2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner
Röster från Liv & Hälsa ung Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Det är bra att ni gör såna här enkäter. Hoppas ni kan hjälpa dom behövande. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Ni får fixa lite roligare frågor till nästa gång. Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. 2
Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 under veckorna 9-11 och omfattar cirka 10 000 elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna på skoltid, med en lärare närvarande. Efter ifyllandet lägger eleven enkäten i ett kuvert. Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Frågor ställs bland annat om: familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden kost, motion, sömn, alkohol och tobak fysisk och psykisk hälsa Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Svarsfrekvenser i Liv & Hälsa ung Södermanland 2004 2006 2008 2011 Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om hur de sörmländska ungdomarna själva upplever sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas av verksamheter i kommuner, landstinget, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer för planering, uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för barn och ungdomar. Detta är en kommunprofil Kommunprofilen är en redovisning av kommunens och länets resultat från Liv & Hälsa ung inom ett antal frågeområden för åren 2004, 2006, 2008 och 2011. Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten är uppdelade på flickor och pojkar och per årskurs. Kommunprofilen riktar sig till dig som: är politiker eller tjänsteman med ansvar för barn- och ungdomsfrågor inom ditt verksamhetsområde möter barn och unga vill följa hur barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ser ut och har utvecklats över tid i Södermanland och i dess kommuner Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland november 2011. 3
Barns och ungas hälsa och ohälsa Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra och de flesta barn som växer upp i Södermanland har en bra hälsa, gynnsamma livsvillkor och goda levnadsvanor. Den stora utmaningen när det gäller ungas hälsa är de skillnader som finns mellan olika grupper som till stor del beror på ojämlika uppväxtvillkor. Till exempel rapporterar unga som växer upp i ekonomisk utsatthet sämre hälsa, unga homo- bi- och transexuella rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa och det samma gäller för unga med funktionsnedsättning. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Trygga uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning. Detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Ohälsan kostar samhället mycket pengar medan tidiga och förebyggande insatser både är billigare och ökar förutsättningarna för att kunna förebygga ohälsa och undvika framtida marginalisering. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället 12-27 miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in (2010:16). Aktörer i Folkhälsoarbetet Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande, en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Att gå ur skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Det finns förstås en rad andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga, såsom förskola, elevhälsa, fritidsverksamheter, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv, och hälso- och sjukvården för att nämna några. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är viktigt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer. Brottsförebyggande, trygghetsskapande och arbete inom ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en viktig del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 4
Den generella basen goda uppväxtvillkor Några faktorer som är viktiga för att barn och unga ska utveckla en god hälsa är: föräldrar som kan ge trygghet och tillit ekonomisk trygghet i familjen inflytande och delaktighet en skola med hög trivsel där alla elever blir sedda en meningsfull fritid en god boendemiljö goda sociala nätverk hälsosamma levnadsvanor Folkhälsopolitisk rapport (Statens Folkhälsoinstitut 2010:16) framhåller att de viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Som komplement till generella insatser behöver också strategier och metoder finnas för förebyggande insatser där tidig upptäckt och riktat stöd till sårbara grupper eller individer är viktiga delar. De olika nivåer som finns för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet illustreras i pyramiden nedan. Basen är de hälsofrämjande insatserna som når alla och där det handlar om att stärka de skyddsfaktorer som finns i barn och ungas uppväxtmiljö. I den andra nivån återfinns det förebyggande arbetet som handlar om att försöka förhindra att ohälsa uppstår. Förebyggande arbete är oftast riktat mot vissa grupper i befolkningen och att minimera de riskfaktorer som gör att barn och unga hamnar i ohälsa eller i en marginaliserad situation. Den översta delen av pyramiden handlar framförallt om det mer individinriktade arbetet som ofta är av behandlande eller rehabiliterade karaktär. Alla tre nivåerna i pyramiden är viktiga och nödvändiga delar att ett framgångsrikt hälsoarbete. Inte minst är det viktigt att komma ihåg att det behövs ett bra samspel mellan de olika nivåerna. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är basen för en gynnsam utveckling för barn och ungas uppväxtvillkor generella insatser som når alla barn och unga. Ju mer som satsas på den generella basen desto fler skyddsfaktorer får vi som kan verka gynnsamt för alla. Inom ramen för de insatser som sker är det viktigt att dessa utformas på så sätt att de även når sårbara grupper. Framgångsrikt hälsoarbete Behandling, rehabilitering Förebyggande arbete tidig upptäckt och tidiga insatser Hälsofrämjande arbete, med generella insatser för alla 5
för s kommun På följande sidor redovisas resultat från Liv & Hälsa ung för åren 2004, 2006, 2008 och 2011. Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten redovisas oftast uppdelat på flickor och pojkar samt visar kommunens och länets värden för de olika årskurserna. Att tolka resultaten På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar. När det gäller att tolka resultaten på kommunnivå bör en viss försiktighet iakttas då det ibland handlar om mindre grupper av elever. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att dra slutsatser från enstaka frågor. Några frågor att fundera på när du läser tabellerna: Skiljer sig kommunen åt från länet? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vad kan eventuella skillnader bero på? Vad betyder resultaten för oss i vår kommun? Framträder ett mönster som gör att vi i vår kommun kan behöva arbeta särskilt med något område? Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. Tomma rutor innebär att frågorna inte ställdes det året. * OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 ** OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 och 2006 6
Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 7 Totalt 65 65 63 54 64 67 63 61 Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt 17 15 19 15 15 15 Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt 12 12 13 17 11 11 14 16 Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt 96 95 96 95 95 95 95 96 Trygghet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor 92 88 89 89 Pojkar 92 95 93 93 Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor 54 49 45 49 Pojkar 72 71 73 70 Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Flickor 85 84 90 81 83 84 83 84 Pojkar 89 87 93 83 83 87 87 85 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor 76 80 77 64 74 76 73 73 Pojkar 80 76 78 54 77 80 79 73 Andel elever som mobbats denna termin. Flickor 12 13 14 18 16 14 19 20 Pojkar 17 14 17 14 16 12 14 16 Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor 5 3 2 6 5 4 6 5 Pojkar 5 4 8 5 6 4 5 7 Andel elever som aldrig skolkar. Flickor 78 76 88 75 79 77 77 78 Pojkar 80 76 85 76 80 77 80 77 Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt 26 35 28 43 7
Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Årskurs 7 Flickor 58 59 65 54 64 62 59 50 Pojkar 65 51 59 54 64 60 54 51 Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor 91 87 85 85 Pojkar 92 96 92 93 Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor 4 2 2 4 4 4 Pojkar 2 5 4 4 4 4 Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor 93 98 94 91 93 93 Pojkar 80 80 88 83 82 83 Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Flickor 86 82 81 73 84 84 81 78 Pojkar 91 89 92 81 91 90 91 85 Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor 53 68 49 60 56 56 Pojkar 47 44 39 49 47 47 Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor 7 5 4 9 10 6 6 6 Pojkar 17 11 11 14 19 12 15 14 Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor 57 57 56 52 Pojkar 57 56 60 52 Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor 63 69 74 66 68 71 69 65 Pojkar 76 74 74 72 74 79 74 73 Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar) Flickor 63 46 50 53 31 37 Pojkar 71 41 49 55 35 34 Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor 92 91 90 87 89 90 Pojkar 92 91 94 90 91 91 Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor 7 15 8 14 Pojkar 6 8 9 11 8
Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 7 Flickor 2 3 2 1 2 3 2 2 Pojkar 0 1 0 0 2 1 2 2 Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor 0 1 0 0 0 0 1 0 Pojkar 2 2 0 1 3 2 1 1 Andel elever som druckit alkohol någon gång. Flickor 57 53 49 38 58 54 52 38 Pojkar 56 42 39 45 60 53 49 45 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor 95 89 94 94 Pojkar 97 92 96 91 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor 87 80 81 86 Pojkar 90 80 85 81 9
Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 7 Flickor 85 87 85 77 84 85 80 82 Pojkar 93 88 97 94 90 91 94 92 Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor 55 57 62 53 60 61 Pojkar 65 83 87 65 82 83 Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor 14 6 10 9 10 10 10 10 Pojkar 15 10 13 28 16 15 17 19 Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor 79 89 91 83 86 91 Pojkar 83 86 84 82 84 83 månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor 17 17 12 12 18 16 16 14 Pojkar 5 7 5 5 9 8 7 6 månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor 23 8 4 9 19 10 8 10 Pojkar 5 7 1 4 7 6 3 4 månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor 20 22 31 27 23 19 37 33 Pojkar 10 6 13 17 11 6 20 19 månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor 10 9 12 15 11 10 16 15 Pojkar 4 4 3 11 4 4 7 7 Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor 89 87 88 87 87 90 Pojkar 97 98 99 96 96 96 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor 86 84 85 83 86 84 83 86 Pojkar 91 91 94 90 89 91 90 90 10
Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 9 Totalt 63 65 60 60 64 65 60 60 Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt 11 21 15 11 17 13 Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt 8 11 13 16 11 11 12 16 Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt 92 92 93 92 91 92 94 92 Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor 95 93 92 91 Pojkar 92 94 93 92 Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor 61 57 56 56 Pojkar 82 80 81 81 Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor 64 52 59 57 Pojkar 51 62 52 56 Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor 24 29 31 34 Pojkar 32 34 33 38 Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor 34 35 33 40 Pojkar 14 13 17 17 11
Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 9 Flickor 68 77 72 83 71 74 76 78 Pojkar 71 72 82 79 76 75 80 79 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor 69 79 71 75 74 78 75 75 Pojkar 76 78 70 71 77 74 77 71 Andel elever som mobbats denna termin. Flickor 13 10 14 12 14 13 13 13 Pojkar 17 10 16 10 13 10 12 9 Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor 5 5 4 6 5 4 4 4 Pojkar 6 4 8 4 5 5 5 4 Andel elever som aldrig skolkar. Flickor 50 48 60 79 50 51 58 65 Pojkar 53 48 59 72 52 51 57 63 Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt 89 90 85 86 Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor 60 55 57 48 58 56 58 44 Pojkar 53 58 59 48 60 58 57 51 Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor 76 69 77 74 Pojkar 83 86 86 87 Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor 7 7 2 10 7 4 Pojkar 7 4 4 8 6 4 Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor 94 86 93 90 89 90 Pojkar 85 88 84 81 84 85 12
Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 9 Flickor 76 79 74 73 78 79 76 72 Pojkar 87 86 85 75 84 84 80 78 Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor 70 57 50 64 59 54 Pojkar 39 39 42 43 41 45 Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor 10 7 8 10 11 8 8 8 Pojkar 23 23 17 21 27 22 23 20 Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor 59 50 52 49 Pojkar 59 49 55 51 Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor 69 67 60 58 61 65 62 58 Pojkar 70 72 72 62 74 73 72 70 Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar.) Flickor 90 88 80 78 Pojkar 88 79 81 78 Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor 92 95 90 90 89 90 Pojkar 95 93 95 93 91 92 Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor 21 18 19 25 Pojkar 20 17 17 18 13
Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 9 Flickor 11 10 10 9 12 9 10 10 Pojkar 3 4 3 5 5 6 7 8 Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor 1 1 1 2 1 1 2 1 Pojkar 16 17 7 5 14 11 10 5 Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor 60 59 64 59 64 62 69 61 Pojkar 56 55 62 48 59 55 64 55 Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor 5 3 6 2 6 7 6 6 Pojkar 2 5 7 8 7 6 8 7 Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor 28 35 31 29 38 36 33 34 Pojkar 30 37 39 30 35 35 34 35 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor 89 88 88 88 Pojkar 89 80 87 83 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor 58 63 55 62 Pojkar 64 60 60 62 Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor 30 37 Pojkar 39 45 Brott Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor 63 74 72 82 60 64 66 69 Pojkar 61 62 67 60 50 53 57 59 Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor 85 91 88 88 84 85 83 85 Pojkar 67 63 73 71 65 65 66 70 14
Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 9 Flickor 77 80 76 76 76 76 75 77 Pojkar 88 85 90 86 86 85 89 89 Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor 45 54 44 48 52 51 Pojkar 55 78 78 57 75 76 Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor 6 15 11 18 10 11 12 11 Pojkar 21 18 19 21 19 19 21 22 Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor 88 88 84 81 88 90 Pojkar 79 83 79 77 82 83 Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor 41 42 41 39 39 39 40 36 Pojkar 29 37 34 35 32 31 39 37 Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor 42 63 46 45 58 53 Pojkar 14 25 21 17 25 19 månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor 30 27 20 22 27 26 22 22 Pojkar 8 8 4 6 9 8 7 7 månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor 20 15 10 9 22 17 13 13 Pojkar 7 6 4 4 7 7 5 5 månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor 54 46 57 53 48 49 60 59 Pojkar 22 28 32 28 21 21 35 30 månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor 26 18 32 26 24 22 32 31 Pojkar 7 7 16 11 9 7 14 13 Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor 87 84 89 86 85 88 Pojkar 94 94 95 94 93 95 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor 78 80 75 79 78 80 79 82 Pojkar 89 84 86 87 87 84 85 86 15
Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 2 Totalt 66 60 60 60 60 62 57 55 Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt 16 16 21 12 16 18 Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt 13 12 10 12 12 13 12 16 Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor 93 93 93 93 Pojkar 97 95 96 93 Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor 56 55 57 60 Pojkar 86 88 86 84 Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor 61 55 63 60 Pojkar 53 57 58 58 Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor 34 34 39 40 Pojkar 38 39 42 40 Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor 27 37 28 38 Pojkar 9 17 17 23 16
Skolan (visar skolkommun) Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 2 Flickor 74 70 81 86 76 77 83 82 Pojkar 78 73 80 86 81 80 84 84 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor 84 82 84 79 77 78 79 74 Pojkar 78 82 78 76 76 80 76 76 Andel elever som mobbats denna termin. Flickor 8 4 3 7 7 5 5 7 Pojkar 7 7 3 7 7 6 7 8 Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor 3 1 1 1 2 2 1 1 Pojkar 3 5 2 1 3 3 3 3 Andel elever som aldrig skolkar. Flickor 32 32 39 55 29 29 39 46 Pojkar 35 32 40 51 33 29 39 47 Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet. Totalt 22 15 32 34 Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor 63 60 55 56 52 50 56 47 Pojkar 68 57 66 49 59 57 58 48 Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor 64 81 72 72 Pojkar 77 84 82 81 Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor 24 13 7 26 9 9 Pojkar 19 7 10 20 8 10 Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor 89 88 89 91 91 91 Pojkar 86 90 87 86 88 85 17
Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 2 Flickor 85 73 78 79 81 79 76 73 Pojkar 89 83 80 75 81 77 74 71 Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor 71 63 51 69 62 56 Pojkar 39 42 38 49 43 42 Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor 8 4 8 9 10 9 8 10 Pojkar 19 25 18 19 28 26 21 22 Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor 55 53 50 44 Pojkar 43 43 49 44 Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor 63 65 67 68 52 59 59 58 Pojkar 66 72 69 72 63 70 67 65 Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor 95 91 92 90 88 88 Pojkar 96 96 94 92 91 90 Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor 17 26 25 29 Pojkar 22 25 29 32 18
Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 2 Flickor 9 11 15 15 15 13 13 16 Pojkar 5 6 5 13 8 7 8 13 Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor 1 4 3 1 2 3 1 1 Pojkar 32 28 19 13 26 25 16 14 Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor 84 81 86 74 86 85 86 82 Pojkar 85 85 87 85 86 84 86 83 Andel elever som åkt bil med någon förare som varit påverkad av alkohol/narkotika senaste 12 månaderna. Flickor 13 4 16 15 Pojkar 7 10 15 13 Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor 9 11 11 8 11 12 12 11 Pojkar 9 10 11 11 13 15 16 17 Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor 43 38 35 37 50 46 40 41 Pojkar 41 46 47 44 48 51 46 49 Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor 54 59 Pojkar 66 62 Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor 65 70 72 71 59 62 61 64 Pojkar 56 55 59 59 48 48 51 57 Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor 86 89 88 90 85 84 86 86 Pojkar 66 63 73 74 67 64 67 66 19
Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 2 Flickor 82 70 80 84 76 74 79 80 Pojkar 87 85 89 89 85 83 88 85 Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor 49 45 53 49 51 58 Pojkar 51 71 77 53 73 74 Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor 12 16 14 16 10 13 12 15 Pojkar 16 28 19 22 15 20 21 24 Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor 85 89 91 82 87 89 Pojkar 80 82 84 77 79 80 Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor 64 66 73 68 71 68 69 67 Pojkar 56 62 66 61 61 65 64 64 Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor 52 50 52 54 56 56 Pojkar 23 24 27 22 25 27 månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor 20 34 27 20 27 30 21 24 Pojkar 9 10 6 6 8 8 6 8 månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor 20 20 21 14 22 21 13 14 Pojkar 3 6 4 5 7 6 3 5 månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor 55 64 64 52 58 62 66 63 Pojkar 20 22 38 35 26 24 37 37 månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor 27 30 30 25 27 29 33 33 Pojkar 7 7 13 15 9 10 15 17 Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor 83 82 91 84 87 88 Pojkar 93 96 97 93 95 91 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor 78 78 71 80 80 75 78 79 Pojkar 81 78 78 84 82 83 81 78 20
Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland. Det kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! Kontaktuppgifter och mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på: www.landstingetsormland.se/lhu Folkhalsocentrum@dll.se FoU-centrum@dll.se