Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(19) Birgitta Wikström 2013-06-25 Österfärnebo-skolans kvalitetsredovisning 2012-2013 Organisation Österfärnebo skola är en F-9 skola som detta läsår har varit organiserad i två olika arbetslag, F-3 och 4-9. Skolan leds av rektor Birgitta Wikström och detta läsår har vi även haft två arbetslagsledare, Lisa Larsson arbetslag F-3 samt Daniel Ramirez arbetslag 4-9. Årskurs Antal Flickor Pojkar F-klass 8 4 4 1 7 1 6 2 8 5 3 3 7 4 3 4 10 4 6 5 11 5 6 6 4 1 3 7 20 10 10 8 14 5 9 9 15 6 9 Summa 104 45 59 Siffror från våren 2013 Elevunderlaget har minskat jämfört med föregående år då det var 113 elever på skolan. Vi har haft åldersblandade grupper, F-1, 2-3, 4-5, 6-7 och renodlade klasser för åk 8 och 9. Vi har detta läsår även haft elever från Årsunda, Hedesunda och Gammelstilla. Läsåret 12/13 Tjänst Antal Kvinnor Män Tjg Lärare 16 12 4 11,2 SYV 1 1 0,2 För/fri 2 2 2,0 Kamratstödjare 1 1 0,5 Administratör 1 1 0,25 Totalt 14,15 Kunskapsförvaltningen
Datum Sidan 2(19) Läsåret 12/13 Lärare För/fri F-3 1,65 2,0 3,65 4-6 1,71 7-9 5,84 Totalt 9,2 2,0 11,2 I arbetslaget F-3 har vi haft två lärare och två förskolelärare. De sistnämnda har även arbetat på fritids under eftermiddagarna. En av dem har öppnat och den andra har stängt på ett rullande schema. Idrottsläraren, musikläraren samt en lärare i engelska från de högre åldrarna har även arbetat ner i arbetslag F-3. Vi har haft ett elevhälsoteam på skolan bestående av en specialpedagog, kurator, sjuksköterska och rektor som har träffats varje tisdag. Systematiskt kvalitetsarbete I planeringen av arbetsplanen 12/13 jobbade personalen fram två viktiga perspektiv, motivation och samarbete. Dessa två perspektiv kom vi fram till under två dagar i juni 2012 och det är dessa vi har utgått ifrån när vi har formulerat våra mål. För att säkerställa att inga mål och aktiviteter skulle glömmas bort har vi haft en stående punkt om arbetsplan på dagordningen både för arbetslagsträffarna och för arbetslagen. Arbetslagen har utvärderat verksamheten och aktiviteterna återkommande under året och samlat informationen under en gemensam mapp i Edwise. Vid läsårets sista arbetsdagar delades personalen in i olika grupper för att analysera enkät- och målresultaten samt utvärderingarna av verksamheten. Detta läsår har vi även utvecklat arbetslagsledarnas roll med mer ansvar. Det har varit arbetslagsledarna som har drivit på arbetet med arbetsplanen och utbildningen lokalt kvalitetsarbete som genomfördes 2012 har bidragit till en ökad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Årshjul för Österfärnebo skola: När Vad Varför Till Ansvar Juni KR Skollagen Kvalitets samordnare Aug Arbetsplan Skollagen Kvalitets samordnare Medarbetare Aug Kris- & katastrofplan Sept Likabehandlingsplan Skollagen Kvalitets samordnare Medarbetare 10 sept APT FAS Medarbetare/rekt or 2ggr/ Samverkan FAS Fackliga repr/ Termin rektor 3ggr/ Elevråd Läroplan / Termin elever Sept LUS Kvalitets samordnare LUS ansvariga lärare 10 sept Medarbetarenkät/psykoso Kommunpolitiskt beslut Kvalitetssamordnare Medarbetare cial skyddsrond 17 Sept Pedagogisk revision Uppdrag fr skolchef Grundskolechef Grundskolechef, rektor, medarbetare 2
Datum Sidan 3(19) 15 okt APT FAS Medarbetare/ rektor 26 nov APT FAS Medarbetare/ rektor Nov LUS Kvalitetssamordnare LUS ansvariga lärare Jan Studiedag Skollagen Medarbetare/ APT rektor Jan Fritidsenkät Kommunpolitiskt beslut Kvalitetssamordnare 4 Feb Nätverk Alla lärare 11 Feb APT FAS Medarbetare/rekt or 22 Feb Friluftsdag Alla lärare Feb-Maj Nationella prov åk 3, 6, 9 Skollagen Kvalitetssamordn Lärare, rektor are Mars Utvärdera fritidsenkäten Kommunpolitiskt beslut Fritidspersonalen inför kvalitetsredovisningen 11 Mars Studiedag Medarbetare/ brandskyddsutbildning APT FAS rektor 25 Mars Fysisk skyddsrond Arbetsmiljölagen SH Mars Elevenkät åk 3,5, 8 Kommunpolitiskt beslut Kvalitetssamordnare April Revidera ordningsregler Alla lärare inför nästa läsår med eleverna. 8 April Nätverk Alla lärare 22 April Studiedag genomgång av arbetsplan, jobba med kvalitetsredovisningen, genomgång av likabehandlingsplan APT Skollagen Medarbetare/ rektor Medarbetare Fas 6 Maj Nätverk Alla lärare Maj LUS Kvalitetssamordnare LUS ansvariga lärare Maj Utvärderar elevenkäter Kommunpolitiskt beslut Alla lärare i inför kvalitetsredovisning arbetslagen 20 Maj APT FAS Medarbetare/ rektor 11 Juni Skolavslutning /alla lärare 12-14 Juni Arbete med All personal kvalitetsredovisningen enskilt och i de olika arbetslagen. Arbete med likabehandlingsplanen. Egen planering samt grovplanering inför nästa läsår. 17-18 Juni Studiedag jobba med kvalitetsredovisningen Skollagen Medarbetare Klassråden, elevrådet och föräldrarådet är viktiga forum för oss där vi kan ta del av elever och föräldrars synpunkter och diskutera utveckling och kvalité av skolan. Detta läsår har vi haft mentorstid för att säkerställa att återkommande klassråd blir av. Elevråden har rektor samt kamratstödjare hållit i med representanter från alla åldersgrupper. Föräldrarådet har haft föräldrarepresentanter med för de lägre åldrarna, men vi har inte lyckats få någon för 7-9. För att ytterligare visa upp skolan och bygga kontakter mellan 3
Datum Sidan 4(19) skola och hem har vi anordnat ett öppet hus under vårterminen 2013. Då fick föräldrar och allmänheten ta del av arbeten som eleverna har genomfört, titta på hur vi jobbar och de fick möjlighet att ta del av information och genomgång av Edwise. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP och under läsåret har elever och föräldrar kunnat följa kunskapsprocessen. Vid utvecklingssamtalen, som är två gånger per läsår, går mentor igenom IUP med skriftliga omdömen tillsammans med elev och föräldrar. Detta läsår har vi haft målsamtal under augusti/september med uppföljning från tidigare läsår. Elev, föräldrar och mentor har kommit överens om nya mål som eleven har jobbat mot och under januari/februari har vi haft ett uppföljningsmöte för att se hur det gått och för att sätta upp nya mål. Med detta upplägg har lärarna kunnat se elevens förmågor och förbättringsområden under hela terminen. Lärarna har också haft möjlighet att följa upp och dokumentera under en längre period vilket inneburit att arbetsbelastningen har blivit bättre. Denna modell kommer vi att fortsätta med eftersom både elever, föräldrar och lärare är nöjda med den. Vi har även fortsatt vårt utvecklingsarbete med Lgr 11, sambedömning och planering av arbetsområden med hjälp av kommunens planeringsmall. Detta har skett på den egna skolan i arbetslagen men även i kommunens gemensamma ämnesnätverk en gång per månad. Kunskapen om den formativa bedömningen och dess betydelse har ökat. Arbetsmiljöarbete Vi genomför skyddsronder där elever, skyddsombud, rektor och vaktmästare är med och utfärdar handlingsplaner utifrån de rutiner som finns. Vi genomför trygghetsvandringar med elever för att eliminera otrygga och osäkra platser. Skyddsronder och trygghetsvandringar följs upp med Sandviken Hus. Personalen har också fått svara på en psykosocial arbetsmiljöenkät samt gått en brandskyddsutbildning. 4
Datum Sidan 5(19) Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDBORGARE Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Normer och värden Mål 2012-2013 Eleverna ska uppleva att skolan är viktig och att de har nytta av utbildningen. Alla elever uppfattar att det är positivt att göra sitt bästa i skolan. Alla elever ska uppleva arbetsro genom en lugn och trygg arbetsmiljö. Alla elever, pojkar och flickor, ska uppleva att vi behandlar dem lika. En ökad förståelse hos våra elever kring andra kulturer och andra sätt att leva. Mått I den årliga enkäten ska värdet uppnå minst 3,0 för alla elever beträffande arbetsro, lusten att lära sig mer, väl behandlad av alla vuxna och att alla vuxna agerar när någon behandlas illa. Uppföljning i elevråd. Uppföljning och utvärdering av åk 9 arbete under läsåret och resan till Auschwitz. Resultat Arbetsro 2009 3,19 (2,86) 2,57 (2,77) 2,71 (2,67) 2010-3,25 (2,87) 3,18 (2,53) 2011 3,40 (2,96) 3,32 (2,97) 3,31 (2,71) 2012 3,22 (2,88) 2,69 (2,68) 2013 3,8 (3,0) 2,7 (2,9) 3,3 (2,9) (SGr inom parantes) Trivsel 2009 3,71 (3,55) 3,14 (3,23) 3,18(3,04) 2010-3,38 (3,28) 3,59 (3,04) 2011 3,9 (3,45) 3,74 (3,46) 3,67 (3,14) 2012 4,0 (3,59) - 3,00 (3,25) 2013 3,7 (3,6) 3,1 (3,3) 3,7 (3,3) 5
Datum Sidan 6(19) Trygghet 2009 3,71 (3,54) 3,71 (3,48) 3,59 (3,40) 2010-4,00 (3,45) 3,76 (3,39) 2011 3,80 (3,52) 3,89 (3,52) 3,62 (3,37) 2012 3,78 (3,53) - 3,46 (3,46) 2013 3,7 (3,7) 3,4 (3,4) 3,9 (3,5) Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan 2010 (3,11) 2,94 (2,83) 2011 3,80 (3,23) 3,08 (2,72) 2012 3,11 (3,45) 2,15 (2,79) 2013 3,2 (3,4) 2,2 (2,9) 2,3 (2,8) Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. 2010 (3,44) 3,41 (3,20) 2011 3,80 (3,48) 3,23 (3,18) 2012 3,78 (3,62) 2,54 (3,16) 2013 3,7 (3,7) 3,2 (3,3) 3,6 (3,2) De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. 2010 (3,34) 3,24 (2,71) 2011 3,50 (3,34) 2,69 (2,68) 2012 3,67 (3,37) 2,31 (2,88) 2013 3,7 (3,6) 2,6 (3,1) 3,2 (2,8) Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. 2010 (3,27) 3,59 (3,43) 2011 3,60 (3,42) 3,77 (3,45) 2012 3,89 (3,43) 3,23 (3,41) 2013 3,7 (3,5) 3,2 (3,4) 3,8 (3,4) Skolarbetet är så roligt att jag vill lära mig mer 2013 3,2 (3,2) 2,8 (2,7) 2,0 (2,1) (SGr inom parantes) 6
Datum Sidan 7(19) Fritidsenkät: Mitt barn trivs och känner sig tryggt 2011 2012 2013 Ös 3,50 3,45 3,53 SGr 3,54 Mitt barn utvecklas och lär sig nya saker 2011 2012 2013 Ös 3,33 3,15 3,41 SGr 3,42 Personalen på fritidshemmet tar hänsyn till elevernas åsikter 2011 2012 2013 Ös 3,39 3,10 3,29 SGr 3,38 Jag som vårdnadshavare känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmet 2011 2012 2013 Ös 3,39 3,60 3,47 SGr 3,53 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Enligt kommunens fritidsenkät uppnås minst 3.0 på punkt 2, 3 10. Dessa tolkar vi att de motsvarar lusten att lära sig mer, väl behandlad av alla vuxna samt alla vuxna agerar när någon behandlas illa. Målen är även uppnådda för åk 3 enligt enkäten med gott resultat vilket kan bero på att trivsel, arbetsro och hur vi behandlar varandra är återkommande punkter på klassråden i arbetslaget F-3. Utifrån den gemensamma kommunenkäten så ligger vi över 3,0 för åk 8 på vad det gäller arbetsro, väl behandling av vuxna och alla vuxna agerar när någon behandlas illa. För åk 5 når vi inte upp till målen beträffande arbetsro och på frågan om vuxna alltid agerar när någon behandlas illa. När det gäller frågorna hur flickor och pojkar behandlas likvärdigt samt lusten att lära sig mer når vi heller inte upp till målen för någon av åk 5 och 8. I vår integrerade 4-5 har vi haft flera lärarbyten under vårterminen samt att det tillkommit en elev. Sådana förändringar kan skapa oro och det tar tid att bygga upp tryggheten i en grupp. Till nästa läsår ska det vara färre lärare kopplat till klassen och det ska vara fokus på struktur och stabilitet som ska leda till en ökad trygghet och tillit. I årets arbetsplan hade skolan motivation och samarbete som 7
Datum Sidan 8(19) två viktiga övergripande perspektiv. Det syns dock ej i resultatet vilket vi behöver jobba vidare med under nästa läsår. Vi behöver fördjupa oss i på vilket sätt eleverna upplever att de behandlas olika och vi behöver ta reda på vad som stimulerar eleverna till mer lustfullt lärande i åk 4-9. Beträffande våra ordningsregler så har vi tillsammans med eleverna jobbat fram de nya tydliga och förenklade reglerna under klassråd och elevråd. De har också under våren fått möjlighet att komma med kommentarer och förslag på förändringar. Ordningsreglerna har även skickats hem och föräldrarna har fått komma med synpunkter. Skola och hem är nöjda med strukturen och vi kommer att göra några få förändringar till nästa läsår. Även detta läsår startade vi med annorlunda dagar för att stärka vi-känslan. Såväl personal som elever är positiva till dessa dagar då vi lär känna varandra med fokus på samverkan och rörelse. Vi-känslan jobbar vi även med på skolsamlingar då alla träffas i idrottshallen för information av rektor samt gemensamma aktiviteter. Vi samarbetar med fritidsgården för att skapa trygghet och detta läsår har samma personal även arbetat som kamratstödjare på skolan vilket har inneburit ett mervärde för hela organisationen. Kamratstödjaren har träffat elever från olika årskurser och dessa elever har fungerat som ambassadörer i sina klasser. Kamratstödjaren har även varit med på elevråd och byggt upp ett bra samarbete med elever och personal på skolan. Under hösten fick eleverna jobba igenom likabehandlingsplanen på klassråd, fritidsråd samt elevråd och föräldrarådet fick lämna synpunkter och komma med förslag. Personalen jobbade igenom förslaget under vecka 44 som utmynnande i den plan som har gällt under detta läsår. Under våren har vi tittat på resultat och fört nya diskussioner med eleverna och i början av nästa läsår ska den nya planen jobbas igenom med eleverna och föräldrar. Förutom arbetet som kamratstödjaren gör så har vi även haft Håkan Larsson hos oss från SAIK som har jobbat med respektmodellen i åk 4-5 och 6-7. En modell som handlar om värderingsfrågor, hur vi ska vara mot varandra. Från diskussionerna i klasserna har det kommit fram att eleverna upplever att de ibland inte blir lyssnade på och att de ibland känner att de inte är omtyckta. Detta måste vi uppmärksamma och tänka på inför nästa läsår. Det är viktigt att eleverna får instruktioner utifrån deras behov och förutsättningar och lärarna har detta läsår fokuserat på att prata mål, förväntningar och förkunskaper inför ett nytt arbetsområde. De flesta lärarna använder kommunens planeringsmall eller andra varianter för att tydliggöra målen för eleverna. När området är klart avslutas det med en sammanfattning där de knyter ihop säcken och reflekterar över sitt lärande. Inför kommande läsår behöver alla jobba på detta sätt och även utveckla det till enskilda lektioner med start, repetition och reflektion. När det gäller enskilda elevers behov har vi använt en särskild mall som specialpedagogen arbetat fram, där varje enskild lektion planeras. F-1 har haft en reflektionsbok där de skrivit och ritat sina reflektioner. De har även haft en blogg på Edwise där de skrivit in olika saker. 2-3:an har under hösten provat att utvärdera sitt lärande i Todaysmeet. Sedan gick de över till att utvärdera i en blogg i Edwise. F-klass/fritidspersonalen har förberett kommande dag genom att gå igenom vad som ska hända och de har använt sig av ett bildschema för att alla ska förstå. 2-8
Datum Sidan 9(19) 3:an inledde dagarna med att gå igenom ett dagsschema som har suttit på väggen. Där kunde eleverna se vad som skulle ske under dagen samt få instruktioner för vad som skulle göras på första lektionen. Några elever i åk 2-3 hade under några veckor på höstterminen ett personligt schema för att ytterligare konkretisera och tydliggöra dagen. Efter jul valde de själva att avsluta det personliga schemat och gick över till det gemensamma. Den 28 januari samlades kommunens alla åk 9 elever för att minnas förintelsen, söndagen den 27/1 är minnesdagen för förintelsens offer. Elever och personal såg Schindlers list och diskuterade filmen i grupper, allt slutade med ett fackeltåg. Det var en lyckad dag som uppmärksammades av många medier. Eleverna i åk 9 på Österfärnebo skola har under hela läsåret 2012/13 samlat pengar för att kunna resa till Auschwitz våren 2013. Det var ett hårt arbete som slutade med att klassen kunde åka till Krakow/Auschwitz under vecka 20. Eleverna var egna entreprenörer på många olika sätt, både genom försäljningen men även som kreativa idésprutare. Resan blev allt genom lyckad och helheten var resans stora fördel enligt eleverna. Det blev en sammansvetsad grupp som hade mycket roligt tillsammans och vi vuxna kom närmare varandra. Det var många fina och kloka tankar som kom från dem både under och efter resan. Eleverna fick också hålla i en föreläsning för allmänheten efter resan som var mycket uppskattad, eleverna visade fotografierna och berättade om resan. Av fotografierna gjorde eleverna tavlor som sedan såldes och överskottet ska gå till välgörande ändamål. Inför kommande arbetsplan: Uppmärksamma och lyssna på alla elever Ta reda på varför eleverna upplever att de behandlas olika Ta reda på vad som stimulerar eleverna till mer lustfullt lärande i åk 4-9. Utveckla arbetet med att prata mål, förväntningar och förkunskaper inför ett nytt arbetsområde för åk 4-9. Starta lektioner med repetition, ny information och reflektion över vad de har lärt sig vid slutet av lektionen. Kunskaper Mål 2012-2013 Att eleverna upplever helhet och sammanhang. Öka elevernas läslust och läsförståelse. Mått Nationella prov, läsförståelse 100 % för åk 6 och 9 Läsförståelse kartläggningsövningar/diagnoser I den årliga enkäten ska värdet uppnå minst 3,0 för alla elever beträffande lusten att lära sig mer. I den årliga enkäten ska värdet uppnå minst 3,7 för alla elever på frågan om eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 9
Datum Sidan 10(19) Resultat Skolarbetet är så roligt att jag vill lära mig mer 2013 3,2 (3,2) 2,8 (2,7) 2,0 (2,1) (SGr inom parantes) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 2013 3,5 (3,5) 3,0 (3,2) 3,1 (3,0) (SGr inom parantes) I åk 3 blev 100 % godkända på delprov B och E (läsförståelseprov). 83% godkända på delprov C (läsförståelseprov). En elev motsvarar ca 17 %, dvs det är en elev som ej är godkänd i ett delprov. I åk 6 blev 100% godkända på läsförståelsen. I åk 9 blev 66% godkända på läsförståelsen. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi når inte upp till målen som vi satt trots olika aktiviteter och extra resurser. Vi kan inte göra bedömningen huruvida läslusten har ökat. Inga mätningar har gjorts som är kopplade till målet. Gällande läsförståelse så har vi i ganska hög grad nått målet. Vi kan heller inte göra bedömningen huruvida eleverna upplever helhet och sammanhang eftersom inga mätningar har gjorts som är kopplade till det målet. Många aktiviteter har gjorts under läsåret men de är inte mätbara. Ett viktigt utvecklingsområde bör vara att göra kopplingar mellan ämnena för att ge eleverna möjlighet att se helhet och sammanhang. Vi måste förbättra och förklara sambanden mellan ämnena för att ge eleverna helhet och sammanhang. Vi måste också bli mer tydliga och skapa tid till reflektion och avstämningar i elevernas kunskapsprocess. Mentorstiden används till mycket annat vilket innebär att det måste skapas tid i resp. ämne för eleverna att göra kopplingar till sina mål i sina IUP: n. För att öka motivationen hos eleverna har vi fokuserat på ämnesövergripande områden. I de lägre åldrarna (F-3) är arbetssättet tematiskt. Där integreras ämnena svenska, so, no, teknik och till viss del matematik. Detta för att skapa helhet och sammanhang för eleverna. De skriver och diskuterar det aktuella temat även på svenska lektionerna. Bild och skapande kommer också in. På fritids arbetar vi vidare på det tema som F-3 har under aktuell period, oftast med skapande aktiviteter. Barnen kan då få bearbeta och repetera temaområdet på ett lekfullt vis. 10
Datum Sidan 11(19) I de högre åldrarna (4-9) har ett ämnesövergripande arbete påbörjats. Ett ämnesövergripande område i teknik, svenska och bild genomfördes i februari i åk 9. Åk 4-5 har under hösten haft ett samarbete i SO, svenska, NO och bild. Under våren har samma klass haft ett arbete i svenska, SO, slöjd och bild. Åk 6-7 har under vårterminen samarbetat i svenska, SO och bild. Eleverna i åk 8 har läst delar av kursen i Ellära på engelska. I engelska i åk 8 har eleverna under andra delen av vårterminen läst delar av en roman, The Boy in the Striped Pyjamas, reflekterat runt texten, sedan sett filmen och slutligen diskuterat och skrivit om sina tankar runt det de sett och läst. I SO behandlades världskrigen under samma period. I åk 4/5 har de jobbat med kartkunskaper och skala i ämnena idrott och matematik och det har skett ett samarbete runt religion och sex- och samlevnad. I åk 9 har samarbete skett i teknik, bild och matematik i Form och funktion, från planering, ritning, prototyp och till sist utvärdering. Eleverna har arbetat med kamratbedömning i flera ämnen, t ex enligt skrivprocessen i ämnet svenska i åk 9, i svenska åk 8, i det ämnesövergripande arbetet (svenska/teknik/bild) i åk 9, samt i SO åk 8-9, kemi och SO åk 6-7. I åk 6-7 har tid getts till reflektion och återkoppling till sina mål efter utvecklingssamtalen. I åk 8 har arbetet inletts under hösten, men från december och framåt har mentorstiden varit vikt för andra projekt och återkoppling har skett med resp. ämneslärare i stället. I åk 9 har mentorstiden använts mest till skolresan och ämneslärarna har jobbat med återkoppling till målen. F-1 har givit varandra feedforward på varandras läsning på flyt. De läser upp sina texter och ger positiv respons. Vid några tillfällen har åk 2-3 läst varandras texter och gett tips på förändringar. Fokus har legat på stor bokstav och punkt. 1:an har i grupp reflekterat över sitt lärande. Alla har haft som mål att kunna läsa på flyt. I grupp har de läst för varandra, reflekterat och sett sin utveckling. 2-3:an har haft reflektionstid i slutet av dagen och då har läraren och eleverna gått igenom IUP:n tillsammans. De har tittat över vilka mål som de har satt upp, hur långt de kommit mot målet och eleverna har fått skriva korta kommentarer. Detta läsår har även f-klassen haft skriva sig till läsning med åk 1 med mycket gott resultat. Barnen som kommer från förskolan har en bra grund med sig vilket även märks när vi gör våra tester under höst och vår. Under höstterminen hade vi extra läsning under hälsodagarna v. 42. Eleverna tyckte att det var en bra vecka. En del önskade mer rörelse och en del elever ville ha längre läspass. Vi hade även två läsdagar för hela F-9 den 12 november och 21 november. F-3 har jobbat aktivt hela tiden med läsningen. De har haft läsestunder (högläsning, tyst läsning), läsläxor (egen läsning och hörförståelse), biblioteksbesök varje vecka och läsförståelseövningar. I åk 4-9 har de arbetat med läsning hela läsåret bl.a. genom lästeman, läs en film och läsförståelseövningar. Alla elever har rätt att få det stöd och den hjälp de behöver för att utvecklas så långt som möjligt och vi har använt de resurser vi har i form av små grupper och ibland även en till en undervisning. Det har varit flexibla smågrupper utifrån ämne och elevernas behov. I åk 4-9 fungerade det bättre under höstterminen med att ge stöd till elever som behöver stöd. Under vårterminen har många lärare varit sjuka och de lärare som har legat på extraresurs har hoppat in och vikarierat, eftersom det har varit mycket svårt att få vikarier till skolan. 11
Datum Sidan 12(19) Ytterligare ett steg i att skapa helhet och sammanhang är mer utepedagogik och i 1-3 har de arbetat med enheter och mätning samt statistik under höstterminen. Då var de delvis ute och mätte och de har varit ute när de har arbetat med Fjärilstema då de har följt fjärilarnas liv. I åk 4-7 har flera lektioner genomförts utomhus i NO, ex vinterexkursion, samt i bild med fotouppdrag. Åk 4-5 har även haft utematematik. Inför kommande arbetsplan: Fortsätta med läsdagar. Bli bättre på att förklara sambanden mellan ämnena för att ge eleverna helhet och sammanhang. Egen enkät som kan mäta hur elevernas upplever helhet och sammanhang. Skapa tid till reflektion och avstämningar i elevernas kunskapsprocess. Mentorstiden används till mycket annat vilket innebär att det måste skapas tid i resp. ämne för elevernas att göra kopplingar till sina mål i sina IUP: n. Fler läsförståelse kartläggningsövningar, som ska följas upp och utvärderas. (ett steg i språkutvecklingsplanen) Fortsätta utveckla det ämnesövergripande arbetet. Ansvar och inflytande Mål 2012-2013 Alla elever tar ansvar för sitt lärande och upplever att de kan påverka sina studier. Alla elever tar ansvar för skolmiljön. Alla föräldrar upplever att de får information och kan samverka med skola och fritids. Alla föräldrar följer sina barns utveckling i samarbete med skolan. Mått I kommunenkäten minst 3,5 på frågorna om de kan påverka vad och hur de arbetar i skolan. I kommunenkäten minst 3,5 på frågorna om de kan påverka i skolan genom klassråd resp. elevråd. Utvärderingar under november och maj kring elevens ansvar över sitt lärande samt skolmiljön via en egen skolenkät. Utvärderingar efter föräldramöte, utvecklingssamtal samt föräldraråd. Resultat Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan 2009 3,38 (2,89) 2,71 (2,61) 2,00 (1,94) 2010 (2,49) 3,43 (2,71) 2,24 (2,07) 2011 3,20 (2,92) 3,26 (2,80) 2,23 (2,02) 2012 3,44 (2,94) 2,85 (2,11) 2013 3,2 (2,8) 2,6 (2,7) 2,9 (2,4) 12
Datum Sidan 13(19) (SGr inom parantes) Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan 2009 3,24 (2,95) 2,86 (2,53) 2,50 (2,26) 2010 (2,68) 3,13 (2,63) 2,59 (2,33) 2011 2,90 (2,86) 3,16 (2,91) 2,54 (2,24) 2012 3,11 (2,98) 3,08 (2,47) 2013 2,8 (3,1) 3,1 (2,8) 2,8 (2,6) Vi har klassråd minst en gång i månaden. 2011 100 (78) 100 (92) 2012 100 (85) 92 (78) 2013 100 (96) 89 (95) 67 (85) Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet 2011 3,20 (3,32) 3,25 (2,75) 2012 3,78 (3,30) 2,77 (2,77) 2013 3,8 (3,4) 3,1 (3,1) 2,6 (2,9) Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet 2011 3,22 (3,19) 3,27 (2,65) 2012 3,67 (3,22) 2,92 (2,81) 2013 3,5 (3,2) 2,9 (3,0) 3,4 (2,8) Personalen på fritidshemmet tar hänsyn till elevernas åsikter: 2011 2012 2013 Ös 3,39 3,10 3,29 SGr 3,38 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi når inte riktigt upp till målen för hur eleverna kan påverka om vad och hur de arbetar i skolan. Det ser bättre ut för F-3 och fritidshemmet och inför nytt tema får eleverna komma till tals. Personalen lyfter frågorna: vad ska vi jobba med, vad ska de lära sig, vad vill de lära sig, hur ska vi arbeta? De pratar om målen och diskuterar hur de ska göra för att nå dem. Eleverna i åk 4-9 deltar i planeringen genom att styra över olika saker på olika områden. T ex hur de ska visa sina kunskaper och hur lång tid de ska ha på sig. De får vara med och bestämma både arbetsformer och innehåll vilket tyder på att vi måste vara 13
Datum Sidan 14(19) tydligare med att beskriva tillfällena då de är med och påverkar både arbets- och redovisningssätt. Beträffande klassråden och elevråden så når vi målet för arbetslag F-3 men inte för 4-9. Även eleverna på fritidshemmet anser att skolan tar hänsyn till deras åsikter och de har fritidsråd en gång per månad. Mentorerna kan inte genomföra de förändringar som eleverna oftast vill få igenom, som t.ex. matönskemål och längre raster. Dessa önskemål tas oftast även upp på elevrådet. Ett schema är svårt att påverka men vi lyssnar på elevernas önskemål och vi har ändrat på raster under läsåret som varit. Vi tar också hänsyn till önskemålen i nästa läsårsschema. Beträffande maträtter och förhållandena i matsalen så har rektor ordnat med nya gardiner, tavlor och blommor. Det kommer att bytas golv och det ska målas om på väggarna under sommarlovet. För att tillmötesgå elevernas önskemål om maträtter kommer vi att starta ett eget matråd igen under kommande läsår. Vi har svårt att åka in till Sandviken eftersom det går bort så många lektioner under dagen i transporttid. Detta läsår har elevrådet fokuserat på ordningsreglerna och likabehandlingsplanen och det har eleverna fått tagit med sig till klassråden. Tyvärr har några klassråd gått bort vilket har medfört att vissa klasser inte har haft några diskussioner innan elevrådet. Inför nästa läsår är det viktigt att vi prioriterar klassråden under mentorstiden och att de planeras in så att det blir minst två klassråd per månad. Vi har inte gjort någon egen enkät och därför kan vi inte mäta huruvida eleverna ser på sitt eget ansvar för sitt lärande och skolmiljön. Dock kan vi se att det har varit en del förstörelse på skolan, vilket vi har haft återkommande samtal om både i helklass och med enskilda elever. Beträffande det egna lärande och ansvaret kring det så hänger det ihop med vår tydlighet kring mål och elevernas IUP och det behöver vi utveckla under nästa läsår. Utifrån de utvärderingar vi har gjort efter föräldramöte, utvecklingssamtal och föräldraråd så är det ett mycket positivt resultat. Det var bra respons från föräldramötet i höstas, det har varit bra feedback från föräldrarådet och föräldrarna är nöjda med målsamtalen och uppföljningssamtalen. Vid målsamtalen och uppföljningssamtalen märker vi dock att det fortfarande är många föräldrar som inte går in och läser sina barns individuella utvecklingsplaner innan samtalet. För att underlätta och hjälpa föräldrarna med att komma in i Edwise så ordnade vi med en station under vårt Öppet hus där de hade möjlighet att få hjälp. Det var några föräldrar som tog chansen och var mycket nöjda med genomgången. Vi har också vid ett flertal tillfällen under året informerat via hemsidan och skolnytt hur de ska göra för att komma in i Edwise samt förenkla genom att få meddelanden direkt till mejlen. Inför kommande arbetsplan: Starta ett eget matråd Lägga in klassrådsprotokollen i Edwise Få alla att ta del av elevrådsprotokollen i Edwise. Planera in klassråden så att de inte utgår pga andra aktiviteter. Göra en egen enkät kring elevens ansvar över sitt lärande samt skolmiljön. Planera in så att eleverna får möjlighet att gå igenom sin IUP vid återkommande tillfällen. Detta kan göra att elever och föräldrar blir mer delaktiga i kunskapsprocessen. 14
Datum Sidan 15(19) Skola och hem Vi har haft fyra föräldraråd detta läsår och vi har föräldrarepresentanter från f- klassen upp till åk 5. Under nästa läsår är vår ambition att utveckla föräldrarådet och vår önskan är att ha klassrepresentanter i varje klass. Vi vill få till ett större nätverk mellan skola och hem än vad vi har haft detta läsår eftersom vi tror att det skulle vara utvecklande för skolan. Övergång och samverkan Inom skolan sker överlämning mellan f-klass och åk 1, åk 3-4 och åk 6-7. Överlämnandekonferens mellan förskolan och förskoleklass genomförs under senare delen av vårterminen mars - maj. Överlämnandekonferens mellan skola och Sandvikens gymnasieskola sker i samband med terminsstart under höstterminen. För de elever som ej når upp till målen i åk 9 sker en överlämning under slutet av vårterminen mellan personal från skolan och personal på Introduktionsprogrammet i Sandviken. Skolan och omvärlden Skolan har en studie- och yrkesvägledare anställd på 20 %. Under läsåret 12/13 har eleverna i åk 6-7 fått information om GY 2011, vad gäller nya inträdeskrav, program och skolor och de har haft en PRAO-vecka. Åk 8 har fått information om GY 2011, vad gäller nya inträdeskrav, program och skolor. De har haft två PRAO-veckor, studiebesök på Sandvik och Göranssonska skolan samt besökt Bessemerskolan i Sandviken. Åk 9 har haft en PRAO-vecka. Det har varit schemalagd studie- och yrkesorientering för alla elever under höstterminen och de har fått information om gymnasieskolorna. De har besökt Bessemerskolan i Sandviken och de har fått individuella samtal med SYV om studier, yrken och vägledning inför framtida val. Vi har även haft en informationskväll på skolan inför gymnasievalet, för elever och föräldrar i åk 9 där skolans SYV samt en rektor och en SYV från Bessemerskolan deltog. 15
Datum Sidan 16(19) Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Nyckeltalen för lärartäthet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ligger i nivå med jämförbara kommuner. Mål 2012-2013 All personal har kunskap om styrdokument som skollag och Lgr 11 samt den lokala arbetsplanen. All personal upplever att de kan påverka sin arbetssituation. All personal tar ansvar för att söka information, vara delaktig i det som händer på skolan och bidra med sin kunskap och erfarenheter för att utveckla verksamheten. Utveckla 1-1 användningen och pedagogiken för att skapa motivation, sammanhang och förståelse hos våra elever. Mått I medarbetarenkäten ska minst 80 % av personalen känna att de har en rimlig arbetsbelastning. I medarbetarenkäten ska 100 % av personalen känna till kunskapsnämndens mål samt målen i den lokala arbetsplanen. Utvärdering av utvecklingssamtal samt uppföljningssamtal beträffande kunskap om styrdokument och arbetsplan. Utvärdering i arbetslag och APT samt studiedagar. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Resultat Under september månad 2012 genomfördes en medarbetarenkät som tretton medarbetare svarade på från Österfärnebo skola. Enkäten hade en fyrgradig skala från 1-4 och vet ej. De som svarade med en 3:a eller 4:a var positiva och hade en grön färg (4) ljusgrön (3) därefter kom gul (2) och de som inte höll med alls var röd (1). Vet ej hade en grå färg. Det gröna, det som var positivt, det vi ska fortsätta att prestera bra och underhålla var följande: Jag trivs med mina arbetsuppgifter Min erfarenhet och kompetens tas tillvara för att utveckla verksamheten Jag kan påverka min arbetssituation Jag har en rimlig arbetsbelastning 16
Datum Sidan 17(19) Mitt arbete ger mig möjlighet till personlig utveckling (inte bara i mitt yrke utan också som människa) Jag har ett tydligt uppdrag Min närmaste chef är bra på att organisera och utveckla vår verksamhet Det vi sak förbättra och utveckla var följande: Min närmaste chef är bra på att ge återkoppling på min arbetsinsats..(9 personer inom det gröna positiva området och fyra inom gula) Min närmaste chef hanterar problem och konflikter på ett bra sätt. (9 personer inom det gröna positiva området, 1 inom det gula och 1 svarade vet ej) I vår arbetsgrupp har vi ofta diskussioner som leder fram till förbättringar av verksamheten.(9 personer inom det gröna positiva området och fyra inom gula) Förutom medarbetarsamtalen höst och vår fick personalen även svara på en egen enkät de sista arbetsdagarna och det var tio medarbetare som svarade. Svaren visade ungefär samma resultat som har kommit fram under medarbetarsamtalen. Sju av tio känner till skollagen väl och sju av tio har varit inne i skollagen via webben. Fem är inne på Skolverkets hemsida en gång i veckan, fyra en gång per månad och en är inne en gång per halvår. Tre av tio prenumererar på Skolverkets nyhetsbrev vilket är något att utveckla inom arbetsgruppen eftersom det är ett enkelt sätt att följa med i det som händer. Tre tittar i arbetsplanen en gång i veckan, fem en gång per månad och en person en gång i halvåret. I de lägre åldrarna har de haft arbetsplanen på väggen för att kunna följa upp kontinuerligt vilket även skulle kunna vara ett alternativ för de högre åldrarna. De fick också en fråga om hur ofta de pratar med en kollega om webbsidor eller digitala läromedel som de använder. Där svarade tre en gång i veckan (F-3) sex en gång per månad och en svarade en gång per halvår. Analys Under december och januari månad fick personalgruppen diskutera och analysera resultatet kring medarbetarenkäten. Det var ett bra resultat som arbetslagen var tillfredsställda och nöjda med. De kom också överens om att de som var mindre nöjda skulle ta upp det med chefen på kommande medarbetarsamtal eftersom det rörde sig om ett fåtal personer och pga. att de andra inte kände igen sig i det. Vi har haft fokus på mötesdisciplin detta läsår genom att följa dagordningen, respektera varandra genom att lyssna aktivt och delat med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Detta arbete behöver vidareutvecklas även under nästa läsår eftersom mötestiden för arbetslagen ibland äts upp av andra saker. Det har också skapats tid och utrymme för att samarbeta mer med varandra på skolan förutom APT och arbetslagstid, vilket några har genomfört. Detta läsår har personalen pratat mer om digitala läromedel och en till en pedagogik. De har fått lämna in en behovsanalys i samband med medarbetarsamtal under hösten om den kompetensutveckling de behöver kring teknik, mjukvara och pedagogiska upplägg. Det mesta har kunnat genomföras 17
Datum Sidan 18(19) med hjälp av kollegor på skolan och i kommunens nätverk. Vi har fått igång ett bra arbete med Edwise där vi har all kommunikation och vi har startat ett arbete med klassbloggar. Fokus har varit på det egna ansvaret att ta del av information via intranät, Edwise och skolverkets hemsida. Arbetet med att skapa motivation, sammanhang och förståelse hos våra elever genom 1-1 användning och digitala läromedel behöver fortsätta nästa läsår. F-3 har använt Liber Espresso och varit mycket nöjda med det och vi har för avsikt att fortsätta med detta digitala läromedel. Även i klasserna 4-5 och 6-7 har vi använt Liber Espresso som alternativ för att möta elevers olika behov. Personalen har även fått möjlighet att prova Learnify men pga tidsbrist så går det inte att göra en rättvis bedömning av läromedlet. De inom högre åldrarna har inte varit nöjda med det under den korta tid de har tittat på det utan använder andra webbsidor istället. Inom vissa ämnen är det fortfarande den traditionella läroboken som används och där behöver vi hitta andra alternativ som komplement och variation för att skapa motivation och möta elevernas behov. Inför kommande arbetsplan: Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev Göra arbetsplanen mer synlig genom att sätta upp den i lärararbetsrummet och gå igenom den med eleverna. (arbetslag 4-9) Fortsätta med att ha arbetsplanen som en stående punkt på dagordningen under arbetslagstiden och APT. Skapa tid för att diskutera ämnen, planering och digitala läromedel för att möta elevernas behov och öka motivationen. (har funnits med som punkt på arbetslagstiden 4-9 men ätits upp av annat) Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål 2012-2013 Eleverna ska uppleva att skolan har en hälsofrämjande profil med fokus på extra rörelse och kost Mått Utvärdering med eleverna i en egen enkät om hälsa där eleverna får svara på frågor om kost och aktiviteter. Avstämning i december månad kring vilka aktiviteter eleverna har varit med på. Hinderbana påbörjad under läsåret och klar under våren 2013. 18
Datum Sidan 19(19) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vid slutet av förra läsåret fick eleverna önska tre olika aktiviteter till elevens val som rektor sammanställde och gjorde en prioriteringslista över. Dessa aktiviteter har vi försökt genomföra i så stor omfattning som möjligt. Förutom olika bollsporter som stod långt upp på listan så har vi också haft kostföreläsningar och matlagning på elevens val. Med kamratstödjarens hjälp har vi också kunna införa mer estetiska inlägg som bild och foto. Eleverna har planerat en hinderbana och vi har fått klartecken från Sandviken hus över vad vi får göra men detta förutsätter att hem och skola samarbetar och det har vi inte lyckats få till. Eleverna kan hjälpa till med hinderbanan på slöjdlektioner och elevens val, samt under matematiken där de kan rita, mäta och planera. Till detta behöver vi även hjälp av föräldrar som håller i projektet, driver igenom det och hjälper till med material. Vi hoppas på ett gott samarbete inför kommande läsår. Föräldrarådsrepresentanterna är med i detta arbete men det krävs att fler ställer upp. Under vecka 42 ett friskare Sverige fick eleverna äta sallad innan de åt huvudmålet och vi ordnade extra rörelse förutom idrottslektionerna och elevens val. Efter denna vecka har vi återkommande fört samtal med eleverna om hur viktig hela måltiden är inkl. salladen så att de får i sig en allsidig kost. Det har också ordnats andra aktivitetsdagar och friluftsdagar. Vi har inte gjort någon egen enkät utan följt upp elevernas tankar och önskemål under elevens val, klassråd och elevråd. Vi har prioriterat att inhandla basketbollar, innebandyklubbor, lekmaterial mm för att eleverna ska vara ute på rasterna och aktivera sig. Enligt vår kommungemensamma enkät når vi 100 % på frågan om eleverna har fått kunskap om hur de ska motionera för att må bra för alla tre åk 3, 5 och 8. Vi når även 100 % på frågan om eleverna har fått kunskap om hur de ska äta för att må bra för åk 5 och 8 och 83% för åk 3 vilket är ett bra resultat. För de äldre åldrarna från åk 6 och uppåt så ser vi ett mönster i att de vill vara inne på rasterna men där har vi försökt få dem att gå ut. Eftersom schemat har sett ut som de gjort med korta raster för lärarna mellan lektionerna så har vi inte kunna varit ute eller i korridorerna i den omfattning som är önskvärt. Därför kommer vi att försöka få till ett rakare schema inför nästa läsår så att fler lärare kan dela på ansvaret med att vara rastvakt. Inför nästa läsår: Rakare schema med gemensam rast Rullande rastvaktsschema Fortsätta prioritera rörelse och kost Få igång genomförandet av projektet hinderbana 19