Det stigmatiserande hatet En studie om förhållandet mellan pedofiler och samhällets förebyggande funktioner

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN Programmet i mänskliga rättigheter och demokrati Kandidatuppsats VT 2015 Examensarbete Det stigmatiserande hatet En studie om förhållandet mellan pedofiler och samhällets förebyggande funktioner Författare: Rebecca Jonsson Handledare: Kjell- Åke Nordquist Teologiska Högskolan Stockholm 1

Extra stort tack till uppsatsens handledare Kjell- Åke Nordquist för en gedigen närvaro & entusiasm alltigenom uppsatsprocessen. Särskilt tack till Anneli Svensson och Malin Källström som tagit sig tiden att bidra med sin dyrbara kunskap och erfarenhet. Och slutligen stort tack till alla de som engagerat har korrekturläst uppsatsen flertalet gånger! 2

English title The stigmatizing hatred A study on the relationship between paedophiles and society s preventative functions Nyckelord Pedofili; Stigmatisering; Sexuella övergrepp mot barn; Vårdmetoder; Brottsförebyggande 3

Innehållsförteckning ENGLISH TITLE... 3 NYCKELORD... 3 1. INLEDNING... 5 1.1 BEGREPPSINDEX... 7 PEDOFILI... 7 SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN... 7 STIGMATISERING... 8 DOKUMENTERADE ÖVERGREPP PÅ BARN... 8 BARN... 8 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 9 1.2.1 Specifika frågeställningar... 9 1.2.2 Avgränsning... 9 1.3 BAKGRUND... 10 1.4 METOD... 12 1.4.1 MATERIAL... 14 1.5 DISPOSITION... 15 2. RESULTAT... 16 2.1 JURIDIK & STATISTIK... 16 2.2 SAMMANSTÄLLANDE AV FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 18 2.2.1 Hälsoekonomiska... 21 2.2.2 Medicinska... 22 2.2.3 Psykologiska... 23 2.2.4 Etiska och sociala... 25 2.3 HATET OCH STIGMATISERINGEN... 26 3. INTERVJUER... 32 3.2 MALIN KÄLLSTRÖM... 32 3.3 ANNELI SVENSSON... 34 3.4 REFLEKTION AV INTERVJUERNA... 35 4. ANALYS... 36 4.1.1 DET JURIDISKA... 36 4.1.2 Andra Förebyggande åtgärder... 39 4.1.3 Hatet & Stigmatiseringen... 42 4.2 AVSLUTANDE KOMMENTAR... 44 4.2.1 Framåtblickar... 45 REFERENSER... 46 SKRIVEN KÄLLA... 46 LAGTEXTER... 46 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 47 INTERVJUER VIA MAIL... 48 MUNTLIGA... 49 BILAGOR... 49 Bilaga 1. Intervjufrågor... 49 4

1. Inledning Börje Svensson, en känd psykoterapeut som arbetar med att behandla både pedofiler och offer sa en gång att: Hatet utomstående genererar mot pedofiler övergår inte sällan barnets eget hat mot förövaren 1. Hatet som finns mot pedofiler är ofta så starkt och stigmatiserande att det kan leda till att personen som lider av pedofili drar sig för att våga söka hjälp för sina fantasier och begär. I denna uppsats kartläggs och utvärderas de vanligaste åtgärderna som idag vidtas i Sverige för att förebygga övergrepp mot barn begångna av pedofiler, samtidigt som dessa förebyggande åtgärder som helhet lyfts fram i ljuset av hatet och stigmatiseringen av pedofiler. Statens beredning för medicinsk utvärdering rapporterar i sin senaste studie på ämnet från 2011 om en stor avsaknad av tillräcklig med kunskap kring vilka förebyggande medicinska och psykologiska metoder som fungerar och är effektiva. 2 Detta gäller främst för vuxna män som begått eller lider av förhöjd risk att begå sexuella övergrepp mot barn. 3 Personer som lider av förhöjd risk att begå sexuella övergrepp mot barn är personer med sexuella fantasier om barn. Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen uppmanar starkt till mer forskning på ämnet. 4 Många pedofiler lever med en känsla av undergivenhet och upplever sig själva som maktlösa och odugliga, inte sällan som en konsekvens av egna obearbetade trauman från barndomen. 5 Det kan röra sig om sexuella eller på annat sätt fysiska övergrepp eller exempelvis kränkande uppfostringsmetoder som lett till att personen utvecklat ett begär att återta makten och kontrollen som denne inte hade under sin uppväxt, något som är lätt uppfyllt när denne begår övergrepp mot barn. 6 Ecpat (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes) som är en global organisation som arbetar med att bekämpa all sexuell exploatering av barn anger att en person som lider av pedofili inte sällan har en bristande social förmåga i att interagera med jämngamla personer, och befinner sig ofta närmre ett barn än en vuxen. 7 Utvecklingsmässigt, fysiskt och intellektuellt är pedofilen vuxen men vad gäller 1 Svensson, Börje, 2014: muntl. Filmvisning & presentation av När ingen ser av Ecpat, Rigoletto Hornstull, 2 SBU, 2011: Sexövergrepp- mer kunskap krävs för att skydda barnen bättre 3 Ibid., 4 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn, Genomgående i rapporten 5 Ecpat Sverige, 2009: Barnsexhandel kommersiell sexuell exploatering av barn, Stockholm: Jure Förlag AB s. 121 6 Ibid., 7 Ecpat Sverige, Barnsexhandel s. 125 5

empati och social trygghet kan det liknas mer vid ett barn. 8 Pedofilens förmåga att knyta jämbördiga relationer med jämnåriga präglas ofta av en stark osäkerhet och barnen blir därmed en utväg där de kan få relatera sig på en tryggare nivå till andra. 9 Att en pedofil inte sällan blir väldigt omtyckt av barn kan ha mycket att göra med att pedofilen tar sig tid, visar intresse för barnet och pratar med barnet på en barn- nivå, mer än kanske många andra vuxna tar sig tid för 10, på samma sätt som att många förskolelärare är bra på dessa områden och är omtyckta av barn. 11 När pedofilen umgås med barn kan denne uppleva att dessa faktorer om undergivenhet och maktlöshet, inte längre stämmer in för plötsligt är det denne som är den maktfulla och överlägsna och personen känner sig plötsligt omtyckt, smartare och idoliserad i barnets sällskap. 12 De sexuella övergreppen mot barn som begås av pedofiler kan således handla om exempelvis behovet av att få ge igen, att återta kontrollen över makten som de upplever sig ha förlorat för länge sedan, och behovet av att få vara trygg med någon som inte utmanar ens självbild. Det är viktigt att förtydliga att de flesta pedofiler stannar vid att fantisera om sexuella akter med barn, och att det är få som faktiskt eskalerar till fysisk handling. 13 En regelbunden exponering för gränsöverskridande och spärr- uppluckrande material så som dokumenterade övergrepp på barn (barnpornografi), kan bland annat vara en sådan sak som kan få en pedofil att eskalera från tanke till handling i högre utsträckning än en pedofil som inte exponeras för liknande material, detta för att pedofilens inre spärrar kan försvagas i och med att en normalisering av beteendet lättare kan ske i samband med exponeringen. 14 Denna kunskap om att de flesta pedofiler inte begår fysiska övergrepp, men är i riskzonen för att eskalera till att begå fysiska övergrepp kan visa på varför det är nödvändigt att utveckla förebyggande metoder som når pedofilen innan tanke blir handling och inte enbart i efterskenet av ett redan begånget brott, exempelvis behandling i fängelset. 8 Ibid., 9 Ibid., 10 Svensson, Börje, 2012: De mest hatade, Stockholm: Ordfront Förlag s. 102 11 Ecpat Sverige, Barnsexhandel s. 125 12 Ecpat Sverige, Barnsexhandel, s. 124 13 Svensson, De mest hatade s. 95 14 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, 2011: Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn, rapport nr. 207, Sverige: Elanders s. 28 6

1.1 Begreppsindex Pedofili Enligt American Psychiatric Associations diagnostik kring pedofili krävs det att personen uppfyller följande krav och därmed anses lida av en mental sjukdom; I. Under minst en sexmånadersperiod har återkommande och intensivt sexuellt upphetsande fantasier, sexuella impulser eller beteenden som handlar om att personen har sexuellt umgänge med barn som inte nått puberteten (vanligtvis barn som är tretton år eller yngre). II. Fantasierna, impulserna eller beteendena orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. III. Personen är minst sexton år gammal och minst fem år äldre än barnet eller barnen. IV. Det brukar utöver dessa fyra huvudkriterier även specificeras om individen är sexuellt intresserad av flickor, pojkar eller bägge könen, om det enbart rör sig om intresse för incest och om personen är intresserad av enbart barn eller också vuxna. 15 Sexuella övergrepp mot barn Definitionen av sexuella övergrepp mot barn som har använts i uppsatsen innefattar alla typer av sexuella övergrepp mot barn; våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, köp av sexuell handling av barn, utnyttjande av barn för sexuell posering och kontakt med barn i sexuellt syfte, grooming samt barnpornografibrott. Dessa finns även stadgade i den svenska brottsbalkens kapitel 6 4-10 respektive kapitel 16 10. Uppsatsen innefattar både fysiska övergrepp, exempelvis faktiska samlag eller beröring, och icke fysiska övergrepp mot barn, exempelvis tvång att titta på förövarens könsorgan, barnpornografiskt material eller att tala med barnet på ett sexuellt utstuderat sätt. 16 Tvång behöver inte användas mot barn för att det ska klassas som sexuella övergrepp, särskilt inte gällande barn under 15 år då Sveriges lag anger att samtycke inte kan ges av ett barn under 15 år. 17 Hot om att skada något som 15 American Psychiatric Association, 1994: DSM- IV: Diagnostic and statistical manual of mental disorder, uppl. 4, Washington DC: American Psychiatric press 16 Rädda Barnen, 2014: Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn, Vad är sexuella övergrepp? s. 3 17 Rädda Barnen, 2014: Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn, Vad säger lagen? s. 4-5 7

barnet tycker om, exempelvis husdjur eller syskon används ofta av pedofilen för att få sin vilja igenom. 18 Stigmatisering Definitionen av stigmatiseringen som använts i uppsatsen är hämtad ur Oxford Dictionary; En skamstämpel som sätts på en person som är förknippad med en viss omständighet, kvalitet eller person 19 Dokumenterade övergrepp på barn I vardagligt tal benämns dokumenterade sexuella övergrepp på barn ofta som barnpornografi eller barnporr, men då dessa begrepp lätt kan agera missvisande med tanke på att ordet pornografi inte sällan sammanblandas med någonting självvalt och lustfyllt, har detta ord valts att inte användas i uppsatsen. Istället kommer det som är mer känt som barnpornografi att mer rättvisande benämnas som dokumenterade övergrepp på barn. I fall där lagtexter och konventioner berörs kommer ordet barnpornografi ändå att användas på grund av att det begreppet används i lagtexterna. Barn Med ett barn avses varje person som är under 18 år i enlighet med FNs Barnkonvention. 20 Men på grund av Sveriges sexuella självbestämmanderätt som träder i kraft vid 15 års ålder, avser vissa av brotten personer under 15 år. Dessa brott är utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande, kontakt med barn i sexuellt syfte och grooming. 21 Dock, syftar uppsatsen oftast specifikt till pre- pubertala barn i enlighet med definitionen av pedofili som innebär att personen har ett sexuellt beteende riktat mot just barn som inte nått puberteten. 18 Rädda Barnen, 2014: Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn, Vad är sexuella övergrepp? s. 3 19 Oxford Dictionaries, 2015: Stigma 20 UNICEF Sverige, Barnkonventionen 21 Rädda Barnen, 2014: Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn, Vad säger lagen? s. 4-5 8

1.2 Syfte och frågeställning Denna uppsats ämnar undersöka hur några av de förebyggande åtgärder och metoder som finns fungerar i förebyggande syfte för personer som lider av pedofili och mot de övergrepp som begås eller riskerar att begås av dessa personer. Denna uppsats ämnar även att undersöka om det finns ett starkt samband mellan att en person som är pedofil och som i och med det lider av stigmatisering i samhället i större utsträckning än andra undviker att söka vård. Föjaktligen till det sistnämnda undersöks om och på vilket sätt hatet påverkar det förebyggande arbetet. Uppsatsens bakomliggande hypotes är att pedofiler måste våga söka vård för att färre övergrepp ska begås, och att detta inte möjligen kan uppfyllas om inte stigmatiseringen också lättas på. 1.2.1 Specifika frågeställningar I. Hur ser det förebyggande arbetet i Sverige ut gällande sexuella övergrepp mot barn begångna av pedofiler? II. III. I vilken mån fungerar det förebyggande arbetet? Hur påverkar hatet mot och stigmatiseringen av pedofiler det förebyggande arbetet mot dessa brott? 1.2.2 Avgränsning Uppsatsen fokuserar på vuxna män som begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn, och enligt statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) räcker inte det vetenskapliga underlag som i dagsläget existerar för att bedöma vilka förebyggande metoder som kan minska antalet återfall eller stoppa övergreppen initialt för denna kategori av förövare. 22 Denna avgränsning gar valts därför att vuxna män utgör majoriteten av de dömda pedofiler som begår sexuella övergrepp mot barn. Utöver det kommer uppsatsen enbart att beröra preferensförövare, det vill säga pedofiler, och inte tillfällesförövare eller situationsbetingade förövare då de sistnämnda inte klassas som mentala sjukdomar på samma sätt som pedofili och 22 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 25 9

skiljer sig i en mängd betydande faktorer. Denna distinktion har valts att göras på grund av att uppsatsens teori inte nödvändigtvis är anpassningsbar till alla tre. En preferensförövare har en dragning till pre pubertala barn, (se begreppsindex; pedofili). Sedermera utgår uppsatsen från de pedofiler som vill ha vård, men utelämnar till stor del de pedofiler som inte vill ha det. I uppsatsens belysning av de juridiska aspekterna kring förhindrande och förbyggande begränsar det sig till en kritik mot de brottsförebyggande aspekterna av lagarna, exempelvis fastställandet av könsmognad, och utesluter de aspekter som är mer riktade till efter att ett brott ägt rum, exempelvis att straffskalan för sexuella övergrepp mot barn fortfarande kan innefatta enbart böter. 1.3 Bakgrund Det har påvisats ett samband mellan vilket bemötande pedofilen får i vården och hur stor dennes återfallsfrekvens är. 23 Att en pedofil har sexuella intressen för barn betyder inte reflexmässigt att denne inte kan komma att kontrollera sina impulser, det går att lära sig att stoppa och kontrollera sina impulser med hjälp av vård, varför just förebyggande vård är viktig. 24 Tidigare forskning på samhällets förebyggande arbete mot sexuella övergrepp mot barn begångna av pedofiler är begränsad i Sverige och den främsta forskningen som gjorts är två rapporter från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering och Socialstyrelsen från 2011. 25 Dessa två rapporter framställdes på uppdrag av regeringen. 26 SBUs uppgift var att genomföra en utvärdering av effekterna av de behandlingsmetoder som finns i Sverige för de människor som begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn, medan Socialstyrelsens uppgift var att kartlägga de behandlingsmetoder som finns. 27 Socialstyrelsen och SBU samarbetade vid framställandet av rapporterna och de är tänkta som faktaunderlag för bland annat kriminalvården, socialtjänsten, psykiatriska vården och andra intresseorganisationer, men även för offren för sådana här brott och anhöriga till förövare och offren. 28 Dessa två rapporter ligger till grund för mycket av den faktahämtning som gjorts i uppsatsen, och 23 SBU, Sexövergrepp- mer kunskap krävs för att skydda barnen bättre 24 Rädda barnen, 2015: Rädda barnen vill nå pedofiler 25 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn, kap 1. Introduktion & Bakgrund 26 Ibid., 27 Socialstyrelsen, 2011: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn, artikel nr. 2011-1- 1, Sverige s. 3 28 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 46 10

analysen bygger egentligen vidare på det som dessa två rapporter kommit fram till, med egna reflektioner samt ny insyn från psykoterapeuten Anneli Svensson samt polis Malin Källström. Således ifrågasätts inte tidigare forskning men fortsätter istället i samma spår. Denna uppsats framhåller vikten av den förebyggande vården för minskningen av sexuella övergrepp mot barn begångna av pedofiler, men menar precis som SBUs rapport att de metoder som finns inte är färdigutvecklade utan kräver mer forskning och förbättring. 29 Den aspekten som skiljer sig mellan denna uppsats och dessa två rapporter är emellertid principen om hatet och stigmatisering mot pedofiler, en punkt som inte berörs mycket i rapporterna men som uppsatsen vill undersöka, är vilken roll dessa två begrepp spelar i det förebyggande arbetet av pedofiler. Hatet och stigmatiseringen verkar verkar enligt SBUs rapport och Ecpat leda till färre vårdsökande och således fler övergrepp, något som samhället skulle kunna arbeta med för att förebygga. Principen om hatet och stigmatiseringen har i kanske störst utsträckning berörts av Börje Svensson i en av hans litteraturer, De mest hatade, en bok som kommer att beröras i kapitel 2 under avsnittet Hatet och stigmatiseringen. I SBUs rapport uppmanas det till fortsatt forskning kring de förebyggande metoderna och deras effekter för att synliggöra vilka som faktiskt är verksamma och effektiva, och detta ämnar uppsatsen att forska vidare på, med hjälp av intervjuer av Anneli Svensson och Malin Källström. Alla barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp tar någon form av psykisk eller fysisk skada och dessa barn löper två till fyra gånger så stor risk att drabbas av psykosociala svårigheter så som ätstörningar, ångestattacker, posttraumatiskt stressyndrom, självmordstankar, missbruk, självskadebeteende, depression, antisocialt beteende och sexuella problem. 30 Ecpat Sverige anger i en av sina presentationer att undersökningar påvisat att pedofiler som inte kan kontrollera sig och är tvångsmässiga i sitt beteende lider av en nästintill identisk symtomlista som offren, något som kan indikera på att dessa pedofiler i grunden inte mår bra av sina begär och således själva kan känna att de skulle gagnas av vård. 31 Forskning av SBU tyder på att förebyggande behandling är framgångsrik i förhållande till återfallsfrekvens och i förebyggande syfte om behandlingsmetoden baseras på risk- behovs- och mottaglighetsprinciperna (RBM- principen), och om pedofiler med hög återfallsfrekvens hålls separat från de med lägre återfallsfrekvens. 32 Riskfaktorn inom RBM- principerna avser de faktorer som bidrar till en ökad benägenhet att begå brotten, medan en behovs- 29 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn, sammanfattning & slutsatser 30 Ecpat Sverige, Barnsexhandel s. 113 31 Wester, Johanna, 2013: muntl. ECPAT presentation 05.5.2013 32 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 29 11

och mottaglighets aspekt avser vilka specialiserade behov individen har och hur mottaglig denne är, för att utifrån detta utföra en mer individualiserad behandling. 33 Varför det är av vikt att förövaren får rätt vård i rätt tid, för att förhindra att tanke eskalerar till handling. Däremot visar samma rapport att de vanligaste förebyggande psykoterapeutiska metoder, kognitiv beteendeterapi och så kallad relapse prevention (återfallsförebyggande insatser) verkar fungera något bättre för ungdomar än vuxna män, för den sistnämnda kategorin kan de inte säkerställa någon effekt alls. 34 Detta anmärker dock SBU inte bör tolkas som att dessa metoder inte är verksamma på grund av detta resultat i studien för trots att det är den absolut största studien i den översikten så är den ändock underdimensionerad. 35 1.4 Metod Metoden som använts för denna uppsats är en samhällsvetenskaplig metod med en kvalitativ inriktning, en metod som rör människor och deras sociala värld. 36 Den kvalitativa metoden har valts för att ge målgruppen, intervjupersonerna en större frihet att föra fram sina synpunkter. Detta har gjorts genom att formulera intervjufrågorna så att fria svar får ges, till skillnad från den kvantitativa metoden där det oftare används mer fasta svar att välja mellan. 37 Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt, det vill säga att en teori testas genom en rad observationer, tillskillnad från att teorin dras i slutet av observationer. 38 Uppsatsen är inte normativ utan är baserad på reflective equilibrium, vilket innebär att den allmänt kända normen kring att hata och stigmatisera barnförövare 39 utmanas till en stor del, för att testa en teori om att hatet inte bidrar till färre övergrepp tvärtom vad många kanske tror i och med den stigmatisering av pedofiler som det medför, utan kanske i många fall fler övergrepp istället. Ett fokus på hermeneutik, det vill säga tolkningen är också väldigt viktig i denna uppsats och önskan om tyngd på förståelse, varför den kvalitativa metoden 33 Centrum för etik, juridik och mental hälsa, 2015: Krimstics 34 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 25 35 Ibid., 36 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga Metoder s. 361 37 Vägledning för behovsdriven utveckling, verktyg: kvalitativa metoder 38 Bryman, Alan, 2011: Samhällsvetenskapliga Metoder, uppl. 3: Liber s. 26 39 Svensson, De mest hatade, s. 39 12

har varit mer tillämpbar än den kvantitativa. 40 En utmaning med den valda metoden är att den kvalitativa metoden innefattar den mänskliga faktorn mer än den kvantitativa, så det är viktigt att försäkra sig om att författaren uppfattar situationen på samma sätt som undersökningspersonerna, för att få en sanningsenlig social kunskap i uppsatsen. 41 För att försäkra till en viss mån att intervjupersonerna har uppfattat intervjufrågorna på samma sätt som författaren, har frågorna skickats skriftligt tillsammans med en förklaring om uppsatsen. Detta har gett intervjupersonerna tid att reflektera och gå igenom frågorna i eget tempo så att de kan vara säkra på att de förstår och greppar frågan i uppsatsens sammanhang. En utmaning som varit viktig att hantera väl i uppsatsen är att förmedla en empati med förövaren i det avseende att de behöver vård för allas bästa, utan att det upplevs som en brottsförminskande och/eller förmildrande sympati med förövarens gärningar, något som fullständigt skulle agera motsatt effekt mot vad uppsatsen ämnar till. Med ett deduktivt angreppssätt så kan hypotesen i detta fall falsifieras 42 med en enda förövare som hypotesen inte stämmer in på, det vill säga variabler 43. Denna kunskap och problematik bemöts delvis genom ett synliggörande av dessa variabler. De pedofiler som inte vill ha hjälp blir variabler, eftersom uppsatsen som nämnt i avsnittet om avgränsning, utgår från de pedofiler som vill ha hjälp. Denna avgränsning som synliggör och borträknar de mest tydliga variablerna; de pedofiler som inte vill ha hjälp, bemöter dock endast en del av problematiken om en möjlig falsifiering. Det kan vara möjligt att det finns en pedofil som vill ha hjälp, men som ändå inte passar in i uppsatsens teori, något som i sådana fall skulle skapa fler variabler. Det var med en del ändamålsenliga fördelar som denna samhällsvetenskapliga metod valdes för uppsatsen. Metoden ger en möjlighet att nå en blandning mellan filosofins subjekt och fokus på känsla, och den juridiska objektiviteten, vilket kan skapa ett mer balanserat djup i uppsatsen i den mån att möjlighet ges till att behålla en objektiv argumentation samtidigt som utrymme ges för den mer djupa förståelsen av människan och dess natur med psykologiska aspekter. Således är uppsatsen uppbyggd utifrån en blandning mellan juridisk fakta, kartläggning av de olika förebyggande metoderna och subjektiva känslor och åsikter; framförallt i kapitel 2 där hatet och stigmatiseringen berörs men också i de erfarenheter från de intervjupersonerna som finns med. För att uppfylla den aspekten av uppsatsen om kartläggning och utvärdering av några av 40 Bryman, Samhällsvetenskapliga Metoder s. 40 41 Bryman, Samhällsvetenskapliga Metoder s 362. 42 Falsifiering: en observation eller en annan verifierad hypotes motsäger hypotesen, Vetenskapsteori.se, 2007-2015: Verifiering och falsifiering 43 Variabel: En egenskap eller ett drag i termer av vilket olika enheter kan variera Bryman, 2008: Samhällsvetenskapliga metoder 13

de förebyggande metoder som används och finns i Sverige, bearbetas det valda material så att ett samband och skillnader kan synliggöras mellan metodernas effekter med insyn om hur den förebyggande vården fungerar med hjälp av intervjuerna. 1.4.1 Material Det huvudsakliga material som använts är forskningsrapporter utgivna av SBU och Socialstyrelsen, Börje Svenssons bok De mest hatade samt Ecpats bok Barnsexhandel. Socialstyrelsens rapport är faktabaserad och kartläggande, och analyserar eller utvärderar inte behandlingsmetoderna, varför den är viktig för den överblickliga objektiviteten. SBUs rapport agerar sedan som fortsättning på Socialstyrelsens rapport och går vidare i ledet genom att utvärderar effekterna av de metoder som Socialstyrelsen kartlagt. Börje Svenssons bok De mest hatade beskriver pedofiler och andra sexualbrottslingar ur ett perspektiv som ger en fördjupad kunskap om pedofiler, men berör även principen om hatet och stigmatiseringen mycket. Boken är vinklad så till vida att dess ena hypotes är att hatet och stigmatiseringen leder till färre vårdsökande och fler övergrepp. Som tydligt synes har en begränsning av urvalet av källor och material gjorts så att enbart svensk forskning på ämnet behandlas i uppsatsen, denna begränsning har gjorts på grund av att annan forskning inte ansetts vara tillämpbar i uppsatsen som ämnar enbart beröra Sverige, men också för att utländskt material har varit mycket svårt för uppsatsens författare att kvalitetssäkra. Endast svensk eller engelskspråkiga texter beaktades i urvalet. Val av intervjupersoner har gjorts baserat på kunskap och erfarenhet, Anneli Svensson har arbetat inom kriminalvården och socialtjänsten där hon arbetade med dömda och häktade för sådana här brott. Hon var med och skapade Riksförbundet för sexuell upplysnings (RFSU) nationella brottsofferjour år 1998, och mötte pedofiler som sökte hjälp under hennes tid som kurator där. Idag arbetar Anneli Svensson som privat praktiserande psykoterapeut där hon främst möter utsatta för sådana här brott, men även personer som begått sexuella övergrepp mot barn eller är rädda för att göra det. Malin Källström är poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen och arbetar på strategisk nivå främst med frågor som rör barn och unga som utsätts för brott. I hennes uppdrag ingår bland annat metodfrågor (exempelvis handböcker och riktlinjer) och nationell enhetlighet inom svensk polis kring hur de olika brotten ska utredas. Vidare arbetar Malin Källström med samverkansfrågor med andra myndigheter när parallella utredningar görs, exempelvis mellan rättsväsende och 14

socialtjänst samt håller i utbildningar för de poliser/polisanställda som ska utreda brotten. 1.5 Disposition Frågeställning I (Hur ser det förebyggande arbetet i Sverige ut gällande sexuella övergrepp mot barn begångna av pedofiler?) besvaras i huvuddelens inledande kapitel 2. Detta kapitel går igenom de huvudsakliga juridiska moment i det förebyggande arbetet, så som den svenska brottsbalken och Europarådets konvention, de hälsoekonomiska, psykologiska, medicinska, etiska & sociala metoder samt övriga förebyggande metoder som idag används och är tillgängliga i Sverige. Dessa metoder agerar både för att förebygga återfall som såväl initialt. Kapitel 2 berör även vad metoderna har för synliga effekter och biverkningar. För kapitel 2 ligger Sveriges två största rapporter till grund, framtagna av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Socialstyrelsen. Därefter följer ett avsnitt om hatet och stigmatiseringen roll i det förebyggande arbetet och vad det har för synbara konsekvenser för exempelvis vården, offren och förövare. I detta avsnitt läggs grunden till besvarandet av frågeställning III (Hur påverkar hatet mot och stigmatiseringen av pedofiler det förebyggande arbetet mot dessa brott?). Kapitel 3 består av intervjuerna där Anneli Svensson och Malin Källström ger sin uppfattning och erfarenhet kring både metoderna och hatet och stigmatiseringens roll i det förebyggande arbetet. Detta gör dem utifrån ett fritt besvarande av sju stycken intervjufrågor som återfinns i medföljande bilaga. I avslutande kapitel 4 följer analys och diskussion kring tidigare kapitels resultat, och det är här som frågeställningar II (Till vilken mån fungerar det förebyggande arbetet?) och III (Hur påverkar hatet mot och stigmatiseringen av pedofiler det förebyggande arbetet mot dessa brott?) besvaras. Sammanfattningsvis knyter avslutande kommentarer ihop vad uppsatsen kommit fram till medan framåtblickar berör infallsvinklar och möjliga framtida forskningsfrågor som är intressanta men som inte hafts möjlighet att beröras i denna uppsats. 15

2. Resultat 2.1 Juridik & Statistik År 2011 rapporterades 4 950 fall av sexuella övergrepp på barn i Sverige. 44 Sverige har ratificerat Barnkonventionen och dess artikel 34 som anger att varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi och det är således staten som har det yttersta ansvaret för att tillgodose dessa rättigheter, både i förebyggande syfte och rehabiliteringsmässigt. 45 FN:s Barnrättskommitté har tidigare uttryckt sin stora oro över Sveriges avsaknad av datainsamling kring, och brist på framställande av, statistik om sexualbrott mot barn. År 2011 riktar kommittén kritik till Sverige gällande barnkonventionens tilläggsprotokoll II (om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi) som Sverige ratificerade 2007, om att de är besvärade över bristen på rapporter och statistik kring offer för sexuella övergrepp mot barn och barnförövare. Kommittén uppmanar till en utvecklad rapporteringsmekanism som kartlägger både offer och förövare genom en kvalitativ och kvantitativ analys av själva ursprunget till problemen, specifikt gällande trafficking av barn och barnprostitution. 46 Ett tydligt exempel hur fungerande rapporteringsmekanismer kan inneha en essentiell roll i det förebyggande arbetet i dessa fall är den lagförändring som skedde i samband med att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sammanställde en analys i samarbete med en utredare särskilt utsedd av regeringen, av grooming- brott 47 2007. 48 Sverige har fått skarp kritik från barnrättskommittén 2004 gällande den svenska brottsbalkens oklara och vaga definition av barn, särskilt i samband med brott gällande barnpornografi. 49 Brottsbalken (BrB 16 kap. 10 a ) definierar barn som en person som inte nått full pubertetsutveckling eller är under 18 år, vilket innebär att i fall med barn som nått full pubertetsutveckling måste det dessutom tydligt framgå av materialet eller dess omständigheter att personen är under 18 år. 50 I praktiken innebär denna vaga definition att om polisen eller förövaren inte vet barnets ålder, men barnet tidigt når sin fulla 44 Klara Hradilova Selin, David Shannon, BRÅ, 2012: Brottsutvecklingen i Sverige år 2008-2011, Sexualbrott 45 Unicef Sverige, 2008: Handbok om barnkonventionen. United Nations Childrens Fund- FN: s Barnfond s. 355 46 UN Committee on The Rights of The Child, 2011: Consideration of reports submitted by states parties under article 12(1) of the Optional protocol to the convention on the Rights of the Child on the sale of children, child prostitution and child pornography, CRC/C/OPSC/SWE/CO/1. 47 Grooming är när någon söker kontakt med ett barn för att längre fram begå sexuella övergrepp. Ofta sker första kontakten på chattforum och kontaktannonser. 48 Unicef Sverige, Handbok om barnkonventionen s. 363 49 Ibid., 50 Justitiedepartementet L5: Brottsbalken (1962:700) 16

pubertetsutveckling och ser ut att vara äldre än sin riktiga ålder, så behöver det inte nödvändigtvis anses uppnå de kriterier som krävs för att göras skyldig till barnpornografibrott, således avgörs en del barnpornografibrottsfall på basis av barnets pubertetsutveckling. 51 Barnrättskommittén anser inte att den nationella lagstiftningen skyddar barnet tillräckligt väl i detta avseende och utrycker stor oro över att ingen fastställd ålder för könsmognad finns, och råder att den åldern borde sättas till 18 år. 52 Europarådet (EU) införde ett bindande direktiv år 2011, i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. 53 Syftet med direktivet måste kvarstå, men det lämnas åt medlemsstaterna att själva avgöra vilka åtgärder och tillvägagångssätt som de anser är bäst för det specifika landet att tillämpa. 54 I led av detta instiftade Sverige en lag 2013 Lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn som innebär att utdrag ur belastningsregistret ska krävas av vissa arbetsgivare för de som ska anställas som ska arbeta med barn. 55 Problematiken med denna lag är att den lätt kan vagga in berörda parter i en falsk försäkring och trygghet, i och med att utdraget kan tolkas av vissa som ett slags bevis på att personen i fråga inte begår sexuella övergrepp mot barn, men de flesta som begår sexuella övergrepp är inte tidigare dömda för det, varför belastningsregistret inte är ett fullkomligt intyg eller ett bevis på oskuld. 56 Sverige har antagit europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, denna är signerad men ännu inte ratificerad. 57 Skulle den ratificeras av Sverige innebär det att landet blir skyldiga att erbjuda effektiv behandling till förövare av sexuella övergrepp mot barn, och till personer med förhöjd risk att begå dessa brott, något som idag inte är en förpliktelse. 58 Utöver det skulle det dessutom bli en förpliktelse att utvärdera effekten av dessa metoder, varför intresset att utveckla riktigt effektiva metoder skulle förstärkas samtidigt som ratifikationsländer gemensamt skulle kunna utbyta erfarenheter och studier, och tillsammans arbeta fram forskning på områden där kunskap idag saknas. 51 Unicef Sverige, Handbok om barnkonventionen s. 363 52 Ibid., 53 EU direktiv 2011/92/EU 13/12/11, Bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi 54 Ibid., 55 Riksdagen, 2013: Ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn (JuU8) 56 SBU, Sexövergrepp- mer kunskap krävs för att skydda barnen bättre 57 Hopp, 2015: Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp 58 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 33 17

2.2 Sammanställande av förebyggande åtgärder Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) uttrycker stark oro för den avsaknad av kunskap som finns i frågan om vilka psykologiska och medicinska metoder som faktiskt har bra effekt i förebyggande syfte. 59 Majoriteten av pedofiler som fälls för sexuella övergrepp mot barn är vuxna män 60, och möjligheten för pedofiler att få vård i Sverige är idag ojämnt fördelat över landet och har kritiserats bland annat på grund av orsakerna bakom de dömda pedofilernas låga deltagande i behandlingsmetoder som erbjuds. 61 De absolut vanligaste orsakerna till att dömda pedofiler inte får vård är på grund av språksvårigheter, för korta påföljdstider i förhållande till vårdprogrammets tidslängd och att de själva nekar vård. 62 Eftersom denna uppsats ämnar behandla de pedofiler som vill ha hjälp, kommer den sistnämnda orsaken inte att gås in närmare på. Det finns studier som tyder på att RBM- principerna, se 1.2 Bakgrund för beskrivning av RBM- principerna, har en förebyggande effekt på sexualbrottslingar i allmänhet, och också möjligen på specifikt pedofiler. 63 Forskning av SBU tyder på att förebyggande behandling är framgångsrik i förhållande till återfallsfrekvens och i förebyggande syfte om behandlingsmetoden baseras på denna metod och om pedofiler med hög återfallsfrekvens hålls separat från de med lägre återfallsfrekvens, detta för att individer med låg återfallsrisk verkar dra större fördel av mer kortvariga och lägre intensiva behandlingar medan individer med högre återfallsrisk verkar ha större nytta av mer långvariga och hög- intensiva behandlingar. 64 Centrum för andrologi och sexualmedicin (CASM), som beläget i Karolinska universitetssjukhuset arbetar med att forska om och utveckla metoder för förebyggande åtgärder för bland annat pedofiler. 65 Till CASM kan en söka sig privat från hela landet eller bli remitterad till från psykiatrin, primärvården, polis, socialtjänst, privata psykoterapeuter och företagshälsovården. 66 CASM har således ett väldigt brett upptagningsområde och arbetar förutom forskning med att utveckla metoder, undersöka, 59 SBU, Sexövergrepp- mer kunskap krävs för att skydda barnen bättre 60 Ibid., 61 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s 151 62 Ibid., 63 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 29 64 Ibid., 65 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s.28 66 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s. 26 18

diagnostisera och sedan även behandla personer som anses befinna sig i riskzonen för att begå farliga sexuella handlingar. 67 År 2011 startade CASM en anonym nationell hjälplinje, PrevenTell, dit den som oroar sig för sina egna eller någon annans sexuella drifter kan ringa. 68 I samband med ditt samtal till hjälplinjen, erbjuds du möjligheten att fortsätta i fysisk behandling som innefattar möte med både en psykiater och en psykolog. 69 Den eventuella fortsatta behandlingen anpassas följaktligen efter patientens individuella behov och kan involvera både psykologiska och medicinska behandlingsmetoder. 70 Idén med hjälplinjen är att den ska kunna ge avancerad rådgivning anonymt över telefon, för att så många som möjligt ska våga kontakta PrevenTell och faktiskt uppleva en stor förbättring tack vare det. 71 Behovet för PrevenTell har varit och är stort; innan dess etablering fanns ytterst få möjligheter för pedofiler att söka hjälp anonymt, några enstaka samtal togs och tas emot av Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), men de har endast möjlighet att ge behandling för personer med låg risk att begå sexuella övergrepp och endast erbjuda psykodynamisk behandling. 72 I dem fall som anses vara akuta remitteras individen vidare till CASM eller privata terapeuter. 73 PrevenTell startades som ett treårs- projekt där regeringen ville undersöka om detta kunde vara ett bra sätt att nå pedofiler och andra personer med oönskad eller farlig sexualitet. Hjälplinjen finansierades av regeringen i tre år, och år 2014 togs ett nytt beslut om framtiden för hjälplinjen, en framtid som var mycket osäkrad i och med nyval och osäkerhet kring budgetfrågor. 74 Under det första året kostade PrevenTell cirka 2,5 miljoner kronor. 75 Efter sina tre år i bruk presenterades resultat som visade att ¼ av de som ringde in till hjälplinjen behövde hjälp för sitt sexuella intresse för barn, och av de cirka tusen samtal som ringdes var det således 250 samtal som rörde sexuella intressen för barn. 76 Många av dessa personer konsumerade även dokumenterade övergrepp på barn. 77 Regeringen beslutade slutligen i november 2014 att PrevenTell skulle bli 67 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn. s.28 68 PrevenTell, Om oss 69 PrevenTell, Hur går behandlingen till? 70 Ibid., 71 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s. 28 72 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s. 29 73 Ibid., 74 Ecpat, 2014: Nyhetsbrev, nr. 2 75 Ecpat Sverige, 2014: PrevenTells finansiering äntligen säkrad 76 Ecpat Sverige, 2014: Idag kom beslutet från regeringen- PrevenTell får stanna 77 Ibid., 19

upprustad med 3,5 miljoner kronor och hade därmed säkrat hjälplinjen för hela 2015. 78 Många pedofiler går inte längre än att fantisera om sexuellt umgänge med barn, men de befinner sig självfallet i en ökad riskgrupp för att begå sexuella övergrepp mot barn. 79 David Finkelhor är ledare för Crimes against Children Research Centre och The Family Research Laboratory i USA och professor i sociologi på University of New Hampshire. 80 Han har studerat övergrepp på barn sedan 1977 och har gjort ett flertal kvalitetssäkrade forskningsstudier och rapporter i ämnet. 81 Ecpat förmedlar i boken Barnsexhandel hans framtagna förutsättningsmall som krav som ska ha uppfyllts för att en pedofil ska eskalera från tanke till att begå fysiska gärningar. 82 Enligt Finkelhor krävs fyra uppfyllda förutsättningar för att en pedofil ska eskalera från tanke till handling, de tre första berör pedofilens drivkrafter bakom att begå sexuella övergrepp mot barn och är i många fall uppfyllda hos de pedofiler som inte begår fysiska handlingar själva. 83 Den fjärde faktorn däremot är ofta den mest avgörande för om en pedofil eskalerar till handling, den reglerar möjligheten att kontrollera impulsen, vad pedofilen känner är rätt och fel, och således hur pass stark dennes moral är. 84 De fyra faktorerna är: 1. Pedofilen måste känna ett känslomässigt utbyte av att vara tillsammans med barn. 2. Pedofilen måste känna sexuell dragning till barn. 3. Pedofilen känner sig hämmad att utveckla en djup och varaktig relation med en vuxen partner. 4. Pedofilens inre spärrmekanismer att inleda sexuella kontakter med ett barn bryts ned. 85 Den sista punkten berör alltså spärrmekanismer hos pedofilen, och det är ofta dessa spärrar som succesivt luckras upp i samband med normalisering av beteendet, en normalisering som kan ske vid exempelvis en överdriven exponering för dokumenterade sexuella övergrepp på barn. 86 78 Ibid., 79 Ecpat Sverige, Barnsexhandel s. 124 80 Crimes Against Children Research Centre, David Finkelhor, PhD., Professor 81 Crimes Against Children Research Centre, David Finkelhor, PhD., Professor 82 Ecpat Sverige, Barnsexhandel s. 124 83 Ibid., 84 Ibid., 85 Ibid., 86 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 28 20

2.2.1 Hälsoekonomiska En hälsoekonomisk aspekt innebär att två eller fler behandlingsmetoder jämförs mot varandra för att utvärdera kostnader i förhållande till effekter för att utvärdera vilken av metoderna som är mest eller minst effektiv. 87 Dessa jämförelser kallas för kostnadseffektanalyser eller kostnadsintäktsanalyser och innebär att effekten av behandlingsmetoden räknas i monetära termer. 88 Dessa analyser är mycket vanliga vid studier om förebyggande metoder mot sexualbrott mot barn. 89 För att utvärdera kostnader för dessa brott fokuseras det generellt sett på fyra huvudkategorier, fyra kategorier som drabbas värst när ett sexuellt övergrepp begås mot ett barn 90 : 1. Offret 2. Anhöriga och närstående, både till offret och förövaren 3. Förövaren 4. Samhället, exempelvis rättsväsendet, sjuk och hälsovård, socialtjänst med mer. Kostnaden för dessa kategorier delas i sin tur in i tre kategorier 91 ; 1. Direkta kostnader; berör de kostnader som rättsväsendet kräver för utredning och bedömning, som kriminalvården kräver för behandling av förövare och hälsovården för behandling av offret. 2. Indirekta kostnader; är sådana kostnader som tillkommer anhöriga; exempelvis dödsfall, skador och institutioner som inte täcks av direkta kostnader. 3. Intangibla kostnader; Är den mest svårmätbara kategorin och berör främst offrets smärta och lidande, men även anhörigas smärta och lidande. Denna kategori beräknas i både monetära termer och i minskad livskvalitet. Det finns endast fåtal studier på detta ämne och Statens Beredande utredning för medicinsk utvärdering har lyckats identifiera enbart tre stycken studier som fokuserar på de hälsoekonomiska aspekterna vid behandling av dessa brott. 92 87 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s 135 88 Ibid., 89 Ibid., 90 Ibid., 91 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 136 92 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 136 21

2.2.2 Medicinska Testosteron dämpande läkemedel används i vissa fall för att behandla pedofiler i förebyggande syfte, den fungerar genom att sänka den sexuella driften och på så sätt minska begäret som uppstår för att begå sexuella övergrepp mot barn. 93 Dock, kan det inte fullt ut bevisas att det är en effektiv behandlingsmetod då det inte alltid är just det sexuella begäret som styr ett övergrepp mot barn, varför också mer forskning på den fronten är av betydelse för avgörandet av effekten av liknande behandlingar. Trots att behandlingen går att upphäva omedelbart genom intagning av manligt könshormon, eller via avtrappning och sedan upphörande av intagning av läkemedlet 94, hävdar många att denna metod är väldigt etiskt ifrågasättbar då den anses kränkande av den personliga sexuella integriteten och att det statistiskt sett är högre återfallsfrekvens bland våldsbrott än bland sexualbrott mot barn, men att det sällan hörs en önskan om att använda aggressionsdämpande medel på dessa brottslingar. 95 I vissa länder får en pedofil till och med friges tidigare om denne går med på att inta testosterondämpande medicin. 96 Denna typ av krav på vård för frigivning finns inte som juridisk möjlighet i Sverige, då det är olagligt att ge en sådan behandling mot en persons vilja. 97 Socialstyrelsens rapport Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn som gjordes år 2011 i samarbete med SBUs rapport hävdar att syftet med testosterondämpande medicinering är att dämpa patientens sexualitet, inte att ta bort den helt, och anger att testosterondämpande behandling ges till pedofiler som har en väldigt hög sexuell upptagenhet och lider som resultat av detta, men även när det finns risk för att en person ska utagera en sexualitet som är farlig. 98 Den typiska förövaren finns inte, utan består av en väldigt heterogen grupp, varför en och samma behandlingsmetod inte är applicerbar till alla. Det som avgör vilket läkemedel en förövare får, beror bland annat på faktorer som bakgrundsproblematik, riskbeteende och sexuella problematik, men den gemensamma nämnaren är att all farmakologisk behandling ges i samråd med patienten och är tidsbegränsad (tidsbegränsningen varierar beroende på 93 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 30 94 Ibid., 95 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 129 96 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 30 97 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 128 98 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s.27 22

diagnosen av den specifika individen). 99 Det finns olika syften med medicinering av pedofiler, främst är det för att kontrollera sexuella impulser, minska lidandet hos patienten och kontrollera fantasier och beteenden för att minska riskfylld aktivitet. 100 Samlingsnamnet för antidepressiva mediciner är Selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och används vid behandling av pedofili för att minska sexualdriften och förbättra impulskontrollen men är inte tillämpbar på alkoholmissbrukande pedofiler eftersom medicinen reagerar negativt i samband med alkoholintag, blandningen gör att patienten blir mer påverkad. 101 Ett tydligt exempel på när individualiserad behandling är viktig. 102 2.2.3 Psykologiska Den vanligaste psykologiska behandlingsmetoden som används på pedofiler i Sverige idag är kognitiv beteendeterapi 103, en psykoterapeutisk behandlingsmetod som baseras på arbetet kring att förändra tankar och känslor och dess reaktioner på olika situationer, för att på så sätt förändra beteende- och handlingsmönster. 104 Forskning av hög kvalitet på hur pass effektiv denna metod är i förebyggande syfte saknas. 105 I Sverige finns det sex befintliga anstalter för män som begått sexualbrott, och på samtliga av dessa anstalter erbjuds ett så kallat Relation och samlevnadsprogram, ROS. Denna behandlingsmetod är en form av samtalsterapi där kognitiv beteendeterapi blandas med psykodynamiska inslag och som ämnar minska återfallsrisken bland pedofiler och andra sexförbrytare. 106 ROS är således ett program som är ämnat att agera förebyggande efter att ett brott redan ägt rum, för att förebygga att fler brott begås när förövaren lämnar fängelset. Terapin utförs i grupp, men innefattar även individuella samtal, och leds av två personer, en psykolog eller psykoterapeut och en beteendevetare. 107 ROS- programmet har 99 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s. 26 100 Ibid., 101 Ibid., 102 Ibid., 103 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 147 104 KBTterapi.se, Vad är KBT? 105 Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn s. 29 106 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s.20 107 Socialstyrelsen: Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn s.20 23