2014-04-08. FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska

2014-04-08 FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska

1 av 18 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 4 ANSVARSUTREDNING... 6 5 FÖRORENINGSSITUATION... 7 6 RISKBEDÖMNING... 7 6.1 Intag av jord, inandning damm... 8 6.2 Hudkontakt jord/damm... 8 6.3 Konsumtion av växter... 8 6.4 Markmiljö... 9 7 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 9 8 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 9 9 ÅTGÄRDSALTERNATIV KISASKEDEPONIN OCH DEPONIOMRÅDET... 10 9.1 Nollalternativet... 10 9.2 Alternativ 1... 10 9.3 Alternativ 2... 10 9.4 Alternativ 3... 11 10 ÅTGÄRDSALTERNATIV FÖR VÄGOMRÅDET... 11 10.1 Nollalternativet... 11 10.2 Alternativ 1: Urschaktning vägren och övertäckning av väg... 11 10.3 Alternativ 2: Urschaktning väg och övertäckning vägren... 11 10.4 Alternativ 3: Urschaktning av samtliga förorenade massor... 11 10.5 Alternativ 4: Övertäckning av väg och vägren... 12 10.6 Alternativ 5: Urschaktning av samtliga förorenade massor och sortering... 12 11 KOSTNADSUPPSKATTNINGAR... 12 11.1 Kostnadsuppskattningar Deponiområdet och Kisaskedeponin... 12 11.2 Kostnadsuppskattningar Vägområdet... 13 12 RISKVÄRDERING... 13 12.1 Riskvärdering för Deponiområdet och Kisaskedeponin... 14 12.2 Riskvärdering för Vägområdet... 15 13 PLANERADE ÅTGÄRDER... 16 14 PROJEKTSTYRNING... 16 14.1 Organisation... 16 14.2 Roller och ansvar... 17 14.2.1 Styrgrupp... 17 14.2.2 Projektledare... 17 14.2.3 Informationsgrupp... 17

2 av 18 Bilaga Bilaga 1 Ansvarsutredning Bilaga 2 Åtgärdsutredning Deponiområdet och Kisaskedeponin Bilaga 3 Åtgärdsutredning Vägområdet Bilaga 4 Resultatrapport Deponiområdet Bilaga 5 Resultatrapport Vägområdet Bilaga 6 Riskbedömning Deponiområdet och Kisaskedeponin Bilaga 7 Miljöteknisk markundersökning av område vid Hörnefors f.d. sulfitmassafabrik

3 av 18 1 Sammanfattning Undersökningarna har visat att det förekommer kisaska inom tre delområden, Kiskaskedeponin, Deponiområdet och väg mot Kalvarskatan. Kisaskan innehåller höga halter av arsenik som utgör en oacceptabel risk för både akuta effekter på människors hälsa och effekter över tid via långtidsexponering. Vid Kisaskedeponin och Deponiområdet sprids kisaska partikulärt via erosion och i löst form via utlakning från området mot Fabriksviken. Denna spridning utgör en oacceptabel risk för negativa effekter i Fabriksvikens ekologi och akvatiska miljö. I Vägområdet sprids föroreningen dels direkt på platsen genom intag av jord/damm, hudkontakt eller inandning av damm. Spridning kan även ske indirekt utanför vägområdet med den biltrafik som använder vägen. Utifrån redovisade åtgärdsalternativ i utredningarna har Umeå Kommun valt att gå vidare med ett alternativ som innebär en urschaktning av samtliga förorenade massor överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) på Vägområdet och samtliga massor överstigande det framtagna platsspecifika riktvärdet för Deponiområdet och Kisaskedeponin. Syftet med projekteringen är dock att belysa de olika alternativen ytterligare och efter det ge en mer slutgiltigt åtgärdsalternativ och detaljerad budget. Denna ansökan gäller projektering inför åtgärd. Sökt belopp för projektering är 1,4 miljoner kronor, bedömd åtgärdskostnad är totalt 13 miljoner kronor för samtliga tre delområden. Om medel erhålls bedöms projekteringen kunna genomföras under 2014 och saneringsåtgärd under 2015.

4 av 18 Administrativa uppgifter Objektsnamn: Fabriksviken Fastighet: Hörneå 8:459 och Hörneå 8:455 Kommun: Län: Sökande: Kontaktperson hos sökande: Kontaktperson vid länsstyrelsen: Projekt Föroreningskälla: Huvdusaklig förorening: Område: Umeå Kommun Västerbotten Umeå kommun, Mark och exploatering, 901 84 Umeå Jonas Fagerman, projektledare Tel: 090-16 14 32 Mail: jonas.fagerman@umea.se Karin Söderström Tel: 010-225 44 02 Mail: karin.soderstrom@lansstyrelsen.se Sulfitmassefabrik Arsenik Åtgärder: Urschaktning Budget Projektering 1400000:- Förprojektering Planera förberedelser och genomförande av åtgärder utgående från genomförda undersökningar Detaljprojektering Omvandla underlaget från förprojektering och tidigare utredningar till kalkylerbara handlingar för en entreprenör Sanering 13 000 000:- Skogsmark och vägområde, tidigare kisaskedeponi och deponiområde. 900000:- * Kompletterande provtagning * Projekt-, tids- och projekteringsplanering * Kalkylering, i form av kontroll av åtgärdsundersökningarnas kostnadsberäkning * Fastställa upphandlings-, ersättnings- och entreprenadformer *Kontrollera att underlag för tekniska beskrivningar, ritningar mm finns, och vid behov genomföra åtgärdsförberedande utredningar 500000:- Ritningar Tekniska beskrivningar/funktionsbeskrivningar Administrativa föreskrifter enligt AB/ABT och AF AMA Miljö- och kvalitetskrav BAS-P Deponiområdet och 8400000:- kisaskedeponin Urschaktning av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin. Urschaktningen i jord till lägre än framtagna platsspecifika riktvärden. Vägområdet 4600000:- Urschaktning av samtliga förorenade massor överstigande det mätbara åtgärdsmålet, totalt ca 9000 ton. Ca 6000 ton sorteras varav ca 4000 ton kan återanvändas. Totalt bidragsbehov 14 400 000:- Tidplan Projektering 2014 Sanering 2015

5 av 18 2 Bakgrund I Hörnefors samhälle fanns tidigare en sulfitmassefabrik. Fabriken bedrev sin verksamhet på halvön Hamnskär mellan 1906-1982. Mellan 1943 och 1974 nyttjades svavelkis som svavelkälla i sulfitmassatillverkningen. Vid rostning av svavelkis bildas kisaska som restprodukt. Utlastning av kisaska för båttransport till järnverk i Tyskland skedde från ett område vid Fabriksvikens västra strand. Under åren 1972-1973 överbelastades kisugnen med följden att kisaskan fick för hög svavelhalt för att Järnverken i Tyskland skulle vilja köpa restprodukten. Detta medförde att ett överskott av kisaska uppstod vilken då bl.a. lämnades på ett ca 1 ha stort område vid Fabriksvikens västra strand, nedan kallat kisaskedeponin. Vid fabrikens nedläggning 1982 gjordes försök att täcka över den deponerade kisaskan. I dagsläget ligger dock kisaska fritt exponerad i markytan i ett par områden. Området norr om Fabriksviken, nyttjades som industritipp under fabrikens verksamhetsperiod. Utförda undersökningar visar att tippmassorna utgörs av bl.a. trärester, bark, pappersmassa, kisaska och grusiga sandiga massor, nedan kallat deponiområdet. Fyllnadsmassorna är inom stora delar av området uppblandade med avfall i form av järnskrot, tegel, glas, plast och betongrester. Transporterna till kisaskedeponin skedde via väg mot Kalvarsskatan, i vägkroppen förekommer kisaska både i ren fraktion och uppblandat med bärlager, nedan kallat vägområdet. Figur 1. Översikt Umeå kommun 3 Områdesbeskrivning Området ligger i ett känsligt läge i direkt anslutning till Fabriksviken och i nära anslutning till centrala Hörnefors, närmaste hus ligger ca 400 meter från nordöstra delen av Deponiområdet. Vägområdet nyttjas som tillfartsväg för de 30-tal stugägare på Långgrundet och Kalvarsskatan varav några är åretruntboende. Undersökningsområdena längs Fabriksvikens norra och västra strand är inte planlagda. Gällande översiktsplan för Umeå kommun är från 1998. För ett antal områden inom Umeå

6 av 18 kommun pågår en process för att ta fram fördjupade översiktsplaner. Ingen av dessa fördjupade översiktsplaner avser Fabriksviken och angränsande markområden. I samrådshandling för området Norrbyn anges Kalvarsskatan som ett möjligt utbyggnadsområde. Området som pekas ut ligger ca 1 km sydväst om Kisaskdeponin. Enligt brunnsarkivet finns det inte några brunnar för dricksvattenuttag inom området. Närmaste brunn för dricksvattenuttag ligger cirka 1 km sydväst om Kisaskdeponin. Inne i Hörnefors samhälle finns ett par energibrunnar. Samhället försörjs via kommunalt vatten och avlopp. Figur 2. Fabriksviken med områden förorenade med kisaska markerat i rött. 4 Ansvarsutredning Bolaget och dess affärspartners har hittills bekostat undersökningar och åtgärder till en kostnad av 28,4 miljoner kronor. Utredningar har visat att kvarstående åtgärdsbehov för området uppgår till en kostnad av 20-35 miljoner. Det innebär att den totala åtgärdskostnaden för hela området (fabriksområdet, gips och slamdeponin, deponiområde längst in i viken, deponi på västra stranden och vägen till Kalvarsskatan) inklusive de åtgärder som redan utförts uppskattas till totalt mellan 45-60 miljoner. Bolaget har därmed bekostat mellan 47 % - 63 % av de totala kostnaderna.

7 av 18 Vid skälighetsbedömningen enligt 10 kap 4 anser Länsstyrelsen att en viss jämkning bör ske av verksamhetsutövarens ansvar, då främst med hänsyn till tidsaspekten. Enligt redogörelsen ovan bedömer länsstyrelsen att sett till enbart tidsaspekten hamnar skäligheten på att bolaget ska bekosta ca 35 % av de totala kostnaderna. En omständighet som bör ses som skärpande för skäligheten är att förvaringen/deponi av avfall är att se som en pågående markanvändning där verksamhetsutövaren fortfarande ansvarar. Ytterligare en aspekt är att verksamheten har fortsatt fram till 1982 utan att bolaget har undanröjt miljöstörningarna från deponierna samt att förvaringen har skett i modern tid. Länsstyrelsen bedömer med bakgrund av detta att det är skäligt att bolaget ska bekosta minst 50 % av de totala kostnaderna. Verksamhetsutövaren får därmed anses ha tagit det ansvar som skäligen kan utkrävas. För fortsatt finansiering gällande de åtgärder som krävs inom området avser Länsstyrelsen att ansöka om statligt bidrag. 5 Föroreningssituation Undersökningarna har visat att det förekommer kisaska inom tre delområden, Kiskaskedeponin, Deponiområdet och Vägområdet. Halterna av arsenik inom de tre delområden utgör en oacceptabel risk för både akuta effekter på människors hälsa och effekter över tid via långtidsexponering. Vid Kisaskedeponin och Deponiområdet sprids kisaska partikulärt via erosion och i löst form via utlakning från området mot Fabriksviken. Denna spridning utgör en oacceptabel risk för negativa effekter i Fabriksvikens ekologi och akvatiska miljö. I Vägområdet sprids föroreningen dels direkt på platsen genom intag av jord/damm, hudkontakt eller inandning av damm. Spridning kan även ske indirekt utanför vägområdet med den biltrafik som använder vägen. 6 Riskbedömning Kisaskan innehåller höga halter av arsenik. Arsenik har till skillnad för många andra skadliga ämnen akuttoxiska egenskaper, vilket innebär att även enstaka punkter med höga halter är viktigare för riskbedömningen än för ämnen med effekter framförallt på lång sikt. För Kisaskedeponin och Deponiområdet har det gjorts en fördjupad riskbedömning, där det även tagits fram platsspecifika riktvärden. För vägområdet kommer de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning att användas. Följande skyddsobjekt bedöms finnas för området: Vuxna och barn som vistas tillfälligt inom aktuella områden. Vuxna och barn i närområdet Grundvattnet inom området som en naturresurs Ekosystemen i vatten och sediment i Fabriksviken Markmiljön inom aktuella områden inkluderande vilda djur exempelvis hare och räv. Platsspecifika faktorer som påverkar bedömning om risk för människors hälsa domineras av bedömningar om exponering av aktuell föroreningssituation. Justering av exponeringstider avseende personer som vistas inom aktuella områden har utförts för Kisaskedeponin och deponiområdet enligt tabell 1 nedan.

8 av 18 Tabell 1. Sammanställning över antaganden om exponering Parameter Platsspecifika antaganden Intag av jord tillfällen(barn) 120 60 Intag av jord tillfällen (vuxna) 120 200 Hudkontakt jord/damm tillfällen (barn) 60 60 Hudkontakt jord/damm tillfällen (vuxna) 60 90 Inandning damm dagar 120 60 Inandning damm dagar 120 200 Inandning ånga dagar 120 60 Inandning ånga dagar 120 200 Andel inomhusvistelse 0 1 Konsumtion av växter kg(barn) 0,00274 0 Konsumtion av växter kg(vuxna) 0,00274 0 Andel från platsen 1 0 Generella antaganden NV s MKM 6.1 Intag av jord, inandning damm Det generella antagandet avseende exponering genom intag av jord och inandning damm är 200 tillfällen/dygn för vuxna och 60 tillfällen/dygn för barn. Denna exponeringstid är framtagen baserat på att vuxna personer vistas under sin arbetstid, 5 tillfällen i veckan inom området och att barn besöker området vid 1 tillfälle i veckan (Naturvårdsverket, 2009). Eftersom att området utgör ett deponiområde utan befintlig bebyggelse och verksamhet ser exponeringsförhållandena annorlunda ut i jämförelse med de generella antagandena. Området är i dagsläget delvis inhägnat men i övrigt tillgängligt för personer som vill passera området eller vistas inom området. Vi har antagit att personer i närområdet ska kunna vistas inom deponiområdet tillfälligt eller passera området på sin väg in eller från Hörnefors samhälle. Exponeringstiden har antagits till 2-3 tillfällen per vecka. Detta motsvarar en årlig exponering på 120 tillfällen. För inandning damm avses exponering ske 8 tim/tillfälle. Antagandet motsvarar Strövområde enligt SPI s indelning i olika typer av markanvändning vid efterbehandling av bensinstationer (SPI 2011). Detta bedöms vara ett försiktigt antagande då exponering via intag av jord/damm och inandning av damm är starkt reducerad under den period som området är täckt med snö och marken är tjälad. Vid väderstation Nordmaling nr 1934 har under perioden 1961-1990 175 dagar under året varit täckta med snö. Medeltemperaturen för månaderna novmars ligger under samma period på under 2 grader Celsius (SMHI, 2011). Antagandet om att personer både vuxna och barn vistas i området 2-3 ggr per vecka och år bedöms båda vara rimligt samtidigt som det är ett försiktigt antagande. 6.2 Hudkontakt jord/damm Det generella antagandet avseende exponering genom hudkontakt med jord/damm är 90 tillfällen för vuxna och 60 för barn. Exponeringstiden är framtagen baserad på att vuxna under arbetstid i 4 månader av året exponerar 15 % av hudytan för förorening. Barn antas exponera 25 % av sin totalyta hudyta för förorening vid besök på området. Eftersom aktuella områden inte utgör en arbetsplats bedöms exponering avseende vuxna och barn inte skilja sig åt. Baserat på antagandet att personer besöker området 2-3 tillfällen i veckan per år motsvarar exponeringstiden för hudkontakt jord/damm 60 tillfällen per år för både vuxna och barn då exponering endast sker 4 månader om året. 6.3 Konsumtion av växter Intag av växter från området antas i den generella modellen inte förekomma. Aktuella områden utgörs till del av skogsmark där bär och svamp växer. Även om området utgörs av ett deponiområde går det inte att utesluta att plockning av bär och svamp förekommer. Mängden

9 av 18 växter, bär och svamp som intas antas för känslig markanvändning vara 0,4 kg/dag eller ca 146 kg per år för vuxen person samt att 10 % av detta intag kommer från det förorenade området, dvs. 14,6 kg. (Naturvårdsverket, 2009). Detta antagande föreslås justeras och anpassas till aktuella områden. Den mängd växtlighet som intas från området antas vara ca 1 kg/år med hänsyn tagen till rådande förhållanden. Detta motsvarar ex. ett intag av ca 250 gram bär och frukt varje månad från området under perioden juni-september eller ca 0,00274 kg/dag från området under ett år under en tidsperiod på 74 år. Detta bedöms vara ett försiktigt antagande dels med avseende områdets karaktär men även att områdets yta är relativt liten i förhållande till närliggande skogsområden. 6.4 Markmiljö I den generella modellen för MKM anges ett skydd av markmiljön som antas skydda 50 % av arterna i markprofilen. Detta skydd är en antagen nivå som är baserad på en samlad utvärdering av ekotoxikologiska tester av ett urval av arter (NV 2009). Lägre fauna som larver, insekter, spindeldjur och skalbaggar som upprätthåller markfunktioner i markprofilen skyddas. Högre fauna i form av växtätande däggdjur och rovdjur skyddas indirekt av skydd av markmiljön och direkt via det hälsobaserade riktvärdet. Exponeringssituationen avseende högre fauna och andra förutsättningar i form av livslängd och kroppsvikt skiljer sig dock från exponering för människa. Eftersom huvuddelen av denna högra fauna bl.a. ex. lever kortare än vad vi människor gör överskattas exponeringen i det hälsobaserade riskvärdet. Högre fauna är dock till storleken betydligt mindre än människor vilket analogt medför en högre känslighet. I beräkningsmodellen föreslås att skydd av markmiljö inte beaktas. Inom aktuella områden har avfall av olika typer av avfall deponerats under en lång tid. Den växtlighet och markfunktion som återfinns inom området är sannolikt påverkad och begränsad av detta och har under åren även anpassats till rådande förhållanden. Eftersom området fortsättningsvis ska utgöra deponiområde bedöms det inte finnas ett behov av att upprätta gynnsammare förhållanden avseende markmiljöns funktioner inom området. Ett visst skydd för högre fauna som t.ex. äter gräs, svamp och bär från området erhålls och beaktas genom det hälsoriskbaserade riktvärdet för människor. 7 Övergripande åtgärdsmål Förslag på övergripande åtgärdsmål har utgått ifrån att markanvändningen inom aktuella områden inte förändras. Människor som vistas tillfälligt inom området och i närområdet ska inte påverkas negativt av markföroreningar. Ekologin i närliggande Fabriksviken ska inte påverkas negativt utifrån vikens förutsättningar. 8 Mätbara åtgärdsmål Utifrån Naturvårdsverkets beräkningsverktyg och de justeringar som angetts i tidigare avsnitt har förslag till platsspecifika riktvärden tagits fram. Platsspecifika riktvärden avseende styrande förorening redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2. Platsspecifika riktvärden för Deponiområdet och Kisaskedeponin Ämne Platsspecifikt riktvärde Styrande för riktvärdet Arsenik 20 Intag av jord Barium 5000 Intag av jord + exp. andra källor Kobolt 70 Skydd av grundvatten Koppar 1500 Skydd av grundvatten Nickel 150 Skydd av grundvatten Bly 400 Skydd av grundvatten Zink 3000 Skydd av grundvatten

10 av 18 Tabell 3. Generella riktvärden för Vägområdet Ämne MKM Styrande för riktvärdet Arsenik 30 Intag av jord Barium 300 Markmiljö Kobolt 35 Markmiljö Koppar 200 Markmiljö Nickel 120 Markmiljö Bly 400 Markmiljö Zink 500 Markmiljö 9 Åtgärdsalternativ Kisaskedeponin och Deponiområdet 9.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen åtgärd vidtas. Personer som vistas i anslutning till Kisaskdeponin och Deponiområdet kommer att exponeras för arsenik i halter som både vid enstaka exponering och vid exponering över tid kan ge upphov till negativa hälsoeffekter. Alternativet innebär även att Fabriksviken vatten och sediment kommer fortsätta att belastas med metaller i både partikulär form och i löst form vilket riskerar att resultera i negativa effekter på ekologin och den akvatiska miljön. Nollalternativet kräver att administrativa åtgärder vidtas i form av inhägnader, information och restriktioner för att förhindra människor att exponeras för kisaskan inom aktuella områden. Alternativet uppfyller inte de övergripande åtgärdsmålen. 9.2 Alternativ 1 Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet genom urgrävning. Efter urgrävningen understiger halter av arsenik i området framtagna platsspecifika riktvärden. Kisaskan transporteras med lastbil till lokal avfallsläggning för behandling samt slutligt omhändertagande. Kisaskan inom Kisaskdeponin täcks över med ett tätskikt och dränerande lager. Övertäckningen motsvarar kraven på sluttäckning av en deponi för farligt avfall. Övertäckningen reducerar exponeringen av människor för ytligt förekommande kisaska med högt arsenikinnehåll samt att kisaskan inte exponeras för vind genomströmning av nederbörd som leder till utlakning. Alternativet omfattar vidare upprättande av erosionsskydd vid strandkanten för att reducera den partikulära spridningen av metaller till Fabriksviken. I samband med upprättande av erosionsskydd avlägsnas den kisaska som ligger närmast strandkanten via urgrävning. Åtgärden vid Kisaskdeponin är förknippad med ett långtgående ansvar för kontrollprogram och den tekniska lösningens funktion. Alternativet uppfyller de övergripande åtgärdsmålen. 9.3 Alternativ 2 Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin genom urgrävning. Efter urschaktningen understiger halter föroreningar i jord framtagna platsspecifika riktvärden. Kisaskan transporteras med lastbil till lokal avfallsläggning för behandling och slutligt omhändertagande. Alternativet uppfyller de övergripande åtgärdsmålen.

11 av 18 9.4 Alternativ 3 Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin genom urgrävning. Efter urschaktningen understiger halter föroreningar i jord Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning och motsvarar bakgrundshalterna för området. Kisaskan transporteras med lastbil till lokal avfallsläggning för slutligt omhändertagande. Alternativet uppfyller de övergripande åtgärdsmålen. 10 Åtgärdsalternativ för Vägområdet 10.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen åtgärd vidtas. Alternativet är ett referensalternativ som övriga alternativ kan jämföras med. Alternativet bör dock innebära vissa administrativa åtgärder som exempelvis planrestriktioner, riktlinjer för exploatering och information till personer som vistas inom området. Syftet med sådana åtgärder är att de påvisade hälsoriskerna skall begränsas samtidigt som markanvändningen skall kunna bibehållas. Kostnader för åtgärden är låga och omfattar endast kostnader för administration. Nollalternativet innebär att miljö- och hälsoriskerna kvarstår i samma omfattning som idag. Alternativet uppfyller inte de övergripande åtgärdsmålen. 10.2 Alternativ 1: Urschaktning vägren och övertäckning av väg Syftet med alternativet är att avlägsna det översta markskiktet i vägrenen innehållande föroreningar överstigande det mätbara åtgärdsmålet för att reducera risken för exponering. Schakten återfylls med rena massor och vägrenen återställs med lämplig markyta. Vägbanan asfalteras för att minska risken för exponering av ytliga föroreningar. Schaktens utbredning beror på föroreningens avgränsning i plan och profil. Alternativet uppfyller åtgärdsmålen med avseende på hälsa. Osäkert avseende på miljö. 10.3 Alternativ 2: Urschaktning väg och övertäckning vägren Syftet med alternativet är att schakta bort föroreningen i vägkroppen med halter överstigande det mätbara åtgärdsmålet MKM och täcka vägrenen med ett skyddande ytlager för att reducera risken för exponering samt minska risken för spridning av föroreningar till miljön. I vägkroppen förekommer kisaska dels uppblandat med grusigt bärlager samt i ren fraktion. Mängden kisaska i ren fraktion uppskattas till 1 300-1 800 m3 eller ca 3 000 ton beräknat med ett medelvärde och en densitet på 1,8 ton/m3. Mängden förorenat bärlager med halter av arsenik över riktvärde för MKM uppskattas till 2 700-3 200 m3 eller ca 5 000 ton beräknat med ett medelvärde och en densitet på 1,8 ton/m3. Genom alternativ 2 schaktas totalt ca 8 000 ton (89 %) av de förorenade massorna bort. Ytliga föroreningar i vägrenen lämnas dock kvar. De förorenade massorna transporteras till mottagningsanläggning för behandling och slutgiltigt omhändertagande. Schakten återfylls med rena massor och vägbanan återställs med ett obundet slitlager. Alternativet uppfyller åtgärdsmålet med avseende på hälsa. Sannolikt avseende på miljö. 10.4 Alternativ 3: Urschaktning av samtliga förorenade massor Alternativet är ett maxalternativ där samtliga förorenade massor överstigande det mätbara åtgärdsmålet avlägsnas. Maxalternativet innebär att ca 3 000 ton kisaska och ca 5 000 ton förorenat bärlager från vägkroppen samt ca 1 000 ton förorenade massor från vägrenen, totalt ca 9 000 ton, urschaktas och transporteras till mottagningsanläggning för behandling och slutgiltigt omhändertagande. Schakten återfylls med rena massor och samtliga markytor samt slitlager återställs. Risken för hälsa och miljö reduceras. Påträffad förorening i vägrenen är inte

12 av 18 avgränsad i plan och profil, det innebär en osäkerhet i mängduppskattning, omfattning samt kostnad för efterbehandlingen. Alternativet uppfyller de övergripande åtgärdsmålen. 10.5 Alternativ 4: Övertäckning av väg och vägren Syftet med alternativet är att täcka väg och vägren med ett ytligt marklager. Vägen asfalteras och vägrenen täcks med ett nytt obundet marklager. Alternativet uppfyller åtgärdsmålen med avseende på hälsa. Osäkert avseende på miljö. 10.6 Alternativ 5: Urschaktning av samtliga förorenade massor och sortering Alternativet medför att samtliga förorenade massor överstigande det mätbara åtgärdsmålet urschaktas, varav delar av massorna sorteras och används för återfyllning inom området. Ungefär 5 000 ton förorenat bärlager och 1000 ton förorenade massor från vägrenen sorteras i sorteringsverk för att skilja finfraktionen från grovfraktionen. Finfraktionen transporteras till mottagningsanläggning för behandling och slutgiltigt omhändertagande medan grovfraktionen används för återfyllning inom området. Uppskattningsvis 4000 ton av 6000 ton sorterade massor beräknas kunna återanvändas för återfyllning inom området. Ingen storleksfördelning är dock utförd så mängderna är ungefärliga. Omkring 3 000 ton kisaska från vägkroppen urschaktas och transporteras till mottagningsanläggning för behandling och slutgiltigt omhändertagande. Schakten återfylls med sorterad grovfraktion samt rena massor tagna från sidotag och samtliga markytor samt slitlager återställs. Risken för hälsa och miljö reduceras. Det är dock osäkert hur stor mängd förorening som finns kvar i grovfraktionen som används för återfyllnad. Påträffad förorening i vägrenen är inte avgränsad i plan och profil, det innebär en osäkerhet i mängduppskattning, omfattning samt kostnad för efterbehandlingen. Alternativet uppfyller de övergripande åtgärdsmålen. 11 Kostnadsuppskattningar Antagna storheter som mängder och kostnader som riskvärderingen har utgått ifrån framgår av tabell 3 och 4. Mängden avfall i form av kisaska som kan komma att genereras har beräknats utifrån undersökningsresultatet. Målsättningen har varit att räkna realistiskt och konservativt utan att använda schablonmässiga påslag. 11.1 Kostnadsuppskattningar Deponiområdet och Kisaskedeponin Tabell 3. Ingående uppgifter och storheter i riskvärderingen. Post Antal Osäkerhet/betydelse Area Kisaskedeponin 6400 m 2 Stor Area Deponiområdet 1100 m 2 Liten Mängd kisaska Kisaskedeponin 12 500 ton Måttlig Mängd kisaska Deponiområdet 250 ton Liten Mängd mellan KM och PSRV 3000 ton Måttlig Etablering 10000 kr Måttlig Schaktning 150 kr/ton Måttlig Täckning 400 kr/m 2 Måttlig Erosionsskydd med partikelfilter 8000 kr/m 2 Stor Transport och mottagning kisaska 500 kr/ton Måttlig Miljökontroll åtgärdsfas 200 Tkr Liten Kontrollprogram täckt deponi 100 Tkr/år Liten

13 av 18 Tillstånd miljöbalken inkl. MKB 400 Tkr Liten Projektering, projektledning 300 Tkr Måttlig 11.2 Kostnadsuppskattningar Vägområdet Tabell 4. Ingående uppgifter och storheter i riskvärderingen. Post Antal Osäkerhet/betydelse Mängd kisaska Vägområdet 9000 ton Måttlig Etablering 10000 kr Måttlig Schaktning 60 kr/ton Måttlig Sortering 85 kr/ton Måttlig Återfyllning 110 kr/ton Liten Transport och mottagning kisaska 350 kr/ton Måttlig Asfaltering 230 kr/m 2 Liten Obundet slitlager 130 kr/m 2 Liten Miljökontroll åtgärdsfas 64 Tkr Liten Projektering, projektledning 100 Tkr Måttlig 12 Riskvärdering Riskvärderingen syftar till att jämföra åtgärdsalternativen med avseende på risker, ekonomiska, socialkulturella och tekniska faktorer. De urvalskriterier som används i riskvärderingen är: Uppfyller uppställda åtgärdsmål. Bedömning av åtgärdernas potential att uppfylla de övergripande åtgärdsmålen. Kostnader genomförande. Avser kostnader i samband med åtgärdsfasen inkl. ev. åtgärdsförberedande undersökningar eller utredningar. Kostnader underhåll. Avser kostnader efter åtgärdsfasen för upprätthållande av ex. kontrollprogram. Genomförandetid. Grov uppskattning hur lång tid respektive åtgärd kräver. Projektrisker. Värdering om riskerna med respektive åtgärd. Riskreduktion. Värdering av hur stor potential åtgärden har för att reducera risk för människors hälsa och miljön. Omgivningspåverkan. Värdering av påverkan på omgivningen och människor inom arbetsområdet under själva åtgärden. För att kunna jämföra åtgärdsalternativen har en matris sammanställts där urvalskriterierna för respektive åtgärdsalternativ har värderats.

14 av 18 12.1 Riskvärdering för Deponiområdet och Kisaskedeponin Tabell 5. Matris över de olika åtgärdsalternativen med värderade urvalskriterier för Deponiområdet och Kisaskedeponin. Alt. 0 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Urvalskriterier Omfattning Ingen åtgärd Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet. Kisaskan inom Kisaskdeponin täcks Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin ned till PSRV Alternativet omfattar avlägsnande av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin ned till KM över. Förorenad jordvolym 0 250 12750 15750 att schakta (ton) Måluppfyllelse Nej Ja Ja Ja Kostnader (Mkr) 0,1 6,3 6,8-10 10-13 Kostnader underhåll (Mkr/år) 0,1 0,1 0 0 Tid för genomförande Ingen 3v 20 v 25 v Projektrisker Ingen Medel tekniks risk Medel förseningrisk Medel ekonomisk risk Låg tekniks risk Medel förseningrisk Medel ekonomisk risk Låg tekniks risk Medel förseningrisk Hög ekonomisk risk Bedömd riskreduktion Ingen Måttlig Stor Störst Omgivningspåverkan Låg Låg Måttlig-hög Måttlig-hög Noll 1 2 Max Tabell 5 visar att kostnadsfördelningen mellan alternativen visar att Nollalternativet är det mest ekonomiskt fördelaktigt. Inneslutning bedöms vara ett fördelaktigare alternativ ekonomiskt än schaktning. Osäkerheterna är dock större avseende genomförbarhet och funktion över tid. Kostnaden för urschaktning rymmer även osäkerheter där antaget medeldjup och således även mängd kisaska som ligger inom aktuella områden är direkt avgörande för kostnaderna för åtgärden. Exempelvis ger en förändring om antagen medelmäktighet av kisaska inom Kisaskdeponin till 1,0 m istället för 1,5 m som antagits minskade kostnader för åtgärden motsvarande ca 3 miljoner. En mer detaljerad sammanställning av kostnaderna för åtgärdsalternativen återfinns i bilaga 1. Ur ett tekniskt perspektiv bedöms alternativ 1 med övertäckning och upprättande av erosionsskydd rymma större osäkerheter avseende det tekniska utförandet än urschaktning. Osäkerheter råder även avseende alternativ 1 kring möjligheten att erhålla miljötillstånd för en övertäckning och vilka ytterligare utredningar som kan krävas i tillståndsprocessen. Maxalternativet innebär att halterna av metaller inom området efter vidtagen åtgärd understiger känslig markanvändning. Alternativet har den högsta totalkostnaden. Maxalternativet bedöms inte vara rimligt att genomföra med avseende på den nuvarande markanvändning och andra rådande förhållanden i angränsande områden som inte uppfyller denna skyddsnivå. Området utgörs av ett gammalt deponiområde vilket i detta fall innebär att det finns andra risker med att vistas i området än att exponeras för markföroreningar, ex förekomst av stickande och skärande material, klämrisker etc. Av de åtgärdstekniker som har belysts bedöms urschaktning vara den bäst lämpade tekniken, ur teknisk synvinkel. Vid en urschaktning enligt Alternativ 2 reducerar risk för skada och olägenhet för människors hälsa samt att risk för spridning och påverkan på Fabriksvikens ekosystem reduceras. Åtgärden är av engångskaraktär och medför inte några återkommande kostnader för ex. funktionskontroll. Åtgärdsalternativet medför transporter med lastbil till lokal deponi ger i upphov till lokal miljöpåverkan i form av utsläpp av bl.a. koldioxid och partiklar. De trafikrörelser som åtgärden medför innebär även risker för skador och olyckor på de vägar som berörs.

15 av 18 12.2 Riskvärdering för Vägområdet Tabell 6. Matris över de olika åtgärdsalternativen med värderade urvalskriterier för Vägområdet. Alt. 0 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 Urvalskriterier Omfattning Ingen åtgärd Urschaktning vägren, Urschaktning väg, övertäckning Urschaktning samtliga massor Överteckning av väg och vägren Utschaktning samtliga massor Förorenad jordvolym att schakta (ton) övertäckning väg vägren och sortering 0 1000 8000 9000 0 9000 Måluppfyllelse Nej Uppfylls med avseende på hälsa. Osäkert avseende på miljö. Kostnader (Mkr) Tid för genomförande Projektrisker Bedömd riskreduktion Uppfylls med avseende på hälsa. Sannolikt avseende på miljö. Ja Uppfylls med avseende på hälsa. Osäkert avseende på miljö. 0 1,7-2,2 4,0-7,0 4,2-7,6 1,3-1,4 3,4-5,8 Ingen 2 v 4 v 5 v 1 v 5 v Ingen Låg tekniks risk Medel förseningrisk Medel ekonomisk risk Ingen 11 % mängdreduktion av arsenik >MKM Låg tekniks risk Medel förseningrisk Medel ekonomisk risk 89 % mängdreduktion av arsenik >MKM Låg tekniks risk Medel förseningrisk Hög ekonomisk risk 100 % mängdreduktion av arsenik >MKM Låg tekniks risk Låg förseningrisk Låg ekonomisk risk 0 % mängdreduktion av arsenik >MKM Ja Medel tekniks risk Medel förseningrisk Medel ekonomisk risk 100 % mängdreduktion av arsenik >MKM Mkt god reduktion av kortsiktiga hälsorisker Osäker reduktion av långsiktiga hälsorisker Mkt god reduktion av kortsiktiga hälsorisker God reduktion av långsiktiga hälsorisker Mkt god reduktion av kortoch långsiktiga hälso- och miljörisker Mkt god reduktion av kortsiktiga hälsorisker Osäker reduktion av långsiktiga hälsorisker Mkt god reduktion av kortoch långsiktiga hälso- och miljörisker Osäker reduktion av kort- och långsiktiga miljörisker God reduktion av kort- och långsiktiga miljörisker Osäker reduktion av kort- och långsiktiga miljörisker Omgivningspåverkan Ingen Växtlighet inom minst 3 m från vägen påverkas. Transporter Växtlighet inom minst 3 m från vägen påverkas. Mycket transporter och trafikrörelser Växtlighet inom minst 3 m från vägen påverkas. Mycket transporter och trafikrörelser Växtlighet inom minst 3 m från vägen påverkas. Växtlighet inom minst 3 m från vägen påverkas. Mycket transporter och trafikrörelser. Plats för sorteringsverk (damm och buller) Inom närområdet förekommer andra föroreningskällor med liknande föroreningssituation. Dessa föroreningskällor utgör en dokumenterad risk för omgivande markmiljö och närliggande ytvattenrecipient. Underlaget för att bedöma behovet av en sanering av vägområdet avseende miljörisker och spridning till närliggande ytvattenrecipient och därmed miljönyttan vid en sanering är begränsat. Denna osäkerhet påverkar val och bedömning av åtgärdsalternativ. För att välja ett åtgärdsalternativ som uppfyller några av åtgärdsmålen kan nollalternativet avfärdas. Alternativ 1-4 och sannolikt alternativ 5 uppfyller kortsiktigt åtgärdsmålen med avseende på hälsa. Alternativen innebär att förorenade massor övertäcks eller schaktas bort för att reducera risken för exponering. Så länge föroreningar lämnas kvar i marken finns det på lång sikt (100 år) en risk att förändrad markanvändning eller markarbeten i området exponerar föroreningar. Vad gäller risker för miljön saknas underlag för att bedöma spridning av förorening till närliggande mark och vatten. Det är därför svårt att bedöma huruvida åtgärdsmålen för de olika

16 av 18 alternativen uppfylls med avseende på miljön. Undantaget är alternativ 3 och sannolikt alternativ 5, där samtliga massor överstigande MKM schaktas bort med följd att åtgärdsmålen uppnås. Åtgärd bör endast utföras om det bedöms finnas en betydande risk för hälsa eller miljö. Risken för hälsa har identifierats och bedöms att åtgärdas i alternativ 1-5. Risken för miljön har inte identifierats men åtgärdas sannolikt i alternativ 2 och helt och hållet i alternativ 3. Alternativen uppskattas innebära att 89 % respektive 100 % av bedömd förorening schaktas bort. Alternativ 5 innebär sannolikt att risken för miljön åtgärdas och nära 100% av föroreningen schaktas bort. Eventuellt är en övertäckning av vägen (alternativ 1 och 4) tillräcklig för att reducera en eventuell spridning till miljön, men underlag för att bedöma detta saknas i dagsläget. 13 Planerade åtgärder Utifrån redovisade alternativ har Umeå Kommun valt att gå vidare med alternativ 2 gällande Deponiområdet och Kisaskedeponin samt alternativ 5 gällande vägområdet, syftet med kommande projektering är dock att belysa de olika alternativen ytterligare och efter det ge en mer slutgiltigt åtgärdsalternativ och detaljerad budget. 14 Projektstyrning 14.1 Organisation Projektstyrning och projektorganisation framgår översiktligt av organisationsschemat som visar att huvudmannaskapet har antagits av kommunstyrelsens Näringslivs- och planeringsutskott i Umeå kommun. De i sin tur har utsett Stina Johansson (mark- och exploateringschef) som ombud och huvudman. Projektet kommer att drivas av mark- och exploateringsenheten där det finns expertkompetens inom förorenade områden, miljöjuridik och mark- och exploateringsfrågor. Projektgenomförandet sker i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten som också företräder Naturvårdsverket som svarar för den statliga finansieringen av projektet. Tillsynen bedrivs av Umeå kommuns Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kommunstyrelsens Näringslivs- och planeringsutskott Kommunens ombud Stina Johansson Styrgrupp Projektstöd Projektledare Informationsgrupp Upphandling Ekonomi Tillsynsmyndighet Information Entreprenör/Konsult

17 av 18 14.2 Roller och ansvar 14.2.1 Styrgrupp Styrgruppen utgörs av nyckelpersoner från beställaren, tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen, styrgruppens roll är att fungerar som beslutsstöd för huvudman som tar övergripande och styrande beslut för projektet. Styrgruppen består av: Stina Johansson Karin Söderström Margareta Green-Palo Ulrika Sundin Bonnedahl Jonas Fagerman mark- och exploateringschef Umeå kommun (huvudman) Länsstyrelsen Västerbotten miljöchef Umeå kommun miljöjurist Umeå kommun projektledare Umeå kommun 14.2.2 Projektledare Projektledaren leder det dagliga arbetet under projektering och sanering vilket innefattar att: Informera styrgruppen Genomföra projektet så att specificerade leveranser realiseras enligt överenskommen tidplan inom avsatta resursramar Huvudmannens representant i projektrelaterade frågor. Eftersträva att uppsatta mål och villkor följs Planera arbetet i detalj tillsammans med dem som skall göra jobbet Genomföra projektet enligt beslutade planer, detta omfattar insamlandet av data, analyser, genomföra möten mm. Sammanställa, utvärdera och dra slutsatser av genomförda undersökningar Informera om projektets framåtskridande och föra förslag till ändringar till beslut. Leveransgodkänna fakturor Ta fram rutiner för ekonomisk administration Ansvarar för konteringsplaner och att kontering genomförs Leda den ekonomiska administrationen av projektet Ansvara för att löpande rekvirera pengar efter fakturaunderlag. Projektledaren kommer ha tillgång till ekonomiadministration och möjlighet, att vid behov, knyta till sig kompetens inom bygg, information och upphandling. 14.2.3 Informationsgrupp Informationsgruppen består av representanter från beställare och fastighetsägare. Syftet med gruppen är att inhämta/sprida information till/om projektet. För Umeå kommun Stina Johansson Huvudman

2014-04-08 FABRIKSVIKEN Bidragsansökan för projektering och saneringsåtgärd av kisaska

1 av 18 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 4 ANSVARSUTREDNING... 6 5 FÖRORENINGSSITUATION... 7 6 RISKBEDÖMNING... 7 6.1 Intag av jord, inandning damm... 8 6.2 Hudkontakt jord/damm... 8 6.3 Konsumtion av växter... 8 6.4 Markmiljö... 9 7 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 9 8 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 9 9 ÅTGÄRDSALTERNATIV KISASKEDEPONIN OCH DEPONIOMRÅDET... 10 9.1 Nollalternativet... 10 9.2 Alternativ 1... 10 9.3 Alternativ 2... 10 9.4 Alternativ 3... 11 10 ÅTGÄRDSALTERNATIV FÖR VÄGOMRÅDET... 11 10.1 Nollalternativet... 11 10.2 Alternativ 1: Urschaktning vägren och övertäckning av väg... 11 10.3 Alternativ 2: Urschaktning väg och övertäckning vägren... 11 10.4 Alternativ 3: Urschaktning av samtliga förorenade massor... 11 10.5 Alternativ 4: Övertäckning av väg och vägren... 12 10.6 Alternativ 5: Urschaktning av samtliga förorenade massor och sortering... 12 11 KOSTNADSUPPSKATTNINGAR... 12 11.1 Kostnadsuppskattningar Deponiområdet och Kisaskedeponin... 12 11.2 Kostnadsuppskattningar Vägområdet... 13 12 RISKVÄRDERING... 13 12.1 Riskvärdering för Deponiområdet och Kisaskedeponin... 14 12.2 Riskvärdering för Vägområdet... 15 13 PLANERADE ÅTGÄRDER... 16 14 PROJEKTSTYRNING... 16 14.1 Organisation... 16 14.2 Roller och ansvar... 17 14.2.1 Styrgrupp... 17 14.2.2 Projektledare... 17 14.2.3 Informationsgrupp... 17

2 av 18 Bilaga Bilaga 1 Ansvarsutredning Bilaga 2 Åtgärdsutredning Deponiområdet och Kisaskedeponin Bilaga 3 Åtgärdsutredning Vägområdet Bilaga 4 Resultatrapport Deponiområdet Bilaga 5 Resultatrapport Vägområdet Bilaga 6 Riskbedömning Deponiområdet och Kisaskedeponin Bilaga 7 Miljöteknisk markundersökning av område vid Hörnefors f.d. sulfitmassafabrik

3 av 18 1 Sammanfattning Undersökningarna har visat att det förekommer kisaska inom tre delområden, Kiskaskedeponin, Deponiområdet och väg mot Kalvarskatan. Kisaskan innehåller höga halter av arsenik som utgör en oacceptabel risk för både akuta effekter på människors hälsa och effekter över tid via långtidsexponering. Vid Kisaskedeponin och Deponiområdet sprids kisaska partikulärt via erosion och i löst form via utlakning från området mot Fabriksviken. Denna spridning utgör en oacceptabel risk för negativa effekter i Fabriksvikens ekologi och akvatiska miljö. I Vägområdet sprids föroreningen dels direkt på platsen genom intag av jord/damm, hudkontakt eller inandning av damm. Spridning kan även ske indirekt utanför vägområdet med den biltrafik som använder vägen. Utifrån redovisade åtgärdsalternativ i utredningarna har Umeå Kommun valt att gå vidare med ett alternativ som innebär en urschaktning av samtliga förorenade massor överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) på Vägområdet och samtliga massor överstigande det framtagna platsspecifika riktvärdet för Deponiområdet och Kisaskedeponin. Syftet med projekteringen är dock att belysa de olika alternativen ytterligare och efter det ge en mer slutgiltigt åtgärdsalternativ och detaljerad budget. Denna ansökan gäller projektering inför åtgärd. Sökt belopp för projektering är 1,4 miljoner kronor, bedömd åtgärdskostnad är totalt 13 miljoner kronor för samtliga tre delområden. Om medel erhålls bedöms projekteringen kunna genomföras under 2014 och saneringsåtgärd under 2015.

4 av 18 Administrativa uppgifter Objektsnamn: Fabriksviken Fastighet: Hörneå 8:459 och Hörneå 8:455 Kommun: Län: Sökande: Kontaktperson hos sökande: Kontaktperson vid länsstyrelsen: Projekt Föroreningskälla: Huvdusaklig förorening: Område: Umeå Kommun Västerbotten Umeå kommun, Mark och exploatering, 901 84 Umeå Jonas Fagerman, projektledare Tel: 090-16 14 32 Mail: jonas.fagerman@umea.se Karin Söderström Tel: 010-225 44 02 Mail: karin.soderstrom@lansstyrelsen.se Sulfitmassefabrik Arsenik Åtgärder: Urschaktning Budget Projektering 1400000:- Förprojektering Planera förberedelser och genomförande av åtgärder utgående från genomförda undersökningar Detaljprojektering Omvandla underlaget från förprojektering och tidigare utredningar till kalkylerbara handlingar för en entreprenör Sanering 13 000 000:- Skogsmark och vägområde, tidigare kisaskedeponi och deponiområde. 900000:- * Kompletterande provtagning * Projekt-, tids- och projekteringsplanering * Kalkylering, i form av kontroll av åtgärdsundersökningarnas kostnadsberäkning * Fastställa upphandlings-, ersättnings- och entreprenadformer *Kontrollera att underlag för tekniska beskrivningar, ritningar mm finns, och vid behov genomföra åtgärdsförberedande utredningar 500000:- Ritningar Tekniska beskrivningar/funktionsbeskrivningar Administrativa föreskrifter enligt AB/ABT och AF AMA Miljö- och kvalitetskrav BAS-P Deponiområdet och 8400000:- kisaskedeponin Urschaktning av all kisaska inom Deponiområdet och Kisaskdeponin. Urschaktningen i jord till lägre än framtagna platsspecifika riktvärden. Vägområdet 4600000:- Urschaktning av samtliga förorenade massor överstigande det mätbara åtgärdsmålet, totalt ca 9000 ton. Ca 6000 ton sorteras varav ca 4000 ton kan återanvändas. Totalt bidragsbehov 14 400 000:- Tidplan Projektering 2014 Sanering 2015

5 av 18 2 Bakgrund I Hörnefors samhälle fanns tidigare en sulfitmassefabrik. Fabriken bedrev sin verksamhet på halvön Hamnskär mellan 1906-1982. Mellan 1943 och 1974 nyttjades svavelkis som svavelkälla i sulfitmassatillverkningen. Vid rostning av svavelkis bildas kisaska som restprodukt. Utlastning av kisaska för båttransport till järnverk i Tyskland skedde från ett område vid Fabriksvikens västra strand. Under åren 1972-1973 överbelastades kisugnen med följden att kisaskan fick för hög svavelhalt för att Järnverken i Tyskland skulle vilja köpa restprodukten. Detta medförde att ett överskott av kisaska uppstod vilken då bl.a. lämnades på ett ca 1 ha stort område vid Fabriksvikens västra strand, nedan kallat kisaskedeponin. Vid fabrikens nedläggning 1982 gjordes försök att täcka över den deponerade kisaskan. I dagsläget ligger dock kisaska fritt exponerad i markytan i ett par områden. Området norr om Fabriksviken, nyttjades som industritipp under fabrikens verksamhetsperiod. Utförda undersökningar visar att tippmassorna utgörs av bl.a. trärester, bark, pappersmassa, kisaska och grusiga sandiga massor, nedan kallat deponiområdet. Fyllnadsmassorna är inom stora delar av området uppblandade med avfall i form av järnskrot, tegel, glas, plast och betongrester. Transporterna till kisaskedeponin skedde via väg mot Kalvarsskatan, i vägkroppen förekommer kisaska både i ren fraktion och uppblandat med bärlager, nedan kallat vägområdet. Figur 1. Översikt Umeå kommun 3 Områdesbeskrivning Området ligger i ett känsligt läge i direkt anslutning till Fabriksviken och i nära anslutning till centrala Hörnefors, närmaste hus ligger ca 400 meter från nordöstra delen av Deponiområdet. Vägområdet nyttjas som tillfartsväg för de 30-tal stugägare på Långgrundet och Kalvarsskatan varav några är åretruntboende. Undersökningsområdena längs Fabriksvikens norra och västra strand är inte planlagda. Gällande översiktsplan för Umeå kommun är från 1998. För ett antal områden inom Umeå

6 av 18 kommun pågår en process för att ta fram fördjupade översiktsplaner. Ingen av dessa fördjupade översiktsplaner avser Fabriksviken och angränsande markområden. I samrådshandling för området Norrbyn anges Kalvarsskatan som ett möjligt utbyggnadsområde. Området som pekas ut ligger ca 1 km sydväst om Kisaskdeponin. Enligt brunnsarkivet finns det inte några brunnar för dricksvattenuttag inom området. Närmaste brunn för dricksvattenuttag ligger cirka 1 km sydväst om Kisaskdeponin. Inne i Hörnefors samhälle finns ett par energibrunnar. Samhället försörjs via kommunalt vatten och avlopp. Figur 2. Fabriksviken med områden förorenade med kisaska markerat i rött. 4 Ansvarsutredning Bolaget och dess affärspartners har hittills bekostat undersökningar och åtgärder till en kostnad av 28,4 miljoner kronor. Utredningar har visat att kvarstående åtgärdsbehov för området uppgår till en kostnad av 20-35 miljoner. Det innebär att den totala åtgärdskostnaden för hela området (fabriksområdet, gips och slamdeponin, deponiområde längst in i viken, deponi på västra stranden och vägen till Kalvarsskatan) inklusive de åtgärder som redan utförts uppskattas till totalt mellan 45-60 miljoner. Bolaget har därmed bekostat mellan 47 % - 63 % av de totala kostnaderna.

7 av 18 Vid skälighetsbedömningen enligt 10 kap 4 anser Länsstyrelsen att en viss jämkning bör ske av verksamhetsutövarens ansvar, då främst med hänsyn till tidsaspekten. Enligt redogörelsen ovan bedömer länsstyrelsen att sett till enbart tidsaspekten hamnar skäligheten på att bolaget ska bekosta ca 35 % av de totala kostnaderna. En omständighet som bör ses som skärpande för skäligheten är att förvaringen/deponi av avfall är att se som en pågående markanvändning där verksamhetsutövaren fortfarande ansvarar. Ytterligare en aspekt är att verksamheten har fortsatt fram till 1982 utan att bolaget har undanröjt miljöstörningarna från deponierna samt att förvaringen har skett i modern tid. Länsstyrelsen bedömer med bakgrund av detta att det är skäligt att bolaget ska bekosta minst 50 % av de totala kostnaderna. Verksamhetsutövaren får därmed anses ha tagit det ansvar som skäligen kan utkrävas. För fortsatt finansiering gällande de åtgärder som krävs inom området avser Länsstyrelsen att ansöka om statligt bidrag. 5 Föroreningssituation Undersökningarna har visat att det förekommer kisaska inom tre delområden, Kiskaskedeponin, Deponiområdet och Vägområdet. Halterna av arsenik inom de tre delområden utgör en oacceptabel risk för både akuta effekter på människors hälsa och effekter över tid via långtidsexponering. Vid Kisaskedeponin och Deponiområdet sprids kisaska partikulärt via erosion och i löst form via utlakning från området mot Fabriksviken. Denna spridning utgör en oacceptabel risk för negativa effekter i Fabriksvikens ekologi och akvatiska miljö. I Vägområdet sprids föroreningen dels direkt på platsen genom intag av jord/damm, hudkontakt eller inandning av damm. Spridning kan även ske indirekt utanför vägområdet med den biltrafik som använder vägen. 6 Riskbedömning Kisaskan innehåller höga halter av arsenik. Arsenik har till skillnad för många andra skadliga ämnen akuttoxiska egenskaper, vilket innebär att även enstaka punkter med höga halter är viktigare för riskbedömningen än för ämnen med effekter framförallt på lång sikt. För Kisaskedeponin och Deponiområdet har det gjorts en fördjupad riskbedömning, där det även tagits fram platsspecifika riktvärden. För vägområdet kommer de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning att användas. Följande skyddsobjekt bedöms finnas för området: Vuxna och barn som vistas tillfälligt inom aktuella områden. Vuxna och barn i närområdet Grundvattnet inom området som en naturresurs Ekosystemen i vatten och sediment i Fabriksviken Markmiljön inom aktuella områden inkluderande vilda djur exempelvis hare och räv. Platsspecifika faktorer som påverkar bedömning om risk för människors hälsa domineras av bedömningar om exponering av aktuell föroreningssituation. Justering av exponeringstider avseende personer som vistas inom aktuella områden har utförts för Kisaskedeponin och deponiområdet enligt tabell 1 nedan.