STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 3 INNEHÅLL 1 Uppdrag, Syfte 5 2 Utförda undersökningar 5 2.1 Tidigare utförda undersökningar 5 2.2 Nu utförda undersökningar 5 3 Planerade byggnader 5 4 Befintliga förhållanden 6 5 Mark- och jordlagerförhållanden 6 5.1 Markförhållanden 6 5.2 Jordlagerförhållanden 6 5.3 Marksättningar och Stabilitet 8 6 Hydrogeologiska och miljötekniska förhållanden 8 6.1 Hydrogeologiska förhållanden 8 6.2 Miljötekniska förhållanden 8 7 Länshållning, omhändertagande av dagvatten 8 7.1 Länshållning 8 7.2 Omhändertagande av dagvatten 9 8 Radon 10 8.1 Utförda undersökningar 10 8.2 Resultat 10 8.3 Bedömning 11 8.4 Anvisningar från myndighet 11 8.5 Rekommendationer 11 9 Schakt och fyllning 11 10 Grundläggning 12 11 Kompletterande undersökningar 12
STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 5 1 Uppdrag, Syfte Cowi AB har på uppdrag av Stena Bygg AB utfört geoteknisk undersökning och utredning för uppförande av bostadshus vid Frimurarvägen i Bredäng. Syftet med undersökningen är att ta fram projekteringsförutsättningar avseende schakt och grundläggning. 2 Utförda undersökningar Resultatet av utförda geotekniska och miljötekniska undersökningar redovisas i separat handling Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geo) med Cowi uppdragsnummer A031699, daterad 2012-09-28. 2.1 Tidigare utförda undersökningar Tidigare geotekniska undersökningar har utförts av Geobyrån i Stockholm (GEOB) under hösten år 1989. Undersökningarna omfattade vikt- och slagsondering, samt störd jordprovtagning. Även ett litet område med berg i dagen finns markerat i ritning. 2.2 Nu utförda undersökningar De geotekniska undersökningarna har utförts i augusti 2012 av fältgeotekniker Robert Halvarsson och Anneli Karlsson med borrbandvagn Geotech 604D. Undersökningspunkterna är utsatta och inmätta av Niklas Lundqvist, Teodoliten AB. Koordinatsystem är Sweref 99 18 00 och höjdsystem är RH 00. Undersökningen omfattar viktsondering, jord-bergsondering, skruvprovtagning samt installation och avläsning av ett grundvattenrör. Totalt har sondering utförts i 22 punkter. Jord-bergsondering har utförts i samtliga 22 punkter och viktsondering har uförts i en punkt. Störd provtagning med skruvprovtagare har utförts i 7 punkter. Upptagna jordprov har analyserats vid geotekniskt laboratorium (Sweco Geolab) med avseende på jordart, materialtyp och tjälfarlighetsklass. Prov har undersökts från samtliga provtagningspunkter. Miljögeoteknisk analys har utförts av Sweco Geolab på prov från 6 punkter. 3 Planerade byggnader Utformning av planerade byggnader framgår av Situationsplan upprättad av Vera Arkitekter AB. Situationsplanen erhölls i digitalt format 2012-08-20.
6 STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN Bostadshus planeras i sex huskroppar. Fyra punkthus på den södra parkeringsytan, samt två lamellhus på den östra parkeringsytan längs Frimurarvägen. Höjdsättningen är inte känd. Enligt uppgifter från beställaren byggnaderna att anpassas till befintlig marknivå i största möjliga utsträckning. Det östligaste punkthuset kan ev. komma att utföras i souterräng och eventuellt även de två lamellhusen. 4 Befintliga förhållanden Området utgörs huvudsakligen av hårdgjorda parkeringsytor, vilka är asfaltbelagda. Den södra parkeringytan gränsar i söder och väster mot en slänt. I slänten växer lövträd och buskar.vid släntfoten söder om slänten (utanför aktuell fastighet) går en cykelväg. En planteringsyta finns inom den östra delen. Markförlagda ledningar förekommer inom området och en transformatorstation finns i direkt anslutning till det östligaste planerade punkthuset. 5 Mark- och jordlagerförhållanden 5.1 Markförhållanden Marknivån vid det södra parkeringsområdet varierar från ca +47,3 i den västra delen till ca +46,0 i den östra delen. Vid det norra parkeringsområdet varierar marknivån från ca +48,7 längst i norr till ca +47,3 i söder. Inom fastighetens sydöstra del fanns ett litet område berg-i-dagen karterat på planritning från tidigare undersökningar utförda av GEOB 1989. 5.2 Jordlagerförhållanden Inom hårdgjorda ytor finns fyllningsjord ner till mellan ca 1 och som mest ca 3 meters djup. Enstaka block har även noterats i fyllningen. Under fyllningsjorden finns friktionsjord på berg. Bergets nivå har kontrollerats i samtliga nu utförda undersökningspunkter. Djupet till berg varierar från ca 1 m till ca 5,2 m i undersökningspunkterna. Berg finns i dagen väster om undersökingsområdet och i den östliga delen i direkt anslutning till transformatorstationen. Vid laboratorieanalys av upptagna störda jordprov har materialtyp och tjälfarlighetsklass klassificerats enligt AnläggningsAMA 07. Enligt fältrapporten har fyllningens beskaffenhet gjort att kvalitativ provtagning med skruv mot djupet inte kunnat uppnås annat än i punkt 12CW16. Sammanfattningsvis består fyllningsjorden av lera, sand och grus med inslag av silt och asfaltrester.
STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 7 I punkt 12CW01, som ligger på gräsytan i områdets västligaste del har fyllningen analyserast ner till 1 m under markytan. Fyllningen utgörs i det översta lagret av sandig lera med gruskorn samt rotfilt. Det andra lagret av fyllning utgörs av grusig siltig sand med lerklumpar samt växtdelar och tillhör materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Bergnivån har tolkats på nivån ca +44,9 m vilket är ca 2 m under markytan. I punkt 12CW05, som ligger på den södra parkeringsytan, har jordprover analyserats från nivån 0,3-1 m under markytan. Fyllningen består av sandigt siltigt grus med asfaltrester, tillhörande materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Under fyllningen finns ett 3 m tjockt lager av friktionsmaterial. Bergytan är tolkad på nivån +43, ca 4,3 m under markytan. I punkt 12CW07, som ligger på den södra parkeringsytan, utgörs det översta lagret med fyllning av grusig siltig sand tillhörande materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Underliggande fyllning utgörs av sandig torrskorpelera och sedan sandig siltig lera med torrskorpekaraktär tillhörande materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Under leran finns siltig sand med lerklumpar tillhörande materialklass 3B och tjälfarlighetsklass 2. Berg har tolkats på nivån +43, vilket är ca 3.7 m under marknivån. I punkt 12CW11, som ligger på den södra parkeringsytan, utgörs de två översta lagrena fyllning av sandigt siltig grus, och sedan sandigt lerigt grus tillhörande materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Under fyllningen finns ett ca 2.5 m tjocklager friktionsmaterial ner till bergnivån. Berg har tolkats på nivån +41,2 vilket är ca 5 m under marknivån. I punkt 12CW13, som ligger på gräsytan mellan den norra och den södra parkeringsplatsen, utgörs det översta lagret fyllning av sandigt grus med lerklumpar samt växtdelar, och sedan grusig siltig sand ner till tolkad bergnivå. Fyllningen tillhör materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Berg har tolkats på nivån +44,3 vilket är ca 2 m under marknivån. I punkt 12CW16, som ligger på gräsytan mellan den norra och den södra parkeringsplatsen, är fyllningen 0.4 m tjock och består av siltigt sand tillhörande materialklass 4A och tjälfarlighetsklass 3. Fyllningen är underlagrad av grusig sand ner till berg som har tolkats på nivån +44, ca 3 m under markytan. Sanden tillhör materialklass 2 och tjälfarlighetsklass 1. I punkt 12CW19, som ligger i mitten av den norra parkeringsytan, är fyllningen 0.4 m tjock och består av sandigt siltigt grus med asfaltrester. Under fyllningen har lager av torrskorpelera konstaterats. Det översta lagret torrskorpelera med tunna siltskikt tillhör materialklass 3B och tjälfarlighetsklass 2. Det det undre lagret sandig siltig torrskorpelera tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4. Under trorrskorpeleran finns friktionsmaterial och nära bergytan har flera block konstaterats. Bergyta har tolkats på nivån +43,5, ca 5 m under markytan. Bergets kvalitet m m har inte undersökts på annat sätt än med jord-bergsondering.
8 STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 5.3 Marksättningar och Stabilitet Idag föreligger inga stabilitetsproblem i området. Lös lera har inte påträffats vid undersökningen. 6 Hydrogeologiska och miljötekniska förhållanden 6.1 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenmätning har utförts i ett nyinstallerat grundvattenrör. Röret är installerat med spetsen i friktionsjorden under fyllningen. Röret är funktionstestat. I röret 12CW14GV har grundvattennivån mätts vid ett tillfälle under september 2012. Röret var då torrt i botten på nivån +43,0, vilket motsvarar ca 3 m under markytan. 6.2 Miljötekniska förhållanden Miljögeoteknisk analys är utförd på 6 st störda jordprov i 6 st punkter. Använda analysmetoder vid miljöteknisk analys är: GC MS, ICP-OES, Uppslutning 7M HNO och Torrsubstans. Fyllningsjorden är delvis förorenad med alifatiska oljekolväten. I punkt 12CW05 har altfatiska oljekolväten C16-C35 noterats i en halt som överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärde känslig markanvändning (KM). I övriga analyser ligger halterna under riktvärdet för KM. Uppmätt halt alifater >C16-C35 är 390 mg/kg TS. Naturvårdsverkets riktvärde för alifater >C16-C35 ligger på 100 mg/kg TS. I punkt 12CW13 förekommer krom i en halt som ligger i nivå med NV:s riktvärde för KM. 7 Länshållning, omhändertagande av dagvatten 7.1 Länshållning I samband med schaktarbetena kan länshållning komma att behöva utföras på grund av tillrinnande ytvatten och nederbörd. Länshållningsvattnet kommer i så fall att behöva renas före utsläpp till dagvattenledningar. Länshållningsvatten kan eventuellt infiltreras i mark enligt nedan.
STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 9 7.2 Omhändertagande av dagvatten Omhändertagande av dagvatten innefattar takvatten och ytvatten från hårdgjorda ytor inom området. 7.2.1 Allmänt För att minimera belastningen av dagvatten från tomtmark på det kommunala ledningsnätet försöker man i möjligaste mån omhänderta dagvattnet inom tomtmarken. Detta åstadkoms bäst genom infiltration i marken genom anläggande av ett infiltrationsmagasin på lämplig plats där jordens beskaffenhet är sådan att infiltration är möjlig. Om dessa förutsättningar beträffande jordens beskaffenhet är små eller saknas helt kan man begränsa flödet till det allmänna nätet genom att anlägga ett fördröjningsmagasin. 7.2.2 Förutsättningar förinfiltration För att infiltration i jorden inom kvarteret ska vara möjlig erfordras jord inom ett lämpligt område med god vattengenomsläpplighet. Med beaktande av topografin inom området är en lämplig lokalisering av ett magasin inom planerad grönyta i områdets sydöstra del. Resultat från utförd geoteknisk undersökning visar i två provtagningspunkter att jorden utgörs av fyllning bestående av sandigt siltigt grus eller sandigt lerigt grus med en mäktighet av 2 3 m. Fyllningen underlagras av friktionsjord. Med ledning av dessa uppgifter kan man anta att förutsättningar för infiltration finns. För ett definitivt ställningstagande erfordras dock ytterligare undersökning med analys av jordens permeabilitet. 7.2.3 Anläggande av infiltrationsanläggning Om en utökad undersökning enligt ovan ger vid handen att infiltration av dagvatten är möjlig föreslås ett magasin lokaliseras inom planerad grönyta mellan två huskroppar i områdets sydöstra. För dimensionering av magasinets storlek har antagits en sammanlagd takyta av ca 2 500 m 2 och totalt ca 2 000 m 2 hårdgjord yta. Som dimensionerande regn används ett två-årsregn med 20 minuters varaktighet vilket ger ett magasin med nettovolymen ca 45 m 3. Vid utförande av magasin med sprängstensfyllning med ca 30% hålrumshalt fås ett magasin med bruttovolymen ca 150 m 3. Denna volym kan dock minskas i varierande grad beroende på jordens permeabilitet. Under den tid (20 min vid dimensionerande regn) vatten tillförs magasinet infiltreras även en viss volym vatten vilket påverkar magasinets erforderliga storlek. Från magasinet anordnas ett bräddavlopp med anslutning till det kommunala dagvattennätet.
10 STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 7.2.4 Anläggande av fördröjningsmagasin I det fall det skulle visa sig att jorden inte lämpar sig för infiltration inom valt läge, kan man anlägga ett fördröjningsmagasin på samma plats. Förutsättningarna för dimensionering av magasinets volym är desamma som för ett infiltrationsmagasin med undantag att ingen eller mycket ringa avbördning genom infiltration sker under den tid vatten tillförs från det dimensionerande regnet. Från magasinets botten anordnas ett utlopp med anslutning till det kommunala dagvattennätet. För att begränsa flödet utförs utloppsledningen med liten area. I detta fall beräknas erforderlig volym för magasinet enligt ovan för ett två-årsregn med 20 min varaktighet med reduktion för utflöde av vatten under den tid det dimensionerande regnet pågår. För att säkerställa att översvämning inte sker vid ett kraftigare regn förses magasinet med ett bräddavlopp som även det ansluts till det kommunala dagvattennätet. 8 Radon 8.1 Utförda undersökningar Fältundersökningen utfördes under september 2012 av Göran Bard. Vid mätningarna användes gammaspektrometer Exploranium GR 130 för att mäta gammastrålning och radiumhalt i mark samt momentan radongasmätare Markus 10 för att mäta radongashalten i mark. Mätningarna är huvudsakligen utförda i planerade huslägen. 8.2 Resultat De enskilda mätresultaten redovisas i MUR, bilaga 3. Mätpunkternas läge redovisas på planritning G101 (MUR). 8.2.1 Gammastrålning Gammastrålningen uppmättes till 0,05 0,11 µsv/h (mikrosievert per timme) med ett medelvärde på 0,09 µsv/h. 8.2.2 Radiumhalt Bestämning av radiumhalten utfördes i 16 punkter. Den uppmätta radiumhalten varierade mellan 18 och 51 Bq/kg (bequerel per kilo) med ett medelvärde på 39 Bq/kg. Variationen inom området är låg till måttlig. 8.2.3 Radongashalt Bestämning av radongashalten i mark utfördes i 5 punkter. Den uppmätta radongashalten varierade mellan 12 och 45 kbq/m³ (kilobequerel per kubikmeter) med ett medelvärde på 27 kbq/m³.
STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 11 Beräkning av förväntade radongashalter under husen görs även utifrån radiumhalt och jordlager. En sådan beräkning ger att radongashalten kan förväntas bli 20-50 kbq/m³ i jordluften. 8.3 Bedömning De utförda mätningarna visar att radongashalten samt radiuminnehållet i mark är normalt enligt gällande klassificering. Den uppmätta och den beräknade radongashalten är också normal. Klassificeringen är utförd enligt anvisningar i BFR:s rapport 85:1988, reviderad 1990. 8.4 Anvisningar från myndighet I Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar till och med BFS 2006:12 är angivet att byggnader och tillbyggnader ska uppföras så att radongashaltens årsmedelvärde inomhus inte överstiger 200 Bq/m³ (Becquerel per kubikmeter luft) och gammastrålningen inte överstiger 0.3 µsv/h (mikrosievert per timme) i rum där personer vistas mer än tillfälligt. Detta gäller både bostäder och arbetslokaler. Radonhalten i bostäder i de nordiska länderna är bland de högsta i världen. De nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna presenterade under september 2009 gemensamma rekommendationer för att sänka radonhalterna i bostäder. Det mest kostnadseffektiva sättet att på sikt säkra låga radonhalter i bostäder är att se till att radongashalten i alla nya byggnader är låg. Nya byggnader skall därför planeras och konstrueras på ett sådant sätt att radongashalterna blir så låga som rimligen är möjligt enligt nationella byggregler. Helst bör radongashalten sänkas till under 100 Bq/m3. 8.5 Rekommendationer Med hänsyn tagen till mätresultaten samt befintliga markförhållanden klassificeras mark som normalradonmark. Byggnader på normalradonmark skall utföras radonskyddande. Gammastrålningen inom området är låg. 9 Schakt och fyllning Höjdsättning för byggnader och mark är inte känd och nivåer för schakt och ev. fyllning kan därför inte anges här. Den genomförda undersökingen visar dock att jorden huvudsakligen består av fyllningsjord ovan naturligt lagrad friktionsjord. Jordschakt bedöms kunna utföras med släntlutning 1:1 ovan grundvattennivån. Bergschakt kan komma att bli aktuell för ledningar eller hissgrop inom den nordöstra delen där djupet till berg idag ligger kring 1 m.
12 STENA BYGG, TEMPELRIDDARORDEN 10 Grundläggning Utformning och nivåsättning för byggnaderna är avgörande för bestämning av lämpligt grundläggningssätt. Grundläggning med utbredda plattor på ny och kontrollerad packad fyllning av krossmaterial kan vara möjlig. Befintlig fyllningsjord bör tas bort i detta fall. Geoteknisk kategori är beroende av geoteknisk konstruktion och grundläggningssätt. Grundläggning med utbredda plattor på packad fyllning kan utföras i geoteknisk kategori GK2. Vid val av annan grundläggningsmetod skall ny bedömning göras beträffande geoteknisk kategori. Eventuell uppfyllning för gårdsmark kan utföras utan behov av markförstärkning. 11 Kompletterande undersökningar Undersökningen behöver kompletteras när uppgifter finns avseende höjdsättning och utformning av planerade byggnader och anläggningar. Kompletterande undersökningar behöver också utföras för infiltrationsanläggning när lämplig placering kan tas fram med hänsyn taget till byggnadernas utformning och höjdsättning. Solna 2012-10-01 COWI AB Geoteknik Michael Lindberg Michael Lindberg