Arbetshälsa på arbetsplatsen

Arbetshälsa på arbetsplatsen handbok för främjande av hälsa, säkerhet och arbetsförmåga på små arbetsplatser Stöd för längre arbetskarriärer 2012 2014 -projekt Marja Heikkilä och Pirkko Mäkelä-Pusa Stiftelsen för Rehabilitering

Stiftelsen för Rehabilitering Social- och hälsovårdsministeriet Europeiska socialfonden 2014 ISBN 978-952-5961-25-6 ISBN 978-952-5961-26-3 (pdf) Grafisk design och layout: Marsa Pihlaja / Annexus Oy

Stöd för längre arbetskarriärer 2012 2014 -projekt Innehåll 4... Förord 6... Hur vara informerad om läget inom arbetshälsan på arbetsplatsen 8... Arbetarskyddssamarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna 10... Risker som anknyter till hälsa, säkerhet och arbetsförmåga 14... Riskhanteringen i små företag 16... Personalens situation 18... Hur förbereda sig inför riskfaktorer på arbetsplatsen 18... Hantering av personalrisker verksamhetsprogram för arbetarskyddet 20... Förebyggande åtgärder på arbetsplatsen 24... Företagshälsovårdens tjänster som en del av den förebyggande verksamheten 26... Hantering och uppföljning av arbetsförmågan, tidigt stöd samt uppföljning av sjukskrivningarna i samarbete med företagshälsovården 32... Hur möjliggöra deltagandet i arbetet när arbetsförmågan försämras 34... Företagshälsovårdens uppgifter grunden för företagshälsovårdssamarbetet 36... Företagshälsovårdens innehåll 38... Avslutningsvis 40... Källor 41... Lagarna bakom främjandet och upprätthållandet av arbetshälsan 42... Årsklockan och minneslista över punkter som antecknas i den

Förord Arbetshälsa kan definieras på många olika sätt. Enligt en definition avser arbetshälsa tryggt, sunt och produktivt arbete som yrkeskunniga arbetstagare och arbetsgemenskaper utför i en väl ledd organisation. Dessutom innebär arbetshälsa att arbetstagarna och arbetsgemenskaperna upplever sitt arbete som meningsfullt och givande och att det stödjer deras livskontroll. (Anttonen och Räsänen 2009.) En sund och trygg arbetsmiljö och god arbetsförmåga hos de anställda är utgångspunkter för högklassig verksamhet och god produktivitet på arbetsplatsen. Olycksfall, sjukskrivningar, arbetsrelaterade sjukdomsfall samt nedsatt arbetsförmåga och motivation medför alltid kostnader för arbetsgivaren. Arbetshälsa uppkommer inte av sig själv. Arbetsgivaren är skyldig att vara informerad om de metoder med vilka det är möjligt att främja hälsa, säkerhet och arbetsförmåga och förbereda sig på eventuella skadliga faktorer som hotar dem. Det är inte möjligt att utveckla förhållandena på arbetsplatsen utan att ledningen har en positiv attityd och deltar i verksamheten. Även om arbetsgivaren har ansvaret, bygger främjandet av arbetshälsan på arbetsplatsen på aktivt samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården. Företagshälsovården är en central samarbetspartner för arbetsplatsen när det gäller att utveckla arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga samt en trygg och sund arbetsmiljö. Denna handbok är avsedd för företagare, chefer på små arbetsplatser samt arbetsplatsernas samarbetspartner inom företagshälsovård. Syftet är att handboken ger information och kan användas som redskap för att utveckla arbetshälsan. Handboken betonar arbetsplatsens möjligheter, ansvar och skyldigheter samt praktiska åtgärder för att främja arbetshälsan. Handboken har producerats i projektet för stödet för längre arbetskarriärer (Työurien jatkamisen tuki, JAMIT) åren 2012 2014. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden och Socialoch hälsovårdsministeriet. Ett av projektets mål och syftet med denna handbok är att få arbetsplatserna att stöda arbetstagarnas arbetsförmåga genom att utveckla hälso- och säkerhetspraxis och arbetskulturen till ett enhetligt förfarande. I projektet JAMIT har gjorts praktiskt utvecklingsarbete på arbetsplatser inom metall- och vårdbranscherna. Enligt vår erfarenhet upplevs förhållandet mellan arbetstagarna och ledning på små arbetsplatser ofta som konfidentiella, och det finns inga olösta konflikter på arbetsplatserna. Denna uppfattning får stöd av arbetsmiljöbarometern av Rytkönen (2013). På små arbetsplatser kan det emellertid vara svårt att införa nya verksamhetssätt, eftersom man inte har mycket tid att fördjupa sig i dem. Fördelen med systematisk kartläggning av läget och planering är att det blir möjligt att förutse problem. Att förebygga problem är alltid billigare än att vidta 4

åtgärder först när skadan redan skett. Dels har arbetstagaren rätt till klara regler och förfaranden, dels möjliggör de en jämlik och rättvis behandling av arbetstagarna. Om chefen ochde anställda i arbetsgemenskapen har nära relationer, kan det vara svårare att ingripa i problem exempelvis om arbetsförmågan hos en arbetstagare försämras. I svåra situationer är det lättare för chefen att agera om arbetsplatsen har på förhand uppgjorda spelregler och förfaranden för dessa situationer. De erfarenheter som gjorts i projektets utvecklingsarbete som har påverkat handbokens innehåll. I handboken har samlats praktisk information för arbetsgivare och arbetsplatser om de ärenden som främjar arbetshälsan som ska beaktas och genomföras på arbetsplatsen. I handboken finns dessutom anvisningar och konkreta redskap som särskilt små arbetsplatser (under 50 anställda) kan använda för att få de grundläggande sakerna i ordning på arbetsplatsen. Målet är att arbetsplatsen utvecklar en gemensam syn på vilka resurser som behövs i arbetet, på de utmaningar som gäller i nuläget och de utmaningar som kan uppstå i framtiden, och vilka krav arbetet ställer på arbetstagarnas och chefernas arbetshälsa. I anslutning till utvecklingsarbetet lönar det sig att kartlägga eventuella program som främjar arbetshälsan som redan pågår på arbetsplatsen samt verksamhetssätt och planer exempelvis i anslutning till kvalitetsledningssystemet, arbetarsäkerheten och hälsan eller egenkontrollen. Avsikten är inte att arbetsplatsen utför överlappande uppgifter, utan uppgifterna kan införas i det befintliga systemet för hantering av arbetshälsan. I varje kapitel finns länkar och hänvisningar till källmaterial och kompletterande material för den som vill fördjupa sig i ämnet. Handboken har också getts ut på finska. Dessutom har kortfattade sammanfattningar av handboken uppgjorts på finska och svenska. Handböckerna och sammanfattningarna finns att läsa på webbadressen: kuntoutussaatio.fi/ jamit/materiaalit. I webbhandböckerna finns nedladdningsbara länkar till källmaterial och kompletterande material och till redskapen. Dessa material är i huvudsak avgiftsfria. Bland dessa material kan arbetsplatsen välja de som är ändamålsenliga och lämpliga för företagsverksamheten i fråga. För värdefulla kommentarer och utvecklingsförslag under beredningen av handboken tackar vi överläkaren, docent Jukka Uitti vid Arbetshälsoinstitutet, sakkunnigläkare Kari Harinki vid FFC, planerare, magistern i hälsovetenskaper Leila Koskela vid FPA, verkställande direktör, professor Veijo Notkola och utvecklingsdirektör, magistern i hälsovetenskaper Pauliina Juntunen vid Stiftelsen för rehabilitering, social- och hälsovårdsministeriets experter samt de serviceleverantörer inom företagshälsovård och arbetsplatser som medverkat i projektet. Läs mer om arbetshälsa: n Anttonen, Räsänen (2009): Työhyvinvointiuudistuksia ja hyviä käytäntöjä n Rytkönen (2013): Arbetsförhållandena i små företag är bra 5

Hur vara informerad om läget inom arbetshälsan på arbetsplatsen Principen om att vara informerad innebär att arbetsplatsen är informerad om personalens situation, personalens resurser, risker som gäller personalens arbetsförmåga och hälsa, den psykiska och fysiska belastning som arbetet orsakar och kostnaderna för bristande arbetsförmåga. Personalens läge beskrivs exempelvis av resurserna för arbetet, personalens arbetstillfredsställelse, personalomsättningen, personalens kunnande samt uppgifter om sjukskrivningar. Risker som anknyter till arbetsförmågan och hälsan samt den belastning som arbetet medför kan utredas genom riskbedömning som bygger på identifiering av risker. Lagen medför skyldigheter Arbetarskyddslagen (738/2002) gäller allt avlönat arbete. I denna lag a ges bestämmelser om både arbetsgivarens och arbetstagarnas skyldigheter och samarbete för att främja sunda arbetsförhållanden, säkerheten på arbetsplatsen och arbetshälsan. Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) avser att säkerställa att föreskrifterna om arbetarskyddet iakttas. I lagen definieras de ärenden som ska behandlas i samarbete på arbetsplatsen. Arbetsavtalslagen (55/2001) är en grundläggande lag för arbetslivet. I den ges också föreskrifter om arbetsgivarens skyldighet att främja en god och förtroendefull atmosfär på arbetsplatsen. En förutsättning för samarbete i arbetsgemenskapen och trivsel på arbetsplatsen är att de anställda behandlas jämlikt. Lagen om företagshälsovård (1383/2001) förutsätter att arbetsgivaren ordnar företagshälsovård för att förebygga hälsorisker till följd av arbetet och för att främja arbetstagarnas säkerhet, arbetsförmåga och hälsa. Arbetsgivaren ska sköta om att dessa lagar och de bestämmelser som getts med stöd av dem finns framlagda till påseende för arbetstagarna eller är fritt tillgängliga på arbetsplatsen. Samarbetet en resurs Målet med arbetarskyddet är att främja arbetshälsan på arbetsplatsen. Ledningen och personalen måste samarbete för att detta ska kunna uppnås. Det förutsätter att både arbetsgivaren och arbetstagarna engagerar sig för utvecklingsarbetet som utförs i samarbete. n n n Arbetsgivaren är skyldig att sköta om arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna de nödvändiga uppgifterna om faktorer som påverkar arbetsplatsens säkerhet och sundhet och andra arbetsomständigheter. Arbetsgivaren ska också sköta om att dessa ärenden behandlas på behörigt sätt mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller arbetstagarnas representant. Han ska främja sina relationer med arbetstagarna och relationerna mellan arbets- 6

tagarna. Arbetsgivaren ska också sköta om att arbetstagaren kan klara av att utföra sitt arbete även då företagets verksamhet eller arbetet ändras eller utvecklas. Arbetsgivaren ska sträva efter att främja arbetstagarens möjligheter att utvecklas i sin karriär. ARBETSGIVAREN SKA SKÖTA OM ARBETSTAGARNAS SÄKERHET OCH HÄLSA I ARBETET. n n n Arbetstagaren ska iaktta den ordning och omsorgsfullhet som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa samt de föreskrifter och anvisningar som arbetsgivaren utfärdar. Arbetstagaren ska sköta om sin egen och de arbetstagarnas säkerhet och hälsa och undvika trakasserier och annat osakligt bemötande av andra arbetstagare. Arbetsgivaren ska dessutom underrätta arbetsgivaren om observerade fel och brister som kan orsaka risk för olycksfall eller sjukdom på arbetsplatsen. Läs mer om chefsarbete och arbetshälsa: n Arbetshälsoinstitutet: Forumet för välbefinnande i arbetet - Gemensamma åtgärder n Finlands Näringsliv EK (2011): Johda työkykyä, pidennä työuria. EK:n työkykyjohtamisen malli n Terävä, Mäkelä-Pusa (2012): Esimies työhyvinvointia rakentamassa ARBETSTAGAREN SKA IAKTTA DEN ORDNING OCH OMSORGSFULLHET SOM BEHÖVS FÖR ATT UPPRÄTT- HÅLLA SÄKERHET OCH HÄLSA SAMT DE FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR SOM ARBETSGIVAREN UTFÄRDAR. 7

Arbetarskyddssamarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna På varje arbetsplats ska arbetsgivaren utse en arbetarskyddschef som sin företrädare. Ofta sköter arbetsgivaren denna uppgift själv. Han sköter om ordnandet och utvecklandet av arbetarskyddssamarbetet. Arbetsgivaren och personalen avtalar om att samarbetet ordnas på ett sådant sätt att det är möjligt för arbetstagarna att delta i behandlingen av frågor som gäller arbetarskyddet. På arbetsplatser där det regelbundet arbetar minst 10 arbetstagare väljer arbetstagarna bland sig en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige. En arbetarskyddsfullmäktig kan också utses på mindre arbetsplatser. Den arbetarskyddsfullmäktige har rätt att få utbildning som anknyter till fullgörandet av uppgiften. Den arbetarskyddsfullmäktige sätter sig in i arbetarskyddsärenden som gäller arbetsplatsen och fäster arbetstagarnas uppmärksamhet på faktorer som främjar säkerheten och hälsan på arbetsplatsen. Den praktiska verksamheten är en del av arbetet, men det förutsätter också möjlighet att använda arbetstid för fullgörandet av uppgiften. Personer i tjänstemannaställning på arbetsplatsen har rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige som representerar dem. Om det arbetar regelbundet minst 20 anställda på arbetsplatsen, ska man dessutom grunda en arbetarskyddskommission där arbetsgivarna och arbetstagarna på arbetsplatsen är representerade. De ärenden som ska behandlas i samarbetet fastställs i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006). De är: 1. Sådant som direkt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa samt förändringar i fråga om detta. 2. Principerna för hur risker och olägenheter på arbetsplatsen utreds och det sätt på vilket utredningen görs samt omständigheter som framkommit i sådana utredningar som avses ovan och i företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och som allmänt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa. 3. De utvecklingsmål och utvecklingsprogram som hänför sig till den verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan och en fortsättning i arbetslivet samt andra utvecklingsmål och utvecklingsprogram som inverkar på arbetstagarnas säkerhet och hälsa. 4. Frågor som påverkar arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga och som hänför sig till organiseringen och dimensioneringen av arbetet samt väsentliga förändringar i fråga om dessa. 5. Behovet och ordnandet av den undervisning, handledning och introduktion för arbetstagare som avses i lagar som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn. 8

6. De statistiska uppgifter och andra uppföljningsuppgifter om säkerheten och hälsan i arbetet som hänför sig till arbetet, arbetsmiljön och arbetsklimatet. 7. Uppföljning av genomförandet och verkningarna av de ärenden som avses i punkterna 1 6. Om det inte finns en arbetarskyddskommission på arbetsplatsen, behandlas dessa ärenden mellan arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktige. Om det inte finns en arbetarskyddskommission och arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen, behandlas ärendena till tillämpliga delar. Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken (AVI), dvs. den regionala förvaltningens arbetarskyddsmyndigheter övervakar att arbetarskyddslagstiftningen iakttas. Arbetarskyddsinspektören har rätt att få tillträde till arbetsplatsen och utföra en arbetsplatsinspektion. Inspektören har också rätt att få de uppgifter och utredningar av arbetsgivaren som är nödvändiga för tillsynen. Om man vid tillsynen upptäcker missförhållanden, ges arbetsgivaren instruktioner om åtgärder eller uppmaningar att följa och tillämpa lagstiftningen. Vid misstanke om brott anmäls detta vid behov till polisen med begäran om förundersökning. Samarbetet på arbetsplatsen: n n n Alla på arbetsplatsen är informerade om arbetsgivarens och arbetstagarnas ansvar och skyldigheter. n n n En arbetarskyddschef har utsetts och man har avtalat om att samarbetet ordnas på ett sådant sätt att det är möjligt för arbetstagarna att delta i behandlingen av frågor som gäller arbetarskyddet. n n n Om det finns minst 10 anställda på arbetsplatsen, ska man utse en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige. En arbetarskyddsfullmäktig kan också utses på mindre arbetsplatser. Om det finns minst 20 anställda på arbetsplatsen, bildas också en arbetarskyddskommission. n n n Arbetsgivaren sörjer för att ärenden som gäller säkerheten på arbetsplatsen och arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga behandlas i samarbete på arbetsplatsen. Läs mer om arbetarskyddet och samarbetet på arbetsplatsen: n Arbetarskyddscentralen: Arbetarskyddsansvar n Arbetarskyddscentralen: Arbetarskyddskommitte n Arbetarskyddscentralen: Behandling av samarbetsärenden n Arbetarskyddsförvaltningen: Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen n Arbetarskyddsförvaltningen: Valvontalaki Työsuojelun yhteistoiminta n Harjanne (2012): Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna n Social- och hälsovårdsministeriet (2010): Arbetarskyddet i Finland n n n Arbetstagarna har de lagar och bestämmelser som utfärdats för att garantera deras rättigheter och säkerhet till påseende. 9

Risker som anknyter till hälsa, säkerhet och arbetsförmåga Med arbetsförmåga avses inte enbart prestationsförmåga. Enligt den övergripande husmodellen för arbetsförmåga (Ilmarinen 2006) och modellen för flerdimensionell arbetsförmåga (Järvikoski och Härkäpää 2005) består arbetsförmågan av personens resurser, faktorer som anknyter till utförandet av arbetet och av miljön utanför arbetet. Arbetsförmåga handlar om att resurserna och arbetet passar samman och är i balans om en helhet som även påverkas av den mer vidsträckta arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. Risker som anknyter till arbetsförmågan kan minskas genom att förebygga problem på arbetsplatsen och vidta korrigerande åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. De korrigerande åtgärderna kostar klart mer än förebyggandet. Både arbetarskyddslagen (738/2002) och lagen om företagshälsovård (1383/2001) styr mot förebyggande verksamhet. De föreskriver att arbetsgivaren ska ha en utredning och bedömning av arbetsförhållandena och om de olägenheter och risker som arbetets belastande faktorer medför. De kan anknyta till de fysiska arbetsförhållandena, till faktorer som orsakar psykisk eller fysisk belastning eller till faktorer som gäller yrkesskicklighet och kunnande. Identifieringen av olägenheter och risker inriktas på yrkesspecifika faktorer som förekommer i arbetet eller på arbetsplatsen i fråga. Om sådana problem och olägenheter inte identifieras, hanteras och rättas till, förvärras störningarna, och då blir det svårare att lösa dem. n n n Beträffande olägenheter och risker som gäller arbetsförhållandena ska man fästa uppmärksamhet vid faktorer i arbetsmiljön, men också på maskiner och redskap, skadliga kemikalier samt fysikaliska och biologiska riskfaktorer. n n n Vid identifieringen av belastande faktorer ska man granska den fysiska och psykiska belastningen och verksamhetssätten. Skadliga fysiska belastningsfaktorer i arbetet är vanligtvis tungt kroppsarbete och hantering av bördor. Även statiska och besvärliga arbetsställningar, kontinuerligt stillasittande, användning av handkrafter och repetitivt arbete kan orsaka skadlig kroppslig belastning. n n n Skadlig psykisk belastning kan handla exempelvis om en alltför stor eller liten arbetsmängd, oskäligt ansvar eller negativa upplevelser av arbetets meningsfullhet eller av kontrollen över arbetet. Problem i relationerna mellan chefen och den underordnade eller i arbetsgemenskapens atmosfär kan orsaka psykisk belastning. Även brister i arbetsförhållandena kan orsaka psykisk belastning. n n n I kontrollen över arbetet ingår en bedömning av huruvida personens kunnande motsvarar de krav som arbetet ställer och huruvida man skött om kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Även om chefen ska sköta om att arbetstagarna har tillräckligt kunnande, ansvarar arbetstagaren för utvecklingen och uppdateringen av sitt kunnande. 10

n n n I riskhanteringen på arbetsplatsen och utnyttjandet av arbetsplatsens starka sidor ingår även att arbetsplatsen för en förteckning över utbildningar som arbetstagarna avlagt och om giltigheten av olika behörigheter som bygger på lag eller myndighetsföreskrifter (t.ex. deltagande i utbildning för arbetarskydd, kort för arbetarhälsa, arbetarskyddskort och första hjälpen). Dessa uppgifter behövs också för offerter, auditeringar, certifieringar, myndighetskontroller och planering av kompetensutvecklingen. Riskhanteringen är en del av arbetsplatsens säkerhetsverksamhet som bygger på identifiering av faror och olägenheter samt på bedömning av riskernas storlek. De bästa resultaten uppnås när helhetsmässig riskhantering integreras som en fast del i företagens normala utvecklingsarbete. Målet är att hitta de viktigaste utvecklingsområdena och inrikta effektiva åtgärder på dem. Riskhantering avser en process som inte bara omfattar identifiering av faror och olägenheter och bedömning av riskernas storlek, utan även förebyggande, minskning eller avlägsnande av risker och utveckling av arbetsförhållandena. Riskbedömningen genomförs på det sätt som avtalas inom arbetarskyddsverksamheten. När företag ingår avtal kan de förutsätta ett gällande riskhanteringsprogram av varandra. Även en företagskund kan utifrån sitt kvalitetsledningssystem kräva riskbedömning av ett företag som fungerar som dess underleverantör. Arbetarskyddsmyndigheterna vid regionförvaltningsverket granskar riskbedömningen vid arbetarskyddsinspektionen. Grundläggande verktyg för identifiering av de vanligaste skadliga och farliga situationerna på arbetsplatserna är kontrollistor, som gör det lättare att göra en systematisk bedömning. De objekt som identifieras kan avgränsas efter arbetsplats eller bransch, exempelvis utifrån arbetsuppgifter, team eller avdelningar. Det lönar sig att välja en metod som är så enkel som möjligt, men som samtidigt är tillräckligt täckande. Riskernas storlek bedöms utifrån sannolikheten av att en skadlig händelse inträffar och utifrån dess följder. Ju mer sannolikt det är att en farlig situation inträffar och ju allvarligare skador och följder händelsen kan orsaka, desto viktigare är det att undvika risken. När man ställer upp mål och väljer utvecklingsåtgärder är syftet i första hand att förhindra eller avlägsna riskmoment. Om detta inte är möjligt ska riskmomentet ersättas med ett annat eller risken minskas. Åtgärder som inriktas på riskfaktorer kan handla t.ex. om arbetsergonomi, arbetsarrangemang eller utbildning. Först ska man ta hand om de utvecklingsobjekt som bedöms vara viktigast, och när de har åtgärdats ingriper man i de följande viktigaste objekten. Det är möjligt att åstadkomma resultat även med små åtgärder, till exempel genom att förbättra ordningen och renligheten på arbetsplatsen. Bedömningen av arbetsförhållandena, belastningsfaktorerna och effekterna av de åtgärder som vidtagits ska vara kontinuerlig. Med effekter avses den förändring i riktning mot målen som åstadkommits genom åtgärderna. Riskbedömningen ska uppdateras eftersom de uppgifter som samlats in vid bedömningen kan föråldras fort exempelvis då arbetet eller arbetsförhållandena förändras. Bedömningen av riskerna på arbetsplatsen är värdefull bak- 11

grundsinformation för företagshälsovården, som kan använda den som grund vid bedömningen av riskernas och belastningsfaktorernas hälsomässiga betydelse. Därför rekommenderas att ett sammandrag av riskbedömningen alltid skickas till företagshälsovården. Bedömningen av riskerna på arbetsplatsen kan också genomföras samordnat med företagshälsovårdens arbetsplatsutredning. Ta del av husmodellen för arbetsförmåga: Arbetshälsoinstitutet: Arbetsförmågan kan liknas vid ett hus Läs mer om frågor som gäller arbetsmiljön och arbetsförhållandena i små företag: Arbetarskyddsförvaltningen (2013): Pienyrityksen työympäristö tuloksen tekijänä 2013 Elektroniskt ifyllbar blankett: n Arbetarskyddscentralen: Työkalu arjen riskien kartoittamiseen, ArkiArvi Kort kontrollista för små arbetsplatser: n Arbetarskyddsförvaltningen: Verksamhetsprogram för arbetarskyddet (sidorna 2 och 3) Läs mer om kompetensutvecklingen på arbetsplatsen: n Manka, Mäenpää (2010): Tulevaisuuden osaajaksi. Tulosta osaamistarpeiden tunnistamisella Ta del av dessa kontrollistor för risker och olägenheter och bedöm vilken av dem lämpar sig bäst för din arbetsplats: n Arbetarskyddscentralen: Risk utvärderingsblankett fysikaliska n Arbetarskyddscentralen: Risk utvärderingsblankett ergonomi n Arbetarskyddscentralen: Risk utvärderingsblankett kemiska n Arbetarskyddscentralen: Risk utvärderingsblankett olycksfallsrisker n Arbetarskyddscentralen: Risk utvärderingsblankett psykisk belastning n Arbetarskyddscentralen: Utredning av faror och bedömning av riskerna 12

ÅTGÄRDER SOM INRIKTAS PÅ RISKFAKTORER KAN HANDLA T.EX. OM ARBETSERGONOMI, ARBETS- ARRANGEMANG ELLER UTBILD- NING. BEDÖMNINGEN AV RISKERNA PÅ ARBETSPLATSEN ÄR VÄRDEFULL BAKGRUNDSINFORMATION FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN, SOM KAN ANVÄNDA DEN SOM GRUND VID BEDÖMNINGEN AV RISKERNAS OCH BELASTNINGSFAKTORERNAS HÄLSOMÄSSIGA BETYDELSE. DE BÄSTA RESULTATEN UPPNÅS NÄR HELHETSMÄSSIG RISKHANTERING INTEGRERAS SOM EN FAST DEL I FÖRETAGENS NORMALA UTVECK- LINGSARBETE. 13

Riskhanteringen i små företag Arbetarskyddslagen (738/2002) och lagen om företagshälsovård (1383/2001) ger mycket likartade föreskrifter om utredningen och bedömningen av arbetsförhållandena. Därför rekommenderas det att små arbetsplatser och företagshälsovården utför identifieringen av faror och bedömningen av risker och arbetsplatsutredningen i samarbete (se kapitel Företagshälsovårdstjänsterna som en del av den förebyggande verksamheten, sidan 24). En sådan process beskrivs i diagram 1. Ett arbetsplatsbesök som genomförs i samarbete är en del av företagshälsovårdens grundläggande utredning, utifrån vilken den övriga företagshälsovårdsverksamheten planeras. Detta sparar resurser, tid och kostnader. Verksamhet i enlighet med god företagshälsovårdspraxis berättigar till ersättningen som FPA betalar till arbetsgivaren, och uppgörandet av en arbetsplatsutredning ingår också i denna praxis. Företagshälsovården utför arbetsplatsutredningsverksamhet, ger information, råd och handledning, och stödjer arbetsgivaren för att riskbedömningen ska kunna göras. Företagshälsovårdens verksamhet omfattar inte genomförandet av den egentliga riskbedömningen, utan det är arbetsgivaren som har ansvaret för riskbedömningen och de kostnader som den medför. För kostnaderna för riskbedömningen beviljas inte ersättning för företagshälsovård. Det finns en handbok för arbetsplatsens och företagshälsovårdens gemensamma identifiering av faror och kartläggning av risker: Pienyrityksen työturvallisuus ja työterveysriskien hallinta. Handboken ingår i en mapp som innehåller instruktioner och blanketter för kartläggning av risker, uppgörande av arbetsplatsutredningen och verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet samt instruktioner för genomförandet av dem. Mappen säljs i Arbetshälsoinstitutets bokhandel. Ta del av mappen om arbetarskydd och hantering av arbetshälsomässiga risker i små företag: Riskhantering av arbetshälsa och arbetssäkerhet i småföretag Läs mer om identifiering, bedömning och hantering av hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen: n Arbetshälsoinstitutet: Arbetssäkerhet och riskhantering n Arbetarskyddsförvaltningen: Instrument som mäter arbetsförhållandena n Arbetarskyddsförvaltiningen: Arbetarskyddsbestämmelserna n Arbetarskyddsförvaltiningen: Riskbedömning n Europeiska arbetsmiljöbyrån: Riskbedömning n Europeiska arbetsmiljöbyrån: Praktiska lösningar n Arbetarskyddsförvaltningen (2012): Turvallisuusjohtaminen n Uusitalo m.fl. (2007): Riskianalyysit 14

1. Identifiering av resurser, faror och olägenheter på arbetsplatsen 8. Uppdatering av verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och verksamhetsplanen för företagshälsovården 2. Bedömning av riskernas storlek, bedömning av risk- och belastningsfaktorernas hälsomässiga betydelse 7. Uppdatering av riskbedömningen och arbetsplatsutredningen 3. Uppställning av mål för att avlägsna/minska faror eller olägenheter samt för att upprätthålla arbetsförmågan 6.Bedömning av effekterna och uppnåendet av målen 4. Verksamhetsplan för företagshälsovården, verksamhetsprogram för arbetarskyddet 5.Utvecklingsåtgärder, uppföljning av utfallet Diagram 1. Processen för bedömning av risker och arbetsplatsutredning som arbetsplatsen och företagshälsovården genomför tillsammans. 15

Personalens situation Arbetshälsan påverkas dels av de krav som arbetet ställer, dels av de arbetsrelaterade och personliga resurserna. Resurserna har anknytning till positiva attityder till arbetet och till engagemanget för arbetet. Dessutom motiverar de arbetstagaren och hjälper honom eller henne att uppnå mål i arbetet. Resurser är en positiv upplevelse av kontroll över arbetet, av arbetets meningsfullhet och av möjligheterna att påverka arbetet. Arbetsgemenskapens resurser har en koppling till hur väl samarbetet fungerar. Sådana faktorer är bland annat stödet från arbetskamraterna och chefen i arbetet samt erhållandet av respons och uppskattning. Ledarskapet och kompetensutvecklingen påverkar personalens arbetstillfredsställelse. Detta har i sin tur en betydande inverkan på kundbelåtenheten. Personalens belåtenhet med chefsarbetet påverkar även produktiviteten. Hur mycket eller hur litet arbetstagaren upplever att det finns krav och resurser i arbetet bidrar till att definiera hans eller hennes arbetshälsa. Resurserna för arbetet kan lindra effekterna av de krav som arbetet ställer. I en idealisk situation bjuder arbetet på tillräckliga utmaningar, men ställer dock inte så höga krav att de skulle orsaka bestående belastning. När de är som bäst, tar sig arbetsresurserna uttryck i att arbetet ständigt har en lockelse för den anställda. När man identifierat faktorer som orsakar bestående belastning kan man ingripa i situationer som tär på resurserna och förebygga dem. Det är möjligt att ta reda på hur arbetstagarna upplever arbetets krav och resurserna exempelvis med utvecklingssamtal och personalenkäter. Orsakerna till personalomsättningen kan utredas med avgångsintervjuer. Uppföljningen av sjukskrivningar berättar om brister i arbetsförmågan. n n n Utvecklingssamtalen är en del av samarbetet på arbetsplatsen. För chefen är utvecklingssamtalet är chans att få en bild av arbetstagarens eller hela arbetsgemenskapens läge. Samtidigt kan chefen säkerställa att den enskilda arbetstagarens kompetensutveckling går i en riktning som är till nytta för arbetsgemenskapens verksamhet. För arbetstagaren är utvecklingssamtalet en möjlighet att ta upp frågor som gäller exempelvis utförandet av arbetet, arbetstagarens krafter samt förändringar i arbetet och i arbetsgemenskapens arbetsförfaranden. Det är bra att skriva anteckningar om utvecklingssamtalen, så att det är möjligt att följa upp hur överenskommelserna fullföljs. Information som samlas in vid utvecklingssamtalen används för att rikta, planera och åtgärda verksamheten. n n n Den information som erhålls genom utvecklingssamtalen är ofta tillräcklig. Vid behov kan man dessutom genomföra en personalenkät. Då man gör upp enkäten och sammanställer resultaten är det ytterst viktigt att sköta om att det inte går att identifiera enskilda personers svar. Därför lönar det sig att anlita utomstående hjälp för genomförandet av personalenkäten, exempelvis arbetsplatsens leverantör av företagshälsovårdstjänster eller Arbetshälsoinstitutet. 16

n n n Uppföljning av personalomsättningen och dess orsaker ger information exempelvis om arbetstagarnas engagemang, om hur väl rekryteringen och inskolningen av nya anställda lyckas samt om arbetsplatsens konkurrenskraft på rekryteringsmarknaden. Med hjälp av avgångsintervjuer får man information om varför anställda lämnar företaget. Denna information kan användas för att förebygga att anställda lämnar företaget i onödan. Med erfarna nyckelpersoner förlorar företaget tyst kunskap samtidigt som tomgång och rekryteringar medför ökade kostnader. Det är viktigt att företaget inser vilken omsättning som är sund och eftertraktad för arbetsplatsen. n n n Sjukskrivningarna är en indikator som berättar om de problem med brister i arbetsförmågan som ligger bakom sjukskrivningarna och om problemens omfattning. Målet med uppföljningen av sjukskrivningarna är att främja god hälsa och arbetsförmåga bland arbetstagarna och att genom detta minska de kostnader för sjukskrivningar som arbetsoförmåga orsakar. Genom att följa upp och analysera sjukskrivningarna får man information om personalens sjukdomsprevalens och arbetsförmåga. På stora arbetsplatser får man också information om effekterna av de investeringar som gjorts för bättre arbetsförmåga. På små arbetsplatser kan man däremot inte bedöma effekten av investeringar på arbetsförmågan utifrån mängden sjukskrivningar. Läs mer om resurserna i arbetet: n Duunitalkoot: Voimavaroja ja hyvinvointia työpaikoille n Arbetshälsoinstitutet: Arbetsengagemang Gör ett test om arbetets attraktivitet: n Arbetshälsoinstitutet: Testa ditt arbetsengagemang Enkätblanketter för kartläggning av arbetsplatsens atmosfär: n Arbetarskyssförvaltningen: Psykiskt välbefinnande i arbetet n Arbetshälsoinstitutet: Välmående arbetsgemenskap Läs mer om utvecklingssamtalet: n Arbetshälsoinstitutet: Kehityskeskustelu n Åbo Akademi: Utvecklingssamtal Läs mer om arbetshälsa och produktivitet: n Liukkonen P: Hälsobokslut n Manka, Larjovuori (2013): Yhteisöllisyydellä menestykseen -opas työpaikan sosiaalisen pääoman kehittämiseen n Manka, Heikkilä-Tammi, Vauhkonen (2012): Työhyvinvointi ja tuloksellisuus. Henkilöstön arvoa kuvaavat tunnusluvut johtamisen tukena kunnissa. Indikatorer och redskap för uppföljning och beräkning av nyckeltal: n Projektet Punk: Henkilöstötunnuslukulaskuri n Projektet Punk: Redigerbar webbaserad handbok Stödja på arbetsförmågan arbetsbok. Handboken informerar bland annat om principerna för återvändande till arbetet och uppföljningen av sjukskrivningar. Läs mer om mätning av arbetshälsan: n Manka, Hakala (2011): Henkilöstötunnusluvut johtamisen tukena. Tukea tuottavuuden ja työyhteisön hyvinvoinnin kehittämiseen n Tappura m.fl. (2010): Mittaaminen osana työturvallisuuden johtamista 17

Hur förbereda sig inför riskfaktorer på arbetsplatsen Principen om beredskap avser hantering av personalrisker, tidigt ingripande och förebyggande åtgärder. Arbetarskyddslagen (738/2002) föreskriver att arbetsgivaren ska ha ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för främjande av säkerhet och hälsa samt bevarande av arbetstagarnas arbetsförmåga. Programmet bygger på den bedömning av risker som gjorts på arbetsplatsen. I verksamhetsprogrammet beskrivs arbetsplatsens centrala arbetarskyddsverksamhet, som omfattar behoven att förbättra arbetsförhållandena och förutser faror och riskfaktorer i arbetet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för uppgörandet av programmet, och programmet ska behandlas i samarbete med personalen eller dess representanter. Hantering av personalrisker verksamhetsprogram för arbetarskyddet Syftet med verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet är att effektivisera det förebyggande arbetarskyddet och den systematiska verksamheten på arbetsplatsen. Ju mindre arbetsplatsen är, desto mer konkret lönar det sig att göra verksamhetsprogrammet. På små arbetsplatser kan riskbedömningen och verksamhetsprogrammet, som bygger på dess resultat, utformas till ett enda dokument. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet som en del av riskhanteringen beskrivs i diagram 1. Det är rekommenderat att som hjälp vid utarbetandet av programmet använda andra dokument som redan är i användning (t.ex. arbetsplatsutredningen, verksamhetsplanen för företagshälsovården, skyddsplanen, kvalitetshandboken, planen för egenkontroll). I verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet antecknas utvecklingsbehoven och målen inom arbetarskyddet samt principerna för verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan, dvs. de sätt som man använder på arbetsplatsen för att systematiskt främja arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet ska hållas aktuellt. Det finns skäl att granska dess innehåll och mål med regelbundna intervaller. Detta kan göras på ett naturligt sätt exempelvis i anslutning till riskbedömning eller då arbetsplatsutredningen uppdateras. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet: n n n Arbetsgivarens och arbetstagarnas arbetarskyddsuppgifter och ansvarsfördelning. n n n Arbetarskyddsorganisationen och dess uppgifter. n n n Företagshälsovården och dess uppgifter. 18

n n n Arbetarskyddet och behandlingen av frågor med anknytning till arbetsförmågan vid introduktion och inskolning. n n n Beskrivning av arbetsmiljön, utvecklingsmål och utvecklingsåtgärder. n n n Objekt för uppföljning av arbetsförhållandena. n n n Beaktande av frågor med anknytning till arbetarskyddet i företagets verksamhet. n n n Uppföljning och uppdatering av verksamhetsprogrammet. I verksamhetsprogrammet kan också beskrivas: n n n Den lagstadgade jämställdhetsplanen och åtgärderna för att genomföra jämställdheten mellan män och kvinnor. n n n Företagets säkerhetsanvisningar, ansvarspersoner och handledning i användningen av anvisningarna. Målet med verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan är att var och en klarar av sitt arbete och sina arbetsuppgifter så väl som möjligt med sina egna krafter och med hjälp av åtgärder som stödjer arbetsförmågan som vidtas efter behov. I praktiken inriktas stödet för arbetsförmågan på arbetet, arbetsarrangemangen och arbetsredskapen samt på arbetstagarens yrkesmässiga kunnande, hälsa och arbetsförmåga. Utgångspunkten är förebyggande verksamhet, men vid behov kan åtgärder också inriktas på arbetstagare som hotas av nedsättning av arbetsförmågan. Huvudansvaret för upprätthållandet av arbetsförmågan är hos arbetsgivaren. Attityderna och inställningarna hos de olika parterna på arbetsplatsen, dvs. hos ledningen, cheferna, arbetstagarna och arbetsgemenskaperna, har stor betydelse för hur väl den praktiska verksamheten lyckas på arbetsplatserna. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten ska företagshälsovårdens expertis utnyttjas. Företagshälsovården har information (som erhållits från arbetsplatsen) om de faktorer som ska beaktas vid främjandet av hälsan och arbetsförmågan på arbetsplatsen. I slutet av handboken finns en årsklocka, som kan användas för att planera och skapa ett tidschema för uppdateringar som gäller främjande av säkerheten i arbetet, hälsan och arbetsförmågan som ska utföras under året på arbetsplatsen. För dessa uppgifter finns också en minneslista, från vilken man kan välja ändamålsenliga åtgärder som antecknas i årsklockan och vidtas på arbetsplatsen. Blanketter som hjälp för uppgörandet av verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet: n Arbetarskyddsförvaltningen: Verksamhetsprogram för arbetarskyddet (bilaga 2) Läs mer om verksamhetsplanen för arbetarskyddet: n Arbetarskyddscentralen: Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet n Arbetshälsoinstitutet: Pientyöpaikan työsuojelun toimintaohjelma ja työolosuhteiden, kuormitustekijöiden ja toimintatapojen arviointi 19

Förebyggande åtgärder på arbetsplatsen Enligt arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren beakta arbetstagarens personliga förutsättningar när arbetsgivaren planerar och dimensionerar arbetet, så att de olägenheter eller risker de belastande faktorerna i arbetet medför för arbetstagarens säkerhet och hälsa kan förebyggas eller minskas. I arrangemangen av arbetet ska arbetsgivaren vid behov ta hänsyn till handikappade och andra anställda för vilka särskilda åtgärder behöver vidtas för att deras arbetande, hälsa och säkerhet ska kunna säkerställas. I föreskrifterna om arbetet och arbetsförhållandena ingår bestämmelser om förberedande åtgärder som gäller ergonomi, fysisk, psykisk och social belastning och faror i arbetet. Nedan presenteras några av dessa områden: n n n Ergonomi. Arbetsställena och arbetsredskapen ska väljas, dimensioneras och placeras på ett ergonomiskt ändamålsenligt sätt med beaktande av arbetets art och arbetstagarens förutsättningar. Det rekommenderas att de kan ställas in och ha sådana användningsegenskaper att arbetet inte medför skadlig eller farlig belastning för arbetstagarens hälsa n n n Risk för våld. Om arbetet är förknippat med en uppenbar risk för våld ska arbetet och arbetsförhållandena ordnas så att risken i mån av möjlighet förebyggs. På arbetsplatsen ska finnas sådana ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar som behövs för att förhindra eller begränsa våldet samt möjlighet att larma hjälp. Arbetsgivaren ska utarbeta anvisningar om rutiner där det på förhand fästs uppmärksamhet vid hantering av hotfulla situationer och vid tillvägagångssätt för sådana situationer. Arbetsgivaren omfattas dessutom särskilda skyldigheter som gäller personer som arbetar ensamma eller nattetid. n n n Konstruktioner på arbetsplatsen. Arbetsplatsens konstruktioner, material och utrustning ska vara säkra och hälsosamma för arbetstagarna. Arbetsplatsen ska ha tillräcklig och ändamålsenlig ventilation, rymlighet och belysning. Det ska ses till att på arbetsplatsen råder den ordning och renlighet som säkerhet och hälsa kräver. n n n Kemiska, biologiska och fysikaliska faktorer. Föroreningar i luften ska avlägsnas med ändamålsenlig ventilation. Arbetstagarnas exponering för kemiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan skall begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa. n n n Maskiners, arbetsredskaps och andra anordningars säkerhet. I arbetet får endast sådana maskiner, arbetsredskap och andra anordningar användas som överensstämmer med de bestämmelser som gäller dem samt som är lämpliga och ändamålsenliga för arbetet och arbetsförhållandena. 20

n n n Avvärjande av olycksrisker. Om det i arbetet kan finnas risk för storolycka ska arbetstagarna ges nödvändig undervisning och anvisningar om hur riskerna ska avvärjas samt om tillvägagångssättet i olyckssituationer. Vid behov ska arbetsplatsen utrustas med nödvändiga larm- och brandsäkerhetsanordningar samt livräddnings- och räddningsutrustning. Vid behov ska anvisningarna vara framlagda för arbetstagarna på arbetsplatsen, och övningar ska anordnas vid behov. n n n Ordnande av första hjälpen. Arbetsgivaren ska se till att första hjälpen ordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen. Företagshälsovården bedömer behovet av första hjälpen-beredskap på arbetsplatsen. Arbetstagarna ska i enlighet med arbetet och arbetsförhållandena ges anvisningar om de åtgärder som skall vidtas för erhållande av första hjälpen vid olycksfall eller sjukdom. Dessutom ska arbetsgivaren vid behov utse en eller flera arbetstagare eller skyddspersoner för utförande av första hjälpen samt för brandbekämpnings- och räddningsåtgärder. På arbetsplatsen eller i dess närhet ska det finnas utrustning för första hjälpen. n n n Introduktion och inskolning. Att anställa en ny arbetstagare är en betydande ekonomisk satsning. En väl planerad och genomförd inskolning och introduktionsutbildning hjälper den nya anställda att engagera sig i arbetet. Arbetsgivaren är också skyldig att ge den anställda tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen samt om hur man undviker dem innan ett nytt arbete eller en ny uppgift inleds eller arbetsuppgifterna ändras. Arbetstagaren ska dessutom ges en introduktion i arbetsmetoderna, de arbetsredskap som används i arbetet och deras korrekta användning samt säkra arbetssätt. En skriftlig introduktionsanvisning hjälper den som ger introduktionen att minnas allt som behövs. Även om lagens anda betonar arbetarskydd och avvärjande av farliga situationer, kan man med introduktion avse alla de åtgärder med hjälp av vilken en ny anställd lär sig känna sin arbetsplats, dess förfaranden, människorna och sitt arbete och de förväntningar som förknippas med det. Det är också bra att ta upp berusningsmedelsrelaterade frågor i introduktionen. Inskolningen omfattar alla de ärenden som gäller utförandet av själva arbetet. Introduktionen och inskolningen är en viktig del av personalutvecklingen och de gäller vid behov alla. De kan ses som en satsning på personalens kunnande och förbättring av kvaliteten, och det stödjer även de anställdas ork i arbetet och förebygger arbetsolycksfall. n n n Förebyggande av osakligt bemötande. Trakasserier och osakligt bemötande kan ta sig uttryck exempelvis i mobbning, sexuella trakasserier eller överskridande av arbetsgivarens arbetsledningsfullmakter. Förbjudna trakasserier är sådant osakligt bemötande som kan orsaka fara för säkerheten eller hälsan. Arbetsplatsen ska ha gemensamma spelregler och förfaranden för att förebygga, identifiera och ingripa i osakligt bemötande. 21

n n n Insamling av observationer om säkerheten. Ett tillbud avser en farlig situation där en olycka är nära att inträffa, men i vilken man undkom skada. För varje allvarligt olycksfall sker flera hundra störningar eller tillbud. Genom att samla in information om farliga situationer och genom att ingripa i deras orsaker kan man förebygga olycksfall. På arbetsplatsen kan säkerhetsverksamheten bedöma exempelvis genom att följa upp hur verksamheten har bedrivits och utvecklats. n n n Olycksfall i arbetet och på arbetsresor, yrkessjukdomar. Antalet olycksfall i arbetet berättar om arbetarskyddet i företaget. Det är också en av de indikatorer som berättar om verksamhetens kvalitet. Det är viktigt att rapportera och undersöka arbetsolycksfall och vidta åtgärder till följd av dem, eftersom det är möjligt att förbättra och utveckla arbetarskyddet genom att ta lärdom av olyckorna. Det är också viktigt att följa upp hur de korrigerande åtgärderna verkställs och om de är tillräckliga. Dessa uppgifter behandlas bland annat i arbetarskyddskommissionen. Efter att en yrkessjukdom har konstaterats behöver man vidta åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga uppkomsten av nya yrkessjukdomar. Läs mer ingående information om arbetarskyddet i små företag: n Europeiska arbetsmiljöbyrån: Ledningens ledarskap inom arbetsmiljöfrågor 2013 en praktisk handledning Kontrollista för introduktion: n Arbetarskyddscentralen: Inskolningschecklista Läs mer om introduktion: n Jokisaari (2011) m.fl.: Nuorten työntekijöiden sosialisaatio työpaikalla: Sosiaalisten suhteiden, hyvinvoinnin ja perehdytyksen merkitys n Arbetarskyddscentralen (2009): Työhön perehdyttäminen ja opastus. Ennakoivaa työsuojelua 22

INSKOLNINGEN OMFATTAR ALLA ÄRENDEN SOM GÄLLER UTFÖ- RANDET AV SJÄLVA ARBETET. MED INTRODUKTION AVSES ALLA ÅTGÄRDER MED HJÄLP AV VILKA DEN NYA ARBETSTAGAREN LÄR SIG KÄNNA SIN ARBETSPLATS, DESS FÖRFARAN- DEN, MÄNNISKORNA OCH SITT ARBETE OCH DE FÖRVÄNTNINGAR SOM FÖR- KNIPPAS MED ARBETET. I ARBETSARRANGEMANGEN SKA MAN VID BEHOV BEAKTA HANDIKAPPADE OCH ANDRA ARBETSTAGARE FÖR VILKA SÄKERSTÄLLANDET AV HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETET FÖRUTSÄTTER SÄRSKILDA ÅTGÄRDER. 23

Företagshälsovårdens tjänster som en del av den förebyggande verksamheten n n n Arbetsplatsutredningen grunden för planeringen av verksamheten. I arbetsplatsutredningen bedöms betydelsen av resurserna samt de hälsorisker och -olägenheter som orsakas av arbetet, arbetsmiljön och arbetsförmågan för hälsan och arbetsförmågan. Företagshälsovården gör en arbetsplatsutredning i syfte att uppgöra en verksamhetsplan för företagshälsovården då företagshälsovårdssamarbetet med företaget inleds, eller för att kontrollera eller ändra verksamhetsplanen då arbetsförhållandena på arbetsplatsen förändras i väsentlig omfattning eller enligt de intervaller som nämns i verksamhetsplanen. De för arbetsplatsen viktigaste delarna av arbetsplatsutredningen är de hälsomässigt motiverade förslagen som gäller arbetet, belastningsfaktorerna och arbetsmiljön, samt genomförandet av dem. Arbetsplatsutredningen kan kombineras med identifiering av farorna på arbetsplatsen och med kartläggning av riskerna. Om arbetsplatsutredningen inte görs i samband med bedömningen av riskerna på arbetsplatsen, utnyttjas arbetsgivarens egen riskbedömning när utredningen görs. Genomförandet av riskdömningen är på arbetsplatsens ansvar, medan arbetsplatsutredningen utförs av företagshälsovården, även om utredningen förutsätter gott samarbete med arbetsplatsen. Företagshälsovården informerar arbetsplatsen både muntligt och skriftligt om arbetsplatsutredningens slutsatser och om de avtalade åtgärderna, samt ger arbetsplatsen handledning och råd om frågor som gäller arbetstagarnas och arbetsgemenskapens hälsa och arbetsförmåga efter behov. Läs mer: n Arbetshälsoinstitutet: Vad är företagshälsovård? n n n Verksamhetsplanen för företagshälsovården. Arbetsgivaren och serviceproducenten inom företagshälsovård planerar tillsammans innehållet och åtgärderna för företagshälsovårdsverksamheten. Arbetstagarna och deras representanter har rätt att lämna förslag för utveckling av företagshälsovårdsverksamheten. I verksamhetsplanen för företagshälsovården avtalas om behoven och målen för företagshälsovårdsverksamheten på arbetsplatsen samt om de åtgärder som dessa medför och som vidtas för att hitta konkreta lösningar på observerade problem och bedriva föregripande hantering av förändringar. I planen beskrivs dessutom förfarandena, rollerna och ansvaren för hanteringen av förändringar som företagshälsovården utför samt hur verksamheten följs upp och bedöms. I verksamhetsplanen för företagshälsovården avtalas också om företagshälsovårdens deltagande i arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen och om andra samarbetsformer. Verksamhetsplanen kan vara en del av verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet (se kapitlet Hantering av personalrisker verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet, sidan 18). Avtalet om 24

om företagshälsovård, arbetsplatsutredningen och verksamhetsplanen ska hållas framlagda för arbetstagarna på arbetsplatsen. Verksamhetsplanen behandlas på arbetsplatsen på det sätt som samarbetsförfarandet förutsätter. Läs mer: n FPA: Verksamhetsplan för företagshälsovården n n n Hälsoundersökningar uppföljning av arbetstagarens arbetsförmåga och stöd för den. Arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga utreds med hjälp av en hälsoundersökning. I hälsoundersökningen beaktas helheten av arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga och särskilt sambandet mellan arbetet och hälsan. De lagstadgade hälsoundersökningarna bygger på lagstiftningen om företagshälsovård samt på andra bestämmelser och föreskrifter. Utöver vad som föreskrivs i övrig lagstiftning, kan en hälsoundersökning utföras exempelvis utifrån arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga eller symtom och sjukdomar som hör ihop med arbetet. Undersökningen kan också utföras för att bedöma och stödja arbetstagarens förutsättningar att klara sig i arbetet samt vid behov för att anpassa arbetet så att det lämpar sig för arbetstagaren. Utifrån hälsoundersökningen bedöms behovet av handledning och rådgivning och uppgörs i samarbete med arbetstagaren en personlig hälsoplan för att stödja hans eller hennes arbetsförmåga. Företagshälsovården samordnar samarbetet med arbetsplatsen, primärvården, den specialiserade sjukvården, rehabiliteringsinrättningarna och försäkringsbolagen. n n n Information, rådgivning och handledning. Företagshälsovården bedömer behovet av handledning och rådgivning med arbetsplatsutredningen, hälsoundersökningar och andra metoder för företagshälsovård. Rådgivningen, handledningen och givandet av respons upptas i verksamhetsplanen för företagshälsovården och i de personliga hälsoplanerna. n n n Företagshälsovården deltar i verksamheten för att främja arbetsförmågan, samt, när arbetsförmågan försämras, i uppföljningen av arbetstagarens hälsa och främjandet av att arbetstagaren klarar sig i arbetet. Dessutom ger företagshälsovården råd i ärenden som gäller rehabilitering och remitterar arbetstagare till rehabilitering. n n n Misstanke om yrkessjukdomar samt yrkessjukdomar. Företagshälsovården utreder eventuella orsaker till yrkessjukdomar på arbetsplatsen antingen genom arbetsplatsutredningen eller med en riktad arbetsplatsutredning. n n n Arbetsplatsens förstahjälpsberedskap. Företagshälsovården deltar i ordnandet av den första hjälpen-verksamhet som avses i arbetarskyddslagen. Behovet av första hjälpen bedöms i arbetsplatsutredningen. 25