund av företagsamheten. Konsekvenserna av ett misslyckande för företagsamheten bör kunna modereras genom legislativa och andra åtgärder. Goda erfarenheter i andra länder bör i förekommande fall utnyttjas. Regeringen understryker att det behövs effektivare information om att det är möjligt att fortsätta med ett existerande företag hellre än att etablera ett nytt. Ett fungerande företag klarar sig bättre än ett nytt eftersom de första årens blindskär redan har passerats. Stöd- och rådgivningstjänster samt finansiella instrument bör utvecklas för att överlåtelser av livsdugliga företag, som generationsväxlingar, ska lyckas. Det allmänna kan hjälpa intresserade säljare och köpare att mötas t.ex. genom olika slags förmedlingar. Utskottet omfattar regeringens allmänna riktlinjer och understryker betydelsen av den förestående reformen av konkurslagstiftningen. En företagare som gått i en konkurs har ofta ett personligt borgensansvar för företagets skulder. Detta borgensansvar som i många fall också binder upp familjemedlemmar och hela familjens förmögenhet försvinner inte i konkurs. Många länder har vid sidan av konkurs infört ett insolvensförfarande typ sanering som skall ge gäldenären en chans att klara av sina ekonomiska problem och fortsätta med sin ekonomiska verksamhet. I samma riktning verkar de åtgärder som ska se till att en konkursgäldenär som gjort en "hederlig konkurs" inte får sina verksamhetsmöjligheter oskäligt inskränkta. Utskottet vill också lyfta fram regeringens åtagande att utreda vilka möjligheter det finns att göra personlig konkurs och skydda företagarens egen bostad. Ett samhälle som värdesätter entreprenörskap Det är viktigt att hela samhället utvecklas i en sådan riktning att det sätter värde på entreprenörskap. Men det är en stor utmaning som kräver att också andra än det allmänna gör en insats. I likhet med regeringen anser utskottet att vi kan möta utmaningen genom att utveckla entreprenörskapsutbildningen som ett led i hela skolsystemet. Regeringen menar att det redan i de lägsta skolklasserna går att påverka entreprenörsfärdigheter som företagsamhet, seghet, ansvar, innovativt tänkande, risktagningsbenägenhet och tolerans mot besvikelser. Skolsystemet bör göra mera för att stödja kunskaper och färdigheter för arbetslivet. De kommer att behövas längre fram oberoende av om man blir entreprenör eller anställd hos någon annan. Entreprenörer bör engageras i skolarbetet genom att ställa upp som rollmodeller och ge en genuin och levande uppfattning om entreprenörskap. Entreprenörskap bör bli en naturlig del av yrkesvalet. Därför bör alla ha basala färdigheter, ett slags medborgarkompetens, för entreprenörskap. Utvecklingen av kunskaper och färdigheter bör stödjas genom hela skolsystemet. Enligt utredningen är det viktigt att utveckla den grundläggande och kompletterande utbildningen för lärare för att entreprenörskap ska kunna integreras i undervisningen. En viktig sak är också tillgången till högkvalitativa läromedel. Enligt vad utskottet har erfarit har entreprenörskapsutbildningen slagit igenom i anvisningar och planer för undervisningen i hela landet. På denna punkt förefaller allt att vara på plats i Finland. Men i praktiken förhåller det sig på ett annat sätt. Vi har fortfarande en bra bit på vägen mot att omsätta de rikstäckande planerna i praktiken. Utskottet understryker att statsmakten bör se till att läroanstalternas satsningar på entreprenörskapsutbildning beaktas på allvar i läroanstalternas resultatavtal. I läroanstalternas timresurs bör ett adekvat antal timmar avsättas för detta för att lärarna ska bli intresserade av att söka till utbildning och fortbildning på området. 4
Skolor och läroanstalter bör satsa på samverkan med lokala företag och företagarorganisationer. Utlåtande Ekonomiutskottet meddelar som sitt utlåtande att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt. Helsingfors den 13 juni 2003 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jouko Skinnari /sd vordf. Jari Leppä /cent medl. Mikko Elo /sd Sari Essayah /kd Reijo Kallio /sd (delvis) Esko Kiviranta /cent Martti Korhonen /vänst Miapetra Kumpula /sd Seppo Lahtela /cent Jere Lahti /saml Klaus Pentti /cent Antti Rantakangas /cent Martin Saarikangas /saml Sari Sarkomaa /saml Juhani Sjöblom /saml. Sekreterare var utskottsråd Pekka Nurminen. 5