Beslut för vuxenutbildning

Beslut Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Skövde kommun

Beslut 2(15) Tillsyn i Skövde kommun har genomfört tillsyn av Skövde kommun under hösten 2016. Detta beslut avser det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom vuxenutbildning. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Enligt Skolverkets statistik för år 2015 var det i Skövde kommun 4,5 procent av den vuxna befolkningen som deltog i kommunal vuxenutbildning inom grundläggande och gymnasial nivå. Detta var högre än genomsnittet för riket som samma år var 3,7 procent. År 2015 var det i kommunen 6,8 procent av den vuxna befolkningen med kort utbildningsbakgrund som deltog i kommunal vuxenutbildning inom grundläggande och gymnasial nivå. Även detta var högre än genomsnittet för riket som samma år var 5,4 procent. I kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå var det år 2015 enligt Skolverkets statistik 69 procent av kursdeltagarna i Skövde kommun som slutförde sina kurser. Detta är högre än genomsnittet för riket som samma år var 60 procent. År 2015 var det 14 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser. Detta var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 24 procent. Måluppfyllelsen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, mätt i andel kursdeltagare som slutfört sina kurser, har ökat sedan både år 2013 och år 2014, då 45 respektive 56 procent slutförde sina kurser. I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå var det år 2015 enligt Skolverkets statistik 72 procent av kursdeltagarna i Skövde kommun som slutförde sina kurser, vilket var i linje med genomsnittet i riket. År 2015 var det 10 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser. Detta var en lägre andel än genomsnittet för riket som samma år var 18 procent. Måluppfyllelsen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, mätt i andel kursdeltagare som slutfört sina kurser, har ökat de senaste åren. År 2014 slutförde 67 procent av kursdeltagarna sina kurser.

Beslut 3(15) Enligt Skolverkets statistik för utbildning i svenska för invandrarel år 2015 var det genomsnittliga antalet veckor och timmar som behövdes för att en elev skulle bli minst godkänd i kurs fler i Skövde kommun än i riket i samtliga studievägar och kurser förutom i kurs D inom studieväg 3. Exempelvis behövdes det i genomsnitt 39 veckor för en elev i Skövde kommun att bli minst godkänd i kurs B inom studieväg 2, jämfört med 25 veckor i riket. Antal timmar det i genomsnitt behövdes för en elev att bli minst godkänd var 264 timmar i Skövde kommun jämfört med 244 timmar i riket. Liknande differenser mellan den genomsnittliga tidsåtgången i Skövde kommun och i riket återfinns även i kurs C inom studieväg 3. Antalet veckor det i genomsnitt behövdes för en elev att bli minst godkänd på kurs D inom studieväg 3 var 21 veckor i såväl Skövde kommun som i riket. Antalet timmar som behövdes var lägre i Skövde kommun än i riket, nämligen 143 jämfört med 182 timmar. Av Skolverkets statistik i kommunbladet för år 2015 framgår att 64 procent av eleverna som var nybörjare i utbildning i svenska för invandrare år 2013 fått minst godkänt i någon kurs under åren 2013-2015. Detta är samma genomsnitt som för riket detta år. För särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå finns ingen nationellt sammanställd statistik över kunskapsresultaten. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att den genomsnittliga undervisningstiden per elev och vecka var 4,3 timmar i Skövde kommun, vilket är högre än genomsnittet för riket som samma år var 3,6 timmar. Undervisningstiden inom särskild utbildning för vuxna i Skövde kommun har stigit från år 2014, då genomsnittet per elev och vecka var 3,8 timmar. Trygghet och studiero Vuxenutbildningen i Skövde kommun genomför årligen en värdegrundsenkät i vilken det ställs frågor om huruvida eleven blivit illa behandlad på vuxenutbildningen och i så fall om eleven frågat om samt fått hjälp. Enkätundersökningen, som genomfördes i april år 2016, besvarades av 34 procent av eleverna inom kommunal vuxenutbildning (på grundläggande och gymnasial nivå samt i svenska för invandrare). Av resultatsammanställningen 1 Sedan den 1 juli 2016 omfattar vuxenutbildningen två skolformer istället för tre. Utbildning i svenska för invandrare är sedan dess en del av kommunal vuxenutbildning - kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. I beslutet hänvisas till utbildning i svenska för invandrare då utbildning före den 1 juli 2016 avses, till exempel den utbildning som ligger som underlag för den statistik som hänvisas till. Vad gäller hänvisningar till utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2016 används kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Beslut 4(15) framgår att 5 procent av eleverna uppger att de blivit illa behandlade vid vuxenutbildningen. Enkäten, i den form som redovisas av huvudmannen, riktas inte till elever i särskild utbildning för vuxna. Några resultat gällande trygghet och studiero inom särskild utbildning för vuxna har inte redovisats av huvudmannen.

Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skoinspektionens ingripanden Bes 5(15) Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen relägganci e 2017-05-15 2. Utveckling av utbildningen i öreläggan 2017-05-15 vuxenutbildningen s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att vuxenutbildningen i Skövde kommun inom flera av de områden som granskas inom tillsynen uppfyller författningarnas krav. bedömer dock att Skövde kommun måste se till att det systematiska kvalitetsarbete som ska ske på huvudmannanivå också omfattar särskild utbildning för vuxna. Tillsynen visar att resultat inom denna skolform inte följs upp och analyseras. Därmed saknas underlag för att kunna identifiera utvecklingsbehov och vidta rätt åtgärder för att utveckla denna verksamhet i riktning mot högre måluppfyllelse. konstaterar också att Skövde kommun måste se till att olika upplägg för utbildningen erbjuds, vilket är en viktig förutsättning för en flexibel vuxenutbildning som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. kan i tillsynen konstatera att vuxenutbildningen i många delar bedrivs med ett flexibelt upplägg, men att utbildningen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå inte har tillräckligt flexibla former. Exempelvis erbjuds kurser på denna nivå endast undantagsvis i större omfattning än som halvtidsstudier. Vidare bedömer att huvudmannen måste erbjuda samtliga kurser som enligt författningarna ska erbjudas inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

BeskAtt 6(15) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skövde kommun att senast den 15 maj 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen Vuxenutbildningen består av två skolformer: kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Kommunal vuxenutbildning bedrivs på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i svenska för invandrare. Särskild utbildning för vuxna bedrivs på grundläggande nivå och på gymnasial nivå. Hemkommunen ska informera, nå ut till och motivera de elever som har rätt till kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna och sedan erbjuda denna utbildning till dem som önskar delta i den. Andra förutsättningar för vuxenutbildningen är att hemkommunen ser till att vissa grundläggande krav på till exempel utbud och omfattning uppfylls, vare sig det sker i egen regi, på entreprenad eller i annan kommun. Därutöver ska respektive huvudman även se till att vissa grundläggande krav uppfylls, till exempel att det finns sådan utbildning och kompetens hos rektorer och övrig skolpersonal, så att de kan leda och bedriva utbildningen på ett professionellt sätt. Bedömning av brist konstaterar att Skövde kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning är flexibel till arbetsformer, tid och bedrivs kontinuerligt under hela året så att den möter varje elev utifrån dennes behov och förutsättningar. (20 kap. 2, 16 och 24 skollagen; 2 kap. 18-19 och 25 g förordning om vuxenutbildning; Lvux 12,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper, 2.4 Rektorns ansvar) Huvudmannen tillhandahåller särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå och ser till att den bedrivs på det sätt som författningarna kräver. (21 kap. 3 skollagen; 2 kap. 21-23 förordning om vuxenutbildning)

Åtgärder Beslut 7(15) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå är flexibel till arbetsformer och tid så att den möter varje elev utifrån dennes behov och förutsättningar. Huvudmannen ska tillhandahålla det utbud inom särskild utbildning för vuxna som författningarna kräver. Motivering till bedömning av brist Flexibel utbildning inom grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning bedömer att huvudmannen inte ser till att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i alla delar bedrivs med sådan flexibilitet som författningarna anger. Bedömningen görs mot bakgrund av att elever som skulle vilja och/eller behöva läsa inom kommunal vuxenutbildning, med vissa undantag, är hänvisade till att läsa på dagtid om de inte väljer att läsa på distans samt att de endast kan läsa kurser på halvtid, med ett undantag. För vissa elever som exempelvis arbetar skulle utbildningens organisering därmed kunna vara ett hinder för att få den utbildning de har rätt till. Då elever inte kan läsa en kurs på heltid utan måste välja ytterligare en kurs, för att på så sätt kunna läsa på heltid och få fullt studiemedel, läser eleven eventuellt kurser som han eller hon inte är i behov av. Den kommunala vuxenutbildning som ges på grundläggande nivå kan därmed inte anses utgå från den enskildes behov och vara flexibel. Enligt skollagen ska utgångspunkten för utbildningen vara den enskildes behov och förutsättningar. Enligt läroplanen är det vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. Rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser samt att lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 475) anges att utgångspunkten för den kommunala vuxenutbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Detta innebär att dessa kriterier ska vara vägledande för hur utbildningen genomförs. Detta kan gälla utbildningens förläggning i tid och rum, val av metoder och hjälpmedel, men även innehåll. Det är också viktigt att

Beskat. 8(15) den kommunala vuxenutbildningen erbjuds i flexibla former och på tider som passar de studerandes behov. Av intervjuer med såväl lärare som studie- och yrkesvägledare och rektorer framgår att kurserna på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning inte erbjuds i större omfattning än som halvtidsstudier, med undantag från delkurs 1 i svenska som andraspråk, vilken erbjuds även som heltidsstudier. I intervjuerna beskrivs att eleverna kan läsa kurserna på kortare tid än beräknat och på så sätt snabbare gå vidare i sina studier eller med annat, men då kursen inte ges som heltidsstudier innebär det en ekonomisk begränsning för eleven i och med att studiemedlet från CSN beräknas utifrån att kursen utgör halvtidsstudier. Studie- och yrkesvägledare uppger att kurser på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning ej erbjuds på kvällstid. Detta bekräftas i intervju med rektorer som nämner att kursen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, vilket är den kurs som flest elever läser på grundläggande nivå, inte erbjuds på kvällstid. Rektorerna uppger vidare att de 15-20 elever som läser kurser på grundläggande nivå på distans, har möjlighet att träffa lärare på kvällstid. I intervju med förvaltningsledningen uppger avdelningschefen att dennes uppfattning är att, i de fall en elev vill läsa på ett visst sätt, så tittar lärare och rektor på det och löser det, exempelvis genom distansstudier. I intervju med förvaltningsledning, lärare och rektorer uppges att svenska på andraspråk kan läsas på heltid på "Snabba spåret". Av informationsmaterial om "Snabba spåret" som tagit del av på kommunens webbplats framgår att detta upplägg av utbildningen riktar sig till elever med akademisk bakgrund, god studiefölutåga och som är beredd att ta stort ansvar för sina studier. "Snabba spåret" innebär att eleven läser svenska som andraspråk från grundläggande nivå upp till svenska som andraspråk 3 på gymnasial nivå på kortare tid än ett år. Utbud av kurser inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå bedömer att huvudmannen inte ser till att särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå erbjuds med hela det utbud av kurser som författningarna kräver. Bedömningen görs mot bakgrund av att de tre kurser som enligt författningarna ska erbjudas inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom g-rundsärskolan, inte erbjuds. I förordningen om vuxenutbildning anges att särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom

9(15) träningsskolan inom grundsärskolan bedrivs i form av kurser i Språk och kommunikation, Natur och miljö samt Individ och samhälle. I det frågeformulär som huvudmannen besvarat inför tillsynen anges vilken utbildning kommunen erbjuder inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Där nämns inte kurserna Språk och kommunikation, Natur och miljö samt Individ och samhälle bland det utbud som erbjuds. Dessa kurser nämns inte heller på Skövde kommuns webbplats, varken att de erbjuds i egen regi eller genom samverkansavtalet med Vuxenutbildning Skaraborg, och kurserna finns inte heller med i ansökningsblanketten för särskild utbildning för vuxna som finns på kommunens webbplats. Av intervju med rektorer för vuxenutbildningen och förvaltningsledning bekräftas att dessa kurser inte finns med i kursutbudet i dagsläget och de intervjuade uppger att frågan inte har kommit upp. Lärare beskriver i intervju att de inte har några elever som läser kurser som motsvarar träningsskolan men att de skulle kunna starta dessa kurser om de får in ansökningar. I intervju med rektorer anges att det finns sådan kompetens och utrustning så att det skulle gå att starta dessa kurser och att det är en brist att dessa kurser inte är sökbara. Motivering till föreläggande som ingripande Skövde kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skövde kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen i vuxenutbildningen Huvudmannen och hemkommunen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget inom väsentliga områden, oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av annan anordnare. Nulägesbilden bör beskrivas utifrån det syfte och uppdrag som kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna har: att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger till vuxenutbildningen. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna och anordnarna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, klagomålshantering). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn bedriver under medverkan av lärare och elever i sin

Besh_gt 10 (15) respektive verksamhet. Detta gäller även de verksamheter som bedrivs av annan aktör än hemkommunen. I arbetet med att utveckla utbildningen, så att den blir likvärdig och av god kvalitet, ingår även ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och en behovsstyrd resursfördelning. Fördelningen av ekonomiska och personalmässiga resurser ska utgå från elevernas skiftande behov och förutsättningar, samt följas upp och utvärderas. Huvudmannen ska arbeta för att rektorn och skolpersonalen vid skolenheterna arbetar förebyggande och åtgärdande när det gäller kränkande behandling av elever. Huvudmannen ska också ha ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. 1 de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Skövde kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar dessa. (4 kap. 3, 6-7 skollagen; Lvux 12, 1 Utbildningens uppdrag och värdegrund, Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Huvudmannen ska följa upp resultat inom särskild utbildning för vuxna och dokumentera denna uppföljning. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om och genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera dessa. Motivering till bedömning av brist bedömer att huvudmannen inte tar ansvar för att följa upp resultaten inom särskild utbildning för vuxna. Bedömningen görs mot bakgrund av att uppföljning av resultaten inom särskild utbildning för vuxna saknas, både vad gäller kunskapsresultat och resultat av värdegrundsarbete. Därmed saknas också ett grundläggande och viktigt underlag för att göra en analys och komma fram till vilka åtgärder som huvudmannen behöver vidta för att utveckla utbildningen inom särskilt utbildning för vuxna i relation till

Beslut 11(15) nationella mål. Det finns heller inga sådana beslutade utvecklingsåtgärder för skolformen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I redogörelsen av hur kommunen följer upp resultaten inom vuxenutbildningen i det frågeformulär som huvudmannen fyllt i inför tillsynen nämns inte om resultaten inom särskild utbildning för vuxna har följts upp varken inom den utbildning som bedrivs i egen regi eller genom samverkansavtalet "Vuxenutbildning Skaraborg". Det samverkansavtal avseende vuxenutbildningen som Skövde kommun har slutit med andra kommuner i Skaraborg omfattar också särskild utbildning för vuxna. I det avtal som reglerar denna samverkan, "Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg" med bilagan "Bilaga 1 Till Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg", beskrivs hur uppföljning av vuxenutbildningens kvalitet ska fungera och vilka resultat som ska sammanställas och analyseras av respektive kommun som har ingått i avtalet. I dessa beskrivningar anges inte hur kvaliteten avseende särskild utbildning för vuxna ska följas upp och vilka resultat som ska sammanställas och analyseras från denna skolform i respektive kommun. Det finns inte heller någon beskrivning av särskild utbildning för vuxna i de uppföljningar av vuxenutbildningen som har tagit del av; "Tertialrapport 2 (12) 2016. Avd Vuxenutbildning Skövde" och "Statistikuppföljning enligt Vux-avtalet Vuxenutbildning Skaraborg 2015". Inte heller i sammanställningen och analysen av värdegrundsenkäten finns eleverna inom särskild utbildning för vuxna med. I intervju med rektorer uppges att det inte sker någon systematisk uppföljning av resultaten inom särskild utbildning för vuxna, vilket även bekräftas i intervjun med förvaltningsledningen. De elever inom särskild utbildning för vuxna som läser yrkesinriktade kurser tillsammans med elever från kommunal vuxenutbildning ingår visserligen i de uppföljningar som sker för kommunal vuxenutbildning men ingen uppföljning sker av resultaten specifikt för särskild utbildning för vuxna, uppger förvaltningsledningen. När det gäller den värdegrundsenkät som genomförs vid vuxenutbildningen uppger rektorn att eleverna vid särskild utbildning för vuxna inte svarar på enkäten i samma form

Bes]W. 12 (15) som övriga elever. Där används istället en förenklad enkät vars resultat lärarna går igenom med eleverna. Resultatet från denna enkät redovisas och analyseras inte på huvudmannanivå och ingår inte i den sammanställning och analys som görs utifrån den enkät som görs vid resten av vuxenutbildningen. Ansvariga politiker uppger att de inte känner till vilken uppföljning som sker avseende resultaten inom särskild utbildning för vuxna, utöver att de har efterfrågat antal elever inom skolformen. Motivering till föreläggande som ingripande Skövde kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skövde kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

Beslut 13 (15) På s vägnar Frida Eek Beslutsfattare Linda Svensson Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Vuxenutbildningen i Skövde kommun

Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bjfiaga granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.

Haga 2 Bilaga 2: Fakta om Vuxernutbildningen i Skövde k mmen Vuxenutbildningen i Skövde lyder direkt under kommunstyrelsen, och återfinns i "Sektor medborgare och samhällsutveckling", vilken leds av en sektorchef. Från och med hösten 2016 har arbetsmarknadsavdelningen och avdelningen för vuxenutbildning, som båda ligger under nämnda sektor, slagits ihop och bildar tillsammans "Avdelningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning", som leds av en avdelningschef. Utbildningen inom vuxenutbildningen är organiserad i tre enheter, vilka leds av varsin rektor. Rektorerna ansvarar för olika delar av utbildning inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Det finns även en administrativ chef, som är chef för administratörer och studie- och yrkesvägledare. Skövde kommun erbjuder, i egen regi, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå och i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. Viss utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivs även på entreprenad genom avtal med tre enskilda utbildningsanordnare. Utöver detta erbjuds även utbildning inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna genom samverkansavtal med ett antal kommuner i Skaraborg. Enligt Skolverkets statistik för år 2015 fanns det inom kommunal vuxenutbildning 729 kursdeltagare på grundläggande nivå och 8474 kursdeltagare på gymnasial nivå i Skövde kommun. Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare fanns det 1038 kursdeltagare (771 elever) i kommunen år 2015. Inom särskild utbildning för vuxna fanns det samma år 20 elever, på grundläggande och gymnasial nivå. Antalet kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och i svenska för invandrare har ökat de senaste åren. Antalet elever inom särskild utbildning för vuxna har däremot minskat. Enligt de uppgifter som huvudmannen inkommit med inför tillsynen fanns 1351 elever inom kommunal vuxenutbildning, varav 432 elever inom svenska för invandrare, under hösten 2016. Inom särskild utbildning för vuxna fanns 20 elever vid samma tidpunkt.