Tema Kompetensoch utbildning Nr 2 2011 Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius Kompetenscenter skapar lärande mötesplatser i Mönsterås Få din egen SIRIUS via epost Du läser just nu tidningen Sirius. Tidningen ges ut av Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan. Du som nu får ett första nummer och vill fortsätta få tidningen (men i digital form) kan gå in på adress: www.skogsindustrierna.org/sirius och fylla i dina uppgifter. Den mejlas ut gratis inom branschen.
Ett Kompetenscenter skapar nya mötesplatser på Södra Cell i Mönsterås. Ett nytt arbetssätt, med en egen Massaskola och ett systematiskt introduktionsprogram, ökar möjligheten till kommunikation mellan personalen. Kunskap som finns inom bruket sprids på ett nytt sätt. Vi har dragit igång bra idéer tidigare men ofta har det blivit projekt som stannat av, säger Percy Schiöld, HRspecialist på Södra Cell Mönsterås. Men nu har vi en struktur som ger bättre uthållighet. Kunskap sprids när Södra Cell Mönsterås satsar på nytt Kompetenscenter Carsten Wieger, platschef Södra Cell Mönsterås Vår satsning skapar trygghet, den anställde vågar mer. Och vi kan matcha de hårdare kraven utifrån. Vi stärker vår samlade konkurrenskraft. Ing-Marie Rapakko, ordförande Pappers avd 24 Vårt Kompetenscenter ger möjlighet till effektiv kunskapsöverföring inom företaget. Percy Schiöld tar emot på kontoret vid den småländska östkusten mellan Kalmar och Oskarshamn. Han har själv en bakgrund som operatör på sodapannan på 1990-talet men är idag bl a initiativtagare och projektledare till det Kompetenscenter som just nu byggs upp som ett nav i företagets internutbildningar. Vi har en marknad som ständigt kräver förnyelse, vi har en generationsväxling som kräver en strukturerad kunskapsöverföring och vi har gjort medarbetarundersökningar som tydligt pekar på behovet av utbildningssatsningar, förklarar han som en bakgrund. Massaskolan Under tre år har formerna vuxit fram. Vi är i början av någonting fortfarande, poängterar han. Massaskolan startades för några år sedan. Det är åtta halvdagar utspridda under ett år med en halvdag på renseriet, en på kokeriet, en på underhåll, en på ekonomiavdelningen etc. Varje avdelning får ansvar för utbildningen som berör det egna blocket. Allt är schemalagt som ett läsår, berättar Percy Schiöld. Den startar i september med 40 elever varje gång. Främst nyanställda men även anställda med många år på bruket. Vi hade en elev som uppskattade Massaskolan väldigt - han hade jobbat här i 35 år... Introduktion av nyanställda Förutom Massaskolan är inskolning och introduktion av nyanställda, vikarier och elever en Arbetet ska göras i linjen men inom Kompetenscenter ser vi helheten, vi samlar ihop och sprider kunskaperna. annan del av Kompetenscenters verksamhet. Ett pilotprojekt som idag körs på bl a torkmaskinen och som bygger på mentorskap och en klar strategi. Percy förklarar vidare: Vi utser en handledare per processavsnitt och skiftlag. De följer ett tydligt inskolningsprogram där kunskaperna sedan följs upp var sjätte vecka, prickas av och signeras. Dokumentet blir ett stöd, handledarna vet vad de ska lära ut. Med hjälp av handledarträffar sprids kunskaperna och idéer över blocken. Arbetet görs i linjen Arbetet ska göras i linjen men inom Kompetenscenter ser vi helheten, vi samlar ihop och sprider kunskaperna, säger Percy Schiöld. Vi är ett stöd för avdelningarna, som i sin tur äger frågorna.
Percy Schiöld är HR-specialist på Södra Cell i Mönsterås och har som projektledare byggt upp det Kompetenscenter som nu är en del av verksamheten i Mönsterås. Vi har arbetat på ett bra sätt förut också, säger han. Men idag gör vi det mer systematiskt och strukturerat. Vi vill få en uthållighet som vi saknat tidigare. En styrgrupp står bakom Kompetenscenter, en grupp som består av bl a platschef, HR-chef, produktionschef, underhållschef, processingenjörer, fackliga representanter m fl. Vi vill ge en tydlig signal att detta är en viktig verksamhet för oss, säger HRchef Gunilla Ekstam. Vi ska inte bara förvalta något, vi ska driva utvecklingen. Inte minst för att bli attraktiva bland de yngre så måste vi visa att de kan utvecklas i arbetet här. Då måste vi arbeta långsiktigt och systematiskt. Ing-Marie Rapakko, ordförande för Pappers avd 24, poängterar det systematiska arbetssättet i inskolningen. Vi behöver satsa på kunskapsöverföring med tanke på vår genomsnittsålder, säger hon. Men systematik är inte allt, det behövs eldsjälar också, säger hon. Jimmy Johansson är nyanställd reparatör på energiblocket. Han går just nu på Massaskolan. Det är lärorikt att se hela processen, vad grejerna gör som vi skruvar på och var jag befinner mig i kedjan, säger han. Och spännande att lyssna till kollegor på andra delar av bruket som verkligen kan sin anläggning Utbildar handledare I satsningen ingår också att utbilda handledare och internlärare för introduktionen och för Massaskolan. Platschef Carsten Wieger ser två primära mål med utbildningssatsningen: Med ökad kunskap blir den enskilde tryggare i sin uppgift, med säkerhet följer modet att våga mer. Det är viktigt. Med ökat kunnande täcker vi bättre upp för varandra och blir flexiblare. Med ökat kunnande matchar vi också utmaningarna utifrån. Kraven, produkterna, arbetssättet förändras. Med ökat kunnande förstärker vi konkurrenskraften. Arbetslagen blir effektivare, säger Carsten Wieger.
Dan Enemark, drifttekniker och operatör, sodapannan Jag är handledare och har fått ett utbildningsmaterial som fungerar. Det känns bra att min kunskap värderas av företaget. Sofia Adolfsson, manöverrummet, TM (torkmaskin) som introducerar och skolar in nyanställda Vi har en inskolningspärm som vi följer. Nu vet vi tydligt när nyanställda har fått sin grundkompetens, det är en trygghet för alla inblandade. Magnus Karlsson, operatör på renseriet. Handledare för nyanställda. Jag gick en handledarutbildning som fick mig att se med andra ögon, att få större förståelse för att vi reagerar väldigt olika på samma situation. Det ger mig större möjlighet att arbeta som en bra handledare, tror jag. Lars-Olof Sand, redovisningsansvarig på ekonomikontoret. Har gått Massaskolan och medverkar vid utbildning inom ekonomi. Vi visar hur vi jobbar, fakturaflöden och liknande, men också de produktkalkyler vi gör. Det är spännande att få visa och lära övriga på bruket vad vi arbetar med. Stefan Borg (t.v.) är nyanställd och får introduktion på renseriet av Magnus Karlsson, som är handledare på skiftet. Här är det genomgång av trucken. Operatören får ökat ansvar när kunskap förs vidare De egna operatörerna har en nyckelroll när Södra Cell Mönsterås satsar på att sprida erfarenhet och kunskap. Som lärare i Massaskolan och som handledare för nyanställda lyfts personalen i den egna organisationen fram. Operatörer specialutbildas och får ett eget ansvar. Men hela tiden finns Kompetenscenter som ett stöd och en mötesplats. Stefan Borg är nyanställd på renseriet på Södra Cell i Mönsterås. Under sin introduktion har han återkommande kontakt med Magnus Karlsson, en erfaren renserioperatör. För sommarjobbarna har vi en lite mindre omfattande kravlista, men alla ska få en introduktion och genomgång av truck, barkmaskin, flishantering och säkerhet, säger Magnus Karlsson, som fått en intern utbildning som handledare. Alla på skiftet är egentligen handledare, men vi som har extra utbildning har ett ansvar för att den nyanställde går igenom alla punkter och vi checkar av hur långt han eller hon har kommit. Och jag, fortsätter Magnus, signerar aldrig ett dokument om jag inte är nöjd och bekväm med det jag ser. Sättet att arbeta provas just nu på någ- Tydlig dokumentation visar vad som krävs av en nyanställd och här ska också handledaren signera när kunskaperna är inhämtade.
Martin Stensson och Johny Lindahl arbetare båda i manöverrummet i energiblocket. Båda är utbildade internlärare i Massaskolan. ra block inom Södra Cell i Mönsterås. På torkmaskinen jobbar Mats Svensson och Sofia Adolfsson som operatörer. Arbetssättet skapar trygghet istället för den stress som en osäker nyanställd kan uppleva, säger de. Trygga människor har förutsättningar att växa, säger skiftledaren Roger Hägerström, som tillsammans med de handledande operatörerna och den nyanställde går igenom de punkter som finns på specifikationslistan. Vi ser att personen verkligen lärt sig det vi förväntar oss. Det är ett sätt för oss alla att utvecklas, säger Martin. Det skapar förståelse för både processerna och för varandras yrkesroller. Kunskap förs vidare Handledarnas kunskap förs vidare samtidigt som handledarna växer i sin egen yrkesroll. Det gäller också de internlärare som engagerats i Södra Cell Mönsterås Massaskola. Johny Lindahl och Martin Stensson arbetar båda i manöverrummet på energiblocket. De är båda engagerade som internlärare om indunstning och sodapannan i Massaskolan. De möter många kollegor från andra block, med andra kunskaper. Som felsökare på TM har Michael Sjögren ett ansvar för att reagera om någon av pumparna låter ovanligt eller börjar bli varm. Men han är också utbildad handledare för elever och nyanställda. Det känns som ett hedrande specialuppdrag där jag tvingas tränga djupare in i processerna och lär mig prata inför grupper, säger han.
Certifieringsutbildningarna vässas med projektarbete på hemmaplan Under snart 20 år har massa- och pappersindustrin haft gemensamma certifieringsutbildningar. Nu vässas utbildningarna med projektarbete på den egna arbetsplatsen parallellt med certifieringsutbildningen. Det kräver ett större engagemang av bruken men skapar också större utväxling av utbildningen, säger Stefan Pettersson, kompetenscoach inom utbildningsföretaget P&L. Projektarbetet har visat att utbildningen än mer optimerar och effektiviserar arbetet på bruken, menar han. Arton olika program Certifieringsutbildningarna är ett sätt att kompetenssäkra de olika befattningarna inom skogsindustrin. Idag finns 18 olika program där utbildning för sodahusoperatörer var den första som kom ut på marknaden. Under åren har allt fler yrkesgrupper fått specialanpassade utbildningar, en av de senare är certifieringsutbildning för kraft- och fjärrvärmeanläggningar. Projektarbetet Med inlagda projektarbeten på den egna arbetsplatsen - ofta ett förbättringsprojekt inom den egna avdelningen som ska genomföras i dialog med den egna chefen på hemmaplan - har utbildning- arna fått en tydligare verklighetsanknytning. Den enskilde operatören får en tydligare inblick och förståelse för processen, säger Stefan Pettersson. Slimmade organisationer I takt med att organisationer slimmas och kraven på operatörerna höjs, ser den enskilde hur han eller hon kan påverka och effektivisera med hjälp av nya teoretiska kunskaper, menar han. Vi märker tydligt hur förståelsen snabbt ökar och hur operatören kan ta till sig ny kunskap, säger Stefan Pettersson. Branschsammansatta styrgrupper Utbildningarna tas fram i samarbete med branschsammansatta styrgrupper. Stefan Pettersson har själv erfarenhet av certifieringsutbildningar sedan 1990-talet och ser tydligt hur utbildningarna skapar utrymme för företagen att bättre ta vara på operatörernas unika kunskaper. Med slimmade organisationer ökar kraven på kunskaper hos operatörerna inom massa- och pappersbruken. Med certifieringsutbildningen säkerställs kunskapsnivån, menar Stefan Pettersson kompetenscoach på utbildningsföretaget P&L. (foto: Hans Maunsbach)
Utbildningsdagar på M-real i Husum. Sune Westman håller kurs för operatörer, en kurs som brukets egna tekniker och operatörer medverkat till att skapa utifrån kraven i befattningen. (Foto: Tommy Sjölund) Vi på bruken måste ställa tydliga krav Certifieringsutbildningarna har sedan starten varit väl förankrade i massaoch pappersindustrin. I tät dialog har företagen varit med och designat utbildningsinnehållet. Idag måste vi ute på bruken ännu bättre formulera och definiera de utbildningar vi behöver, säger Sune Westman, kompetenskoordinator för pappersbruket inom M-real, Husum. Vi måste skärpa upp vår beställarkompetens, säger han. Sune Westman har lång erfarenhet inom branschen och jobbar inom M-real med att bland annat ta fram anpassade utbildningar för olika befattningar. Börjar med kraven Här har vi börjat med en kravlista från våra tre olika pappersmaskiner. Operatörer och tekniker tillsammans tagit fram utbildningsmaterialet som en intern pilotgrupp testar. Det skapar delaktighet och vi jobbar i rätt ordning - börjar med behovet och fortsätter med en anpassad utbildning för att ge djupa kunskaper. Och det är vi inom branschen som står för största delen av innehållet i utbildningen. Större tydlighet Han ser en vidareutveckling av det tankesättet där massa- och pappersindustrin hårdare håller i innehåll, styrning och kvalitetssäkring efter de krav som branschen beställer. Men att utbildningar också kan bevisa att industrin arbetar efter vissa rutiner t ex när det gäller miljöledning. Det kan skapa ett läge där vi bättre vet vad vi får och där utbildningsföretagen bättre vet vad de förväntas leverera, säger Sune Westman som betonar vikten av att ständigt stärka kompetensen och möjligheten att snabbt ändra kravspecifikationerna. Då kan vi också parera de snabba omvärldsfaktorer som styr oss, säger han. Utbildningsgrupp ska säkra kvaliteten Sirius är på väg att bilda en utbildningsgrupp där företrädare för både fack och företag från olika massa- och pappersbruk ingår. Uppdraget handlar om att säkerställa en långsiktig kvalitet och relevans för branschens certifieringsutbildningar. I gruppen ingår personer från både produktion och utbildningssidan och den kommer att bli en resurs för att matcha certifieringsutbildningarnas innehåll med företagens långsiktiga behov, säger Mårten Ericsson, som är sammankallande i utbildningsgruppen. Inom M-real, Husum pågår ständigt utbildningsaktiviteter. Anpassade för vår egen verksamhet, berättar Sune Westman.
Sverige porto betalt B Box 55525, 102 04 Stockholm Sirius samlade och inspirerade för fortsatta förändringar Sirius är en mötesplats som ska inspirera till ökad samverkan på arbetsplatsen. Under tre konferenser i Karlstad, Högbo och Umeå har 350 personer från massa- och pappersbruken diskuterat arbetsmiljö, ökad kompetens, effektivare arbetsorganisation och ökad mångfald. Utvärderingarna visar att deltagarna inspirerats och vill jobba vidare med frågorna på hemmaplan. Jag hoppas att konferenserna lagt en bra grund som inspirerar till fortsatt positivt förändringsarbete på det lokala planet, säger Thommy Haglund, personaldirektör inom Holmen och ordförande i Sirius. Kategorier som deltog Pappers Företagsledning Tjänstemannafack Företagshälsovård Hos oss går en säker arbetsmiljö före produktionen. Jag instämmer... Övrigt Under konferenserna ställdes en mängd mentometerfrågor. Detta är en: En lång vinter och fler halkolyckor Antalet arbetsolyckor med en eller flera dagars frånvaro, låg år 2010 inom massa- och pappersindustrin på ungefär samma nivå som för år 2008. Det som utmärker sig är antalet fallolyckor på samma nivå, som ökade med 50 % under 2010 jämfört med tidigare åren (2007-2009). Den långa vintern med Margareta Jernelöv halkolyckor står troligen för en hel del av denna ökning. De vanligaste händelserna som orsakar skada i branschen är förlorad kontroll över maskin och fallolyckor. År 2009 var ett år med låga olyckstal. Enligt Arbetsmiljöverket var även dödsolyckorna färre. Branschens övergripande vision är noll olyckor. Med färre sysselsatta visar den relativa arbetsolycksfallsfrekvensen på branschnivå en hög siffra för 2010; 1,9 arbetsolyckor per 100 anställda. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på säkerhetskultur fordras för att branschens mål på 1,0 arbetsolyckor per 100 anställda ska kunna uppnås till år 2015. Ett bra redskap för det systematiska arbetsmiljöarbetet är PIA-systemet. Glädjande nog är det fler och fler som använder och rapporterar i PIA. Det finns dock mycket registrerat som övrigt. Sirius uppmanar alla som registrerar i PIA att fylla i uppgifterna så noggrant som möjligt, så att branschen får ett mer användbart system. Nya riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter Nya riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter -TLP10, har tagits fram av arbetsmarknadens parter. Riktlinjerna medför att Arbetsmiljöverkets krav på teoretiska och praktiska krav uppfylls. TLP10 kan ses som en revidering av den gamla truckläroplanen TLP2. Efter utbildningen utfärdas ett utbildningsintyg som visar vilka trucktyper eleven blivit godkänd för. Truckförarens ska också ha arbetsgivarens körtillstånd för att få köra truck på arbetsplatsen. De nya riktlinjerna, mall för arbetsgivarens körtillstånd för truck samt annat truckrelaterat material finns på www.prevent.se/truckar...helt...till stor del...delvis...inte alls SIRIUS är...... Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan. SIRIUS ska bidrar till att förverkliga den goda arbetsplatsen för ökad konkurrenskraft. SIRIUS är partsammansatt och har fyra fokusområden: Arbetsmiljö/säkerhet/hälsa, Kompetens- och utbildningsfrågor, Visa på nya vägar till en utvecklad arbetsorganisation samt Jämställdhet och mångfald. Legionella i slangar och nödduschar? Sirius vill uppmärksamma att höga halter av legionella kan förekomma i vatten som varit stillastående länge, t ex i brandslangar och nödduschar. Vid rengöring/spolning av dessa, kan vattendropparna som bildas utgöra en risk. Tänk på att använda andningsskydd vid arbetsmomenten (filterklass P3). För flera år sedan uppmärksammades förekomsten av legionella i en del bioreningsanläggningar. Branschen tog då fram rekommendationer och åtgärdsprogram för att minimera och hantera risken. Regler om personlig skyddsutrustning och mikrobiologiska arbetsmiljörisker finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, se www.av.se Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Foto: (där inget annat anges): Mårten Ericsson och Sven Magnusson Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius