Historik och Framtid Christer Nilsson SLU, Alnarp Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning på knölen Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning i kupan
Det första försöket i Sverige... 6 Odlingssystemförsöket. Lönnstorp: Preparatval och användning i sockerbetor Vårraps (Oro) mot rapsbaggar i Staffanstorp 5 Ej läckagerisk Försöksplan: Obehandlat Metoxiklor 2,3 l/ha Fenitrotion, 1 l/ha Sumicidin,5 l/ha Ha- 4 3 2 1 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Konv mdt Läckagerisk 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Integr mdt Sumicidin 1 l/ha Skörd: + 22 % Bertil Christensson & Britt Åhman Alnarp Campus
14 Rapsbaggar 12 1 Foto: Bayer France Biologi & pop. dynamik Naturliga fiender Interaktion med rapsplantan Orsaker till skördeförluster Tröskelvärden Bekämpning Bekämpningsmedel Resistens Råfettskörd PR 8 6 4 2 175 kg råfett/ha för varje rapsbagge per planta,,5 1, 1,5 Rapsbaggar/planta u knoppstadier Lanna Hökatorp Ramstad Kölbäck Håkla 5 Sättuna 5 Lanna 5 Vinköl 5 Rapsbaggar på raps och rybsplantor under knoppstadierna vid olika grad av rybsinblandning, våroljeväxter 8-14 oc 12 Vårblommor Rapsbaggar/planta p 1 8 6 4 2 Rape Turnip rape 2 4 6 8 1 Vårrybsplantor/m2 Vårraps >14 oc Mognadsätande Pollenätande Höstraps
Normal Angripen Resistenstest i Östergötland 21-24. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Ej i fält Uppträder Allmän 21 22 23 24
MASTER Integrated pest MAnagement STrategies incorporating bio-control for European oilseed Rape pests (QLK5-CT-21-1447). Stekelparasitoider på skadedjur Ett integrerat odlingssystem MASTER partners Parasitsteklar på rapsens skadedjur Christer Nilsson & Britt Åhman fet nya för Sverige; siffror typisk % parasitering av larver)? få djur 2 Rapsjordloppa & Tersilochus microgaster Fyrtandad rapsvivel & Tersilochus obscurator 15 65 Blygrå rapsvivel & Trichomalus perfectus i u Rapsbagge & T. heterocerus, Phradis morionellus, P. interstitialis & Diospilus capito Skidgallmygga & Platygaster subuliformis
Parasitstekelägg i ett rapsbaggeägg Tersilochus larv
/ha.. 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2, Machinery Pesticides N Yield Kläckta skidgallmyggor/m Kläckning av skidgallmyggor 1993-1997 från fält med angrepp 1992 6 136 2352 1993 1994 5 1995 1996 1997 4 3 2, STNii STNie ICMie ICMi STNii STNie ICMie ICMie STNii STNie ICMie ICMie STNii STNie ICMie ICMie 1 Experiment 1 Experiment 2 Experiment 3 Experiment 4 Bjällösa Rävsjö Järngården Finketorp Rapsjordloppa: Skördeförluster, råfett/larv 1982 35 kg 1983 23 kg 1984: 114 kg 1991-1993: 252 kg Och däremellan administration, administration och ännu mer administration. Grundutbildning Doktorander Fakultetsstyrelse och institutionschef och ännu mer administration
Utformning av ett odlingssystem med högre miljövänlighet, lägre användning av externa produktionsmedel och bevarad lönsamhet: Odlingssystemförsök BLACK på Lönnstorp Växtföljdsomlopp I 1994-1999 Växtföljdsomlopp II 2-26 Helheten är större än summan av delarna Christer Nilsson SLU, Alnarp Aristoteles Analys och värdering Produkter och produktionsmedel kommer att ha andra ekonomiska värden i en värld där uthållighet är bestämmande Energi är en bra mätare i alla system Energitäckningsbidrag Energikostnader i olika alternativ Odlingssystem de idéer, föreställningar, traditioner, den kunskap som ligger till grund för utformningen av ett produktionssystem omfattar en hel gård, en hel växtföljd
Uthålliga odlingssystem Produktionsstruktur Kapital och investeringar Användning av icke förnyelsebara resurser Påverkan på omgivande miljöer Restenergi Utnyttjad energi (mänsklig metabolism) Matberedning & lagring Transport (inkl import) Råvaruproduktion Solenergi i råvaror Stödenergi Energikostnad Energivinst Odlingssystemförsök på Lönnstorp Start 1993 Platskaraktärisering 1992 6-årig växtföljd Försöksteknik: fortlöpande förändring för att nå uppställda mål. Storparceller, 1 & 3 ha Finansiering: SSJ, SLF, Skånska lantm., SLU Odlingssystem-försök, Alnarp facitförsöksrutor konventionellt integrerat
Facitförsök & skörderutor N N1 Obehandlat N2 N3 Fungicid Skörd 1 N4 Insekticid N5 Plansprutat N Fungicid Obehandlat Skörd 2 N1 N2 Plansprutat N3 Insekticid N4 Plansprutat Skörd 3 N Fungicid Skydd Obehandlat Ej herbicid år 1 Ej herbicid år 2 Insekticid Skörd 4 Växtföljd 24-26 Höstvete Ärt eller åkerböna + höstvete Höstvete (senap (integr.)/rajgräs(konv.) fånggröda) Sockerbetor Korn Höstraps (också EU-projekt) Reducerad jordbearbetning innebär att markens biologiska system ersätter plogen Mullsådd (i Tyskland Mulchsaat) innebär att jordbearbetningen reduceras till Stubbearbetning Grundläggande såbäddsberedning
Miljöeffekter Plöjt = 1 enl Tyska uppfattningar Erosion Mullhalt i markytan P- Förlust N- Förlust Avgaser Diesel förbr Biologisk mångfald 11 15 4 15 - - - - + + Skörd i integrerat led, % av konventionellt 14, Skörd, dt/ha 2-26, konventionellt 2 1, 12, 21 22 23 95, 1, 24 25 % 9, 85, Skörd, dt/ha 8, 6, 26 8, 75, Sugar beet Barley Winter rape Triticale Pea Winter wheat 1994 1995 1996 1997 1998 1999 4, 2,, Sockerbetor (socker) Maltkorn Höstraps (olja) Rågvete Foder höstvete fr 23 Ärt / Åkerböna Höstvete förfr H-vete Höstvete 3 år Höstvete förfr ärt
Rel skörd, integrerat, dt/ha 2-26 13 Rel körd, Integrerat; Konventionellt =1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sockerbetor (socker) Maltkorn Höstraps (olja) Rågvete Foder höstvete fr 23 Ärt / Åkerböna Höstvete förfr H-vete Höstvete 3 år Höstvete förfr ärt 2 21 22 23 24 25 26 kg socker / ha 12 Conv 11 Integr 1 9 8 7 6 5 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Hektardoser, odlingssystemförsök medeltal 1994-1999 Duvskador ger lägre skörd och snärjmåra i efterföljande grödor 3 2,5 Konv Integr Mellangröda 2 Hektardoser 1,5 1,5 Rågvete Ärt Höstvete Sockerbetor Korn Höstraps
En mångformig markyta ökar den ekologiska mångfalden 16 14 Förekomst av daggmaskar under hösten 1995-1999 A ntal / m 2 12 1 8 6 4 Conv Integr 2 Wrape Triticale Pea Wwheat Sbeet Barley I II III IV V VI ett möjligt odlingssystem för livsmedelsproduktion om oljan kostar $1 fatet Minimering av jordbearbetningen N-gödsel mycket dyrare Allmän kostnadsökning, även livsmedel Areal för energiproduktion pressar livsm. produktionen till hög effektivitet Press på fodersädsproduktionen Mjölkgårdar och hobbyhästar ger grovfodermarknad.en möjlig växtföljd för livsmedelsproduktion om oljan kostar $1 fatet Höstvete m insådd Klöver/gräs (foder) Höstraps Höstvete m senap som mellangröda Sockerbetor / Maltkorn / Grynkorn / Havre Åkerböna/ärt
Växjö möte, Skåneförsöken och Animaliebältet Etablering av höstraps Etablering av höstraps 16 25 14 12 2 Rothalsdiameter, 1 8 6 Råfettskörd 15 1 4 2 5 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Daggrader från sådd 2 4 6 8 1 12 14 Rothalsbredd, nov; < 5 plantor/m2
Tack Alla kollegor och goda vänner Alla ni som stöttat mig Alla ni som genom åren hållit diskussionen levande Alla ni som orkat lyssna Och alla ni som sagt emot