Sida 1 av 7 Antenner. Mobila GP-antenn (vertikaler) Beamar Wireantenn. Antennen är radions känselspröt mot etervågorna, den tar urskillningslöst emot alla elektromagnetiska signaler som når den. Det går att designa en antenn för att bli känsligare för ett visst frekvensområde. Detta gör man med antennens längd, du kan själv enkelt beräkna vilken längd antennen skall ha. Radiosignalerna färdas med en hastighet som motsvarar ljusets hastighet, 300.000m/s. Formeln lyder: 300/frekv. Exempel: du vill skapa en antenn maximerad för 6MHz, 300/6 = 50. Alltså skulle antennen bli 50 meter lång, men så enkelt är det inte för i antennlinan och matarledning går signalen lite långsammare, räkna med 0,95. Då blir det 50x0,95 = 47,5. För att få en dipol på denna frekvens dela man talet igen med 2, det blir 23,75 m. Alltså skulle en helvågsdipol på 6MHz bestå av en mittmatning med två ben på 23,75 m. Detta blir en stor och otymplig sak. Det är inte alla som har plats för detta så dela allt en gång till. Det ger två ben på vardera 11.875 m. Om du bara skall använda antennen till mottagning spelar det ingen praktisk roll om antennen är 11 eller 12 m / ben. Med en sådan här antenn kan du lyssna av hela kortvågsbandet, även mellanvåg fungerar. Lek med några exempel, se vad du får fram för värden för en antenn på 1,5-3 - 12-24 Mhz.? Formeln är: 300/frekv i MHz x 0,95=? Hoppsan, en kvartsvåg för 1,5 MHz blev visst 47,5 m, är siffran bekant? Byggmaterial till en sådan här antenn kan du enklast köpa på vilket varuhus som helst som säljer elmateriel, jag använder en kabel som heter FK 1,5 och finns i flera färger. Man kan även köpa den högtalarkabel med transparent isolering som finns färdig kapad i flera längder och med olika diametrar hos flera av de stora varuhusen. Den är mjuk och lätt att hantera. Jag kan rekommendera 4kvmm kabeln på 25m för fast monterade antenner. Kapa till den längd antennen skall ha, dela sedan de båda ledarna. Nu har du två exakt lika långa antennben. Materialval vid bygge av wireantenn. En sann amatör vill ha en effektiv och billig antenn, dessutom skall den vara hemgjord. Detta är bara förslag på materiel till antennbyggen. Till antennlinan kan man använda de flesta metalltrådar, t.ex. försvarets 1000dl eller högtalarledning av olika diametrar, men vanligast är nog den installationskabel som elektrikerna använder, kabeln finns överallt där installationsmaterial säljes. Vid portabelantenner räcker 0,75mm 2.. Medan man vid fasta monteringar kan välja en grövre dimension för större hållfasthet i tid och rum. Till isolatorer finns det flera bra modeller färdiga i marknaden, men du kan även använda spillmateriel av plast. T.ex. en gammal skärbräda i plast duger. Jag använder spillbitar av lexanplast som jag tiggt av glasmästaren. Tom. gamla isskrapor kan återanvändas. Som nedledning är det vanligt med den tunna RG 58 eller den kraftigare RG213, kallades förr RG8. Dessa ledningar är på 50 ohm. I bland skall det vara bandkabel på 300 eller 450 ohm, dessa får man idag köpa från radiofirmor som säljer amatörradio utrustning. Till hisslina/fästlina använder jag flagglina, den är stark och smidig. Denna typ av linor bör kollas åtminstone vart annat år avseende nötning och annat slitage. Gärna oftare.
Sida 2 av 7 OBS att tipsen ovan gäller för kortvågsantenner, ju högre upp i frekvens desto större krav på bl.a. nedledningar. Mina QRP/Portabel antenner för kortvåg bygger jag så lätta som möjligt, antennlinan 0,75mm 2 samt RG58 koax och BNC kontakter, ev. bandkabel har jag kvar en kabel som fanns på 1970 talet och användes till tv-antenner. Den är lätt och smidig men inte så tålig som de nuvarande svarta bandkablarna. Till vertikala kortvågsantenner se på annan plats. Trångt därhemma? Får inte eller kan inte sätta upp en antenn? Köp ett långt metspö av den billigare typen på ca 7 meters längd. Linda tråden runt spöet som en spole och vips så har du gjort dig en vertikal antenn som kan monteras på balkongen. Luta den lite utåt åt sidan så slipper grannarna sitta och stirra på det där konstiga metspöet som sticker upp. Skall du ansluta din antenn till en sändare så måste antennen vara väl anpassad till sändaren. Är den felanpassad får man stående vågor, det är effekt som studsar i antennen och reflekteras tillbaka genom matarledningen till slutsteget. Detta kan allvarligt skada slutsteget. Därav skall man alltid anpassa systemet med hjälp av en stående våg meter så den reflekterade signalen blir minsta möjliga. Detta kan göras med tillklippning av antennlängden så det blir bra mätvärden. Det går även att använda en antennanpassningsenhet, en antenntuner av något slag. Jag använder en helautomatisk som fungerar riktigt bra. (ICOM AH4). Den klarar av allt från elstängsel (AVSTÄNGDA) till små kabelsnuttar på några meter. På de lägre frekvenserna behöver "snutten" vara mer än 7 meter. Här ytterligare några modeller av horisontella wireantenner. ( Dipoler ) G5RV. WINDOM. G5RV är en antenn konstruerad av den engelska amatören Windom är en antenn som skiljer sig mycket från andra G5RV, därav namnet. dipol modeller genom att den är matad på en tredjedel av Detta är en antenn där man utnyttjar en del av nedledningen sin längd. Till denna antenn skall en balun användas, jag till den aktiva (strålande) delen. Den skall absolut inte ha använder en balun med omsättningstal 6:1. I vissa någon balun, möjligen kan man använda en enkel beskrivningar står det att det är balun på 4:1 men den skall strömbalun på koaxen. Avstämmningsenhet behövs. transformera ned 300 ohm till 50 ohm och det ger mig Så här gjorde jag min G5RV: värdet 6:1. Jag anskaffade ca 11 m 300 ohm bandkabel och minst 35m Denna antenn ger en fördel framför G5RV, nämligen att 0,75 elkabel, fk eller ek. Till detta tillsätter man några bitar den måste inte hissas lika högt eftersom matarledningen plexi eller plast, jag hade några småbitar lexanplast. Av inte behöver hänga lodrätt som bandkabel skall (bör). Dock dessa plastbitar gör man sig två ändisolatorer samt en blir windomantennen lite längre istället. mittisolator med infästning för bandkabeln dessutom Så här gjorde jag min windom: behövs en liten platta i andra änden av bandkabeln för en Jag letade fram en kabelbit på runt 35-40m, det blev en fk kontakt, jag satte dit en BNC kontakt. 1,5. ( 0,75 duger bra.) Jag hade några gamla isolatorer Mått: Antennelement 2*15,35m, 300 ohm bandkabel liggande samt köpte en balun på 6:1. (200W) Klipp till 10,6m, eller element på 2*16,8m och bandkabel 450 ohm längderna enligt angivna mått och fäst isolatorerna samt 10,56m, därefter RG58 koaxialkabel. Du måste inte balunen, vid balunen lödde jag på två kabelskor på använda kontakt i slutet av bandkabeln, det går bra att löda antenndelarna. Fäst först kabeldelarna i fästöronen på ihop bandkabel och koax om antennen skall sitta uppe hela balunen om det finns. Eller i en mittisolator som man sedan tiden. Täta skarven noga. Bandkabeln skall hänga så lodrätt hänger balunen i. Så enkelt var det, nu är antennen klar, det går att få den. skruva i koaxen i balunen och hissa upp konstruktionen och Min gode vän SM5LWX hade tidigare en vanlig dipol men provkör.
Sida 3 av 7 böt till G5RV på rekommendationer och se, han hade Skulle det nu vara så olyckligt att utrymmet inte räcker till tidigare en störningsnivå på 5-6 s enheter, nu med G5RV så kan man faktiskt låta ändarna hänga ned de sista har han blivit av med det mesta oftast inget störande brus, metrarna, dock inte närmare mark än fyra meter och inte så helt fel kan det inte vara om man har plats för denna typ med en vinkel över 90 grader. En liten vikt längst ut/ned av antenn. fixar vinkeln. antennen kan även monteras som inverted En enkel strömbalun gör du genom att linda 10-12 varv av vee. Dock ingen del lägre än fyra meter. rg58 i en ring med c:a 12 cm diameter om möjligt vid Mått: för 80-2 m banden, långa delen, 29,7m, korta anslutningen till bandkabeln. Linda ringen med vulktejp delen 14,85m balun 6:1 eller eltejp. Vid praktiska prov har det visat sig inte vara så För 160-6 m banden, långa delen 93,6m, korta delen kritiskt med hur bandkabeln lutar, bara den går nära 90 30,89m. Balun 6:1 grader från dipolens längdriktning. Den kan dock luta Om balunen har + märke eller röd punkt skall den anslutas ganska rejält i sidled. Även denna antenn kan hänga som till den långa delen. inverted vee. LYCKA TILL På min Citroën Berlingo 2006 års modell har jag flera antenner, bl.a. för HF av det Italienska märket Eco modell 66. Optimalt vore att placera antennen på taket, och så blev det. Eftersom det är en dieseldriven maskin så finns inga tändstörningar att bry sig om. Jag har kört lite med högsta effekt på 100w och ej märkt av att bilen reagerar på hf,en. Vore intressant att pröva på stormarknaden någon dag före en storhelg, hur många bilar kan jag öppna på ett CQ? tillstånd av SRS bilderna publicerade med Här ovan syns bild på foten och de olika spröten, på bilden syns grundsatsen, det finns även en kompletterings sats för de tre warc banden 12, 17 och 30m. Jag gillar foten därför att det är så lätt att montera bort sprötet när man lämnar bilen och slipper vandaliserad utrustning. Spröten är i glasfiber och är ca. 1,6m långa. Kontakt medföljer inte, så det behöver du komplettera med. Bilderna kommer från SRSAB, där du kan hitta fler förslag på mobilantenner. OBS, på Eco,s hemsida finns även spröt för 6m (50 MHz) hoppas SRS tar hem även detta. För 2m och 70cm banden har jag en duoantenn på magnetfot. Den är av märket Diamond NR770H. Här köpte jag magnetfot och spröt av olika fabrikat av ren snålhet (född smålänning). På kabeln till magnetfoten satt redan en PL259 påpassligt påmonterad. Så skall det vara. Det var absolut inga problem att trimma in spröten till HF antennen. De har en justerbar topp som räckte väl till och jag använde mig av SWR metern som finns i radion IC706MKIIG. NR770H mobilantenn 144/430MHz PL-kontakt, vikbar, stålspole, 200W, 3/5.5dB, 1.02m,
Sida 4 av 7 Vertikala antenner. Kallas även GP- antenner. En vertikal antenn är oftast en multiantenn, dvs. att den går på flera band. Det finns även GP-antenner som är tillverkade för ett band (monoantenn). Vissa gp-antenner kräver jordplan medan andra är tillverkade för att klara sig utan. Nedan får du se några exempel på olika Vertikaler. Bilden nedan visar det senaste inom vertikal antenner. Det är min nya HF antenn CHA250BX av märket Comet. Se skissen för data. Nedanstående antenn är en bra vertikal av äldre modell, en HF9V från Butternut Enklare kan det knappast bli, en radiator på 7,1 m och i botten en anpassnings spole. Den är mycket diskret trots sin längd. Jag har den även till BC lyssning. Monteringen var inga problem, en skruvmejsel och en skiftnyckel, insexnyckel medföljer. Bra och tydlig anvisning. Jag monterade ner min gamla rostiga 2m beam och satte upp denna på totalt tre timmar. Jag kör även 160m med denna med SWR på runt 1:2, alltså bättre än fabrikanten angett. Kanske beror detta på att staglinorna av metall ger ett extra jordplan. De är tre stycken på ca fem meter vardera. Jordplan skall i övrigt ej behövas. Som synes av denna SWR-kurva så fungerar denna antenn över hela HF-bandet och lite till. Vid mina mätningar gick det även att köra på 160m. Som synes denna ante mycket pin utanpå sprö (radiatorn) Denna ante går på de f amatörban dock ej 160 Den här lilla antennen har jag monterat på taket med 1,5
Sida 5 av 7 GP-3 Förstärkning VSWR 144MHz 4.5 dbi 1.5:1 eller mindre 430MHz 7.2 Max effekt Längd 200 watts 1.78 m Anslutning Konstruktion SO-239 Glasfiber meters maströr. Det är en liten och diskret antenn med minimala jordplansspröt 2-3 dm långa. Det här är den minsta i en serie på tre antenner. Den största är på 5,5 meter och en förstärkning på 8,5 db på 145 MHz. Den heter GP-9N. Den har även ett smalare strålningsdiagram. BEAMAR Är normalt vridbara antenner med riktverkan, finns för alla band även multibandsbeamar som jag tror är det vanligaste. Dessa går normalt på de högre banden som 20 meter och uppåt. Monobandsbeamar kan anses som lite effektivare då de inte behöver kompromissas för att få bra värden, högre förstärkning mm. En sorts multibandsbeam är den Logperiodiska (LP). Hur många har inte sett den stora antennen på taket till UD i Stockholm, en typisk logperiodisk beam. Denna antenntyp skiljer sig från den "vanliga" beamen på så sätt att den har täckning över ett helt frekvensspektra och inte bara vissa band. Ex. antennen på bilden till höger är en logperiodisk antenn med endast 6 element, den täcker mellan 13 och 30 MHz enl. fabrikanten Tennadyne. Den heter Tennadyne T6 vilket är den antenn jag nu monterat på taket till mitt QTH. Jag gjorde valet av denna antenn på grund av referenser från andra amatörer men även dess låga vikt och enkelheten då det inte
Sida 6 av 7 finns några spolar (traps) eller annat på spröten. En logperiodisk är inte riktigt som andra beamar, den har matningspunkten längst fram där även en strömbalun hänger, den har två bommar och spröten sitter varannan på övre och undre bommen. Se bilden. Den runda svarta cylindern som syns till vänster om spröten är en spole som tillhör min trebandsdipol (160-40 m ). Här är data på Tennadyne T6. Frekv.område 13-30 MHz Bomlängd 3,66m Förstärkning 5,1 Dbd SWR 2:1 nominellt Fram/back förhåll. 15-25 Db, övar med frekv. Vikt 12,3 Kg Längsta element 11,6 m Antal element 6 Adress till återförsäljaren i Sverige här Adress till tillverkaren här. Tennadyne rekommenderar en masthöjd på ca 12 meter för bästa förhållande åt antennen. Själv kör jag med 3 meter. Det funkar. På Tennadynes hemsida kan du även se jämförelser mellan olika antenner. På denna bild till
Sida 7 av 7 höger ser du från vänster min multivertikal Comet CHA 250 BX, en tycker jag riktigt bra vertikal, därefter kommer Tennadyne T6 beamen och sist en liten blindkäpp för 2m och 70 cm banden. Det går även att skönja delar av dipolen för 160-40 Om vertikalen kan även sägas att den går att köra även på 1,9 MHz, tillverkare 6m. De är väl försiktiga, på den lägre delen av 160m börjar swr stiga lite för m data här.