Skattechock eller välfärdsras utan nya jobb

Skattechock eller välfärdsras utan 500 000 nya jobb Anders Morin September, 2006 Redovisning och analys av beräkningar från Konjunkturinstitutet av samhällsekonomiska effekter på lång sikt

Kapitelrubrik 1 Förord Den nuvarande ekonomiska politiken sätter den solidariskt finansierade välfärden på spel. Men utvecklingen är inte ödesbestämd, det går att vrida utvecklingen rätt. Då får vi både ökad tillväxt och ökad välfärd. Det visar beräkningar som statliga Konjunkturinstitutet gjort på uppdrag av. Kalkylen visar att den nuvarande kursen tvingar fram antingen stora skattehöjningar, eller kraftiga nedskärningar i den offentliga välfärden, eller växande underskott i de offentliga finanserna. Den enda vägen ur detta dilemma är en helt ny politik som varaktigt lyfter andelen som arbetar. Vi vill genom denna rapport initiera en debatt som tar sikte på 500 000 nya jobb i privat sektor. KI:s beräkningar åskådliggör jobbens betydelse för framtidens tillväxt och välfärd. Rapporten är skriven av Anders Morin anders.morin@svensktnaringsliv.se som är ansvarig för välfärdspolitiska frågor på. KI:s beräkningar finns tillgängliga på www.svensktnaringsliv.se. Stefan Fölster Chefekonom

Kapitelrubrik 2 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 3 RAPPORTENS UTGÅNGSPUNKTER... 3 SKENANDE UNDERSKOTT... 4 ELLER CHOCKHÖJDA SKATTER?... 4 200 000 FÄRRE INOM VÄLFÄRDSSEKTORN?... 4 500 000 FLER I JOBB INOM DEN PRIVATA SEKTORN?... 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 7 Hur kan framtidens välfärd garanteras?... 8 Scenario 1, KI:s basscenario: Fortsätta den inslagna vägens politik... 9 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV BASSCENARIO... 9 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV BASSCENARIOT... 10 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL BASSCENARIOT... 11 Scenario 2: Statsfinanserna klaras genom minskad välfärd... 11 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 2... 11 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 2... 11 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 2... 12 Scenario 3: Ökad välfärd utan fler privata jobb... 13 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 3... 13 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 3... 14 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 3... 14 Scenario 4: 500 000 nya jobb i privat sektor... 15 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 4... 15 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 4... 16 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 4... 17 Utvecklingen efter... 18 Litteraturtips... 19 SVENSKT NÄRINGSLIVS KRIS- OCH FRAMTIDSKOMMISSION RAPPORTER:... 19

Kapitelrubrik 3 Sammanfattning RAPPORTENS UTGÅNGSPUNKTER Under det senaste året har ägnat kraft och möda åt att, bl a inom ramen för den s.k. Kris- och Framtidskommissionen, beskriva de strukturella problem som finns i den svenska ekonomin. menar samtidigt att det är möjligt att genom ett ökat företagande och växande företag skapa 500 000 jobb i den svenska ekonomin. Detta kräver att de strukturella problemen löses på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt fortsätter den politiska debatten att föras kring ganska marginella och ofta konjunkturberoende sysselsättningsförändringar. Vilken betydelse har egentligen utvecklingen av antalet jobb i Sverige för den svenska ekonomin i allmänhet och för välfärden i synnerhet? För att utreda detta har Svenskt Näringsliv bett statliga Konjunkturinstitutet (KI) att utföra beräkningar för den ekonomiska utvecklingen fram till enligt fyra olika scenarier. 1. Basscenario: Fortsätta den inslagna vägens politik oförändrad andel sysselsatta, oförändrad standard i välfärdstjänsterna jämfört idag, försämrad standard jämfört den privata standardutvecklingen 2. Statsfinanserna klaras genom minskad välfärd oförändrad andel sysselsatta, sänkt standard i välfärdstjänsterna jämfört idag, försämrad standard jämfört den privata standardutvecklingen 3. Ökad välfärd utan fler privata jobb oförändrad andel sysselsatta, höjd standard i välfärdstjänsterna jämfört idag 4. 500 000 nya jobb i privat sektor ökad andel sysselsatta, höjd standard i välfärdstjänsterna jämfört idag I de tre första scenarierna förutsätts således en sysselsättningsandel som i stort motsvarar dagens. Det utfallet jämförs med ett 500 000 fler-i-arbete alternativ där den ekonomiska politiken läggs om så att i början av perioden 500 000 fler personer varaktigt över en konjunkturcykel kommer i arbete i privat sektor. Kalkylen visar att den nuvarande kursen tvingar fram antingen stora skattehöjningar, kraftiga nedskärningar i den offentliga välfärden eller växande underskott i de offentliga finanserna. Det finns en väg ut ur detta dilemma. Det är en helt ny politik som varaktigt lyfter andelen som arbetar betydligt mer än vad de båda politiska blockens valmanifest åstadkommer. Skillnaderna mellan dessa två vägar är så stora att de på sikt leder till två helt olika samhällen. Framskrivningen av utvecklingen i de scenarier där andelen sysselsatta i arbetsför ålder är oförändrad utgår från att den beslutade ekonomiska politiken ligger fast (transfereringarna räknas dock i samtliga beräknade scenarier upp i takt med lönerna) och att ekonomin och befolkningen växer enligt nuvarande prognoser.

Kapitelrubrik 4 Resultatet blir att Sverige hamnar i en kniptång. Många människor i arbetsför ålder fortsätter att vara utanför arbetsmarknaden, samtidigt som andelen i arbetsför ålder krymper av demografiska skäl. SKENANDE UNDERSKOTT KI:s beräkningar visar att denna kniptång leder till ett ohållbart dilemma. Om den offentligt finansierade välfärden ska ha en standardutveckling som åtminstone i någon mån kan jämföras med standardökningen för den privata konsumtionen vi har för ett sådant scenario antagit en standardökning i den offentliga konsumtionen om 0,5 procent mätt i antal arbetade timmar skenar underskottet i de offentliga finanserna. kommer underskottet att uppgå till nästan 2 miljarder per dag i dagens penningvärde. Detta leder till en ond spiral där den successivt ökande skuldbördan i sig riskerar att försämra tillväxten och ytterligare spä på lånebehovet. (Rapportens scenario 3 underalternativet med underskott i de offentliga finanserna.) ELLER CHOCKHÖJDA SKATTER? Alternativet vid en sådan standardökning i de offentliga välfärdstjänsterna är att skatten höjs. Om hela gapet finansieras den vägen måste kommunalskatten höjas med cirka 14 kronor per hundralapp fram till eller till 46 kronor. En sådan chockerande höjning har naturligtvis betydande negativa följdverkningar. Det blir mindre lönsamt att arbeta och investera. En ond spiral uppstår där ett allt sämre ekonomiskt utfall tvingar fram allt högre skatter. Även detta scenario är ohållbart. (Rapportens scenario 3 underalternativet med skattehöjningar.) 200 000 FÄRRE INOM VÄLFÄRDSSEKTORN? Ett tredje alternativ i syfte att uppnå balans i de offentliga finanserna - är att krympa den offentligt finansierade välfärden såväl jämfört dagens standard som i förhållande till den privata standardökningen. (Rapportens scenario 2.) Jämfört med att den offentliga välfärden byggs ut något varje år för att hålla takt med standardökningen i den privata konsumtionen skulle en sådan utveckling innebära en standardminskning om 17 procent, mätt som arbetade timmar, i välfärdstjänsterna. Detta motsvarar en minskning med nästan 200 000 personer i välfärdssektorn idag. Det är tre fjärdedelar av dem som arbetar i landstingen. Den offentligt finansierade sjukvården, skolan och äldreomsorgen som redan idag utgör mindre än hälften av de offentliga utgifterna kommer då att dras ned. De alternativ som leder till ett ras i välfärden, jämfört utvecklingen för den privatfinansierade konsumtionen, är de enda som inte leder till en ohållbar ekonomisk spiral. Därför får man betrakta detta som en mycket sannolik utveckling, givet att andelen i arbete inte ökar. (Rapportens scenarier 1 och 2.) I en rad tidigare utredningar har liknande alternativ beskrivits i ödesmättade termer som om de vore oundvikliga. Sunt förnuft talar i stället för att ansträngningar i första hand borde göras för att få fler i arbete. Ett sådant alternativ har dock överhuvudtaget inte beskrivits i tidigare

Kapitelrubrik 5 utredningar. Det är möjligt att det har betraktats som politiskt orealistisk eller att man inte riktigt förstått vilken enorm skillnad fler i arbete gör för den ekonomiska utvecklingen. 500 000 FLER I JOBB INOM DEN PRIVATA SEKTORN? Vi har mot denna bakgrund bett Konjunkturinstitutet att jämföra de vanliga scenarierna med ett 500 000 fler i arbete -alternativ där en halv miljon av de människor som idag inte arbetar kommer i varaktigt arbete, inte enbart under en konjunkturuppgång. Det är mer realistiskt än vad ofta har antagits. Det skulle bland annat innebära att antal förtidspensionärer minskar från 550 000 till 400 000, att 50 000 fler arbetar längre än den pensionsåldern de väljer idag, samt att den stora gruppen arbetslösa i utbildning halveras. (Rapportens scenario 4.) Flera europeiska länder som Irland, Island och Nederländerna har lyckats öka andelen i arbete ungefär så mycket. Från dessa länder finns tre viktiga erfarenheter. Den första är att det har krävt omfattande reformer som ofta kritiserats för att slå emot svaga grupper. Den andra är att utfallet varit precis tvärtom. Förbättringarna på arbetsmarknaden och de offentliga finanserna har gynnat svaga grupper. Den tredje erfarenheten är att den ekonomiska förbättringen för hela befolkningen blivit mycket stor. Så lär också bli fallet i Sverige. Enligt Konjunkturinstitutets beräkning leder en halv miljon fler i arbete i privat sektor till stora positiva ekonomiska effekter. Sverige kan bli ett helt annat samhälle i framtiden. Den ökande ekonomiska tillväxten som uppstår när så många fler arbetar medför att BNP i dagens penningvärde är drygt 45 000 kronor högre per invånare, jämfört en utveckling utan 500 000 nya jobb i privat sektor. BNP/inv i fasta priser. Basår 2005. Skillnader mot KIs basscenario Kr/inv 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000-30 000 2005 2010 År Scenario 2. Statsfinanserna klaras, minskad välfärd Scenario 3. Ökad välfärd, ej fler privata jobb Scenario 4. 500 000 nya jobb i privat sektor Diagram 1. Diagrammet visar skillnaderna mellan de fyra scenarierna fram till när det gäller BNP/invånare.

Kapitelrubrik 6 Också hushållens privata ekonomi förbättras. I 500 000 fler-i-arbete alternativet kan inkomsten efter skatt per invånare öka med 20 000 kronor om året jämfört det scenario som kallas Konjunkturinstitutets basscenario (givet samma sparkvot för hushållen) och som bygger på oförändrad standard jämfört idag i välfärdstjänsterna och oförändrad sysselsättningsandel. För en tvåbarns familj betyder det 80 000 kronor om året mer i plånboken. De som idag inte är i arbete är de som får de största inkomstökningarna. Om man jämför med alternativet att välfärden byggs ut utan att andelen sysselsatta ökar kommer hushållens inkomster självklart växa än mer. Privat konsumtion/inv i fasta priser, skillnad mot basscenariot. Basår 2005. 30 000 20 000 10 000 kr/inv 0-10 000-20 000-30 000 Scenario 2. Statsfinanserna klaras, minskad välfärd Scenario 3. Ökad välfärd, ej fler privata jobb Scenario 4. 500 000 nya jobb i privat sektor -40 000-50 000-60 000 2005 2010 År Diagram 2. Diagrammet visar skillnaderna mellan de fyra scenarierna fram till när det gäller privat konsumtion/invånare. Raset i de offentligt finansierade välfärdssystemen skulle i ett scenario med 500 000 nya jobb undvikas. Tvärtom är i 500 000 fler-i-arbete -alternativet inräknat att drygt 150 000 av de 500 000 nya jobb har tillförts de offentliga välfärdstjänsterna i slutet av perioden.

Kapitelrubrik 7 200 000 Antalet sysselsatta i välfärdssektorn efter avräkning för demografieffekten, skillnad jämfört basscenariot 150 000 Antal anställda 100 000 50 000 0 Scenario 2. Statsfinanserna klaras, minskad välfärd Scenario 3. Ökad välfärd, ej fler privata jobb Scenario 4. 500 000 nya jobb i privat sektor -50 000-100 000 2005 2010 År Diagram 3. Diagrammet visar skillnaderna mellan de fyra scenarierna fram till när det gäller standardutvecklingen i välfärden jämfört KI:s basscenario, som innebär oförändrad standard jämfört idag, mätt som antalet sysselsatta i välfärden. 1 Antalet sysselsatta i välfärden idag har approximativt bedömts motsvara antalet anställda i kommuner och landsting idag, cirka 1 100 000 personer. Observera att utvecklingen för scenario 3 och scenario 4 sammanfaller. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Sammantaget ger beräkningarna två anmärkningsvärda budskap: 1. Det första är att den som nöjer sig nuvarande sysselsättningsutveckling berövar svenska folket mycket stora välståndslyft som vore möjliga med fler i arbete. 2. Det andra är att en mer omfattande reformagenda som hjälper att skapa fler riktiga jobb framstår som särskilt angelägen för den som värnar om de offentligt finansierade välfärdssystem. De som är mest beroende av dessa system kommer att se sin välfärd urholkas mest om inget görs. 1 Hänsyn till demografieffekten är gjord så att avräkning har skett för de sysselsättningsökningar i välfärden som beror på att befolkningen ökar och att åldersammansättningen förändras, det vill säga bland annat att andelen äldre med större vårdbehov ökar.

Kapitelrubrik 8 Hur kan framtidens välfärd garanteras? Det har ofta hävdats att den offentliga sektorn står inför en kniptångsutveckling. Den demografiska utvecklingen leder till att vi blir fler äldre. Därmed ökar även utgifterna för sjukvård och äldreomsorg. Krav på högre standard i välfärdstjänsterna kommer också att finnas inte minst på grund av att den privata konsumtionen ökar. Samtidigt minskar andelen personer som under varje enskilt år försörjer övriga personer. Utvecklingen sägs leda till att det val vi har framöver är att antingen höja skatten så att de ökade välfärdsutgifterna kan finansieras eller så minskar standarden inom vård, skola och omsorg. Det borde finnas en bred intressegemenskap i Sverige av att bestämt säga nej till dessa två alternativ. Ett höjt skattetryck riskerar att leda till att kostnaden för arbetskraft blir ännu högre och att drivkrafterna till att utöka sin arbetsinsats försämras. Vi får härigenom färre som jobbar och inte fler vilket i sig driver upp skattenivån för att finansiera välfärden. Minskad standard inom den vård, skola och omsorg som omfattar alla är heller ingen önskvärd utveckling. 2 För det första kan det straffa sig på sikt med en skola som inte förmår utbilda elever med tillräckliga baskunskaper, kritiskt tänkande och omställningspotential för morgondagens föränderliga näringsliv. För det andra är det motsägelsefullt att t ex framsteg inom läkemedel eller medicinsk teknik inte skulle kunna bli allmänt tillgängligt i ett land med så pass hög välståndsnivå som Sveriges. För det tredje är det visat att i rikare länder ökar efterfrågan på främst sjukvårdstjänster och utbildning snabbare än vad inkomsterna ökar 3. Att då samtidigt minska tillgången på offentligt finansierad vård, skola och omsorg medför att glappet mellan vad individerna vill att välfärdsstaten ska leverera och vad den faktiskt förmår leverera ökar. Finns det då någon väg ut ur denna kniptång? För att få ökad kunskap om detta har låtit Konjunkturinstitutet (KI) utföra beräkningar av den svenska ekonomins, och i synnerhet den offentliga sektorns, utveckling fram till givet olika scenarier för antalet sysselsatta i privat och offentlig sektor och för nivån på den offentliga konsumtionen. I det följande kommer fyra av dessa beräkningar att presenteras kortfattat. (De finns också mer utförligt redovisade i bilagan till denna rapport. 4 ) 2 I och för sig kan man tänka sig att lägre reala utgifter för välfärdsändamål inte behöver leda till standardsänkningar om de kompenseras av förbättrad produktivitet. Produktivitetsförbättringar kan dock komma att ske ojämnt i tiden, geografiskt och hos olika utförare. Dessutom kommer relativa standarden i förhållande till andra länder som förmår öka standarden genom ökade resurser inom vård, skola och omsorg att försämras. 3 Se t ex Långtidsutredningen 2003/2004 som anger (s 107) att när inkomsten ökar med 10 procent vill folk lägga ner 16 procent mer på hälso- och sjukvård och lika mycket mer på utbildning. Den s.k. inkomstelasticiteten för sjukvård och utbildning är då 1,6. 4 Se s hemsida www.svensktnaringsliv.se. Bilaga: Konjunkturinstitutet; Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter, 7 september 2006.

Kapitelrubrik 9 Det första scenariot innebär en beräkning av utvecklingen om den fortsätter med samma sysselsättningsandel av befolkningen i arbetsför ålder som hittills och med ambitionen att hålla standarden i välfärden oförändrad jämfört idag. Restposten i beräkningarna blir den offentliga sektorns saldo. Detta scenario kallas KI:s basscenario. Det andra scenariot innebär att den offentliga sektorns saldo ska vara noll vid beräkningsperiodens slut samt oförändrad sysselsättningsandel jämfört basscenariot. Restposten blir i stället den offentliga konsumtionen och standardutvecklingen i välfärdstjänsterna. Det tredje scenariot innebär att vi får en standardökning i den offentliga konsumtionen och välfärden om 0,5 procent per år medan sysselsättningsandelen blir oförändrad. Effekterna på den offentliga sektorns saldo alternativt skatteutvecklingen beskrivs. Det fjärde scenariot innebär att 500 000 nya jobb i privat sektor skapas samtidigt som vi får en standardhöjning med 0,5 procent i offentlig konsumtion och välfärdstjänster. Effekterna på offentliga sektorns saldo, BNP, privat konsumtion etc. analyseras. Scenario 1, KI:s basscenario: Fortsätta den inslagna vägens politik GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV BASSCENARIO Beräkningen i KI:s basscenario visar utvecklingen för svensk ekonomi fram till. Saldot i de offentliga finanserna är restposten i beräkningarna. KI har i sitt basscenario utgått från de beräkningar som ligger till grund för Lönebildningsrapporten från 2005, därtill förlängda till och justerat för bedömningar som gjordes i konjunkturprognosen som presenterades december 2005 och som gäller för 2006 och 2007. Följande förutsättningar gäller därutöver för perioden fram till : I princip nu gällande ekonomisk-politiska regelverk, dock följer de offentliga transfereringarna den allmänna löneutvecklingen. En sysselsättningsandel hos den arbetsföra befolkningen som i stora drag motsvarar dagens 78 procent av befolkningen i åldern 16-64 år. Real produktivitetsutveckling i näringslivet 2,7 procent. Inflationstakt för hela ekonomin 2,2 procent. 5 Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn är nära noll. 6 5 Den s.k. BNP-deflatorn är 2,2 procent och deflatorn för privat konsumtion är 2,0 procent. 6 I nationalräkenskaperna anges produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn till noll. Detta beror dock till dels på att produktivitetsutvecklingen inte kan mätas tillfredsställande då det inte finns något marknadspris för tjänsterna. En viss arbetsproduktivitetsutveckling äger med all sannolikhet rum i den offentliga sektorn. Det är ändå relevant att sätta den till noll dels då storleken är okänd, dels eftersom ett viktigt syfte med KI:s beräkningar är att åskådliggöra skillnader mellan olika utvecklingsscenarier. Till

Kapitelrubrik 10 Oförändrad standard i offentlig sektor jämfört idag, mätt som oförändrat antal arbetstimmar per mottagare av offentlig service. Det här innebär att standarden i välfärden utvecklas relativt sämre än den privata standardutvecklingen (privat konsumtion). Storleken på det offentliga finansiella sparandet blir en residual restpost givet övriga förutsättningar. RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV BASSCENARIOT KI:s beräkningar visar att den offentliga konsumtionen kommer att öka successivt som andel av BNP. Detta beror dels på den demografiska utvecklingen som innebär att vi blir fler äldre och att dessa har behov av sjukvård och äldreomsorg. 7 Det beror också på att lönerna ökar i takt med lönerna i privat sektor och inte i takt med produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor. Vid en utveckling där inga skattehöjningar görs för att finansiera den ökade offentliga konsumtionen leder detta till att de offentliga finanserna successivt urholkas och att ett negativt saldo uppstår efter, som sedan ökar successivt (se tabell 3). Detta måste klaras genom ökad upplåning. 8 Antalet arbetade timmar i offentlig sektor ökar kontinuerligt 9, till följd av de demografiskt betingade ökade behoven i välfärdstjänsterna, och antalet arbetade timmar i näringslivet minskar. KI:s basscenario, oförändrad sysselsättningsandelen i befolkningen, oförändrad standard i välfärden, kommunalskatt på 2007 års nivå: Tabell 1: Försörjningsbalans löpande priser, årlig procentuell utveckling. 10 2006-2010 BNP 4,9 4,4 4,2 4,3 4,5 4,5 Privat konsumtion 4,8 4,8 4,7 4,6 4,4 4,1 Offentlig konsumtion 5,0 4,8 4,9 4,9 4,8 5,0 Investeringar 5,9 5,8 4,1 4,4 5,2 5,8 Export 6,5 6,2 6,0 6,3 6.0 4,8 Import 7,1 7,5 7,0 7,0 6,3 5,0 Tabell 2: Offentlig konsumtion som andel av BNP, procent. 2006-2010 27,1 27,5 28,3 29,3 30 30,5 bilden hör också att möjligheterna till produktivitetsförbättringar anses väsentligt lägre när det gäller många välfärdstjänster jämfört t ex varor, då produktionen av välfärdstjänster ofta är arbetsintensiv. 7 Här är antaget oförändrad hälsostatus i de olika ålderskategorierna i befolkningen, i likhet med Långtidsutredningens antagande. 8 Alternativt höjs skatterna för att undvika underskott i de offentliga finanserna. En successiv kommunalskattehöjning upp till två kronor skulle innebära att överskottsmålet om två procent överskott i de offentliga finanserna som andel av BNP klaras till. Om kommunalskatten sedan ligger still efter innebär det ett nollsaldo i de offentliga finanserna men med en underliggande negativ trend. 9 Här ingår även privat utförd verksamhet som finansieras av offentliga medel, t ex entreprenader inom vård och omsorg. 10 Orsaken till att försörjningsbalansen redovisas i löpande priser är att KI:s analysmodell för den offentliga ekonomin, FIMO, sker beräkningarna i löpande priser. Detta i sin tur beror på att beskattningen sker i nominella termer.

Kapitelrubrik 11 Tabell 3: Finansiellt sparande offentlig sektor, procent av BNP 2006-2010 1,6 1,0 0,5-0,3-1,1-2,5 Tabell 4: Antalet arbetade timmar, privat respektive offentlig sektor, årlig procentuell utveckling 2006-2010 Näringslivet 0,4-0,2-0,3-0,3-0,4-0,4 Offentlig sektor 0,6 0,5 0,7 0,8 0,7 1,1 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL BASSCENARIOT Slutsatsen av KI:s basscenario är enligt s bedömning att antingen så försämras de offentliga finanserna kontinuerligt, och visar ett växande underskott från 2021, med en ökad upplåning som följd, eller så ökar skattetrycket, mest sannolikt kommunalskatten, vilket i sin tur får negativa effekter på tillväxt och välstånd. Detta gäller emellertid under förutsättning att sysselsättningsandelen, och antalet som arbetar i privat sektor, inte ökar. I scenariet försämras också standarden i välfärden jämfört med den privata standardutvecklingen (privat konsumtion). Scenario 2: Statsfinanserna klaras genom minskad välfärd GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 2 Nästa steg är att analysera hur den offentliga konsumtionen kommer att utvecklas givet KI:s basscenario, men med följande förändrade förutsättningar. Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgår till 2 procent av BNP fram till och med, därefter avtar den i jämn takt till 0 procent av BNP. (Resonemanget bakom ett sådant antagande är att överskottsmålet i de offentliga finanserna kan motiveras när den demografiska situationen är gynnsam, vid en ogynnsammare demografisk situation som inträffar efter - finns argument för att släppa på överskottsmålet.) Storleken på den offentliga konsumtionen anpassas till vad som krävs för att uppfylla överskottsmålet om 2 procent fram till och till det minskande överskott och slutligen nollsaldo för som angetts som förutsättningar för den offentliga sektorns finansiella sparande i punkt 1 närmast ovan. Den offentliga konsumtionen blir således den restpost som får anpassas till de angivna balansmålen för den offentliga sektorns ekonomi. RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 2 Dessa antagande kan enligt bedömas som rimliga för att upprätta kravet på en offentlig ekonomi i balans, samtidigt som skattehöjningar bör undvikas för att inte försämra ekonomins funktionssätt. Liksom när det gäller KI:s basscenario ska betonas att beräkningarna gäller vid en sysselsättningsandel av den arbetsföra befolkningen som är i stort oförändrad jämfört med dagens.

Kapitelrubrik 12 Tabell 1: Försörjningsbalans löpande priser, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 BNP 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 Privat konsumtion 0,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,5 Offentlig konsumtion -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tabell 2: Offentlig konsumtion som andel av BNP, skillnad jämfört KI:s basscenario, i procentenheter. 2006-2010 -0,2-0,7-1,0-1,1-1,1-1,5 Tabell 3: Finansiellt sparande offentlig sektor, procent av BNP. 2006-2010 1,8 2,0 2,0 1,7 1,0 0,4 Tabell 4: Antalet arbetade timmar, offentlig och privat sektor, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 Näringslivet 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 Offentlig sektor -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 2 Här framgår att förändringen främst minskningen - av arbetade timmar i offentlig sektor svarar mot förändringen av den offentliga konsumtionen. Det beror på att förändringen (minskningen) av den offentliga konsumtionen har antagits fördelats jämnt mellan arbete och övriga insatsfaktorer. Detta kan också uttryckas så att sammansättningen av den offentliga konsumtionen har antagits förbli oförändrad. Tabell 5: Standardutveckling, välfärdstjänsterna, uttryckt i procent, jämfört KI:s basscenario och dagens standard. 11 2006-2010 -1,18-2,57-3,25-2,94-2,84-4,48 11 Standardförändringen har beräknats genom att den har antagits svara mot förändringen i antalet arbetade timmar i offentlig sektor i scenario 2, d v s när offentlig konsumtion blir residual för att balanskraven för den offentliga ekonomin ska upprätthållas, jämfört KI:s basscenario (scenario 1).

Kapitelrubrik 13 Siffrorna gäller för slutåren i respektive tidsperiod. Slutsatsen är standarden i välfärdstjänsterna, mätt som antal arbetstimmar i välfärdstjänsterna per invånare, kommer att sjunka med cirka 4,5 procent, jämfört basscenariot och dagens situation. Detta motsvarar en nedskärning med cirka 24 miljarder sett till dagens volym välfärdstjänster och dagens prisnivå. 12 I detta scenario försämras standarden i välfärden jämfört med den privata standardutvecklingen (privat konsumtion) ännu mer än vad den gör i basscenariet. Scenario 3: Ökad välfärd utan fler privata jobb GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 3 Hur kommer den ekonomiska utvecklingen att se ut om den offentliga konsumtionen ökar med 0,5 procent per år samtidigt som andel sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder förblir oförändrad? Ökningen av arbetade timmar med 0,5 procent per år bedöms svara mot en standardökning om 0,5 procent per år. En ökad BNP innebär att Sverige som land blir rikare och att individernas inkomster ökar. Som nämnts inledningsvis pekar på forskningen på att efterfrågan på välfärdstjänster ökar snabbare än inkomsterna för rikare länder. Eftersom huvuddelen av välfärdstjänsterna finansieras genom den offentliga sektorn de utgör huvuddelen av den offentliga konsumtionen kommer det att finnas ett tryck på ökning av den offentliga konsumtionen. Inom sjukvården innebär medicinsk-tekniska landvinningar också en efterfrågan på nya metoder och tekniker. Samtidigt ska också hållas i minnet att standarden inom den privata konsumtionen ökar kraftigt. 13 Det är mot den bakgrunden rimligt att tänka sig att åtminstone en del av den ökade efterfrågan på välfärdstjänster kommer att ske genom en ökad offentlig konsumtion. De förändringar i antaganden som gjorts jämfört KI:s basscenario är därför följande. En årlig ökning av sysselsättningen (arbetade timmar) i offentlig sektor med 0,5 procent per år. Motsvarande minskning av sysselsättningen (arbetade timmar) sker i näringslivet. Liksom i scenario 2 antas att sammansättningen av den offentliga konsumtionen är oförändrad, d v s ökningen av antalet arbetade timmar i offentlig sektor åtföljs av en lika stor förändring av övriga insatsfaktorer. 12 Här kan invändas att den produktivitetsutveckling som ändå sker i välfärdstjänsterna motverkar standardsänkningen. Å andra sidan kan trycket på nedskärningar i välfärdssektorn bli ännu större om den statliga konsumtionen ska hållas oförändrad här har beräknats att den dras ned i samma utsträckning som den kommunala, d v s som konsumtionen av välfärdstjänster. 13 Den privata konsumtionen ökar i basscenariot med i genomsnitt cirka 2,1 procent per år i fasta priser fram till.

Kapitelrubrik 14 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 3 Det scenario som KI här har räknat på är utvecklingen givet en oförändrad sysselsättningsandel jämfört med basscenariot, och som i stort motsvarar dagens. Förskjutningen av arbetskraft och produktion från den privata sektorn till den offentliga innebär att förädlingsvärdet i ekonomin sjunker eftersom produktiviteten är högre i privat sektor än offentlig. Som en följd av detta blir BNP lägre jämfört basscenariot, vilket har bedömts få genomslag i en lägre privat konsumtion. Alltså, individerna i samhället väljer att köpa offentlig konsumtion på bekostnad av privat konsumtion. Tabell 1: Försörjningsbalans löpande priser, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 BNP -0,1-0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Privat konsumtion -0,5-0,8-0,8-0,8-0,8-0,8 Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tabell 2: Offentlig konsumtion som andel av BNP, skillnad jämfört KI:s basscenario, i procentenheter. 2006-2010 0,2 1,2 2,2 3,4 4,6 5,7 Tabell 3: Finansiellt sparande offentlig sektor, procent av BNP. 2006-2010 1,3-0,5-2,8-5,6-8,7-12,6 Tabell 4: Antalet arbetade timmar, offentlig och privat sektor, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 Näringslivet -0,1-0,2-0,2-0,2-0,3-0,5 Offentlig sektor +0,3 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 3 Av tabellerna framgår bl. a. att BNP faller med cirka 5 procent jämfört basscenariot fram till. Den privata konsumtionen faller kraftigt, med cirka 20 procent. Vidare är inte den offentliga sektorns finanser i balans i detta scenario. Det finansiella sparandet är negativt redan från början av den undersökta perioden och ökar kontinuerligt till tidsperioden, då det uppgår till nästan 13 procent av BNP. Att den privata konsumtionen faller kraftigt kan förklaras av att hushållens sparande som andel av dess inkomster ökar eftersom hushållen inser att åtstramningar i den offentliga ekonomin på sikt är nödvändiga och hushållen förbereder sig på detta.

Kapitelrubrik 15 Om det offentliga finansiella sparandet inte ska visa underskott krävs successiva skattehöjningar. Om detta sker genom kommunalskattehöjningar krävs successiva höjningar av denna. År har denna ökat med 14 kronor per hundralapp jämfört med idag, till 46 kronor per hundralapp, för att det offentliga sparandet ska vara på noll. Även i ett sådant scenario faller den privata konsumtionen kraftigt. Negativa följdverkningar i ekonomin kan förväntas oavsett om den ökade offentliga konsumtionen medför ett stort underskott i det offentliga sparandet eller om skatten höjs kraftigt. Underskottet i de offentliga finanserna kan förväntas leda till bl. a. högre räntor och lägre investeringar, kraftiga kommunalskattehöjningar kan förväntas leda till bl. a. ett försämrat arbetsutbud och sämre konkurrenskraft. Allt detta påverkar sysselsättningen negativt. Bägge fallen medför att hushållens köpkraft, och därmed standard, försämras. Dessa negativa dynamiska effekter fångas inte upp i KI:s modell. Scenario 4: 500 000 nya jobb i privat sektor GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV SCENARIO 4 Hur påverkar då en sysselsättningsökning möjligheterna att finansiera konsumtionen av den offentligt finansierade välfärden? har låtit KI utföra beräkningar även på detta. De förändringar i antaganden som gjorts jämfört KI:s grundscenario är följande. 500 000 jobb skapas i privat sektor under en femårsperiod. Infasningen sker successivt mellan 2008 och 2012. Dessa personer har inte arbete idag. En årlig ökning av sysselsättningen (arbetade timmar) i offentlig sektor med 0,5 procent per år. (Liksom i scenario 3 antas att förändringen (här ökningen) av antalet arbetade timmar i offentlig sektor åtföljs av en lika stor förändring av övriga insatsfaktorer.) Motsvarande minskning av sysselsättningen (arbetade timmar) sker i näringslivet.

Kapitelrubrik 16 har för KI specificerat varifrån de 500 000 personerna som går från icke-arbete till arbete kommer enligt följande. Kategori Antal Förtidspensionerade 150 000 Pensionärer 50 000 I arbetsmarknadsutbildning m m 100 000 Öppet arbetslösa 35 000 Sjukpenning 35 000 Studerande 45 000 Övrigt 70 000 Summa: 500 000 RESULTATEN AV KI:S BERÄKNING AV SCENARIO 4 Det ökade arbetsutbudet ger upphov till ett betydande tillskott av antalet arbetade timmar i privat sektor, vilket ger stigande skatteinkomster. Samtidigt minskar de offentliga utgifterna när utbetalningar av förtidspensioner, ålderspensioner, arbetslöshetsunderstöd, sjukpenning och studiebidrag minskar. Den högre sysselsättningen stärker hushållens inkomster, ökar den privata konsumtionen och ökar därigenom momsintäkterna. Också utrymmet för offentlig konsumtion kommer att öka. De förbättrade offentliga finanserna till följd av 500 000 nya jobb i privat sektor ger utrymme för en standardhöjning i den offentliga konsumtionen, d v s främst välfärdstjänsterna. Detta kan göras med sunda offentliga finanser och utan skattehöjningar. KI har här inte gjort en fullständig försörjningsbalans utan har när det gäller dess komponenter endast lagt in ökningen av den offentliga konsumtionen och en ungefärlig BNP-utveckling där dock inte dynamiska makroekonomiska samband beaktas. 14 har emellertid gjort en grov bedömning av en fullständig försörjningsbalans där BNP antar samma värden som i KI:s ungefärliga beräkningar av BNP. 15 Utgångspunkten har varit att fördela BNP-ökningen jämfört basscenariet proportionellt på de olika komponenterna privat konsumtion, investeringar, export och import. 14 En orsak till detta är detta scenario inte stämts av mot KI:s modellverktyg som beaktar dynamiska makroekonomiska samband, KIMOD. 15 Denna bygger på att förädlingsvärdesökningen i näringslivet, som är en effekt av de 500 000 nya jobben, fördelas proportionellt på privat konsumtion, investeringar och export, jämfört försörjningsbalansen i scenario 1.

Kapitelrubrik 17 De av skattade komponenterna visas med kursiverade siffror nedan. Därvid framträder följande totala bild över ekonomin fram till i scenariot med 500 000 nya jobb i privat sektor. Tabell 1: Försörjningsbalans löpande priser, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 BNP 1,3 0,7-0,2-0,1-0,0 0,0 Privat konsumtion 1,8 0,8-0,4-0,3-0,2-0,2 Offentlig konsumtion 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Investeringar 1,8 0,8-0,4-0,3-0,2-0,2 Export 1,8 0,8-0,4-0,3-0,2-0,2 Import 1,8 0,8-0,4-0,3-0,2-0,2 Tabell 2: Offentlig konsumtion som andel av BNP, skillnad jämfört KI:s basscenario, i procentenheter. 2006-2010 -0,5-1,8-1,0 0,1 1,1 2,1 Tabell 3: Finansiellt sparande offentlig sektor, procent av BNP. 2006-2010 2,0 5,2 4,4 2,9 0,9-2,0 Tabell 4: Antalet arbetade timmar, offentlig och privat sektor, skillnad jämfört KI:s basscenario, årlig procentuell utveckling. 2006-2010 Näringslivet +1,9 +1,1-0,2-0,2-0,2-0,4 Offentlig sektor +0,3 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMENTARER TILL SCENARIO 4 Av tabellerna framgår att BNP ökar med drygt 9 procent jämfört basscenariot och att den privata konsumtionen ökar med drygt 7 procent. Standarden i offentlig sektor kan öka med 0,5 procent per år, eller med 15 procent för hela perioden fram till, jämfört basscenariot. Samtidigt är de offentliga finanserna sunda och inga skattehöjningar sker. 16 16 Det offentliga sparandet uppvisar i scenario 4 ett underskott med cirka 2 procent av BNP för perioden. Detta är emellertid förenligt med sunda offentliga finanser då statsskulden är väsentligt lägre i detta scenario än i något av de övriga scenarierna. Det beror på att kraftiga amorteringar kunnat ske under perioden till följd av det överskott som finns i det offentliga sparandet de åren i scenario 4, vilket i sin tur beror på högre skatteinkomster och lägre offentliga utgifter till följd av 500 000 fler jobb i privat sektor. Att statsskulden i scenario 4 nästan är helt nedamorterad i perioden framgår av att den offentliga sektorns ränteutgifter endast motsvarar 0,2 procent av BNP år i detta scenario. Ränteutgifterna i basscenariet motsvarar däremot 1,7 procent av BNP under den perioden. (Se

Kapitelrubrik 18 Än viktigare är att jämföra med scenario 3, d v s med motsvarande standardökning i den offentliga välfärden men utan ett tillskott av 500 000 jobb. Jämfört med scenario 3 visar beräkningarna att BNP ökar med cirka 15 procent, och den privata konsumtionen ökar med cirka 33 procent, om 500 000 nya jobb skapas i privat sektor, samtidigt som standarden i den offentliga välfärden är lika hög. I scenario 4 finns också ett betydande utrymme för strukturella reformer under perioden. Vi har i scenariet inte lagt in några skatteförändringar. Emellertid är de offentliga finanserna oerhört starka när 500 000 jobb tillkommit överskottet motsvarar genomsnittligt cirka 5 procent av BNP i perioden och 4,5 procent i perioden. Här skulle betydande skattesänkningar kunna göras som öppnar upp för ytterligare ökat arbetsutbud och ökade investeringar vilket i sin tur kan öka tillväxten och privat konsumtion. Skattebaserna breddas och uthålligt lägre skattenivåer skulle kunna uppnås. Det har emellertid inte varit möjligt att beräkna sådana dynamiska effekter i KI:s modell. Utvecklingen efter Om standarden i offentlig sektor ska öka med 0,5 procent per år efter kommer den offentliga sektorns finansiella sparande sannolikt att bli negativt i alla scenarier, alternativt måste skatterna öka. Det gäller emellertid om antalet jobb i privat sektor inte ökar eller om produktiviteten i offentlig sektor är låg eller nära noll. Detta visar på förutom att få fler i jobb privat genom strukturella reformer - behovet av ständiga produktivitetsförbättringar i offentlig sektor. Produktivitetsförbättringar i offentlig sektor kommer också att inträffa i framtiden, men storleken av dem är beroende av hur effektivt den offentliga sektorn styrs. Här spelar ökad konkurrensutsättning en avgörande roll. Standardökningen kommer därför sannolikt att vara högre än 15 procent i den offentliga konsumtionen i scenario 4 jämfört med idag. Skillnaden i standardutveckling mellan alternativet med 500 000 jobb i privat sektor och KI:s basscenario är dock i alla händelser 15 procent. Dessutom är skillnaden, d v s standardökningen, jämfört scenario 2, KI:s basscenario men med den förändringen att det offentliga sparandet är i balans och den offentliga konsumtionen får anpassas, cirka 20 procent. Sannolikt kommer efterfrågeökningen avseende välfärdstjänster att vara större än den standardökning som kommer att kunna tillhandahållas också i alternativet där 500 000 nya jobb i privat sektor skapas. Detta kommer sannolikt att hanteras genom dels en större grad av avgiftsfinansiering, dels att vissa tjänster helt finansieras privat. Detta är också rimligt med tanke på att utrymmet för privat konsumtion kommer att öka kraftigt. Vad beräkningarna visar är dock att andelen offentligt finansierade välfärdstjänster har förutsättningar att vara högre med ett större privat näringsliv, eftersom möjligheterna att finansiera ett större offentligt välfärdsåtagande då ökar. s hemsida www.svensktnaringsliv.se. Bilaga: Konjunkturinstitutet; Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter, 7 september 2006, dnr 41-11-06.)

Kapitelrubrik 19 Litteraturtips KI:s beräkningar som ligger till grund för denna rapport finns på www.svensktnaringsliv.se. Där finns även en rad andra rapporter. s Kris- och Framtidskommission Rapporter: Rapport nr 1: 500 000 nya jobb är möjliga Det går att på fem år skapa 500 000 nya jobb. Men då krävs en rad reformer som gör det lättare att anställa, investera, ta jobb och driva företag. Rapporten innehåller en rad konkreta förslag på åtgärder. Rapport nr 2: 17 röster Under våren 2006 förde s Kris- och Framtidskommissionen en rad samtal med företagare, forskare och andra om hur vi kan skapa 500 000 nya jobb i Sverige på fem år. I denna rapport har vi samlat 17 deltagares tänkvärda synpunkter. Bland de 17 återfinns bland andra Kjell-Olof Feldt och Bengt Westerberg. Rapport nr 3: Effective labour regulation and microeconomic flexibility Stela arbetsmarknadsregler leder på sikt till högre arbetslöshet. Efter en kris bromsar de återhämtningen till full sysselsättning. De förhindrar också en sund rörlighet på arbetsmarknaden, visar Alejandro Micco, ekonom vid Inter-American Development Bank. Rapport nr 4: Utvecklingen av svenskt Terms of Trade Det är bara genom att satsa på verksamheter där vi kan få bra betalt för våra produkter som vi kan försvara reallöner som ligger bland de högsta i världen. Men utvecklingen i Sverige har under de senaste decennierna gått i motsatt riktning, visar Ulf Jakobsson och Christina Håkansson. Rapport nr 5: Entreprenörskap och företagande Ekonomisk tillväxt uppstår när entreprenörer utvecklar nya tjänster och produkter. Men dagens skattesystem uppmuntrar inte entreprenörskap, menar Magnus Henreksson och Mikael Stenkula vid Institutet för näringslivsforskning. Rapport nr 6: Vågar företagare vara företagare? De lagar och regler som rör företagande ändras ofta genom politiska beslut. Hur påverkas nyföretagande och företagens vilja att växa och anställa av sådana förändringar? Det har Fredrik Bergström och Jonas Arnberg vid HUI undersökt.

Kapitelrubrik 20 Rapport nr 7: Mer dansk design Sverige har stora problem med arbetslöshet och sjukfrånvaro. I Danmark har flexicurity gjort dessa problem klart mindre. I rapporten Mer dansk design skildrar Maria Ludvigsson den framgångsrika danska modellen. Rapport nr 8: Konkurrensutsättning av offentlig sektor En stor del av tjänsteproduktionen i Sverige sker i offentlig regi, utan konkurrens. En ökad konkurrensutsättning skulle innebära stora effektivitetsvinster, visar en rapport av Henrik Jordahl vid Institutet för Näringslivsforskning, Rapport nr 9: Reformer i Europa Det är hög tid för Sverige att lära av andra länder. Peter Stein och Göran Normann presenterar i rapporten Reformer i Europa en rad exempel på konkreta åtgärder som nu genomförs och som Sverige kan inspireras av. Rapport nr 10: Hur påverkar en skatt på arbete utbudet och efterfrågan på arbetskraft Ny forskning visar att höga skatter på arbete leder till lägre sysselsättning och högre arbetslöshet. Det framgår av en rapport av Åsa Hansson, fil doktor på Lunds Universitet. Övrigt Konjunkturläget. Augusti 2006., KI:s senaste konjunkturlägesrapport, Konjunkturinstitutet. För litteratur från EU-kommissionen på temat om välfärdens framtida finansiering, se länken: http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/2006/ees pecialreport0106_en.htm