LÄRARHANDLEDNING Papper
Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad - och för att vi även i fortsättningen ska vara återvinnare i världsklass vill vi väcka våra yngsta medmänniskors intresse för hållbarhets- och samhällsfrågor. För att göra barnen medvetna om hur pappersprodukter produceras, används, återvinns och blir till en ny produkt tror vi att det är viktigt att prata om en produkts hela livscykel i undervisningen. Det här kitet består av olika enheter och kreativa övningar som är tänkta att vara till hjälp i din undervisning. Innehåll En film som berättar om papprets historia, förklarar skogens roll som förnybar resurs och beskriver kretsloppet från råvara till återvunnen pappersprodukt. Ett kompletterande häfte, som med fördel läses i samband med filmen. Häftet bryter ner de olika filmsekvenserna i bild och text, så att alla elever får möjlighet att repetera innehållet. Häftet innehåller även begreppsförklaringar, som kan fördjupas i kommande undervisningtimmar som handlar om tillexempel fotosyntesen. Två experiment med papper som enkelt kan genomföras i klassrummet och utan att skaffa mycket tillbehör. I experimenten ska barnen bl.a. få känna på papper som material. Avsluta gärna experimenten med en gemensam diskussion kring resultatet. En pappersloppa som ger barnen tillfälle att pyssla, klippa och vika. I loppan finns quizfrågor om pappersåtervinning, perfekt för att lära sig svaren tillsammans med klasskamraterna, vännerna eller familjemedlemmarna. Ett quiz som är en utförligare version av loppan. De flesta frågorna kommer eleverna kunna besvara efter att ha sett filmen/läst häftet. Lösningarna på frågorna hittar du längre ner i denna lärarhandling. Två affischer som visar kretsloppet och tillverkningen av papper. De gör sig bra i klassrummet, förslagsvis vid återvinningsbehållarna, ifall sådana finns. Så här viker du loppan Framför dig har du ett kvadratformat papper. (Om du skriver ut loppan själv och pappret är i A4, behöver du först klippa ut kvadraten.) Lägg kvadraten med färgsidan nedåt. Vik alla fyra hörn så att spetsarna möts i mitten av pappret, då ska loppan se ut så här: Vik alla fyra hörn så att spetsarna möts i mitten, loppan ska nu se ut så här nu: Vik den och sätt sedan in fingrarna i de fyra hörnen och tryck till så att den ser ut som på bildern till höger: Vänd loppan upp och ner.
Begrepp Återvinning- att återvinna betyder att avfall tas om hand på ett resurseffektivt sätt, och att det återvunna materialet sedan kan återanvändas. I Sverige återvinns eller förbränns nästan allt avfall och endast en mycket liten del slängs på soptipp. När en tidning återvinns omvandlas papper till pappersmassa som kan användas om och om igen. Fibrerna i pappret slits dock ut efter ett tag vilket gör att det inte kan återvinnas hur mycket som helst. När fibrerna inte kan användas längre energiåtervinns de. Energiåtervinning att energiåtervinna betyder att fibrerna bränns upp, t.ex. i ett fjärrvärmeverk. I den processen produceras el och värme. Energiutvinning av avfall eller sopor är det näst sista steget i den så kallade avfallstrappan. Enligt avfallstrappan 1 ska man: 1. Förebygga att avfallet uppstår 2. Återanvända 3. Återvinna, exempelvis papper som blir nya pappersvaror. 4. Energiåtervinna, avfallet bränns och blir fjärrvärme och el. 5. Deponera, avfallet läggs på tipp och sprider växthusgaser. Genom att energiåtervinna avfallet tar vi bort det sista steget, så att energin i det kommer till nytta och utsläppen minskar. Fotosyntes Precis som du så behöver träd och andra levande växter näring och energi. Växterna får sin energi genom en process som kallas fotosyntes. Växter som är gröna har ett ämne som heter klorofyll som finns i de gröna växternas celler. Det är klorofyllet som gör att växterna kan genomföra fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Solljus Vatten Koldioxid När fibrerna bränns upp frigörs koldioxid som växterna tar upp vid fotosyntesen. Genom fotosyntesen producerar växterna två saker, näring åt sig själv i form av socker och syre som är livsviktigt för människor, djur och växter. Förnybar resurs Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk inte tar slut, utan istället växer och blir större för varje år. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Förnybara resurser är fördelaktiga ur miljösynpunkt eftersom de inte är ändliga och har mindre klimatpåverkan. Pappersbruk ett pappersbruk är en fabrik som tillverkar papper från pappersmassa. Tillverkningen av massa och papper kan ske vid samma bruk, så kallade integrerade bruk, eller vid skilda massa- respektive pappersbruk (ointegrerade bruk). 1 http://www.sopor.nu/rena-fakta/miljoemaal/avfallstrappan
Lösningar Quizet Var och när uppfanns pappret? II. Enligt en legend Kina för cirka 2000 år sedan Vad tillverkas papper av? I. Träd Vad händer med tidningar och annat papper på pappersbruket? II. Tidningarna och pappret rengörs och blir till pappersmassa Hur många gånger kan papper återvinnas och bli till en ny pappersprodukt? III. 7 gånger Varför ska man återvinna papper? I. För att man ska använda resurserna effektivt och för att det är viktigt för miljön Ungefär hur många procent av alla tidningar i Sverige återvinns? III. 90 % Vad händer med pappersfibrerna när de inte kan återvinnas längre? I. De bränns och blir till energi, el och värme Varför använder man returpapper när man producerar papper? I. För att spara elenergi och fiberråvara Vilka träd binder koldioxid? III. Alla träd Är koldioxiden som frigörs vid förbränningen av fibrer bra eller dålig för skogen? I. Bra för att den blir mat för skogen
Pappersexpriment förmåga att ta upp vatten Du behöver: Papper av olika slag, till exempel kontorspapper som används för utskrifter, hushållspapper, en broschyr och en dryckeskartong. En hink/bägare som du fyller med vatten, en glasstav samt en klocka Så här gör du: Bilda ett lag med den som sitter bredvid dig. Lägg ut olika sorters papper (till exempel ritpapper, toapapper, tidningspapper och mjölkkartong) framför dig. En av er sätter en droppe vatten på respektive papper samtidigt som den andre tar tid och observerar hur lång tid det tar för vattnet att sugas upp i papperet. Anteckna resultatet och kolla sedan gemensamt om alla i klassrummet fick samma resultat. Låt eleverna fundera över vilken funktion de olika uppsugningshastigheterna på papper har i vardagslivet. Den här övningen beräknas att ta ungefär 30 minuter. Vattnet svävar Du behöver: Ett glas. Ett vykort eller ett annat kraftigt papper, till exempel kan du klippa ut en bit från en mjölkförpackning. Så här gör du: Fyll ett glas med vatten ända upp till kanten. Lägg vykortet/pappersbiten från förpackningen över glaset. Håll ett finger på kortet och vänd glaset upp och ner. Ta sedan bort fingret och observera vad som händer. Rinner vattnet ut? Lösning: För att vattnet ska rinna ut måste luft komma in i glaset, men pappret/vykortet hindrar luften från att komma in i glaset. Därför stannar vattnet kvar i glaset. Kortet hålls på plats av att luften trycker på det underifrån. Vattnets tryck ovanifrån är faktiskt mycket mindre än luftens tryck underifrån. Först när glaset är högre än 10 m orkar luften inte hålla motstånd längre. Lärarfrågor: Låt barnen gissa vad som händer innan ni praktiskt genomför experimentet Låt barnen diskutera resultatet efter genomförandet Den här övningen beräknas att ta ungefär 10 minuter.