Befolkningsstatistiken

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1917. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-1917

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1917 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1922 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 212888

Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 2* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 10* C) Giftermål 22* D) Barnaföderskor 38* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 49* F) Födda barn 51* G) Döda 56* H) Nativitetsöverskott 66* I) Omflyttning 69* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren 1912 1917. Sammandrag för riket 1» 2. Folkmängden länsvis, år 1917 9» 3. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1917 10» 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med minst 30000 invånare, år 1917 12» 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med mindre än 30000 invånare, år 1917 17» 6. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1917 20» 7. Giftermål, länsvis, år 1917 23» 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder samt första gifte och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år 1917 24» 9. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1917 26» 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1917 28» 11. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1917 30» 12. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år 1917 32» 13. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år 1917 34» 14. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1917 37» 15. Äktenskapsskillnader, hemskillnader och genom skiljobrev upplösta trolovningar, år 1917 38» 16. Barnaföderskor, länsvis, år 1917 42» 17. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1917 44» 18. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1917 45» 19. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1917 46» 20. Fäder till under år 1917 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder 48» 21. Föräldrarna till under år 1917 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 49» 22. Fäder till under år 1917 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 50» 23. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1917 51» 24. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1917 54» 25. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, år 1917 56

IV Sid. Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1917 57» 27. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1917 58» 28. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1917 60» 29. Döda i varje månad, länsvis, år 1917 64» 30. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år 1917 66 Table des matières. Rapport au Roi. Pages Introduction 1* A) Population et accroissement de la population 2* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 10* C) Mariages 22* D) Femmes accouchées 38* E) Pères des enfants légitimes 49* F) Enfants nés 51* G) Mortalité 56* H) Excédent des naissances 66* I) Migration 69* Tableaux. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en 1912 1917. Résumé général 1» 2. Population par département, en 1917 9 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 3. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en 1917 10 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays; col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col. 13 16: Émigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des»introuvables» 2 ). Col. 17 19: Gain (+) ou perte (-) par migration. Col. 20 22: Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 4. Mouvement de la population dans chaque ville de 30000 habitants ou de plus, en 1917 12 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 3). Col. 25 36: Mariages contractés (voir tabl. 7). Col. 37 57: Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 8). Col. 58 78: Idem, femmes mariées (voir tabl. 8). Col. 79 107: Hommes mariés, classés par domicile et par profession (voir tabl. 12). Col. 108 119: mariages par mois. Col. 120: Divorces de fiancés. Col. 121: Divorces de mariés. Col. 122 157: Accouchées (voir tabl. 16 et 18). Col. 158 171: Pères des enfants légitimes nés en 1917 (voir tabl. 20). Col. 172 233: Naissances (voir tabl. 23 et 24). Col. 234 290: Décès (voir tabl. 26, 27 et 29). 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans ces tableaux, sont à traduire: Län Départements. Mankön (p. abréviat. M.) Sexe masculin. Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. Kvinnkön (» K.) Sexe féminin. Städer (» St.) Villes. Summa (» S:a) Total. Riket Royaume. Hela antalet Nombre total. Hela riket Royaume. Åldersår Age. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après deux ans; ces personnes sont nommées»obefintlige» (»introuvables»).

Pages Tabl. 5. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de 30000 habitants, en 1917 17 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 6. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en 1917 20 a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés: col. 8 10: nombre total. Col. 11 12: Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 7. Mariages contractés, par département, en 1917 23 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col. 14 16: Noces premières, secondes etc., du mari. Col. 17 19: Idem, de la femme.» 8. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en 1917 24 Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, hommes remariés. Col. 25 36: Idem, femmes entrées en premières noces. Col. 37 47: Idem, femmes remariées.» 9. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en 1917 26 Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 25: Idem, royaume.» 10. Mariages par âge des époux, en 1917 28 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 11. Mariages par âge et par état civil des époux, en 1917 30 Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées.» 12. Hommes mariés par profession et par département, en 1917 32 Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 16: Industrie. Col. 17 20: Commerce et transport. Col. 21 24: Administration publique et professions libérales. Col. 25 28: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe. Col. 29 31: Sans profession specifiée.» 13. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en 1917 34 Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.; II: Industrie; III: Commerce et transport; IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe; VI: Sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, remariés. 14. Mariages par mois, en 1917 37 15. Divorces et séparations, en 1917 38 Col. 1: Départements. Col. 2: Fiançailles dissoutes. Col. 3 6: Séparations de corps; col. 3: à la requête du mari; col. 4: à la requête de la femme; col. 5: à la requête de tous les deux; col. 6: nombre total. Col. 7 18: Divorces; col. 7: d'après la loi ancienne: col. 8: après séparation de corps; col. 9: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde: col. 10: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 11: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 12: bigamie ou adultère; col. 13: maladie vénérienne contagieuse; col. 14: voies de fait; col. 15: condamnation; col. 16: ivrognerie; col. 17: aliénation mentale; col. 18: nombre total. Col. 19 22: Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 23: Difference entre l'âge des époux. Col. 24 40: Age des époux. Col. 41: Professions des divorcés (pour les groupes principaux I VI voir tabl. 13). 16. Accouchées, par département, en 1917 42 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col. 11 26: Age des accouchées, en groupes de cinq ans. II 212888. Befolkningsrörelsen 1917. V

VI Pages Tabl. 17. Accouchées par âge en groupes d'un an, en 1917 44 Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 18. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en 1917 45 Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 19. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en 1917 46 Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col. 12 21: villes; col. 22 31: royaume.» 20. Pères des enfants légitimes nés en 1917, par âge 48 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 21. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1917, par combinaison d'âge 49 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 22. Pères des enfants légitimes nés en 1917, par profession 50 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 23. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1917 51 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col. 10 14: Enfants d'accouchements doubles. Col. 15 19: Enfants d'accouchements triples. Col. 20 29: Nés vivants; col. 20 22: légitimes; col. 23 25: illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col. 30 39: Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.» 24. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en 1917 54 Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col: 3: Mort-nés.» 25. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1917 56 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col. 10 12: Nombre total des naissances.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en 1917 57 Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un au; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col. 11 12: Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par âge et par départements, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en 1917 58 Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col. 23 26: Campagne; col. 23 24: enfants légitimes; col. 25 26: enfants illégitimes. Col. 27 30: Idem, villes. Col. 31 35: Idem, royaume.» 28. Décès par sexe, par âge et par état civil, en 1917 60 Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: ma ées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 26: Idem, royaume.» 29. Décès par mois, en 1917 64 Col. 1: Départements.» 30. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en 1917 66 Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu (1917) moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies. Résumé en français 70

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse angående befolkningsrörelsen år 1917. I likhet med föregående berättelser i ämnet grundar sig denna nästan ute- 1* 212888. Befolkningsrörelsen 1917.

2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. slutande på prästerskapets uppgifter. Med hänsyn till innehåll och uppställning överensstämmer den i det hela med de närmast föregående berättelserna, för åren 1911 1916. Följaktligen äro redogörelserna för folkmängden i administrativa områden, för ut- och invandring och för dödsorsaker uteslutna ur berättelsen och meddelas i särskilda sådana, vilka, med undantag av berättelsen om dödsorsakerna, redan utkommit av trycket. Angående dessa och. andra skiljaktigheter mellan de befolkningsstatistiska berättelserna fr. o. m. år 1911 å ena sidan och motsvarande publikationer t. o. m. år 1910 å den andra torde få hänvisas till årgången 1911. A) Folkmängd och folkökning. Såsom statistiska centralbyrån redan förut meddelat i sin under maj månad år 1918 offentliggjorda redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1917, uppgick rikets folkmängd vid sistnämnda tidpunkt till 5 800 847 personer. Tillväxten för året utgör 43 281 personer eller 7-5 2 / 00 av folkmängden vid årets ingång (5 757 566). Denna tillväxt framgår på följande sätt ur uppgifterna om befolkningsrörelsens särskilda faktorer, med utgång från nyss angivna folkmängd vid årets början. Under rubriken»annan vinst eller förlust» är här upptagen den skillnad, som framträder mellan folkmängden, å ena sidan sådan den erhålles ur prästerskapets summariska redogörelser, å andra sidan sådan den framgår genom riksfolkmängdens vid årets början ökande med antalet födda och immigranter och minskande med döda och emigranter, varvid även, såsom av översikten här ovan synes, hänsyn tagits till dem, som överförts från och till den s. k. boken över obefintliga. Den förra av nu nämnda folkmängdsberäkningar lämnar ett överskott över den senare av 1 762 män och 1 471 kvinnor. Differenserna äro ej att järn-

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. föra med motsvarande år 1916, då på grund av förbättrad kyrkobokföring (varom se berättelsen för nämnda år) rikets folkmängdssiffra höjdes med åtminstone 8 000 personer. Däremot äro nog sagda differenser större än vad i allmänhet var fallet under åren närmast före 1915, då skillnaderna stundom uppgingo endast till några hundra av båda könen sammanlagt. Detta förhållande giver stöd åt en förmodan, att de förbättringar i fråga om befolkningens bokföring, som 1915 års kyrkobokföringsförordning avsåg, ännu vid 1916 års slut ej voro fullt genomförda, utan först blevo det under år 1917. I sådant fall skulle den folkmängdstillväxt, som framgår av jämförelsen mellan 1916 och 1917 års officiella folkmängdssiffror, vara något större än den verkliga. Huru därmed än må förhålla sig, nödgas man i den följande framställningen röra sig med den officiella siffran för folkökningen. Om sagda folkökning för riket i dess helhet, vilken såsom nyss nämnts utgör 43 281 och som motsvarar 749 / medelfolkmängden, jämföres med 00 av tillväxten under de närmast föregående åren (tab. A å nästa sida), finner man, att den är något mindre än under 1916, då likväl, såsom ovan berörts, en ej oväsentlig del av den redovisade folkökningen endast var skenbar; däremot är den absolut taget större än under något annat år efter 1910 och relativt sett överlägsen tillväxten under alla år (med nyssnämnda undantag) efter 1912. Aret 1917 kännetecknas av ett giftermålstal (6 - is på varje tusental invånare), som är något högre än året förut och ej oväsentligt högre än medeltalet (5-98 /W) för de sista tio åren. Födelsetalet, som redan år 1910 nådde det hittills kända minimum i Sverige, har sedan dess oavbrutit sjunkit ytterligare, och 1917 års tal, 20'9i /oo, är det lägsta, som någonsin förekommit. I någon mån motväges födelsetalets nedgång därigenom, att även dödligheten minskats: dödstalet för året är 13-3 9 /oo. även det lägre än något hittills iakttaget; tioårsmedeltalet är 14o9 / 00 - Nativitetsöverskottet blir 7-5 2 %o, vilket får betraktas som ett mycket lågt tal. Den redovisade utvandringen (l-ii /oo) har varit mindre än under något av de föregående tio åren (i själva verket mindre än under något år efter 1864). Även invandringen (l - oi /oo) understiger det normala, men dock icke i samma grad som utvandringen, och nettoförlusten genom utvandring (O'io /<w) blir därför ovanligt liten. Såsom under senare år varit vanligt, har ur kyrkoböckerna avförts ett rätt stort antal s. k. obefintliga, år 1917 väl ej fullt så många som året förut men dock ej färre än 6 814. Förhållandet beror troligen delvis på den nya pensionsförsäkringslagstiftningen, enligt vilken kommunerna äro ansvariga för minimipensionsavgifternas gäldande. Beträffande olika landsdelar lämnas erforderliga data för bedömande av årets folkmängdsförändring i tab. B, sid. 6*. Folkmängden har ökats inom 24 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom ett län, nämligen Blekinge. Den största absoluta tillväxten kommer på Göteborgs och Bohus län med 5 561 personer, varefter följa Stockholms län med 4 481, Stockholms stad med 4 371 och Kopparbergs län med 3 742. Den relativa tillväxten har varit störst i Stockholms län med 19 - f>6 3*

Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren 1751 1917. 1 ) 4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1 ) Folkmängden för äldre tider ar här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg 1 Statistisk tid8kritt, häftet 129. Immigranternas antal är känt fr&n och med 1875 och för aren 1871 74 upptaget pa grund av uppskattning. För aren 1851 70 ingår därför hela (den uppgivna) utvandringen i kol. för»nettoutvandringen». I kol. för»annan vinst eller förlust» ing&r även till och frän boken över obefintliga överförda personer.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. promille av medelfolkmängden; närmast därintill komma Jämtlands län med 16-86, Kopparbergs län med 15-20, Göteborgs och Bohus län med 13-43, Västerbottens län med 13 - i8 och Södermanlands med 12-61 / uo - Först i sjunde rummet kommer Stockholms stad med 10-64 promille. I tretton län har tillväxten ställt sig gynnsammare, i återstående tolv län, huvudstaden däri inräknad, mindre gynnsamt än medeltalet för åren 1907 1916 utvisar. Vid 1917 års slut upptogo de särskilda länen nedanstående andelar av rikets hela folkmängd i %, under jämförelse med motsvarande tal för tjugo år tillbaka samt för år 1916: 5* Under de båda senaste årtiondena har alltså de fem norrländska länens andel av riksfolkmängden ökats från I631 till 17-35 %. De åtta län (Stockholms stad inberäknad), som av ålder sammanfattas under benämningen Svealand, hava likaledes gått framåt, från 0O71 till 31-98 %. De tolv södra länen återigen, eller Götaland, hava minskats i relativ betydelse; dera8 folkmängd, som för tjugo år sedan uppgick till 52-9 8 % av hela rikets, hade vid 1917 års slut gått ned till 50-6 7 %. Avses särskilt året 1917, befinnes Norrlands procentiska andel under årets lopp hava ökats endast från 17-33 % till 17-35 %; Svealands andel av folkmängden har ökats från 31-8 8 % till 31-9 8 %, medan Götalands fortfarande gått tillbaka, från 50-7 9 % till 50-6 7 % Proportionen mellan lands- och stadsbefolkningen har under år 1917 förändrats i samma riktning, som förut oavbrutit varit händelsen under mer än ett halvt århundrade. I % av rikets hela befolkning hava kommit på landsbygden och på städerna för de sistnämnda med särskiljande av huvudstaden vid slutet av vart och ett av efterföljande år: (Forts. å sid. 7*)

Tab. B. Folkökningen och dess faktorer inom länen år 1917, jämfört med talen för årtiondet 1907 1916. 1 ) 6* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. ') Av de i kolumnhuvudena använda beteckningarna avses med Omflyttningsresultat (omflyttning) skillnaden mellan inflyttning och utflyttning. Imikes omflyttning betecknar denna skillnad för såvitt avses endast flyttningen inom landet. Utrikes omflyttning: resultatet av folkbytet med främmande länder. Med ökningstal, överskottstal, Omflyttningstal o. s. v. avses de relativa talen ärligen på tusen invånare av meddfolkmängden; överskottstalet avser överskottet av födda över avlidna på tusen invånare. 2 ) Den inrikes omflyttningen, vilken här även omfattar till och från boken över obefintliga överförda personer, borde naturligen för hela rikot utgöra + 0; att smärre differenser uppstå, beror på ofullkomligheter i kyrkobokföringen. 3 ) I kol. för folkökning eller -minskning för landsbygd och städer ingår även den ökning eller minskning, som beror pä områdearegleringar.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 7* Landsbygdens folkmängd har under år 1917 ökats från 4140 450 vid 1916 års slut till 4153 886, alltså med 13 436 personer eller med 3-2 5 promille, och städernas från 1 617 116 till 1 646 961, således med 29 845 personer eller 18-4 6 promille. Att landsbygdens folkökning ej varit större, beror till en del på de administrativa förändringar, som ägde rum med 1917 års ingång. Vid denna tidpunkt tillkommo nämligen två nya städer, Katrineholm (förut municipalsamhälle, med 6 615 inv.) och Sollefteå (förut köping, med 2 586 inv.), och samtidigt överflyttades en del (med 2 364 inv.) av Motala landskommun till Motala stad samt en del (med 162 inv.) av Skellefteå landskommun till Skellefteå stad. Räknas nu nämnda områden redan vid föregående årsskifte tillhöra städerna, så befinnes landsbygdens befolkning under år 1917 hava ökats med 25163 personer eller 6-09 promille, och städernas med 18 118 personer eller 11-12 promille. När man räknar på detta sätt, är således stadsbefolkningens tillväxt visserligen relativt starkare än landsbygdens, vilket för övrigt varje år brukar vara fallet, men absolut taget stannar den ett stycke efter landsbygdens. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december 1917. Vid 1918 års ingång ägde emellertid åtskilliga inkorporeringar rum; till Norrtälje överflyttades sålunda en del (med jämnt 700 inv.) av Frötuna socken, till Nyköping en del (med 133 inv.) av Helgona socken, till Trosa en del (med 9 inv.) av Trosa landskommun, till Norrköping hela S:t Johannes socken (3 027 inv.), till Söderköping en del (med 371 inv.) av Drothems socken, till Hälsingborg hela Raus socken (8 491 inv.) samt en del (med 397 inv.) av Hälsingborgs landskommun förutom ett för tillfället obebott område inom Allerums socken, till Göteborg en del (med 49 inv.) av örgryte socken, till Nora stad en del (med 86 inv.) av Nora landskommun, till Västerås stad de båda socknarna S:t Ilian (1 902 inv.) och Lundby (1160 inv.) i deras helhet, till Östersund en del (med 2 142 inv.) av Brunflo socken samt dessutom till Mariefred ett för tillfället obebott mindre område av Kärnbo socken och till Vänersborgs stad ett likaledes obebott område av Vassända-Naglums socken. Sammanlagda antalet invånare vid årsskiftet å de inkorporerade områdena utgjorde 18 467. På grund härav bör folkmängden vid 1918 års början upptagas till 4135 419 å landsbygden och 1665 428 i städerna. Folkmängden i var och en av rikets städer och köpingar framgår, vad de förra angår, av tab. 4 och 5 och i fråga om de senare av statistiska centralbyråns redogörelse för folkmängden inom administrativa områden. En klassifikation efter folkmängden av städer och köpingar utfaller som följer:

8* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Vid 1917 års slut ägde Sverige alltså 34 städer, som efter svenska förhållanden pläga räknas såsom större, eller ägande mer än tio tusen invånare vardera. Antalet har under året ökats med två, nämligen Kristinehamn och Luleå, varemot Visby icke kunnat hävda sin plats inom denna grupp. Sammanlagda folkmängden i dessa trettiofyra städer uppgick till 1 353 428 mot 1 339 530 året förut; tillväxten uppgår alltså till 13 898 personer eller 10.3 8 %<>. De mindre städernas folkmängd växte under samma tid från 277 586 till 293 533, således med 15 947 personer eller 57.4 5 /oo; större delen av denna tillväxt beror emellertid på de här ovan omnämnda administrativa förändringarna. Efterser man hur stor del de större städernas folkmängd utgör av hela rikets, befinnes densamma uppgå till över en femtedel (23.3 %). Av hela stadsbefolkningen utgör den över fyra femtedelar (82'2 %). Att Sveriges städer, relativt taget, i stor utsträckning deltaga uti den för vår tid utmärkande starka tillväxten av stadssamhällena, är välbekant och framgår även av följande tal. Folkmängden utgjorde vid 1917 års slut och 20 år förut i var och en av de städer, som numera räknas som större, samt i de övriga, tillsammantagna: 1) Utom Trollhättan. Med inräknande av den dåvarande landskommunen Trollhättans folkmängd skulle summan uppgå till 1 035 982.

Tab. C. Giftermål, födelser, dödsfall, emigration och immigration länsvis, år 1917, jämfört med årtiondet 1907 1916. 1 ) FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1) Gifternialstal. födelsetal o. 8. v. beteckna ärliga antalet giftermål, födelser o. s. v. pä tusen Invånare av medelfolkmangden. 9*

10* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Med inräknande av den tillväxt i folkmängd, som uppstått genom tillkomsten (vid 1916 års ingång) av den nya staden Trollhättan, har folkmängden i de större städerna under de tvenne årtiondena ökats från 866 076 till 1853 428 personer eller med 56 p 27 % samt den övriga stadsbefolkningen från 164 291 till 293 533 personer eller med 78-67 %. Att tillväxten varit relativt starkare för de mindre städerna, har sin grund i tillkomsten av ett flertal nya stadssamhällen. Vad särskilt år 1917 beträffar, har folkökningen i de större städerna i genomsnitt varit under vad den brukar vara. I ej färre än nio av dessa städer, nämligen Norrköping, Karlskrona, Uppsala, Lund, Sundsvall, Kristianstad, Ystad, Söderhamn och Trälleborg, förekommer, såsom tab. D närmare utvisar, folkminskning; och av de återstående är det endast ett fåtal, bland dem Göteborg, som kunna uppvisa normal folkmängdstillväxt eller därutöver. Bland de mindre, i tab. D ej specificerade städerna förete flera, såsom Katrineholm, Nässjö och Haparanda, en ganska betydande folkökning oavsett den folkmängdstillväxt, som genom inkorporering (se ovan) kommit ett par städer till del. Folkminskning har bland dessa mindre städer förekommit i sjutton, i allmänhet dock endast i ringa grad; i en stad (Marstrand) var folkmängden alldeles lika vid årets början och vid dess slut. Folkmängden i köpingarna utgjorde vid 1917 års början 68 629, oavsett folkmängden i en av de dittillsvarande köpingarna, Sollefteå (med 2 586 inv.), som vid denna tidpunkt blev stad. Vid årets slut hade folkmängden ökats till 71140, alltså med 2 511 personer eller 36-59 /oo. Vid en jämförelse i övrigt mellan folkmängdssiffroima för åren 1916 och 1917 (varom se statistiska centralbyråns redogörelser för folkmängden inom administrativa områden) finner man, att den folkökning, som år 1917 förekommit å landsbygden, till stor del är koncentrerad till de större städernas närmaste omgivningar samt till de trakter, vilka innesluta en omfattande industri, t. ex. mellersta Sveriges bergslager. Detta förhållande _ har redan ganska länge kännetecknat den svenska befolkningsrörelsen. Ar 1917 är skillnaden i detta hänsende mellan jordbruksbygder och industribygder snarast mindre utpräglad än vanligt; visserligen förete åtskilliga av de förra även detta år stillastående eller rent av folkminskning, men en ganska avsevärd folkökning förekommer dock även inom flera områden med föga utvecklad industri, och det såväl i rikets södra som i dess nordliga delar. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider förbättrats, såsom framgår av följande tal: (Forts, i sid. 12*)

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. D. Befolkningsrörelsen på 1000 inv. av medelfolkmängden å landsbygden och i städerna åren 1821 1917. 11* ^Trollhättan, Bom blev stad den 1 jan. 1916, omfattar itt större område än den forna landskommunen med samma namn, varför någon direkt jämförelse med uppgifter för tidigare är icke kan göras.

12* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. Mot 1000 män i hela riket svarade således vid årets början 1043 och vid dess slut 1 041 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Alltjämt är denna övertalighet mycket större i städerna än på landsbygden, varest den nu nästan försvunnit. Av de olika länen (varom se tab. 2) visa som vanligt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens samt jämväl Södermanlands, Västmanlands och Kopparbergs överskott av mankön. Avses endast landsbygden, är mankönet år 1917 övertaligt inom samtliga de fem norrländska länen ävensom inom Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Summan för dessa olika landsbygder visar år 1917 en folkmängd av mankön uppgående till 934 986 mot endast 913 833 kvinnor eller mot 1 000 män endast 977 kvinnor. Tager man Norrland och Dalarna såsom helhet (land och stad), visar sig även här mankönet övertaligt; hela folkmängden inom denna landsdel uppgår nämligen till 631 871 män och 622 667 kvinnor, d. v. s. 985 kvinnor mot 1 000 män. Tab. G (sid. 16*) innehåller jämväl relativa tal för proportionen mellan könen inom olika åldrar. Jämföras förhållandena i detta avseende vid 1917 års slut med talen för åren 1816 1900, finner man, att kvinnornas relativa antal inom alla åldrar numera är avsevärt lägre än förr. Att kvinnornas antal är jämförelsevis så lågt mot förr i vissa av de yngre åldrarna, beror särskilt därpå, att under flera av de senare åren med ringa emigration utvandringen varit större bland kvinnorna än bland männen. Proportionen mellan könen inom olika civilstånd är av intresse företrädesvis i fråga om de ogifta. Upplysningar härom meddelas, för så vitt de absoluta talen angår, i tab. 6. För vinnande av en sammanfattning har man brukat jämföra antalet ogifta män i åldern 20 50 år med antalet ogifta kvinnor i åldern 17 45 år. För senare tider utfaller en sådan jämförelse på följande sätt:

Tab. E. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1917. Absoluta tal. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. ') Folkmängden lör äldre tider är här upptagen 1 enlighet med beräkningarna av O. Sundbärg 1 Statistisk tidskrift, häftet 129. 13*

14* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. Ifall man vill strängt fasthålla den lagliga äktenskapsåldern såsom nedre gräns, bliva grupperna numera: för ogifta män 21 50 år, för ogifta kvinnor 18 45 år. Jämförelsetalen år 1917 skulle då bliva 489 682 män mot 582 176 kvinnor, vilket giver relationstalet 1189 kvinnor mot 1 000 män. Vilkendera av dessa avgränsningar man än väljer, så giva talen en annan föreställning om det kvinnliga överskottet än den vanliga jämförelsen mellan folkmängden av vartdera könet i dess helhet. Emellertid framgår av sammanställningen här ovan, att proportionen även i detta avseende förbättrats under de jämförelsevis emigrationsfria åren på senaste tiden. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid 1917 års utgång framgår av tab. 6. Fördelningen är, såsom vanligt för år då ej folkräkning hålles, beräknad, i huvudsak efter den metod som närmast finnes angiven i andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Såsom i 1911 års berättelse meddelades, hava dock numera beräkningarna kunnat förbättras genom utnyttjande av de nya uppgifter om från och till den s. k. boken över obefintliga överflyttade personer, som från och med sistnämnda år lämna» i de summariska folkmängdsredogörelserna. Enligt omnämnda beräkningar utgjorde åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid slutet av vart och ett av åren 1913 1917 ävensom tillväxten inom skilda åldrar under sistnämnda år: Tab. E lämnar tillfälle att utsträcka jämförelsen längre tillbaka i tiden. Vad särskilt angår år 1917, visar det sig, att folkmängden ökats inom var och en av de åldersklasser, som pläga kallas huvudgrupper, utom inom gruppen 0 5 år, inom vilken grupp nedgång i siffrorna nu yppat sig redan under en följd av år. I detta sammanhang må för övrigt erinras, att tillväxt eller minskning inom de olika åldersgrupperna endast i ringa mån är beroende av dödligheten, vilken i våra dagar sällan förändras mycket från det ena året till det andra. Huvudanledningen till ökning eller minskning inom varje ålder är talrikheten av den nya årsklass, som inträder i resp. åldersgrupp,

Tab. F. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1917. På 1000 inv. av hela folkmängden. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. ') Folkmängden för äldre tider är hiir upptagen t enlighet med beräkningarna I Statistisk tidskrift, hattet 129. 15*

16* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. jämförd med talrikheten av den årsklass, som utgår ur densamma för att inträda i närmast högre femårs- eller större grupp. När exempelvis gruppen O 5 år nu minskats, beror detta därpå, att antalet levande födda varit så lågt de senaste åren. Men en mycket betydelsefull omständighet är också utvandringen, vilken ju i övervägande grad drabbar vissa åldersgrupper och därjämte år från år företer stora växlingar. För vinnande av en noggrannare föreställning om befolkningens nuvarande fördelning efter ålder bör densamma jämföras med förhållandena under föregående tider och särskilt med tal, som så nära som möjligt utvisa den för vårt folk normala fördelningen. Såsom sådan har i föregående årgångar använts fördelningen i medeltal under den långa tidrymden 1751 1900. En jämförelse med dessa såsom normala begagnade tal meddelas i tab. Gr, medan tab. E och F visa, den förra i absoluta, den senare i relativa tal, folkmängdens fördelning efter ålder vid olika tidpunkter från 1750 fram till våra dagar. De mest betydelsefulla fakta, som härvid träda i dagen, äro senare tiders stora folkbrist inom såväl åldersgruppen 0 5 år som mittelåldern, mot å andra sidan, den stora övertaligheten i de högre åldrarna. Folkbristen inom åldern 15 50 år, räknad såsom helhet, nådde sin höjdpunkt 1893, då denna grupp nedsjunkit till att omfatta endast 462 / 00 av Tab. G. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, år 1917, jämfört med äldre tider. ') Om den relativa fördelningen av folkmängden efter ålder varit densamma som under perioden 1751 1900 (första sifferkol.).

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 17* rikets folkmängd, medan den i andra länder brukar utgöra (och fordomdags även i vårt land utgjorde) vid pass 500 /o - En så stor undertalighet för denna betydelsefulla folkgrupp är i vilket land som helst en utomordentligt sällsynt företeelse. Utan tvivel måste det betraktas såsom en stor fördel, att från och med 1894, efter utvandringens tillbakagång, en förbättring härutinnan hos oss nästan årligen givit sig tillkänna. Förbättringen har dock mestadels varit ganska långsam. Vid 1.917 års slut nådde åldern 15 50 till omkring 488 /o! i stället för det normala 500 /oo. I tab. Gr lämnas, såsom förut skett, en beräkning av, huru folkmängden i varje åldersklass skulle ställt sig, om fördelningen varit den under äldre tider vanliga, samt huru densamma i stället gestaltat sig i verkligheten. Upplöser man då den stora gruppen 15 50 år i iemårsgrupper, finner man, att vid 1917 års utgång brist förefanns inom varje femårsgrupp mellan 20 och 50 års ålder med undantag av femårsgruppen 20 25 år, vilken denna gång utvisar ett litet överskott. Sammanlagda bristen uti ifrågavarande åldrar utgjorde (efter frånräknande av överskott när sådant inom någon femårsgrupp förekommit) år 1917 och föregående år: Störst visade sig, som nämnt, bristen omkring mitten av 1890-talet. Sedermera hava förhållandena småningom förbättrats; för redogörelseåret särskilt är förbättringen ganska märkbar. Det andra stora faktum, som ovan omnämnts i fråga om den nuvarande åldersfördelningen, är överskottet i de högre åldrarna. Jämfört med vad under normala förhållanden borde vara händelsen har folkmängden i åldern över 65 år utvisat en övertalighet av: Denna företeelse har alltså snart sagt för varje år blivit alltmer utpräglad, och för närvarande har Sverige nära 155 000 flera åldringar än som normalt skulle vara händelsen. Även denna avvikelse är relativt så betydande, att något motstycke svårligen skall kunna uppvisas i något annat europeiskt land. Relativt sett ter sig överskottet, såsom en närmare undersökning ger vid handen, allt större och större ju högre upp man kommer i åldersserien. Betydelsen av den abnorma och särdeles ogynnsamma fördelningen efter ålder inom nutidens Sverige har ofta blivit framhållen i centralbyråns be- 2* 272S8S. Befolkningsrörehen 1917.

18* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER OCH CIVILSTÅND. Den yttersta orsaken till missförhållandet är naturligtvis emigra rättelser. tionen. c) Civilståndsfördelningen. Från och med 1891 hava beräkningar årligen utförts även angående fördelningen efter civilstånd, såväl för befolkningen i dess helhet som för varje särskilt åldersår. Helt naturligt kunna dessa beräkningar endast bliva approximativa. Närmare redogörelse för deras utförande är lämnad i folkräkningsberättel^en för år 1910, del 11. Från och med år 1911 hava dock beräkningarna kunnat göras något tillförlitligare, väsentligen genom användning av de uppgifter om efterlevande makes ålder, som numera finnas upptagna i utdragen ur dödböckerna. 1 tab. 6 av förevarande berättelse är resultatet infört för så vitt angår 1917 års folkmängd, medan i tab. H och. I å sid. 19* och 21* till jämförelse återgivits även några sammanfattande tal för närmast föregående och tidigare år. Enligt de sålunda lämnade data rörande civilståndsfördelningen har densamma vid slutet av vart och ett av åren 1913 1917 ävensom tillväxten under det sista av dem varit följande: Folkmängden har alltså år 1917 ökats inom alla ovan upptagna grupper utom för barn under femton är. Inom denna sistnämnda grupp har ökningen, som redan förut under en följd av år varit särdeles lag, numera rent av förbytts i en minskning, för år 1917 motsvarande O45 %. Den relativa talrikheten av varje grupp framgår av tab. H och I. Vad som här i första rummet tilldrager sig uppmärksamheten är det allt fortfarande mycket höga antalet vuxna ogifta (över 15 års ålder). Anledningarna härtill äro att söka dels i den låga giftermålsfrekvens, som sedan lång tid tillbaka varit rådande i vårt land, dels däri, att utvandringen, som företrädesvis bortför de ogifta, under senare år varit jämförelsevis ringa. Den del av folkmängden, som närmast är att sammanställa med de föddas antal, är gruppen av gifta kvinnor i åldern 15 4ö år. Från denna synpunkt förtjänar alltså sagda grupp en särskild uppmärksamhet. 1 medeltal för hela tidrymden 1751 1900 har densamma beräknats uppgå till 104 581 på varje million av folkmängden, och tab. I visar, att ännu sä sent som år 1860 siffran var 103 752. Men år 1917 ftmnos blott 90 700 gifta kvinnor i denna

Tab. H. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd, åren 1750 1917. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. ') Folkmängden för äldre tider är här upptagen 1 enlighet med beräkningarna av O. Sundhärg I Statistisk tidskrift, häftet 139. 19*

20* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH YRKE. ålder på varje million av folkmängden. På 5 800 847 inv. vid 1917 års slut borde enligt medelproportionen hava funnits 606 658 sådana kvinnor, men i verkligbeten tunn os endast 526 000. Ovanstående tal vittna tillräckligt om att, när antalet födda barn i våra dagar är så mycket lägre än i äldre tider, så ligger förklaringen härtill väl icke enbart men dock till stor del uti den betydande nedgången av giltermålsfrekvensen. Att antalet ingångna äktenskap så starkt minskats i Sverige, har dock ej på långt när medfört en lika stor omkastning av proportionen mellan gifta och ogifta, inom folkmängden. Orsaken härtill är naturligtvis emigrationen. Då företrädesvis de ogifta utvandrat, är det tydligt, att härigenom procenten av gifta kunde någorlunda hållas uppe bland de hemmavarande; i längden har det ju icke kunnat undvikas, att procenttalet sjunkit något. För närmare upplysningar härom hänvisas till tidigare årsredogörelser. Aret 1917, med dess jämförelsevis höga giftermålstal, har märkbart höjt proportionen av de gifta inom folkmängden. d) Yrkesfördelningen. Angående befolkningens yrkesfördelning föreligga direkta upplysningar endast vid folkräkningarna. Då det likväl är av intresse att hava åtminstone ungefärliga uppgifter därom även för andra år, brukar en sådan fördelning kalkyleras; angående metoden för beräkningen hänvisas till 1914 års berättelse. Såsom där framhållits, äro vanskligheterna vid en sådan uträkning för de år, då folkräkning ej äger rum, så pass stora, att det är rådligast att inskränka uppdelningen till de fyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar, Industri (inräkn. bergsbruk), Handel och samfärdsel samt Allmän tjänst och litterära och dyl. yrken. Angående befolkningens fördelning å dessa fyra huvudgrupper vid slutet av år 1917 hava beräkningarna givit följande resultat: I procent av hela folkmängden motsvara dessa tal:

Tab. I. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren 1750 1917. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. ') Folkmängden 1 desa helhet för Uldro tider är här upptagen 1 enlighet med approximativa korrigeringar, och folkmängden inom här upptagna grupper är f6ro Ar 1870 blott approximativ. a ) Ogifta, änkor och frånskilda. 21*

22* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKEN. GIFTERMÅL. Medelfolkmängden år 1917 skulle enligt samma beräkningar hava utgjort: Dessa tal äro i det följande använda vid beräkningen av frekvensen av giftermål och födelser inom de olika grupperna. Angående motsvarande frekvenssiffror för dödsfallen hänvisas till centralbyråns berättelse angående dödsorsakerna i riket. C) Giftermål. a) Antalet giftermål. Liksom i de närmast föregående berättelserna fr. o. m. år 1911 har även i denna, vid sidan av den sedvanliga räkningen av vigslarna efter lysningsorten, d. v. s. den kvinnliga kontrahentens kyrkobokföring.sort, jämväl verkställts en fördelning av de vigda männen efter deras hemort. Den förra fördelningen har sin grund i kyrkobokföringsförordningens bestämmelser angående rätt inskrivningsort för vigslarna, vilka bestämmelser i sin ordning betingats av allmän lags stadganden om lysning. Fördelningen efter männens hemort har det största intresset, då därmed sammanställes de vigda männens fördelning efter yrke. Uti centralbyråns berättelser har i tab. 8 och 12 ävensom i tab. 4 de vigda männens fördelning på län samt på landsbygd och städer skett efter deras egen kyrkobokföringsort, varemot i övriga för giftermålen redogörande tabeller, där jämväl hemorten beröres, d. v. s. tab. 7, 9 11 och 14, de kvinnliga kontrahenternas kyrkobokföringsort varit den bestämmande. En följd av nämnda anordning är, att i tab. 8 och 12 ävensom i tab. 13, den speciella yrkpstabellen för de vigda männen, kommit att ingå även de fall, då en i Sverige kyrkobokförd man utrikes gift sig med utländska, vilka fall i övriga tabeller här i fråga, liksom före år 1911 i alla dylika tabeller, lämnats utom räkningen. Antalet sådana fall uppgick år 1917 till endast 55, varmed sålunda slutsiffran i de tre förstnämnda tabellerna överstiger slutsiffran i de övriga tabellerna här i fråga. Hela antalet äktenskap, som under år 1917 ingingos av i vårt land kyrkobokförd man eller kvinna, uppgick till 35 579. 1 35 446 fall härav voro båda kontrahenterna här kyrkoskrivna, men i 78 fall endast den kvinnliga och i 55 fall, såsom redan nämnts, endast den manliga. 1 ) De i äktenskapet inträdda ') Av de 7rt utlänningar, som är 1917 gifte sig med kvinnor kyrkoskrivna i vårt land, voro 18 från Norge, 20 frän Danmark, 20 frän Finland, 5 från Tyskland, 11 från andra europeiska länder, ö från Förenta Staterna och 1 från Kanada. Av de ö."> utländskor, som gifte sig med svenskar, voro 21 från Norge,!) från Danmark, 11 från Finland,."> från Tyskland, 2 från England och 1 från Schweiz.

GIFTERMÅL. 23* fördelade sig efter hemort (inom Sverige kyrkobokföringsort) på landsbygd, städer och utlandet jämlikt tab. 8 sålunda: Såsom synes, bliva resultaten, vare sig man vid fördelningen av de ingångna giftermålen håller sig till mannens eller kvinnans hemort, föga skiljaktiga; och i allmänhet torde det, när man bortser från de sammanställningar, där mannens yrke tages med i räkningen, vara till fyllest, om man med avseende å giftermålens fördelning efter kontrahenternas hemort fäster sig endast vid kvinnans, såsom här i regeln skett. I den följande framställningen har man även, utom då motsatsen uttryckligen angives, av de ovannämnda 35 579 giftermålen tagit endast de 35 524 fall i betraktande, då här i landet kyrkobokförd kvinna under redogörelseåret ingått äktenskap, varemot de övriga 55 fallen, då svensk man gift sig utrikes med utländska, lämnas å sido; något som torde anses motiverat av såväl deras ringa antal som fördelen av att i framställningen slippa operera med två skilda slutsiffror på antalet ingångna giftermål, varjämte vunnits, att jämförligheten med äldre tider ej rubbats. Nyssnämnda 35 524 fall, sammanställda med redogörelseårets medelfolkmängd, utvisa en giftermålsfrekvens av 6-is på varje tusental invånare. En jämförelse med närmast föregående år utfaller sålunda: Redogörelseårets giftermålstal är, som redan blivit påpekat, högre än under de närmast föregående åren och överstiger ej oväsentligt tioårsmedeltalet. I förhållande till andra länders har Sveriges giftermålstal i senare tider varit särdeles lågt. För år 1917 torde en jämförelse i detta hänseende böra

24* GIFTERMÅL. inskränkas till de länder inom vår världsdel, vilka icke voro indragna i det stora kriget; i de krigförande länderna påverkades nämligen befolkningsrörelsen av världshändelserna i en helt annan grad än inom de neutrala. Med bifogande även av talen för de närmast föregående åren ter sig sammanställningen sålunda: T. allmänhet kännetecknas året 1917 av en höjning i giftermålstalet; särskilt i jämförelse med de första krigsåren är höjningen ganska märkbar. Fortfarande har vårt land, näst Schweiz, den lägsta giftermålsfrekvensen. Undersöker man giftermålstalen länsvis i vårt land, så visar det sig, att under år 1917 sexton län höjt sig över tioårsmedeltalet, i ett län, Norrbottens, sammanfalla årets tal och medeltalet, medan de återstående åtta. bland dem Stockholms stad, visa större eller mindre undermålighet. I flera av dessa län är dock, såsom tab. C utvisar, skillnaden mot medeltalet rätt obetydlig; skarpast framträder underlägsenheten i Kristianstads län, med 9 procent färre äktenskap än vanligt. Den gynnsammaste ställningen i förhållande till tioårsmedeltalet har Gottlands län. Stockholms stad företer efter vanligheten det i och för sig högsta giftermålstalet, nämligen 8-so pä tusen invånare, medan det lägsta talet (4-9 5 / o) förekommer i Hallands län. Efter vanligheten är giftermålstalet betydligt högre i städerna än å landsbygden, men överlägsenheten gent emot tioårsmedeltalet gör sig egentligen endast å landsbygden gällande. Vad särskilt beträffar de större städerna (tab. D, sid, 11*), så äro här årets giftermålstal i sjutton städer högre än årtiondets medeltal, i sexton däribland Stockholm ogynnsammare än vanligt; för Trollhättan kan någon jämförelse med föregående årtionde icke göras, men stadens giftermålssiffra är i och för sig låg. Bland de smärre städerna utmärka sig för hög giftermålsfrekvens Katrineholm, Nässjö, Alingsås, Falköping, Lidköping, Arvika, Umeå samt dessutom några helt små städer, varest de relativt höga talen givetvis kunna bero på tillfälligheter. En närmare föreställning om de ingångna äktenskapens relativa antal vinnes, om detsamma jämföres, ej såsom nyss med folkmängden i dess helhet (vilken jämförelse dock även är av betydelse från sin synpunkt), utan i stället med folkmängden av äktenskapslediga inom mittelåldrarna. I Sverige har denna jämförelse plägat ske med folkmängden av män i åldern 20 50 år och med kvinnor i åldern 20 45 år. Av särskild betydelse är här att utröna frekvensen av första giften, och bör denna naturligtvis jämföras med folkmängden av ogifta, män och kvinnor i sagda åldrar.