Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på olika religioner får du gärna kolla dokumentet Några att välja mellan 2016. Använd Harvard-systemet eller fotnoter för källor. 1. Beskriv deras grundtankar och kännetecken, både historiskt och nutid. 2. Beskriv deras likheter/skillnader när det gäller människosyn och gudsuppfattning, samt förhållningssätt till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. 3. Beskriv hur en persons identitet formas i respektive livsåskådning. 4. Beskriv hur de förhåller sig till vetenskap. 5. Svara på hur de förhåller sig till någon aktuell samhällsfråga (t ex flyktingkatastrofen) Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16
Exempel på hur du kan lägga upp dina svar: 1. Förgrundsgestalt/Ledare (Finns det någon upphovsperson ) Judendom Förgrundsgestalterna för judendomen är Abraham, Isak (Abrahams son) och Jakob som är patriarkerna (fader till en släkt). Abraham kom från en stad som heter Ur som ligger nära floden Eufrat vid persiska viken. Han flyttade via staden Haran i Kurdistan, som finns inte idag, eftersom det geografiska området är en del av Turkiet, Iran, Irak samt Syrien, efter att Gud slöt ett förbund med honom och visade honom till landet Kaanan, som är dagens Palestina. Gud såg Abraham som sin utvalda och försäkrade sig om att budskapet skulle leva vidare. Förbundet innebar att Abraham skulle bli fader till många och få landet om han gjorde som Gud sa. I denna stund hade Gud valt sitt folk och Abraham lydde honom och framstår nu som ett ideal i fråga om tro i judendomen. Gud uppmanade Abraham att omskära pojkar som ett tecken på förbundet. Abraham fick sonen Ismael som blev stamfar för de arabiska folken, medan Isak blev det för israeliterna. Den som trots allt har betytt mest för judendomen är Mose. Genom diverse utvecklingar hamnade Abrahams barnbarnsbarn i Egypten som arbetade som slavar i flera hundra år. Han ledde uttåget ut ur Egypten under dramatiska förhållanden under 1200-talet f kr. 1 Wicca Grundaren till Wicca heter Gerald Brosseau Gardner (1884-1964) och hade sina två stora intressen i antropologi och ockultism. Gerald hade bott i Asien och studerat magiska traditioner en större del av sitt liv. Wiccas skapelseberättelse började år 1949 då Gerald skildrade häxreligionen han påstods ha funnit i romanen High Magics Aid. 1954 skrev han boken Witchcraft Today där han skrev om en antropolog som råkat hitta en traditionell, hemlig hednisk religion. Religionen höll på att dö ut och Gerald gick ut officiellt i media oftare och oftare som häxa. Spridningen av Wicca påbörjades då han började initierade folk och nya coven, grupper, bildades. Andra personer som påstod sig hålla på med Wicca och häxkonst dök samtidigt upp. Jämförelse Förgrundgestaltaren för judendomen är Abraham, som Gud slöt ett förbund med. I Wicca är grundaren Gerald Brosseau Gardner som hade sina intressen i antropologi och ockultism. Jämförelsen med dessa två blir att man inte kan peka på att just Abraham har funnits, medan Gerald Brosseau Gardner är en fysisk person som man verkligen kan fastställa ha levt. Han har även skrivit böcker och gått ut i media, vilket är en till anledning till att personer kan peka på att han funnits. Man skulle kunna se både Abraham och Gerald som politiker som spred sina religioner/budskap vidare till befolkningen. De båda är också idealpersonifierade. 1 Litteratur: s. 47-48 och s. 52-54 i Religion och sammanhang, religionskunskap kurs A B. Författare: Börje Ring. Utgiven år 2007.
Vad vi jobbar mot i denna uppgift: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden Kunskapskrav: Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla
argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betygsguide: Så här bör du arbeta för att nå det betyg du satsar på Hur ska jag förhålla mig till fakta? Hur ska jag analysera och tolka företeelser? Översiktligt (E) Utförligt (C) Nyanserat (A) redovisa grundläggande fakta redovisa dina källor identifiera likheter och skillnader jämföra företeelser och visa hur de skiljer sig åt Du drar en slutsats utifrån en källa redovisa exakt, fyllig och innehållsrik fakta använd fakta för att förklara företeelser värdera dina källor Du förklarar likheter, skillnader och samband Du drar slutsatser och motiverar dem utifrån välgrundad fakta och tillförlitliga källor Du behandlar fakta ur olika perspektiv Du reflekterar över de källor du använder och argumenterar för din ståndpunkt Du använder flera olika perspektiv, modeller eller teorier när du drar dina slutsatser Du reflekterar över dina egna slutsatser och värderar dem Förklaring av viktiga ord: Fakta: Korrekt information. Företeelser: Sådant som händer i samhället, att människor gör som de gör. Perspektiv: Att se på något från ett visst håll, t.ex. etiskt perspektiv, genusperspektiv osv. Teori: En idé om hur något fungerar eller kan förklaras. Modell: En förenklad bild av hur världen ser ut, t.ex. en atom. Reflektion: Att redovisa tankar kring tillförlitligheten i ditt arbete. Samband: Att något leder till något annat eller att en sak påverkar en annan. Slutsats: Det du kommit fram till. Kom ihåg att dina tankar ska vara kopplade till de källor du använt.