Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Relevanta dokument
FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Räknestuga. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Kapitel 3 Vågrörelse Periodiska svängningar skapar vågor hos kopplade partiklar. Vågutbredning FAF260

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Gauss Linsformel (härledning)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Vågrörelselära och optik

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens

Diffraktion och interferens

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Kapitel 36, diffraktion

Diffraktion och interferens

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Ljusets böjning och interferens

Vågrörelselära och optik

Laboration 1 Fysik

Vågrörelselära och optik

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära och optik

Tentamen i Fotonik , kl

Handledning laboration 1

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Ljusets böjning & interferens

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Interferens och diffraktion

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Kapitel 35, interferens

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Tentamen i Våglära och optik för F

Tentamen i Fotonik , kl

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

Tentamen i Fotonik , kl

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Böjning och interferens

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Luft. film n. I 2 Luft

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Diffraktion och interferens

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

för gymnasiet Polarisation

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Laboration i Geometrisk Optik

Vågrörelselära och optik

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Går det att göra vitt ljus koherent?

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Vågrörelselära och optik

Diffraktion och interferens

Tentamen i Fotonik , kl

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Alla svar till de extra uppgifterna

Tentamen i Fysik för K1,

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

interferens och diffraktion

Vågrörelselära och optik

Repetition Ljus - Fy2!!

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Ljudets och ljusets böjning och interferens

Transkript:

Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition Kvantoptik E M optik Vågoptik Stråloptik Fotoner Vågor Vågor Strålar 5 6 Huygens princip Varje punkt på en vågfront utgör en källa för cirkulära elementarvågor. Varje elementarvåg har samma frekvens och utbredningshastighet som primärvågen i den punkten. Primärvågens position vid en senare tidpunkt ges av summan av alla elementarvågor. vs. interferens Vad händer då en vågfront begränsas av ett hinder? Diffraktion - Hur ljus böjs av då det passerar hinder Interferens - Hur ljus från flera källor adderar 7 8 Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

vs. interferens Vad händer då en vågfront begränsas av ett hinder? Diffraktion Spridningen hos ljuset bestäms av hindrets form och storlek Interferens Interferensmönstret bestäms av avståndet mellan källorna www.walter fendt.de/ph14e/singleslit.htm 9 10 smönster med hjälp av Huygens princip Varje punkt på en vågfront utgör en källa för cirkulära elementarvågor smönster med hjälp av Huygens princip Varje punkt på en vågfront utgör en källa för cirkulära elementarvågor Varje elementarvåg har samma frekvens och utbredningshastighet som primärvågen i den punkten 11 12 13 smönster med hjälp av Huygens princip Varje punkt på en vågfront utgör en källa för cirkulära elementarvågor Varje elementarvåg har samma frekvens och utbredningshastighet som primärvågen i den punkten Primärvågens position vid en senare tidpunkt kan konstrueras fram med hjälp av elementarvågorna Skärm Ljusintensitet smönster från momokromatiskt ljus med våglängd som passerat en smal spalt med bredden b. Intensiteten är maximal rakt bakom spalten. Intensiteten är noll i punkter P som befinner sig i riktningen från spalten där bsin =m, m är ett heltal 0 14 P Lars Rippe, Atomfysik/LTH 2

s 2 15 16 s 2 s s 2 s Eftersom och s 2 har samma frekvens kommer s också att ha den frekvensen 17 18 Kapitel 16 och upplösning b En plan våg vars utsträckning vinkelrät mot utbredningsriktningen är begränsad propagerar aldrig helt rakt fram utan sprids också i andra vinklar. Detta begränsar prestanda och upplösning hos alla system som sänder ut och detekterar vågor För att beräkna intensiteten som skickas ut från spalten i riktningen kan vi dela upp spalten i mindre delar och summera amplituden för det elektriska fältet från varje del av spalten för att få det totala fältet 19i riktning. Intensiteten beräknas sedan från det resulterande totalfältet. 20 Lars Rippe, Atomfysik/LTH 3

Uppgift 16.7 På ena sidan av ett tomt akvarium sitter en spalt som belyses med grönt laserljus (543 nm). På väggen mittemot, 40,0 cm ifrån spalten, är avståndet mellan andra min på vardera sida om centraltoppen 6,0 cm. a) Bestäm spaltbredden. b) När en vätska hälls i akvariet blir avståndet mellan tredje min på vardera sida om centraltoppen 6,6 cm. Bestäm vätskans brytningsindex. Rektangulär öppning Är bredden eller höjden på öppningen störst? 21 22 Cirkulär öppning med diameter D Uppgift 16.5 Den cirkulära öppningens diameter, D, ges av Dsin Där är våglängden och är vinkeln mellan en stråle från öppningen till centrum av ringmönstret och en stråle från öppningen till den innersta svarta ringen För att bestämma diametern på ett cirkulärt hål belyses det med rött ljus från en He Ne laser ( =632,8 nm). På en skärm 5,00 meter från hålet studeras böjningsmönstret. Diametern hos den femte mörka ringen, räknat från den ljusa centralfläcken, bestäms vara 62 mm. Beräkna hålets diameter. 23 Fig 16.7 Sid 321 24 Babinets princip Babinets princip För komplementära öppningar, t ex en tråd med radien r och en spalt med öppning b=2r ger superpositionspricipen att för det elektriska fältet, E, på en skärm bakom öppningarna har vi E(bara tråd) + (E bara spalt) = E(inget i vägen för strålen) För de punkter på skärmen där intensiteten, I, när inget är i vägen för strålen är noll, så är E(inget i vägen för strålen) = 0, vilket medför E(bara tråd) = -(E bara spalt) Eftersom I E 2 så är I(bara tråd) = I(bara spalt) utanför centralfläcken 25 26 Lars Rippe, Atomfysik/LTH 4

Spalt med bredd b ger minima för b*sin =m m=±1, ±2, ±3, Cirkulär öppning med diameter D ger första minimat för D*sin =1.22 Babinets princip För komplementära öppningar, t ex spalt och tråd gäller E(spalt) + E(tråd) = E(inget objekt) Speciellt utanför centralstrålen där E(inget objekt)=0 gäller E(spalt) = E(tråd) vilket medför I(spalt) = I(tråd) Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? 27 28 Vinkelupplösning Uppgift 16.41 I ett sparsamt belyst rum sitter du så nära en plasma TV att du precis kan se bildpunkterna. Om du vill försämra upplösningen (så att du inte längre ser bildpunkterna) ska du då höja eller sänka belysningen? I denna figuren är k 29 Bländarens diameter, D, eller, om bländare saknas, linsens diameter hos ett optiskt system ger via ekvationen Dsin k systemets vinkelupplösning, k. 30 Fokusering av laserstråle Fig 16.16, sid 317 Kortare våglängd bättre upplösning Bländaren, eller stråldiametern om den är mindre än bländaren, begränsar pga böjning/diffraktion ljusets parallellitet så att linsen inte kan fokusera ner strålen till en matematisk punkt utan fokalpunktens radie, y/2, blir y 1.22 f 2 D 31 32 Lars Rippe, Atomfysik/LTH 5

Kortare våglängd bättre upplösning På CD och DVD skivor gäller det att fokusera strålar till en så liten punkt som möjligt Fig 16.19, sid 331 33 34 Lars Rippe, Atomfysik/LTH 6