Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande och negativ stress, Sveriges bönder om djur och etik. skötare som tar hänsyn till det enskilda djurets behov, djurmiljöer anpassade för dem, en god djuromsorg i samband med transport och avlivning.
Vi anser att djur kan nyttjas för mänskliga syften under ansvar. Vårt ansvar är att tillförsäkra en god djuromsorg. Vi har en moralisk skyldighet att behandla djuren ansvarsfullt och med respekt. Våra ambitioner och målsättningar med djurhållningen ska uttryckas och förverkligas med hänsyn till djurens behov. Djur ska respekteras som kännande varelser oavsett produktionsförmåga och egenskaper. Det finns ett samspel mellan människa och djur. Vi har ett ömsesidigt behov och nytta av varandra. Sveriges bönder, juni 2002
Vad tycker du?
Vi bönder funderar mycket kring den mat vi både producerar och äter själva. Det handlar inte bara om fetthalt, säkra livsmedel och hög kvalitet. Vi är också måna om våra djurs hälsa, om bra avelsarbete, om skonsamma transporter och goda förhållanden på slakterierna. Det är svåra frågor att hitta riktigt bra svar på. Hur mäter vi att djuren mår bra? Hur ser sund avel ut? Hur transporteras djuren? Och hur ser bra slakterier ut? Det som vi tycker är rätt idag kan dessutom vara fel redan i morgon. Ny forskning kan leda till nya svar. Det är viktigt att vi har en stor öppenhet, men också en sund skepsis, till ny kunskap. Men på ett mer grundläggande, filosofiskt plan gäller det att ha en fast kompassriktning. Att ta ställning för det som vi tycker är moraliskt rätt. För det vi tror på. Det är vad denna skrift handlar om, om vår syn på djur och etik. 6 Så här har vi resonerat: Vi människor har förmåga att hysa farhågor och förhoppningar om vår framtid. Vi kan analysera vår livssituation och vi kan göra moraliska bedömningar. För att kunna göra det krävs förmåga att samordna intellekt, samvete och empati till en helhet. Dessa förmågor och den medvetenheten anser vi att djuren inte har. De lever främst i nuet. Där finns alltså en grundläggande skillnad mellan människan och djuren. Men vi får aldrig glömma att djuren har förmåga att uppleva positiva och negativa känslor, till exempel att känna smärta, rädsla och välbefinnande för stunden. Djur har därför ett eget värde utan att för den skull ha lika värde som människan. Tycker du att vi har tänkt rätt? Eller är det svårt att förstå vad vi egentligen menar? Följ med vidare så ska vi försöka förklara var vi, Sveriges bönder, står idag. 7
Ansvar. Vi anser att djur kan nyttjas för mänskliga syften under ansvar. Vårt ansvar är att tillförsäkra en god djuromsorg.
Vi har en lång gemensam historia med våra husdjur. Vi får mjölk från korna, ull från fåren och ägg från hönsen. Från främst grisar, kor och kycklingar får vi kött. Vi får skinn och ull. Och mycket annat. Vi nyttjar djuren för våra syften. Det är därför vårt ansvar att se till att djuren mår bra och får leva ett gott liv. Vi har ansvaret att skapa en god djuromsorg. God djuromsorg börjar med ett ansvarsfullt avelsarbete. Vi måste ge våra djur rätt förutsättningar att leva ett gott liv. Det är till exempel därför vi säger nej till Belgisk Blå, en nötkreatursras som ger mycket kött. Det strider dock mot vårt ansvar att acceptera för svaga skelett och för trånga bäcken. Vi satsar på det motsatta; starka ben och lätta förlossningar. Våra grisar fick en sjuklig stressgen när vi avlade för att få mer kött. Den har vi nu avlat bort. Vi valde istället mindre kött för att grisarna ska må bra. Det är så vi måste sköta vår avel trots ett ökat tryck från omvärlden, en ökande billig import. Vi har tagit ställning för att våra djur ska vara friska av egen kraft, inte med hjälp av ständig medicinering. God djuromsorg handlar även om djurens dagliga skötsel. Vi ska också ge våra djur ett liv som ökar deras motståndskraft. En miljö anpassad för djuren. Hönsen ska ha sin sittpinne och sitt sandbad. Grisarna vill böka i halm. Korna vill ligga mjukt och behöver en bra, ren och torr yta när de står. Alla djur vill röra på sig. Bra miljö ger mindre stress som ger friskare djur. Det är självklart vårt ansvar. Lika självklart är det att vi inte ska använda hormoner för att öka tillväxt och avkastning. Det är som att dopa idrottsmän. Vi ska också vara duktiga på att skydda dem från smitta. Det gör vi genom att vara mycket försiktiga med att blanda djur från olika gårdar. 10 11
Skyldighet. Vi har en moralisk skyldighet att behandla djuren ansvarsfullt och med respekt. Våra ambitioner och målsättningar med djurhållningen ska uttryckas och förverkligas med hänsyn till djurens behov. 13
Vi har tagit oss rätten att använda djur som mat, till kläder och för andra behov. Med den rätten följer en moralisk skyldighet att respektera alla djur. De kan komma ihåg och de kan känna smärta. Senare tids forskning har gett oss ny kunskap om vad som får djuren att må bra och deras viktigaste behov. Trots att vi ibland kan känna att våra husdjur är anpassade till ett liv med människan, har de mycket kvar av sitt ursprungliga, vilda beteende. De ska alltså få sina grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov tillgodosedda. Det är egentligen inga konstigheter. Våra djur mår bäst när de har möjlighet att bete sig naturligt. Suggan vill bygga bo när hon ska grisa, även om hon inte behöver det i ett ombonat svinhus. Höns vill burra i sina sandbad, fast det inte heller är till någon nytta. Och olika djur har olika behov. Våra djur ska skyddas från väder och vind, men också kunna gå ute när det är möjligt. Och de ska ha något att göra. Våra djur ska få rätt foder och i rätt mängd. Det är därför vi ger våra gödkalvar hö istället för enbart mjölkpulver. Med hö får kalven i sig det järn den behöver, men då blir också köttet mörkare, vilket inte marknaden alla gånger uppskattar. Men för oss är det viktigast att kalvarna mår bra. Vi ska välkomna ny kunskap, nya rön och ny teknik, men samtidigt vara sunt skeptiska. Nya produktionssystem måste testas innan de införs. Och all ny- och ombyggnation av djurstallar måste prövas från djurhälso- och djurskyddssynpunkt. Även när slakten närmar sig har vi skyldigheter mot våra djur. Resan till slakteriet ska vara skonsam och på slakteriet ska det råda god djuromsorg. Vi har skyldighet mot våra djur att se till att den personal som transporterar djur och hanterar djur på slakterier är välutbildad och delar vår uppfattning. 14 15
Respekt. Djur ska respekteras som kännande varelser oavsett produktionsförmåga och egenskaper.
Djur är inte människor, men djur saknar därför inte känslor. De ska därför skyddas mot smärta, lidande och negativ stress. En god djuromsorg ger våra djur detta skydd under hela deras livslängd. I vissa delar är detta inga problem. Vi kuperar inte svansarna på våra smågrisar vilket sker i många andra länder. Vårt arbete för bättre djurmiljö har lett till mindre stressade grisar vilket gjort svanskuperingen överflödig. Stressade grisar biter nämligen svansarna av varandra. Det är samma sak med näbbtrimning. Höns som inte får sina behov tillgodosedda hackar på varandra. Risken för fjäderplockning och kannibalism samt hög dödlighet är stor och därför är näbbtrimning vardag i många länder. Så dock inte i Sverige. Vi vill lösa orsaken till problemen, inte behandla symptomen. Ett problem som vi däremot har kvar är att vi kastrerar alla små hangrisar. Det sker ute på gårdarna, utan bedövning och när grisarna bara är några dagar gamla. Vi gör det därför att köttet annars kan bli illaluktande. Vi gör det också för att okastrerade galtar blir aggressiva. Men vi gör det inte med glädje, och vi försöker hitta andra metoder. Ett annat problem som vi brottas med är att vi skiljer mjölkkon från sin kalv. Det vanligaste är att kalven skiljs från modern tämligen omgående efter förlossningen. De allra flesta känner instinktivt att detta är fel. Därför försöker många, både forskare och enskilda lantbrukare, att hitta nya vägar. Många lantbrukare har utvecklat sina egna system för att hålla ko och kalv tillsammans under en längre tid efter födelsen. Det ger kalven en bättre start i livet samt ökar välbefinnandet hos både ko och kalv. Men samtidigt dyker det upp ett nytt problem; en senare separation, när ko och kalv byggt en nära relation, blir mer känslosam. 18 19
Det finns ett samspel mellan människa och djur. Vi har ömsesidigt behov och nytta av varandra. Samspel
Vilka regler vi än inför, hur bra vi än bygger djurstallar, hur bra foder vi än har, det viktigaste är ändå samspelet mellan skötaren och djuren. Skötaren måste ha kunskap, känna för sina djur och ha ett gott djuröga för att hålla friska och välmående djur. Engagemang och ett gott djuröga får man genom att umgås med och lära känna djuren när de är friska. Att tidigt lägga märke till de säkra tecken när ett djur inte mår bra; djur som inte vill äta, krokig rygg, problem med att resa eller lägga sig. När vi skapar bättre miljöer för våra djur, när vi inför lösdrift och har fler djur tillsammans, ställs större krav på djurskötaren. Det är viktigt att kunna se de enskilda djuren även i stora besättningar. Det krävs ännu mer av djuröga från den som har ansvaret för en stor grupp djur. Det finns idag många djurhälsoprogram och en omfattande rådgivning för att föra ut ny kunskap och höja kompetensen. Det finns också en imponerande påhittighet hos många djurägare att lösa problem. Många har också kreativa idéer hur vi ska gå vidare. Vi ska fortsätta att utveckla samspelet mellan människa och djur. Till nytta både för människa och djur. När exempel på vanvård uppmärksammas finns det ofta en djurägare som mår dåligt i bakgrunden. Därför ska djurägare som hamnar i trångmål, som innebär risk för djuromsorgen, erbjudas hjälp och stöd. 22 23