Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande i Utvärderingsverkstan. Deltagandet där har varit en pådrivande kraft att arbeta vidare och inte tappa tråden. Vi vill även rikta ett speciellt tack till vår handledare Karin Josefsson som på ett engagerat och entusiastiskt sätt stöttat oss och gett oss uppslag och idéer i det fortsatta arbetet. Sammanfattning Syftet med vårt arbete och deltagande i Utvärderingsverkstan har varit att förbättra och omforma vårt utvärderingsarbete på Öppenvårdsgruppen. Öppenvårdsgruppen är en verksamhet inom Örebro kommun som vänder sig till personer med behov av stöd och behandling angående missbruk av alkohol, droger och spel. Uppföljningen görs 6 månader efter avslutad klientkontakt och har pågått kontinuerligt sedan ca 4 år tillbaka. En omarbetning och förbättring har dock ansetts som behövlig. Flera skäl har legat till grund för detta. Dels har det inte gått att få ut något bra avläsbart svar hur resultatet blivit för klienten. Svaren har mest gett en uppfattning om behandlingen. Dels har det tillkommit en arbetsgrupp som arbetar mer med stödjande insatser och som tidigare inte omfattades av uppföljning. Det arbete som genomförts under pågående utvärderingsverkstad har varit att utarbeta en ny uppföljningsblankett som mer avläser om målen uppnåtts under insatsen samt få en värdemätare på hur klienten uppfattar oss och vilken kvalitet vi har. Inledning Öppenvårdsgruppen (tidigare Behandlingsgruppen) är en resurs för vuxna angående behandling för missbruk av alkohol, droger och spel. Den tillhör Örebro kommuns socialtjänst och har varit verksam sedan 2004. Verksamheten består i dag av strukturerad behandling samt olika stödinsatser. Vid starten 2004 var det endast strukturerad behandling i poliklinisk form. Från och med januari 2009 genomfördes dock en sammanslagning med en grupp kallad Resursteamet, som arbetat mestadels med stödinsatser, och gemensamma namnet Öppenvårdsgruppen etablerades. Till nuvarande Öppenvårdsgruppen kommer personer som får bistånd från socialkontoret i form av öppenvård. I ett inledande skede utformas en genomförandeplan (bilaga 1) där det klargörs vad målet är och hur insatsen ska se ut. Tiden på insatsen har stor variation. Det kan vara korta behandlingsinsatser på ett antal veckor, men också stödinsatser pågående under flera år. Innehållet i insatsen kan handla om motivationsarbete, mer klar och tydlig behandling/förändring samt eftervård vid utsluss från behandlingshem. Arbetet sker både individuellt och i grupp. Under 2006 påbörjades ett arbete på dåvarande Behandlingsgruppen med att göra uppföljningar på de insatser som utförts. Två ur personalen fick ansvarat för att genomföra uppföljningarna. Upplägget var att i samband med att genomförandeplanen upprättades, tillfråga klienten om den godkände att en uppföljning fick göras 6 månader efter avslutad insats. Om detta accepterades tog någon av de uppföljningsansvariga kontakt med klienten efter denna tid och bokade en träff och ett antal frågor ställdes. Detta utifrån ett utarbetat frågeformulär (bilaga 2). 1
Till en början kompletterades detta även med att en ASI-uppföljning gjordes. ASI (Addiction Severity Index) är en strukturerad standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblematik. En tanke med ASI är att regelbundna uppföljningar ska göras för att se om behovssituationen förändras över tid. Det material som man får fram genom intervjuerna kan även inregistreras på en databas för att sedan bl.a. användas som ett underlag för att ta ut statistikuppgifter hur det går för klientgrupper i stort. Då ASI inte har kunnat genomföras i alla ärenden, samt att ingen har utsetts att ta ansvar för statistikuppgifterna, avslutades arbetet med att göra ASI-uppföljningar efter sex månader under 2009. Den senaste tiden har därför bara det utarbetade frågeformuläret använts. Över tid har tankar väckts att det kan finnas behov av att omforma och förbättra det uppföljningsformulär som används. Frågan blev även aktuell med hänseende att uppföljning skulle göras på alla ärenden på Öppenvårdsgruppen. Fram tills nu hade inte klienter som tagit del av gamla Resursteamets insatser följts upp. Syfte Syftet med arbetet har varit att arbeta fram en ny intervjuguide för uppföljningsarbetet. Målsättningen har varit att rikta mer fokus på att mäta resultat, samt att få tydligare feedback på bemötande och behandlingsinnehåll. Vi har strävat efter en mer avgränsad uppföljning, med tydligare frågor och svar som lättare går att sammanställa och redovisa. Metod Denna sammanställning ska försöka beskriva arbetet med att utforma en ny uppföljningsblankett, samt vilka utgångspunkter uppföljningen grundar sig på. För att börja med det sista. De uppföljningsfrågor som tidigare använts kan beskrivas som en semistrukturerad intervju. En färdigställd intervjuguide har använts. Vi har använt en guide till de klienter som genomgått behandling för missbruk/beroende och en annan för de som genomgått anhörigbehandling. Samma frågor har ställts till alla inom respektive klientgrupp. Frågorna har ställs i samma ordningsföljd men med möjlighet till följdfrågor. Svarsalternativen kan beskrivas som öppna. Frågorna har handlat om; bemötande, innehållet i behandlingen, resultat av behandlingen, saker som varit bra samt mindre bra och om det varit andra saker som påverkat resultatet i behandlingen. En summerande återkoppling har gjorts på slutet. Då intervjupersonen godkänt detta så har intervjuerna spelats in, för att sedan skrivas ned av intervjuaren. Vid sammanställning av svaren har resultatet blivit ett antal olika åsikter och upplevelser av behandlingsinsatsen. Åsikterna har reducerats till olika nyckelord, som vid sammanställningen grupperats i olika teman. Detta har sedan återrapporterats till personalgruppen. Som beskrivits ovan har vi sett behov av att titta över och omarbeta uppföljningsfrågorna. Detta då vi under arbetet med att genomföra intervjuerna och vid sammanställandet av dessa upptäckt en del svårigheter. När vi utarbetade vår intervjuguide från början var denna tänkt som ett komplement till en ASI-intervju. Då ASI-intervjun i hög grad fångar hur det sett ut senaste halvåret gällande intag av droger/alkohol, så valde vi att ha frågor som fokuserade mer på bemötande och klientens upplevelser snarare än resultatet. När vi inte längre hade med ASI-intervjun i uppföljningen, så saknades frågor som fångar hur det gått för klienten vad gäller drogfrihet/nykterhet/spelfrihet. 2
En annan utgångspunkt vid utformandet av de ursprungliga frågorna var att vi genom uppföljningarna ville synliggöra och formulera för oss själva hur vårt behandlingsinnehåll såg ut. Dessa frågor har visat sig väldigt svåra för klienterna att svara på, och har inte gett så mycket information. Vid mer eftertanke har vi förstått att detta var fel väg att gå, och att vi försökte fånga in allt för många olika aspekter med våra uppföljningar. Vi har också märkt att de uppföljningar vi genomfört har varit väldigt tidskrävande att sammanställa, och svåra att redovisa på ett tydligt och användbart sätt. En klient kan ha uttryckt både flera positiva och negativa uttalanden om insatsen, vilket gör det svårt att få ett mätvärde på hur många som tycker vad. Många positiva uttalanden kan tolkas som att många personer varit positiva, men det skulle då kunna vara så att det enbart är en person som uttalat samtliga dessa. Försök har gjorts att dela upp uttalanden på specifika personer, men det har varit ett mödosamt och tidskrävande arbete, som ändå inte blivit så tydligt i redovisningen. Ytterligare en anledning att omforma uppföljningsintervjun var den sammanslagning med två olika arbetsgrupper som skett. I och med sammanslagningen så breddades våra arbetsuppgifter till att avse både psykosocialt stöd och strukturerad behandling, och vi önskade kunna använda samma intervjufrågor oavsett insats. Så utifrån dessa erfarenheter och omständigheter bestämde vi oss för att omarbeta uppföljningsfrågorna. I ett första skede fördes en diskussion med arbetsledningen och kollegor angående vad vi ville förändra och vad som behövde beaktas. Då erbjudandet kom att delta i en Utvärderingsverkstad föll det sig naturligt att ansöka om deltagande där. Med ledning (handledning) och stöd från Utvärderingsverkstan har arbetet gått vidare i att arbeta fram ett nytt och mer användbart utvärderingsformulär. Frågan om tydliga mätvärden har varit central. Till viss del har det handlat om att kunna läsa av ett resultat av insatsen, om målen avseende drogfrihet/nykterhet/spelfrihet uppnåtts. Detta kan beskrivas som en mer målrelaterad utvärderingsmodell. I utvärderingen vill vi även ha fokus på hur klienten uppfattar vårt bemötande och den behandling som genomgåtts. Detta i syfte att vi ska bli bättre på det vi gör, samt att få en värdemätare på vår kvalitet. Målet har varit en mer avgränsad uppföljning, med tydligare frågor och svar som är möjliga att sammanställa och redovisa så enkelt och överskådligt som möjligt, samt att uppföljningen skall kunna tillämpas på hela arbetsgruppen. Resultat I den färdigställda utvärderingsblanketten (bilaga 3) går det nu att avläsa hur det gått för klienten, om målen uppnåtts. Det går även att få fram ett värde på hur klienten uppfattar oss avseende bemötande samt i vilken grad insatsen varit hjälpsam. Det finns även möjlighet att uttrycka åsikter om saker som klienten varit nöjd/missnöjd med eller saknat. Utvärderingsblanketten kommer att tillämpas på samtliga klienter som haft en kontakt på Öppenvårdsgruppen och där det formulerats en genomförandeplan. En förutsättning är också att klienten gett sitt medgivande till att delta i uppföljningen. Uppföljning kommer att erbjudas antingen som telefonintervju eller personlig kontakt. Som ett led i att göra en mer avgränsad uppföljning har vi valt bort anhöriggruppen, då det är väldigt svårt att omfatta två olika klientgrupper med helt olika mål i samma uppföljning. Vi har också parallellt med arbetet att formulera nya intervjufrågor utformat en ny avslutslapp (bilaga 4) som kan användas av hela arbetsgruppen och som är funktionell för oss i uppföljningsarbetet. Utifrån avslutslappen är vår intention att också kunna föra en del 3
statistik, t ex vad gäller totala antalet avslut och hur många av dessa som är aktuella för uppföljning. Diskussion Arbetet med att utforma utvärderingsblanketten har varit intressant och givande. Det har varit värdefullt att få synpunkter och råd av Utvärderingsverkstan under arbetets gång. När vi nu har börjat använda de nya utvärderingsfrågorna har det visat sig att olika delar fungerar olika bra. Den första delen som handlar om bemötande verkar så här långt fungera bra. Intervjupersonerna har inte haft några svårigheter att förstå eller svara på frågorna. En liten farhåga hos oss är dock att när vi ställer frågorna som vi gör i form av skalfrågor, så kanske inte personerna lyssnar så noga på vad frågan faktiskt gäller och överväger sitt svar. Det ligger i sakens natur att de klienter som kommer till uppföljning oftast är övervägande positivt inställda. De har ju fullföljt en behandling här, och därmed sannolikt tyckt att det varit givande, annars skulle de valt att avsluta. Detta ser vi som en stor brist i uppföljningsarbetet då det skulle vara värdefullt att också få ta del av synpunkter från dem som inte varit så nöjda. Totalt så är det ca en tredjedel av klienterna på öppenvårdsgruppen som är aktuella för uppföljning (har genomförandeplan och samtycker till uppföljning). Av dessa är det sedan ytterligare bortfall då en del väljer att inte delta när vi hör av oss efter sex månader, och en del lyckas vi aldrig komma i kontakt med. Ambitionen finns att på något sätt följa upp de klienter som aldrig påbörjar eller i ett tidigt skede avbryter sin behandling här, och tankar finns om att få till ett samarbete med studenter på universitetet för ett sådant arbete. Mittendelen av intervjun, den som handlar om resultat, har visat sig vara mer komplicerad än vad vi föreställt oss. Vad gäller spelmissbruk så förefaller det som att man kan ha sitt missbruk under kontroll, och anse sig uppnått målen, men samtidigt fortfarande spela lite grann, men kanske i andra former och i annan omfattning än tidigare. Vad gäller alkohol/narkotika så är sex månader ganska lång tid och missbruksmönstret kan hinna ändra sig. En person kan t ex återgå i missbruk direkt efter behandlingen, men efter några veckor bryta detta och sedan vara helt drogfri. Här tänker vi att det blir missvisande att redovisa detta som ej drogfri/ej nykter, och vi kommer därmed att jobba vidare med denna del av intervjun för att förhoppningsvis hitta en bra nivå på kategorierna. Den sista delen av intervjun som handlar om huruvida behandlingen varit hjälpsam, förefaller så här långt att fungera bra. Örebro 110316 Annika Rasmussen Göte Pettersson 4
5 Bilaga 1
Uppföljningsfrågor: Bilaga 2. Hur upplevde du din kontakt på Behandlingsgruppen? (bemötande, förhållningssätt, jmfrt med annat) Kan du beskriva innehållet i behandlingen? (konkret, vad jobbade ni med, fokus i samtalen) Har du haft användning av behandlingen? På vilket sätt i så fall? (vad gjorde skillnad, verktyg, lärde sig, kom på) Hur har det fungerat för dig med alkohol/narkotika/spel efter behandlingen? Finns det något som var speciellt bra i din kontakt med Behandlingsgruppen? I efterhand, är det något som du saknade i behandlingen? Finns det andra saker som hjälpt dig vara nykter/drogfri/spelfri? (självhjälp, aktiviteter, intressen, internet, nätverk) 6
Uppföljningsfrågor, Anhöriga: (Bilaga 2.) Hur upplevde du din kontakt på Behandlingsgruppen? (bemötande, förhållningssätt, jmfrt med annat) Kan du beskriva innehållet i kontakten med Behandlingsgruppen? (konkret, vad jobbade ni med, fokus i samtalen) Har du haft användning av den kontakten? På vilket sätt i så fall? (vad gjorde skillnad, verktyg, lärde sig, kom på) Finns det något som var speciellt bra i din kontakt med behandlingsgruppen? I efterhand, är det något som du saknade i behandlingen? Finns det andra saker som varit till hjälp för dig i din situation som anhörig? (självhjälp, aktiviteter, intressen, internet, nätverk) 7
Bilaga 3. Uppföljning 6 månader efter avslut: Intervju genomförd av Den intervjuades initialer Månad Kvinna Man... Bemötande: I vilken grad kände du: - Att du blev lyssnad på under behandlingen? Inte alls 1 2 3 4 5 I hög grad - Dig delaktig i behandlingen? Inte alls 1 2 3 4 5 I hög grad - Att du och din behandlare samarbetade för att förbättra din situation? Inte alls 1 2 3 4 5 I hög grad - Att din behandlare ansträngde sig för att förstå dig? Inte alls 1 2 3 4 5 I hög grad 8
Resultat: - Drogfri = 0 återfall - Mellanalternativ = Intagit drog/alkohol/spelat max 3 dagar i följd vid max 3 olika tillfällen - Ej drogfri = Återgått till missbruk Hur har det gått för dig efter behandlingen vad gäller: - Drogfrihet: Drogfri 3 tillfällen 3 dgr i följd Ej drogfri - Nykterhet: Nykter 3 tillfällen 3 dgr i följd Ej nykter - Spelfrihet: Spelfri 3 tillfällen 3 dgr i följd Ej spelfri 9
Hjälpsamt: I vilken grad bidrog stödet/behandlingen till drogfrihet? Inte alls 1 2 3 4 5 I hög grad Kan du berätta lite mer om vad som får dig att välja den siffran? Nöjd med: Saknade: Missnöjd med: 10
Avslutat ärende Bilaga 4. Namn: Senaste aktuella telefonnummer: Personnummer: Mailadress: Ärendet påbörjat datum: Grund-ASI Genomförandeplan upprättad Samtycker till uppföljning Samtycker inte Annat Kommer för problem med: Alkohol Narkotika Spel Anhörig Innehåll inom Öppenvårdsgruppen: Tjejgrupp Återfallspreventionsgrupp Regelbundna urinprover Akupunktur Enskilda samtal Psykoterapi Inriktning på uppdraget: Psykosocialt stöd Psykosocial behandling Kort sammanfattning av kontaktens innehåll (fokus i samtalen, tillvägagångssätt, metoder mm): Orsak till avslut: Ärende avslutat datum: Behandlare: 11