Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Relevanta dokument
Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning

Våld i nära relationer

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Definition av våld. Per Isdal

Maria Jönsson Samordnare, ATV Täby.

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Antagen av kommunfullmäktige , 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Samordningsförbundet Väster och VKV

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Barn och ungas utsatthet för våld

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Våga prata om sexuella övergrepp

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

VÅLD I NÄRA RELATION

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Blå Bandet. Våra slutsatser/lärdomar. Ett alkoholförebyggande program riktat till vuxna i de små barnens närhet

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Våld i nära relationer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Frågor och svar om MFJ

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Bogruppen stödboende Eget boende med tillgång till personal dygnet runt

Kvinnofridssatsning Socialtjänst

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Våld i nära relationer

DIVISION Närsjukvård

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Relationsvåldscentru m

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Rutiner för våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

att jobba på socialförvaltningen

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Trygg idrott- vilka mål är viktigast? Niklas Boström

Föräldrar med adhd. Utmaningar, behov och utveckling av en insats

EN KORTLEK FRI FRÅN VÅLD

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

1 januari (HSL 2 g )

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

VÄRDEGRUND. Almunge Förskola 2013

Våld i nära relationer

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Utbildningspaket 2014

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Mäns våld mot kvinnor

Sammanträdesdatum Ansökan från Kriscentrum för män i Västmanland om bidrag till verksamhetsåret 2015

BAKGRUND. Acting for change driver Bygga broar. Har pågått i Västra Hisingen sedan år En samordnare är anställd på 60%.

Samt skyddade identitet frågor

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Transkript:

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2010-10-14

Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Latent våld

Hållning till våld Motstånd mot allt våld Våld är fel Våld skadar Våld är utövarens ansvar

Ekologisk förklaringsmodell Exempel på faktorer som ökar risken för partnerrelaterat våld Struktur Samhälle Relationen Gruppmedlemmen som individ Strukturer som styrs av könstillhörighet och makt Överordning, underordning Normer som medger kontroll över partnern Acceptans av våld som ett sätt att lösa konflikter Maskulinitet associeras till dominans, heder och aggression Påfrestande sociala förhållanden Umgänge med andra vars normer legitimerar våldet Isolering av partnern och familjen Anknytnings problematik Bristande förmåga att hantera relationer Kommunikationsproblem Konflikter i förhållandet Mannen tar kontroll och fattar beslut i familjen Individualpsykologiska faktorer Bevittnat eller varit utsatt för våld under uppväxten Bristande omvårdnad under uppväxten Medicinsk/biologisk problematik Missbruksproblematik Rigida könsroller Delvis bearbetad efter originalet i Ending Violence Against Woman, Popular Reports, 1999.

Boende för män som utövat våld i nära relationer

Varför Utvägs boende för män? Barnperspektiv är grunden Barn har rätt till ett hem utan våld Tidigare har mammor och barn tvingats lämna hemmet efter en våldshändelse nu ska de få en möjlighet att bo kvar medan pappan flyttar och tar tag i sin problematik Mannen, som är ansvarig för våldet, får också en möjlighet att visa att han tar ansvar för sina handlingar och för sina barns uppväxtmiljö

Boendet i praktiken Projekttid sept. 2009 till sept. 2011 Kostnadsfritt under projekttiden Bistånd, i form av boende, från SDN Max 4 månader Fyra insprängda lägenheter Behandling obligatoriskt, individuellt/grupp Boendestöd tillsyn Obligatoriskt samråd på Barnhuset

Utvägs gruppbehandling av män som utövat våld i nära relationer

Rekrytering till gruppbehandling Bygger på frivillighet och motivation Kriscentrum för Män Socialtjänsten Polisen Söker själv

Inklusion & exklusionskriterier Vilka kan gå i behandling? Inse att han har våldsproblem i nära relationer Vara motiverad att ta tag i sin problematik Ej ha drogproblem Inte ha allvarliga psykiska problem Kunna språket bra (grupp) Ska ha gått i minst tre individuella samtal

Gruppledarrollen Två gruppledare Likvärdiga terapeuter Gruppledarnas samarbete Skifta mellan att vara aktiv och tillbakalutad Stötta varandra när det blir svårt Vara förebilder Öppenhet Sitter inte bredvid varandra

Gruppens grundstenar 1. Gruppens form 2. Det direkta arbetet med våldet 3. Fokus på tema 4. Användning av positiv feedback

Gruppens form Halvstrukturerad modell: Start, slut, gruppledarna som leder. 6 deltagare Öppen grupp 24 Gruppmöten (8x3) Möjlighet att gå längre (individuellt) Gruppkontrakt som innefattar tystnadsplikt

Det direkta arbetet med våldet Fokusera på våldet Göra våldet till ett problem i mannens liv Fokus på egen problematik

Fokus på tema Alternativ till våld Vad är våld? Våldets konsekvenser Far och barn BEHANDLING I GRUPP 8 TEMAN Psykiskt våld Sexualitet/intimitet Orsaker till våld Ansvar

Användning av positiv feedback Ge positiv feedback när en man har öppnat sig inför gruppen Trygghet och frihet att dela med sig Stoppa negativ feedback

Hur tala om våld? Direkta frågor. Vara konkret: Vem, var, hur, när Undvik varför frågor Inte fördömande, visa respekt Förståelse, värme, lyssna, vara intresserad Fråga om mycket, fråga om detaljer Vara villiga att lära av våldet, prata om det, undersöka det, sätta ord på det

Vem är jag? Presentation Erfarenheter jag har som är viktiga för gruppen Mitt personliga förhållande till våld

Samma öppning och avslutning Öppning: varje gång Lappar 1-8 alt. Känslolappar Berätta om hur du har det just nu och hur ditt förhållande till våld varit under veckan Avslutning: Hockeycirkeln Vad var det viktigaste för dig i dag?

Problem, svårigheter & misstag

Övningar/uppdrag 1. Instruktion. Hur övningen görs 2. Arbetsfas 3. Dela med de övriga i gruppen. Allas lösningar ska höras/ses 4. Reflexion. Vad skedde här, vad lärde vi av detta?

Heta stolen Varje medlem ska, inför gruppen, vid ett tillfälle under behandlingsperioden gå igenom sin första, senaste och värsta våldsepisod.

När en gruppmedlem slutar Avslut med kaffe och tårta Den som slutar ska ha huvudrollen Ny genomgång av hans situation Samtal om den förändring som skett: Hur hantera framtida problem? Fokus på relationen till partner och barn Feedback från gruppen och gruppledarna Vanlig avslutning med hockeycirkel

Socialstyrelsens utvärdering På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen utvärderat behandling av män som utövar våld i nära relationer. Utvärderingen visar att många män som sökte sig till behandling minskade sitt våld under uppföljningstiden och resultaten tyder på att behandling av män kan vara ett verksamt medel för att bekämpa våld mot kvinnor i nära relationer. Publiceringsår: 2010 Artikelnummer: 2010-6-34 ISBN: 978-91-86585-40-2 Antal sidor: 54 Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontaktuppgifter: anders.danell@socialresurs.goteborg.se 031-3679302, 0767-691223 tommy.sjolund@socialresurs.goteborg.se 031-3679305, 0767-647764