Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR Bachelor s Program 180 higher education credits H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01
1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet Kultur 180 högskolepoäng, är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet 2009-10-01. 2. Syfte Syftet med programmet Kultur är att ge studenten en kandidatexamen som inrymmer empiriska, teoretiska, metodologiska och praktiska kunskaper och färdigheter nödvändiga för anställningar och eget entreprenörskap relaterade till yrkesverksamhet där genus-, jämlikhets- och kulturell analyskompetens av samtid och historia efterfrågas. Konkreta yrkesområden för programstudenterna är konst- och kulturhistoriska museer, auktionsverk, anställning som utredare, utvärderare, ombud och granskare inom kommunala, regionala verksamheter samt på myndigheter. Andra relevanta möjligheter för anställning och eget entreprenörskap är som kulturkritiker, kulturjournalist, författare av utbildnings- och kursmaterial, tv-, film- och mediebolag och som arrangör av olika evenemang. Programmet ger också behörighet att söka till förberedande kurser för forskarutbildning på avancerad nivå på Institutionen för kulturvetenskaper. Utbildningens utgångspunkt är att det kulturella har avgörande betydelse för individers livsvillkor, samhälle och samhällsomvandlingar. Utbildningen innehåller en gemensam grund, genomgående och sammanhållande teman samt val av inriktning och färdighetskurser. Den gemensamma grundens samt temanas syfte är att ge redskap för ett analytiskt och granskande perspektiv på kultur, kulturella uttryck, kulturförmedling och samhälle, liksom av maktordnande konstruktioner som genus, klass, ålder, plats, religion/ideologi och etnicitet. Därtill ger programmet en fördjupad förståelse av kultur ur ett brukarperspektiv. Syftet med inriktningarna är att ge studenterna fördjupad kompetens i ett valt område. Studenten väljer också i relation till inriktningen relevanta färdighetskurser. Inriktning kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers ämnesutbud vilket är: barn- och ungdomskultur, etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier, konst- och bildvetenskap samt musikvetenskap. Institutionen för kulturvetenskaper erbjuder också inriktningen museer, vilken består i att ämnesstudierna kombineras med färdighetskurser med inriktning mot museum, samt praktik med museiinriktning. Inriktning kan även i samråd med programrådet väljas bland andra ämnen på humanistisk, samhällsvetenskaplig och konstnärlig fakultet. 3. Lärandemål 1. Kunskap och förståelse diskutera och förhålla sig självständigt till kulturvetenskapliga begrepp, metodologier och teoretiska perspektiv. relatera olika kulturbegrepp och kulturella uttrycksformer till kunskap om makt och samhällskritik. Sid 1
uppfylla samt förhålla sig självständigt till inriktningarnas respektive lärandemål. 2. Färdighet och förmåga kommunicera kulturvetenskapliga perspektiv muntligt och skriftligt, populärvetenskapligt såväl som akademiskt. kommunicera respektive inriktnings perspektiv muntligt och skriftligt, populärvetenskapligt såväl som akademiskt. verka som kulturförmedlare. grundläggande förvaltningskunskap alternativt entreprenörskap. grundläggande projektledarskap. beroende av val av inriktning; grundläggande beställarkunskap, utställarkunskap, pedagogiskt förhållningssätt och kännedom om och kunskap i konstnärliga och kulturella material och artefakter. 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. redogöra för och inta ett kritiskt förhållningssätt till kulturarv, kanon och kanonbildande processer samt granska rådande föreställningar om hur exempelvis det goda kulturutbudet utformas. uppmärksamma och utmana normer som återskapar hierarkiska, exkluderande och ojämlikhetsskapande principer i offentlig såväl som i privat verksamhet liksom i planeringsverksamhet. inta ett mångperspektivistiskt förhållningssätt vid analys och förståelse av kulturella uttryck och kulturformer. Sid 2
4. Uppläggning och studiegång Programmet Kultur förenar olika kultur- och samhällsgranskande perspektiv och teorier med valda inriktningar och konkreta färdighetskunskaper för ett framtida yrkesliv. Utbildningen ger kunskap om och förmåga att analysera olika kulturella uttrycksformer som film, musik, konst och bild samt normbildningsprocesser i såväl dessa kulturella uttrycksformer som i organisationer, offentliga verksamheter, media och näringsliv samt i människors vardagsliv. Fokus läggs på en historiskt och teoretiskt förankrad analys av människans livsvillkor och uttrycksformer i ett samtida såväl som historiskt samhälle. Målet är att ge en fördjupad förståelse för samtid och historia med perspektiv på demokrati och makt där exempelvis en kritisk analys av västerländsk bildningstradition och kanonbildning ingår som en naturlig del. Denna analys fokuserar såväl förändringar som konstanser i hur kultur artikuleras i form av representationer. Studenterna erbjuds rekommenderade studiegångar genom programmet. Termin 1 Den första terminen består av två för alla studenter gemensamma kurser: Att studera sin samtid (15hp) och Medier, konsumtion och identitet (15hp). Terminen syftar till att ge grundläggande analytiska och kritiska perspektiv samt metodologiska redskap som studenten ska ha med sig in i sina fortsatta studier. Medieteori och olika kultur- och normteoretiska perspektiv introduceras. De olika perspektiven och redskapen prövas i såväl skriftliga som praktiska moment. För studenter som väljer Kulturstudier som inriktning räknas basterminen som grundkurs (30hp). Termin 2 Den andra terminen inleds med den gemensamma kursen Kultur, demokrati och staden (15hp), som ger en introduktion till begreppen kultur, demokrati, urban utveckling och globalisering. Därefter läser studenterna två färdighetskurser à 7,5hp vardera. Färdighetskurserna utgörs av projektledarskap, förvaltningskunskap, entreprenörskap, populärvetenskapligt och akademiskt skrivande samt olika former av museikunskap såsom beställarkompetens och kännedom om och kunskap i konstnärliga och kulturella material och artefakter. För studenter som väljer Kulturstudier som inriktning räknas Kultur, demokrati och staden som del av fortsättningskursen. Andra halvan av termin 2 kan de studenter som valt Kulturstudier som inriktning välja mellan att antingen läsa färdighetskurserna eller läsa en teori- och metodkurs (7,5hp) följt av en uppsatskurs (7,5hp). Väljer man det senare läses färdighetskurserna termin 4. Termin 3 och 4 Termin 3-4 läser studenten inriktning (60hp). Studenter med Kulturstudier som inriktning läser tillval (45hp). Innan termin 4:s slut och för att studenten ska erhålla behörighet till examensåret ska studenterna under termin 2 till och med 4 ha läst 60 hp i sina respektive inriktningar samt 30 hp i övriga kurser. Minst 15 hp av de senare ska vara från färdighetskurser. Inriktningar och tillval kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers ämnesutbud vilket är: barn- och ungdomskultur, etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier, konst- och bildvetenskap samt musikvetenskap. Institutionen för kulturvetenskaper erbjuder också inriktningen museer, vilken består i att ämnesstudierna kombineras med färdighetskurser med inriktning mot museum, samt praktik med museiinriktning. Inriktning kan även i samråd med programrådet väljas bland andra ämnen på humanistisk, samhällsvetenskaplig och konstnärlig fakultet. Inriktningen läses tillsammans med respektive ämnes övriga studenter i det ordinarie kursutbudet på grundnivå. Studenterna på Kultur återkopplar till programmet genom en serie Sid 3
examinerande programkonferenser. Dessa konferenser innebär ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan studenternas olika ämnesinriktningar, som återkopplar till första årets analys och metod. Termin 5-6 Terminerna 5 och 6 består av uppgifter relaterade till examensarbetet. Studenten läser en metodkurs (7,5 hp), en litteraturkurs med anknytning till inriktningen och examensarbetet (7,5hp), en färdighetskurs (7,5hp) samt gör kulturpraktik (15hp) och ett examensarbete/uppsats relaterat till praktikerfarenheten (15 hp). Kulturpraktiken och examenskursen kan läsas parallellt. Studenten kan också utföra ett uppsatsarbete på 15 hp oberoende av praktiken, som då avrapporteras separat. Året avslutas med en utåtriktad men samtidigt syntetiserande kurs (7,5 hp) då programstudenterna ska omvandla och presentera sina examensarbeten i form av konferenspapers, utställningar, debattartiklar etc. 5. Behörighet för antagning Grundläggande behörighet 6. Examen Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen Filosofie kandidat med huvudområdet Kulturvetenskap. 7. Övrigt Utbildningsplanen ska börja gälla från och med höstterminen 2010. Vissa kursmoment, som exempelvis fältarbetskurser, kan komma att förläggas utanför Göteborg. Varje kurs, samt programmet i sin helhet, kommer att utvärderas muntligt och skriftligt. Resultaten kommer att återknytas till studenterna. För undervisnings- och examinationsformer se respektiver kursers kursplaner. Sid 4