Sahlgrenska akademin. Studiehandledning. LÄA094, Obstetrik, Gynekologi och Klinisk genetik, 14,2 högskolepoäng. Avancerad nivå

Sahlgrenska akademin Studiehandledning LÄA094, Obstetrik, Gynekologi och Klinisk genetik, 14,2 högskolepoäng Avancerad nivå LÄA094, Obstetrics, Gynecology, and Clinical genetics 14,2 higher education credits Second cycle Termin 11/År 6 Institutionen för Kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi och Institutionen för Biomedicin, avdelningen för medicinsk och klinisk genetik

I. Kursbeskrivning Kursen bygger vidare på det praktiska och teoretiska kunnandet den studerande har tillägnat sig tidigare under läkarutbildningen. Den består av ett integrerat innehåll omfattande gynekologi, obstetrik, reproduktionsmedicin, klinisk genetik samt professionell utveckling. Syftet med kursen är att förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att du efter genomgången kurs på ett evidensbaserat sätt ska kunna diagnostisera och behandla vanliga samt vidta adekvata åtgärder vid misstanke om allvarliga sjukdomar inom området obstetrik och gynekologi i såväl öppen- som slutenvård. Efter genomgången kurs ska du även ha tillräcklig kunskap om genetisk diagnostik och genetisk vägledning för att initialt kunna handlägga patienter eller familjer med misstänkt eller bekräftad genetisk sjukdom. Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 11. Denna studiehandledning beskriver ramarna för kursen och ger dig närmare riktlinjer för genomförandet av dina studier samt redovisning av dina studieresultat. Kursens mål definieras i dokumentet nedan. II. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för grundläggande medicinska samband mellan symptom och patofysiologiska förklaringsmodeller vid obstetriska och gynekologiska tillstånd. Sammanfatta diagnostik och behandling av de vanligaste obstetriska och gynekologiska tillstånden. Beskriva de vanliga nedärvningsmönstren för ärftliga sjukdomar och vad de innebär avseende risken för släktingar att drabbas av samma sjukdom. Principer för genetisk diagnostik inklusive fosterdiagnostik. Färdighet och förmåga Ta upp anamnes, genomföra gynekologisk/obstetrisk undersökning samt sammanfatta och dokumentera dessa. Ta upp en koncis hereditetsanamnes samt rita och tolka ett pedigree (släktträd). Att på ett enkelt och tydligt sätt kommunicera med patienter och förklara deras sjukdomstillstånd och i detta visa respekt och förmåga till empati och självreflexion. Utföra gynekologiska provtagningar som cellprov/odling. Samverka professionellt med olika yrkesgrupper på vårdavdelning, förlossningsavdelning och poliklinik. Utifrån patientens behov och resurser systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna det medicinska omhändertagandet och omvårdnadsarbetet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Identifiera och diskutera etiska frågeställningar relaterade till klinisk praxis inom det obstetriska, gynekologiska och kliniskt genetiska området. Identifiera och diskutera olika typer av mångfaldsfrågor, jämställdhet och likabehandling i samband med handläggning av personer med gynekologisk eller ärftlig sjukdom. Använda ett professionellt förhållningssätt i läkarens yrkesroll inom det obstetriska, gynekologiska och kliniskt genetiska området. Identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande. Analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen och till övriga professioner i teamet. Värdera hälsoproblem inom obstetrik och gynekologi i olika kulturer och länder Tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Här nedan finns en mer detaljerad beskrivning av de medicinska kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en student på läkarprogrammet förväntas ha efter avslutad utbildning. Checklistorna revideras efter hand beroende på hur åsikter och förutsättningar ändras. De är tänkta att fungera som ett hjälpmedel för kandidater och handledare under kursens gång. Checklistorna uttrycks i termer av mätbara mål och som utgångspunkt har Blooms taxonomi använts. I denna indelas kunskaper och kompetens i fem olika, successivt mer avancerade, nivåer. Nivåerna i Blooms taxonomi är: 1. Minnas (identifiera, beskriva) 2. Förstå (förklara, sammanfatta, definiera, exemplifiera) 3. Tillämpa (använda, applicera, diagnosticera på basal nivå, vidta åtgärder) 4. Analysera (särskilja, jämföra, reflektera, kategorisera) 5. Värdera (kritisera, bedöma, gradera, prioritera, motivera, diagnosticera på avancerad nivå, handlägga) Efter varje punkt nedan anges vilken nivå (1-5) som avses. Vissa av kunskapsmålen lämpar sig inte för de högre nivåerna, t.ex. att beskriva anatomiska strukturer eller fysiologi. Handlägga betyder oftast nivå 5 eftersom det kräver en värdering och kritisk granskning av olika symtom, undersökningsresultat och behandlingsmetoder. Observera: Nivån som anges ska alltså inte tolkas som att nivå 1 är lite och nivå 5 mycket, utan det syftar mer på vilken typ av kunskap det handlar om. Exempelvis ska författningstexter i vissa fall förstås på hög detaljnivå men det innebär ändå inte en högre taxonomisk nivå än nivå 2 då det handlar om kunskap som i flertalet fall ska inläras och förstås men inte värderas. Färdigheter som endast ska kunna utföras hamnar automatiskt på nivå 3 medan den teoretiska bakgrunden kan ligga på en högre nivå.

Delmoment 1: Graviditet och förlossning Kunskap och förståelse Normal graviditet Förstå den fysiologiska omställningen hos modern och applicera den i kliniska situationer (3) Diagnosticera, reflektera och vidta åtgärder vid vanliga graviditetsbesvär; t ex graviditetsillamående, symfyseolys, karpaltunnelsyndrom (4) Förstå mödrahälsovårdens organisation allmänt samt rutiner för att följa graviditeten (2) Förstå grundläggande organogenes och fosterutveckling (2) och tillämpa dess kliniska relevans t ex vid läkemedelsförskrivning (3) Exemplifiera teratogena exponeringar, t ex Talidomid, infektioner (2) Sammanfatta olika fosterdiagnostiska metoder (2) Graviditetskomplikationer Diagnosticera och handlägga preeklampsi, eklampsi, graviditetshypertoni och HELLP på basal nivå (3) Definiera intrauterin tillväxthämning, förstå etiologin samt sammanfatta handläggningen (2) Definiera förtidsbörd, förstå etiologin samt sammanfatta handläggningen (2) Definiera överburenhet och dess risker samt förklara handläggningen (2) Definiera och exemplifiera risker vid typ 1 och typ 2 diabetes vid graviditet samt sammanfatta handläggning (2) Definiera graviditetsdiabetes och dess risker samt sammanfatta handläggning (2) Definiera olika typer av flerbörd samt förklara riskerna (2) och beskriva den basala handläggningen (1) Förstå olika orsaker till blödning i sen graviditet och förklara etiologin av ablatio placenta, placenta previa och placenta accreta (2); diagnosticera och handlägga ablatio placenta på basal nivå (3) Diagnosticera på basal nivå tromboemboliska tillstånd under graviditet; risker och basal handläggning (3) Sammanfatta påverkan av infektiösa tillstånd på mor och barn (2) Beskriva interkurrenta sjukdomar hos den gravida kvinnan, t ex hypotyreos, autoimmuna tillstånd såsom SLE, hjärtsjukdom, njursjukdom (1) Sammanfatta övriga graviditetsrelaterade sjukdomar hos modern såsom intrahepatisk cholestas, PUPPP (2) Normal förlossning Förstå förlossningens olika skeden och fostrets passage genom förlossningskanalen (stadier, rotationer, bjudning och partogram) (2) Applicera yttre och inre palpation (3) Beskriva olika metoder för obstetrisk smärtlindring (1) Förklara olika metoder för fosterövervakning och dess begränsningar (2) Förlossningskomplikationer Förklara avvikande fosterlägen och -bjudningar (t ex sätesbjudning, vidöppen hjässbjudning) (2) och beskriva handläggningen vid sätesbjudning (1) Beskriva skulderdystoci och dess konsekvenser (1) Definiera primär och sekundär värksvaghet och dess handläggning (2) Förklara etiologin och basal klinisk handläggning av fosterasfyxi (2)

Förstå indikation för VE (vakuumextraktion) och sectio samt exemplifiera kort- och långtidskomplikationer för respektive ingrepp (2) Beskriva översiktligt proceduren vid VE och sectio (1) Beskriva förlossningsskador såsom bristningar, sfinkterruptur, uterusruptur, hematom och cervixruptur (1) Puerperium Förklara det normala puerperiet (den fysiologiska omställningen hos modern, avslag, eftervärkar och amningsfysiologi) (2) Exemplifiera komplikationer under puerperiet såsom blödning, urinretention, UVI endometrit, trombos, mjölkstockning, mastit, bröstabscess (2) Delmoment 2: Gynekologi och reproduktionsmedicin Kunskap och förståelse Gynekologisk undersökningsteknik Tillämpa gynekologisk undersökningsteknik (3) samt reflektera över indikationer för provtagning vid gynekologisk undersökning (4) Förstå genitalorganens och bäckenets anatomi (2) Reflektera över funktionen av kvinnans reproduktionshormoner samt patofysiologiska tillstånd beroende på rubbningar av dessa (4) Reflektera över hormonella och fysiologiska förändringar under menstruationscykeln (4) Reflektera över hormonella förändringar och symtom under klimakteriet samt behandling av dessa (4) Beskriva kvinnliga genitalorganens embryologi och de vanligaste missbildningarna (1) Familjeplanering och infertilitet Tillämpa preventivmetoder och förklara dess verkningsmekanismer, tillförlitlighet samt föroch nackdelar (3) Applicera lagar gällande abort och sterilisering (3) Definiera inducerad abort och dess handläggning (2) Reflektera över bemötande av abortsökande kvinnor utifrån egna och andras värderingar och åsikter (4) Definiera metoder för sterilisering (2) Förstå orsaker till infertilitet samt utredning och behandling (2) Blödningar Diagnosticera och vidta åtgärder vid gynekologiska blödningsrubbningar på basal nivå och förstå bakomliggande etiologi (3) Analysera orsaker till blödningsrubbningar i tidig graviditet inklusive extrauterin graviditet samt missfall och dess handläggning (4) Akut buk Bedöma olika orsaker till akut gynekologisk buk inklusive extrauterin graviditet (5) Vidta åtgärder vid olika tillstånd av akut buk (3) Urininkontinens och uterovaginal prolaps Definiera olika typer av urininkontinens, dess orsaker (2) Vidta åtgärder i form av basal utredning och handläggning (3) Definiera olika typer av uterovaginal prolaps, dess orsaker (2) samt vidta åtgärder (3)

Gynekologisk cancer samt benigna tumörer Definiera olika typer av gynekologisk cancer, förstå etiologin, prevention, symtom, handläggning och prognos (2). Särskilja larmsymptom såsom postmenopausal blödning, postkoital blödning, svårläkta sår i vulva, buksvullnad, upprepade urinbesvär (4). Förstå och förklara olika typer av benigna gynekologiska tumörer (t ex cystor, myom), och handläggning av dessa (2). Dysmenorré, premenstruellt syndrom, endometrios och adenomyos Förstå och definiera symtom, diagnostik och behandling (2). Genitala infektioner Bedöma och diagnosticera samt vidta åtgärder vid misstänkta nedre genitala infektioner dvs. STI-frågeställning, genital klåda, blåsor i underlivet, flytningar utan blödning/buksmärta (5). Våld mot kvinnor Tillämpa och vidta åtgärder vid misstanke om sexuellt övergrepp (3). Definiera kvinnlig könsstympning och förstå aktuell lagstiftning (2). Sexologiska problem Beskriva och ta basal sexualanamnes samt översiktligt känna till behandling av sexuella dysfunktioner (1). Beskriv HBTQ-begreppet och dess innebörd (1). Delmoment 3: Klinisk Genetik Kunskap och förståelse Sammanfatta principerna för autosomalt dominant, autosomalt recessiv, könsbunden, mitokondriell och kromosomal ärftlighet (2) och kunna upprätta och analysera släktträd samt reflektera kring genetisk vägledning och möjlighet till genetisk testning och fosterdiagnostik vid sjukdomar med dessa typer av nedärvningsmönster (4) Sammanfatta grundläggande principer för hur man i en släkt med känd genetisk sjukdom kan beräkna individernas risk att ärva en den aktuella mutationen eller kromosomavvikelsen och skatta risken för sjukdom (2) Sammanfatta centrala kliniskt genetiska begrepp såsom reciprok translokation, mutation, premutation, expressivitet, penetrans, anticipation, somatisk och gonadal mosaicism (2) Sammanfatta de vanligaste analysmetoderna inom Klinisk genetik, dvs. sekvensering, microarray, karyotypering, FISH, QF-PCR (1) Förstå kliniken vid de vanligaste konstitutionella kromosomavvikelserna (trisomier och könskromosomavvikelser) inklusive enkla principer för nedärvning av translokationer i balanserad och obalanserad form (2) Förstå hur en allmän klinisk genetisk och en cancergenetisk mottagning fungerar (2) Förstå grundläggande principer för en syndromutredning (2) Förstå principerna för genetisk fosterdiagnostik inklusive preimplantatorisk genetisk diagnostik (2) Exemplifiera tillvägagångssätt för att söka information om ärftliga sjukdomar (2) Reflektera kring etiska frågor kopplade till genetisk diagnostik (4)

III. Arbetsformer Kursen bygger vidare på det teoretiska och praktiska kunnandet som du tillägnat dig under tidigare terminer på läkarprogrammet. Kursen innehåller föreläsningar, seminarier inklusive förberedande grupparbeten, temadag, simuleringsövningar samt verksamhetsförlagd utbildning. Undervisningen är i huvudsak orienterad kring föreläsningar och seminarier, där kunskapen implementeras och fördjupas i den verksamhetsförlagda utbildningen. Kursen önskar främja aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande, problemlösning och integration. Lärare från obstetrik och gynekologi samt klinisk genetik deltar i undervisningen. Kursen administreras via Göteborgs Universitets Lärplattform (GUL). Där finns information om kursen såsom kursplan, litteraturlista, länktips samt föreläsningskompendier och information avseende seminarierna. Schemat publiceras i Medinet. IV. Obligatoriska moment och hur de examineras Nedanstående undervisningsmoment är obligatoriska för godkänd kurs: Verksamhetsförlagd utbildning: Klinisk placering inom Västra Götalandsregionen eller Halland Öppenvårds- och avdelningsplacering inom obstetrik och gynekologi Övriga obligatoriska undervisningsmoment: Gynekologisk undersökningsteknik med professionell patient Seminarier med tema mödravård, gynekologi, obstetrik samt antikonception (6 st) Seminarium inom evidensbaserad medicin Kommunikations- och självreflektionsseminarium Seminarier i Klinisk genetik baserat på patientfall Interprofessionell simuleringsövning Dugga Muntlig examination Obligatorisk närvaro krävs vid all verksamhetsförlagd utbildning samt seminarier. Icke godkända obligatoriska moment tas igen enligt anvisningar från amanuens alternativt kurs-/ aktivitetsansvarig lärare. Önskemål om befrielse från obligatoriska moment skall lämnas till kursledaren senast 1 vecka efter kursstart (det vill säga om delmomentet redan är uppfyllt). Som underlag för bedömningen krävs en skriftlig redogörelse för tidigare genomgånget moment. Verksamhetsförlagd utbildning Det verksamhetsintegrerade lärandet är en del av din professionella utbildning till läkare. Syftet är att du skall få träning i att: Genomföra ett patientcentrerat samtal och anpassa samtalet efter patienten Ta en riktad anamnes Ta en adekvat hereditetsanamnes Utföra obstetrisk och gynekologisk undersökning

Föreslå diagnos, relevant utredning och behandling av patienter med obstetriska och/eller gynekologiska tillstånd Få en förståelse för de vanligaste obstetriska och gynekologiska kirurgiska ingreppen Få en förståelse för de vanligaste problemställningarna som leder till genetisk vägledning inom hälso- och sjukvården Resonera kring patientfall utifrån ett etiskt perspektiv Övriga obligatoriska undervisningsmoment I. Seminarier i obstetrik och gynekologi Kursen innehåller totalt åtta seminarier som behandlar centrala frågeställningar. Syftet med seminarierna är att: Stimulera inlärning och analytiskt/kritiskt tänkande Integrera baskunskaper inom obstetrik och gynekologi med klinisk handläggning Träna muntlig kommunikation och samarbete Utveckla förmåga att leda en grupp i diskussion Utveckla förmåga till självreflektion Kritiskt granska vetenskaplig litteratur Genomförande Seminariearbetet kräver förberedande litteraturstudier, i vissa fall instuderingsfrågor, i andra fall fallgenomgångar. I grupp diskuteras därefter ämnena under 1,5-2 timmar, med stöd av en klinisk lärare. För att bli godkänd skall du aktivt delta under redovisningen och kunna: Ange lämplig diagnostik. Resonera kring tolkning av anamnes, statusfynd och provsvar. Ange och motivera behandling, vårdnivå och preventiva åtgärder. Agera som ordförande alternativt observatör/tidshållare vid något av tillfällena genom att leda diskussionen, se till att alla kommer till tals, vara lyhörd för olika synpunkter i gruppen, se till att diskussionen håller sig till ämnet samt disponera tiden så att den hålls inom föreskrivna ramar. Icke godkänt moment: Seminarieredovisningarna är obligatoriska för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursamanuens meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kursamanuens. II. Seminarier i klinisk genetik Syftet är att: Stimulera inlärning och analytiskt/kritiskt tänkande Integrera baskunskaper inom genetik med klinisk handläggning Träna muntlig kommunikation och samarbete Utveckla förmåga till självreflektion Kritiskt granska vetenskaplig litteratur Genomförande Seminariearbetet kräver förberedande litteraturstudier, fallgenomgångar och reflektion kring instuderingsfrågor. I grupp diskuteras därefter ämnena under 3,5 timmar med stöd av en klinisk lärare. För att bli godkänd skall du aktivt delta under redovisningen och kunna: Upprätta ett släktträd

Resonera kring tolkning av anamnes och släktträd (hereditetsanamnes). Ange och motivera behandling riskbedömningar för olika familjemedlemmar. Ange och motivera möjligheter till genetisk testning och fosterdiagnostik för olika familjemedlemmar. Reflektera kring skattningar av risk för genetisk sjukdom hos olika familjemedlemmar. Reflektera och resonera kring etiska aspekter i relation till de aktuella fallen. Icke godkänt moment: Seminarieredovisningarna är obligatoriska för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursamanuens meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kursamanuens III. Etikdag Föreläsning Etik i livets början följt av grupparbete i etisk analys som redovisa skriftligt och som sedan avslutas med muntliga fallpresentationer i storgrupp under handledarstödd diskussion. Syftet med dagen är: Kort repetition av de etiska grundprinciperna med avstamp i livets början Träna förmågan att definiera ett etiskt problem Befästa förmågan att skriva en etisk analys och diskutera beslut och konsekvenser av analysen Vidareutveckla förmågan etiskt förhållningssätt Träna arbete i grupp Genomförande: Förberedelse krävs av varje enskild student i form av skriftlig beskrivning av ett under terminen egenupplevt etiskt problem, en etisk analys och förslag till beslut grundat på analysen samt en konsekvensbeskrivning. Underlag som stöd finns på GUL. Grupparbete 10-12 stycken där ett fall väljs ut för redovisning. Fall presentation inför storgrupp (50-60 stycken), muntligt, OH, ppt eller rollspel (10-12 min) Öppen diskussion ledd av etikutbildad handledare ca 10 min. För att bli godkänd skall du aktivt delta och kunna: Medföra en analys av ett eget upplevt etiskt problem. Aktivt delta under grupparbetet, redovisningen med efterföljande diskussion Icke godkänt moment: Vid frånvaro skall kursamanuens meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kursamanuens, kan tex röra sig om att lämna in en fullständig etisk analys av ett upplevt etiskt problem på minst 2 A4 sidor. IV. Interprofessionell simuleringsövning Interprofessionellt omhändertagande av akut sjuk patient teamutbildning i simulerad miljö, på Simulatorcentrum väst, Östra sjukhuset. Kursen syftar till att studenten skall öka sina färdigheter i kommunikation och samarbete med andra vårdprofessioner för att kunna omhänderta en akut sjuk patient på ett effektivt och patientsäkert sätt. Genomförande Momentet ingår som obligatorisk del på läkarprogrammet under termin 11 (kurs i Gynekologi, obstetrik och klinisk genetik). Momentet omfattar två dagar. Praktisk information, utvecklingsplan och kurslitteratur finns på GUL. Dag 1 simulering Studenten tränar omhändertagande i team av akut sjuka patienter i interprofessionella grupper i simulerad miljö. Omhändertagandet baseras på ABCDE konceptet och kommunikation och teamarbete

enligt CRM principerna. Alla studenter bidrar med egna reflektioner och får återkoppling av medstudenter och av handledare med fokus på strukturerat omhändertagande och kommunikation i teamarbetet. Dag 2 examinationsseminarium Studenten skall under dagen arbeta dels individuellt och dels i interprofessionella team om 5-7 studenter för att genomföra en examinationsuppgift. Studenten skall med hjälp obligatorisk litteratur, egna reflexioner och återkoppling av teamet formulera en skriftlig personlig utvecklingsplan med fokus på samarbete och kommunikation. För att bli godkänd skall du kunna: delta aktivt som medarbetare och observatör i simuleringarna under dag 1 arbeta enskilt och i team med sin egen utvecklingsplan ge och ta feedback till/från övriga deltagare i simuleringsgruppen delta aktivt i examinationsseminariet visa förmåga att kunna analysera egna styrkor och svagheter formulera ett eller flera konkreta utvecklingsmål Icke godkänt moment: Studenten ges möjlighet till sammanlagt två examinationstillfällen. Ansvariga: Läkarprogrammet: Tine Rode Schmidt Högberg och Liisa Carlzon Simulatorcentrum Väst. SSK programmet: Camilla Eide V. Former för bedömning och kriterier för godkänt För betyget godkänt på hel kurs (14.2 hp) krävs: Godkänd verksamhetsförlagd utbildning (7,2 hp) Godkänt resultat på dugga, seminarier och muntlig sluttentamen i obstetrik och gynekologi (7 hp) Godkänt fallseminarium och muntlig examination i klinisk genetik (0p) Godkänt resultat på interprofessionell simuleringsövning (0p) En kontinuerlig examination av uppnådda lärandemål sker under kursens gång via bedömning av verksamhetsförlagda undervisningsmoment och övriga obligatoriska undervisningsmoment som återfinns under punkt IV (se ovan). Som hjälp för inläsningen och för vägledning om vad som är viktigast att lära in hålls ett antal föreläsningar, se separat schema (ej närvaroplikt), samt amanuensinformation och den interaktiva duggan. Vid seminarietillfällena, vilka är obligatoriska, berörs olika medicinska områden, med betoning på klinisk praxis. Studenterna skall inför flertalet seminarier förbereda med patientfall alternativt instuderingsfrågor. Seminarier ges inom obstetrik, gynekologi, klinisk genetik, självreflektion och evidensbaserad medicin (alla obligatoriska). Gynekologisk undersökningsteknik med professionell patient är ett obligatoriskt moment. De kliniska placeringarna är den viktigaste delen av kursen och är obligatoriska. Gröna lappen finns för signering av handledaren vid de olika tjänstgöringarna. Denna lapp lämnas till kursadministratör i samband med den muntliga examinationen. Till hjälp finns även checklistan, vilken inte behöver lämnas in utan är till stöd för studenten att få med kursens mål inom alla de kliniska placeringarna.

Vid frånvaro ta alltid kontakt med kursamanuens alternativt kursadministratör för att ordna möjlighet att ta igen praktiktid. Exempel på praktiska moment under kliniska placeringarna att tillägna sig (i övrigt se checklistan): Utföra gynekologisk undersökning (cirka 10 stycken), tagit cytologprov och/eller chlamydiaprov. Sett cirka 5 förlossningar, följt hela förlossningsförloppet för en patient, yttre och inre obstetrisk undersökning, om möjligt förlösa en patient tillsammans med barnmorska (handson). Examination För godkänd kurs krävs: Aktivt deltagande i all verksamhetsförlagd utbildning. Deltagande i palpationsövning Godkänd dugga fredag kursvecka 3 Deltagande i samtliga seminarier aktivt deltagande krävs enligt beskrivning under punkt 4 (se ovan) Interprofessionell simuleringsövning Godkänd fallbaserad muntlig examination i klinisk genetik Godkänd muntlig examination i obstetrik och gynekologi som avslutning på kursen VI. Litteraturlista Litteraturlista LÄA094, Gynekologi, obstetrik och klinisk genetik, 14,2 högskolepoäng Litteraturlista är fastställd av programkommittén för medicin 2012-05-23. För att uppnå kursens målsättning vad gäller teoretiska kunskaper krävs att studenterna inhämtar väsentligt innehåll i följande textböcker: Obstetrik. Studentlitteratur 2014. Hagberg H, Marsal K, Westgren M. Gynekologi. Studentlitteratur 2010. Janson P.O., Landgren B-M. Gyn. Problemorienterad gynekologi och obstetrik. Liber 2014. Bixo M, Bäckström, T. ObGyn. Studentlitteratur 2016, Brännström M, Hagberg H, Gemzell Danielsson K, Landgren B-M, Marsal K Kompendier och vetenskapliga artiklar tillkommer. Som stöd för att uppnå kursens målsättning vad gäller teoretiska kunskaper rekommenderas studenterna därtill inhämta väsentligt innehåll från följande textbok: Genetiska sjukdomar under redaktion av Magnus Nordenskjöld, Liber, 2011, ISBN 978-91- 47-09417-2

VII. Kontaktinformation Huvudkursansvarig: Professor Bo Jacobsson, bo.jacobsson@obgyn.gu.se Kursansvariga lärare: Christina Bergh, christina.bergh@vgregion.se Mats Brännström, mats.brannstrom@obgyn.gu.se Henrik Hagberg, henrik.hagberg@obgyn.gu.se Karin Sundfeldt, karin.sundfeldt@vgregion.se