Förskolan Gökboet, Skäftingebacken 42

Relevanta dokument
När du blir stor Om våra mål och visioner. Det man lyser på växer Om vårat pedagogiska förhållningssätt. Om oss och vår organisation

Arbetsplan. Killingens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Mitt i City förskolor

Förskolan Sjöstjärnan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Vasaparkens förskolor

Sid 1 (6) Giltig fr.o.m Giltig t.o.m

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Vasaparkens förskolor

Fyrklöverns förskolor

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan Äppelbo förskola

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan Stormhatten

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Förskolan Sjöstjärnan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskolan Skogsgöken

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Johannes förskolor. Ingress

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Gärdets förskolor 2012

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Förskolan Stormhatten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskolan Tallbacken

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Vantörs Familjedaghem

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiska kvalitetsarbetet

Mitt i City förskolor

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Vi vill erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik miljö med god omsorg. Utveckling och lärande. Trygghet och inflytande

Förskolorna Bromstens gård/ Bullerbyn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Handlingsplan GEM förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Sabbatsbergs Förskolor

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Västra Vrams strategi för

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Läroplan för förskolan

Vasaparkens förskolor

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Transkript:

Sid 1 (7) Förskolan Gökboet, Skäftingebacken 42 Vi på förskolan Gökboet tror på att Alla barn är intelligenta. Barn lär sig hela tiden, varje dag. Om barn får tid att göra saker på sitt sätt och på ett roligt sätt så lär de sig. Barn har rätt till sina egna funderingar och teorier om livet och omvärlden. Därför arbetar vi med barnen På ett sätt som gör att de får prova, experimentera, leka, forska med olika material och med sin kropp i en tillåtande miljö. Hos oss får barnen dansa, bada, måla, kladda, vara i snön, plaska i vattenpölar, gå i skogen och de kommer att få göra mycket själva och ta ansvar för sina egna handlingar. Vi lär inte barnen om livet utan ser oss som handledare vars roll är att ställa frågor, inspirera och utmana barnens tankar om sig själva och sin omvärld. ÅTAGANDE SPRÅKUTVECKLING Vi åtar oss att skapa förutsättningar för att barnet skall kunna utveckla ett rikt och nyanserat språk. Vi arbetar utifrån idén att språket genomsyrar barnets hela dag, från morgon till kväll. Språk utvecklas i alla meningsfulla möten som sker mellan barn och barn samt mellan barn och vuxna och där miljö och material är viktiga faktorer. Vi

Sid 2 (7) stimulerar barnets språkutveckling genom projektarbeten i smågrupper som utgår från barnets intressen. Vi betonar även vikten av att vi pedagoger ger tid till barnet, lyssnar aktivt och möter det barnet uttrycker. Vi använder oss av ett tydligt kroppsspråk för att förstärka det talade språket. Vi använder oss av meningar som är kontextbundna, t.ex. genom att ge barnet ord och bild/ting i ett sammanhang. Vi uppmuntrar föräldrar till att samtala med barnet på deras modersmål eftersom vi anser att detta är en viktig del i lärandet av ett nytt språk. Vi uppmuntrar barnet till att samtala, berätta, återberätta och uttrycka tankar/åsikter/vilja/behov/ önskemål,diskutera, argumentera och reflektera. Vi skapar olika och varierade situationer för att stimulera och bekräfta den språkliga utvecklingen. Vi arbetar ofta i mindre grupper utifrån barnets intresse, behov och önskemål. Detta för att barnet bättre skall kunna koma till tals och vara aktiv i dialog. Vi bemöter barnets intresse och nyfikenhet för skriftspråket och ger barnet kopplingen mellan ord och bild. Vi berättar, läser och gör dokumentation med barnet.i dokumentationsarbetet berättar vi för barnet vad det har sagt och gjort i en situation, - jag skriver det du säger. B ARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Vi åtar oss att ge stöd till barn som är i behov av det. Vi observerar och ser barnet i ett helhetsperspektiv och beskriver de svårigheter vi upplever att barnet har. Vi analyserar och diskuterar vad som krävs av oss pedagoger. Det behöver inte alltid innebära extra stöd utan det kan också innebära en förändring i förhållningssätt, miljö eller organisation. Vi lägger, tillsammans med föräldrar upp en utvecklingsplan. I utvecklingsarbetet är föräldrarnas delaktighet lika viktig som vår. Vi belyser och stärker kompetenser. Exempel på arbetsinsatser kan vara: - Handledningsstöd för pedagoger, t.ex. av förskolepsykolog, logoped. - Samarbete med Barnavårdscentral.

Sid 3 (7) - Ansökan om medel för att kunna öka pedagogtätheten eller minska barngruppsstorleken.. Vi utvärderar och följer upp arbetet. I NTEGRATION Vi åtar oss att vara en mötesplats, - där öppenhet, delaktighet och medvetenhet finns för alla. Med ökad medvetenhet och förståelse för likheter och olikheter menar vi att vi ser olikheter som en naturlig del i arbetet med människor. Olikheter i sig är varken positivt eller negativt, utan det är hur vi möter dem och vad vi gör av dem som avgör. Vi möter varje individ med medvetenhet, lyhördhet, öppenhet och nyfikenhet. Med mötesplats menar vi också där olika kulturer möts. Förskolan fungerar som en mötesplats för integrationsarbete. Svensk kultur, seder och bruk uppmärksammas genom att vi firar påsk, Sveriges nationaldag, midsommar och jul. Vi firar också födelsedagar och förskolans egen tradition; Gårdsfesten. Födelsedagen är barnets dag. Alla pedagoger vet vem som fyller år och vi uppmärksammar födelsedagsbarnet genom att sätta upp foto, flagga och födelsedagsskylt på ytterdörren. Barnet får inblick och möjlighet att prova olika idrotter som t.ex. ishockey, fotboll och skridskoåkning vilka är viktiga inslag i den svenska kulturen. Vi har ett förhållningssätt där vi konstaterar och uppmärksammar att människor är olika, ser olika ut, tänker olika, har olika behov och intressen och gör saker på olika sätt. Vi tar vara på olikheter och ser dem som värdefulla tillgångar i gruppen. Vi uppmuntrar barnet att framföra sina åsikter. Vi arbetar med barnets rättigheter utifrån FN:s barnkonvention, t.ex. förmedlar vi att alla människor har samma rättigheter och lika värde. Vi har alltid barnets bästa i centrum och vi hävdar barnets rättigheter i samhället.

Sid 4 (7) KULTUR Vi åtar oss att ge barnet en stimulerande miljö och tillfällen som utvecklar kreativt tänkande. Miljön i förskolan skall ge utrymme för eget skapande. Vi bjuder in föräldrar till att synliggöra andra kulturer som är representerade i förskolan. Vi arbetar för att barnet skall ta del av ett brett kulturutbud genom litteratur, sånger ramsor, lekar, olika musikgenrer, teater och biblioteksbesök. Vi arbetar medvetet med dagsaktuell och äldre svensk litteratur, musik etc. Vi tar del av livet och kulturen utanför Tensta t.ex. genom att åka till city, gå på museum, besöka olika parker m.m. Vi arbetar för att uppmärksamma livet i och utanför Tensta, där vi belyser arkitektur, offentlig konst, natur, atmosfär etc. Barnet skall ha möjlighet till att reflektera över likheter och olikheter. K UNSKAPSUTVECKLING/IDENTITETSUTVECKLING Vi åtar oss att ge barnet en stimulerande miljö och tillfällen som utvecklar ett kreativt tänkande. Förskolan skall lägga grunden till det livslånga lärandet och bidra till barnets identitetsutveckling. Med att lägga grunden till det livslånga lärandet menar vi att barnet skall erbjudas en pedagogisk verksamhet där omsorg, kreativitet nyfikenhet och forskande bildar en helhet. Vi skall ge barnet stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Vi skall uppmuntra barnets intressen, kritiska tänkande, företagsamhet och dess vilja och lust att lära.

Sid 5 (7) Grunden till allt och en förutsättning för hela vår pedagogiska verksamhet är att barnen är trygga. Vi arbetar för en tillåtande atmosfär där barnet känner att det får vara sig själv, ta för sig och utvecklas i sen egen takt och i relation till andra barn i förskolan. Vi bekräftar barnets känslor, att barnet gråter, visar ilska när det lämnar föräldern ser vi som ett separationsarbete. Vi väljer att se det intelligenta, kompetenta barnet med behov, lust och vilja att utforska omvärlden utifrån den kunskap barnet redan har. Vi uppmuntrar och utmanar barnet att prova, experimentera, leka och forska med olika material. Barnet stimuleras genom ett kreativt, reflekterande, problembaserat och kunskapssökande arbetssätt. Vi arbetar för att barnet skall känna glädje och uppleva att: Jag är en som kan under sin vistelse i förskolan. Barnet har möjligheter till sina egna val av aktiviteter och material, såväl individuellt som i mindre grupp. Allt material har sin bestämda plats, väl synligt på barnets nivå för att barnet skall kunna göra egna val. Miljöerna är åldersanpassade och under ständig utveckling. Barnet får genom eget forskande prova sig fram och pedagogerna kommer inte med färdiga lösningar. Leken är ett av barnets hundra språk. Leken har stort utrymme och får ta tid. I leken provar barnet sina teorier, reflekterar över sin omvärld, bearbetar sina intryck, känslor och upplevelser. I leken kan barns empati, sociala kompetenser, fantasi, språk, tankeverksamhet och motorik utvecklas. Vi är flexibla och stör ej leken i onödan. Pedagogen har en aktiv roll för att stödja läroprocessen som sker i leken. Vi arbetar aktivt för att barnet skall förstå vad demokrati är. Vi bejakar subjektivitet, olikhet och solidaritet. Genom att bekräfta barnets individualitet och rättigheter hjälper vi barnet att utveckla en förståelse och känsla för demokratiska värderingar. I konflikter mellan barnen har vi en tydlig ståndpunkt mot våld och mobbing. Barnet har rätt till sina tankar, känslor och åsikter. Barnet skall få tid att utveckla sin förmåga i konflikthantering. Pedagogerna har en medvetenhet om balansen mellan att inta en avvaktande inställning och vid behov ge barnet stöd och hjälp. Den pedagogiska dokumentationen startar då barnet börjar i vår förskola. Dokumentationen ger oss även kunskap om barnet, dess utveckling, lärande, tankar och känslor och ger föräldrarna insyn i verksamheten. Vi dokumenterar såväl i skrift som fotografier, bl.a. i barnets pärm och på våra

Sid 6 (7) dokumentationsväggar. Vi använder dokumentationen i läroprocessen för att fundera, reflektera och gå vidare. Barnet deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande gällande den pedagogiska verksamheten, t.ex. genom inköp av material och ändringar av miljön. M ILJÖARBETE Vi åtar oss att tillsammans med barnet arbeta för att värna om djur och natur. Vi väljer produkter som är miljövänliga utifrån våra ekonomiska förutsättningar. Vi undviker i möjligaste mån inköp av engångsartiklar, återanvänder så mycket som möjligt och använder naturmaterial i skapande aktiviteter. Vi strävar efter att minska energiförbrukningen genom att undvika onödig användning av torkskåp och torktumlare. Vi källsorterar t.ex. glas, batterier och tidningar tillsammans med barnen. Vi gör barnen medvetna om allemansrätten och grundlägger en respekt för allt levande och vår gemensamma närmiljö i Tensta. RÄTTELSE / KOMPENSATION Om ni som förälder anser att vi inte lyckats leva upp till våra kvalitetsgarantier uppmanas ni att ta kontakt med avdelningspedagogerna eller förskolechef. Vi tar del av era synpunkter, förmedlar och diskuterar dessa i arbetslaget. Om det finns anledning omprövar vi vår verksamhet för att uppfylla garantierna. I de fall där det inte är möjligt med de resurser vi har att tillgå får vi ompröva våra garantier inför nästa verksamhetsår för att kunna uppfylla garantierna.

Sid 7 (7) KLAGOMÅL / SYNPUNKTER Vi klagomål och synpunkter på vår verksamhet skall ni i första hand vända er till pedagogerna på ert barns avdelning. Om ni ej anser att era synpunkter uppmärksammats är ni välkomna att vända er till Förskolechefen. Ni kan också använda er av stadsdelens Klagomåls/ synpunkts förbättringsblankett eller vända er till Chefen för barn och ungdom;cathrine Önnestam. VILL DU VETA MER? Kontakta pedagogerna på respektive avdelning eller förskolechef Dunungen 08-508 411 54 Fjädern 08-508 411 57 Vingen 08-508 411 58 Flyttfåglarna 08-508 411 59 Förskolechef Monika Jonsson 08-508 411 53 Adm.ass. xxxxxxxxxxxxxx 08-508 411 53,508 410 39 S TOCKHOLM 2006-09-22 Monika Jonsson Förskolechef Förskolan Gökboet Spånga-Tensta S KÄFTINGEBACKEN 42,163 67 SPÅNGA BOX 4066 163 04 S PÅNGA T ELEFON: 08-508 41153 TELEFON: 08-508 030 00 T ELEFAX: 08-508 411 39 E-POST: monika.jonsson@spanga-tensta.stockholm.se Denna garanti godkändes av Spånga-Tensta