Enkätstudie - del av medborgardialog. KORSVÄGENområdet. Inför stadsutvecklingsprogram 1.0 JUNI Dnr 0668/12

Enkätstudie - del av medborgardialog KORSVÄGENområdet Inför stadsutvecklingsprogram 1.0 JUNI 2015 Dnr 0668/12

innehåll 1. Korsvägen - en ny mötesplats 2. Hur ser vi på framtiden? 3. Människan PÅ korsvägen 4. Vad säger medborgarna? 5. sammanfattning OCH REFLEKTIONER Materialet är sammanställt av praktikanter på Stadsbyggnadskontoret under sommaren 2015. Författare: Anton Fridolfsson & Hanna-Klara Jobjörnsson Handledare: Viveca Risberg, projektledare för stadsutvecklingsprogram Korsvägen Arkitektskisser: Andrea Hulting Gustafsson Ortofoto: Lantmäteriet 2014 Vybilder: Göteborgs Stad 2014 Övriga foton och grafik om inte annat anges: Stadsbyggnadskontoret ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 3

Focushuset Liseberg Renströmsparken 1. KORSVÄGEN - EN NY MÖTESPLATS Stadsutvecklingsområde korsvägen Den här studien är en del av medborgardialogen kring stadsutvecklingsområdet Korsvägen. Korsvägen är ett av flera områden i centrala Göteborg som snart kommer att påverkas av infrastruktursförändringar. Staden växer och blir tätare. Redan idag är Korsvägenområdet fokus för regionala målpunkter. Området besöks dagligen av både boende och verksamma i Göteborg. Hållplats Korsvägen är en av de platser som berörs av stationsnätet för tågtunneln Västlänken. bygga vidare Enkätundersökningen bygger vidare på tidigare dialogarbeten som har utförts av Stadsbyggnadskontoret (SBK) under våren 2015. Studien ämnar få fler människor att engagera sig i stadsutvecklingen, för att diskutera hur stadsmiljön kan utvecklas till en tillgängligare och tryggare stad för alla. Hur kan staden byggas vidare för att skapa nya mötesplatser för de som lever och arbetar här? Vad är det som är bra idag och hur kan det förbättras eller förändras i framtiden? Hur utnyttjas ytor på bästa sätt i en tätare stad? Enkätundersökningen, tillsammans med övrig dialog, ger möjlighet att diskutera olika alternativ och scenarion. Medborgardialog Dialog är en process där människor tänker och skapar tillsammans genom samtal och kommunikation. Dialogprocessen bygger på att vi ska lära oss av varandra. Olika perspektiv berikar dialogen, vilket ger utrymme för att hantera svåra frågor. En dialog sker genom att lyssna, föra samtal och att analysera resultatet i en konkretisering. Konkretisering kan representeras av olika förslag från medborgarna som de vill se i samhällsutvecklingen. Medborgardialogen ökar delaktigheten i form av medskapande under mindre formella former. Avgränsning enkätstudie Dialog om stadsbyggnad Medborgardialogen är en möjlighet för människor att påverka stadsutvecklingen samtidigt som det är ett hjälpmedel för staden att kommunicera mål och komplexa frågor samt att belysa potential och problem i den framtida planeringen. Medborgardialoger som rör stadsbyggnad och stadsplanering syftar ofta till att undersöka hur människor använder platser, utrymmen och offentliga ytor i staden. Hur stadsrummet används hjälper oss att förstå platsens betydelse och funktion, både i vardagslivet och i staden. Dialogen indikerar vad som är värdefullt i stadsmiljön samt pekar på vad som behöver studeras vidare innan beslut fattas. Olika former av medborgardialog. Källa: Sociallhallbarhet.se - Göteborgs Stad. (http:// dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek/materialfor-seminarier-2015/samtalstyper/). 4

2. HUR SER VI PÅ FRAMTIDEN? Hur kan vi skapa oss en uppfattning om dagens korsvägen? Under mitten av juni 2015 genomförde SBK en större enkätundersökning i Korsvägenområdet (se karta sid. 4), med undantag för delområdet Renströmsparken. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medborgarna använder platsen idag, hur de uppfattar den nuvarande stadsstrukturen och vad de skulle vilja se i en framtida stadsutveckling. Enkätstudien hade även ett underliggande syfte att sprida information om det digitala dialogverktyget City Planner, ett interaktivt 3D-verktyg som ger medborgaren möjlighet att på eget intiativ fördjupa sig i dialogen. En uppsökande dialogmetod valdes för att öka förståelsen för platsens förutsättningar och kvalitéer utifrån ett användarperspektiv. Enkäten undersöker hur medborgarna förhåller sig till vad, var och hur det ska byggas, den undersöker inte om det ska byggas. Enkäten är en del av arbetetet inför stadsutvecklingsprogrammet (STUP), den är inte en del av projekt Västlänken. Enkätarbetet utfördes av medarbetare från SBK som var på plats i Korsvägenområdet under två veckors tid. Undersökningen utfördes under blandade tider på vardagar. Målgruppen för undersökningen utgjordes av alla personer som under tiden för undersökningen vistades i Korsvägenområdet. Enkätstudien avsåg att skapa ett så brett underlag som möjligt för att få en uppfattning om vilka det är som påverkas i den framtida stadsutvecklingen. De flesta som deltog upplevdes vara på väg någonstans, till fots, med cykel, kollektivt eller med bil. De svarande deltog när de uträttade ärenden i området eller passerade området på väg till hem, skola, arbete eller fritid. Enkäterna utfördes som muntliga snabbintervjuer. En geografisk avgränsning gjordes till tre zoner 1) Trafikplats Korsvägen, 2) längs med Örgrytevägen ner till Focushuset och 3) Landerietparken nedanför univeristetet. Renströmsparken gavs inte en egen zon, då detta område har fått större utrymme i tidigare externa dialogarbeten om projekt Campus Näckrosen. Totalt deltog 144 personer i enkätstudien. Varför väljer vi att besöka en viss plats? Enkätfrågorna var utformade för att besvara vilka det är som vistas i området, hur området används idag och om något skulle kunna förbättras eller förändras där i framtiden. Deltagarna ombads att besvara varför de besökte platsen idag, vad de förknippar området med samt hur ofta de vistas där. Enkäten var tänkt att fungera som en jämförelse mellan hur området uppfattas och den faktiska användningen. I enkätens kvalitativa delar fick deltagarna uppge om något skulle kunna förbättras eller förändras i framtiden, samt om de hade konkreta förslag på vad ny bebyggelse kan användas till. Deltagarna ombads att värdera platsen på en skala mellan 1-4. Denna värdering skedde utifrån en subjektiv tolkning av hur viktig platsen är för individen och för staden. För att beskriva den personliga upplevelsen av Korsvägenområdet ombads de deltagande att beskriva området med endast ett ord, ordet kunde vara antingen beskrivande för området eller den känsla personen får när de vistas där. För vilka planerar vi staden? Den här studien har genomförts med stöd av Social konsekvensanalys (SKA). Staden skapas i mötet mellan plats och människa. Relationen mellan plats och människa studeras i studien utifrån hur platsen används, platsens miljö och funktion. Den hållbara staden måste tilltala så väl boende som besökare, människor i alla åldrar och faser av livet. En hållbar stad förutsätter att invånarna vill använda staden i det dagliga livet. Om en plats uppfattas som oattraktiv påverkar det användningen av platsen negativt. Den sociala konsekvensanalysen förtydligar den sociala dimensionen i fysisk planering. Staden växer och dialogen visar på hur staden kan växa på bästa sätt, utifrån göteborgarnas perspektiv. ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 5

3. MÄNNISKAN PÅ KORSVÄGEN 19% 47% 13% 8% 13% STADSDEL CENTRUM INOM GÖTEBORG STAD INOM GR INOM VGR UTANFÖR VGR FOLKBOKFÖRINGSORT ÅLDER DELTAGARE Korsvägenområdet besöktes under tiden för undersökningen mest av människor boende inom Göteborgs Stad. Området lockar även folk från övriga delar av regionen samt ett flertal turister från andra städer och länder. Området attraherar både en äldre och yngre publik. De största grupperna av besökare var mellan 20-30 år respektive 51 år och uppåt. Korsvägens viktigaste funktion i dagsläget synliggörs som knutpunkt för vidare resor, vilket var den vanligaste anledningen för vistelse. Service & samhällsfunktioner var också en förekommande anledning till att uppehålla sig i området. Detta kan förklaras av att en hög andel av de svarande var boende i området. Vistelse i området sker oftast på en daglig basis eller ett par gånger i veckan, vilket visar Korsvägens funktion som en central knutpunkt i vardagen. 40% 60% 28% 19% 18% 13% 15% 7% >12-19 20-30 31-40 41-50 51-65 66+ 6 ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET

VARFÖR BESÖKER DU KORSVÄGEN IDAG? KNUTPUNKTFÖR FÖR KNUTPUNKT VIDARERESOR RESOR1 VIDARE SERVICE & SAMHÄLLS-2 FUNKTIONER ARBETE/STUDIER EVENEMANG BOENDE/PERSONLIG ANKNYTNING 22% 20% 18% 15% 15% HUR OFTA BESÖKER DU KORSVÄGEN? 34% DAGLIGEN 21% ETT PAR GÅNGER I VECKAN 13% EN GÅNG I VECKAN 11% EN GÅNG OM ÅRET ELLER MINDRE 8% ETT PAR GÅNGER OM ÅRET GENOMFART TILL FOTS/CYKEL 7% 7% ETT PAR GÅNGER I MÅNADEN ANNAT 3% 6% EN GÅNG I MÅNADEN 1) Korsvägenområdet som knutpunkt för vidare resor kan relateras till områdets funktion som bytespynkt, passage och höga trafikflöden av transporter och människor i rörelse. 2) Service och samhällsfunktioner innefattar aktiviteter som matinköp, ärenden till post, bibliotek och läkarebesök. ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 7

VAD FÖRKNIPPAR DU OMRÅDET KRING KORSVÄGEN MED IDAG? IDENTITET (EVENEMANG, UPPLEVELSE, LANDMÄRKE, KULTUR) SAMMANHÅLLEN STAD (NÄRHET, TRAFIK, TÄTHET, KNUTPUNKT) 26% VARDAGSLIV (KOLLEKTIVTRAFIK, SYSSELSÄTTNING, BOENDE, SERVICE) 18% SAMSPEL (MÖTESPLATS, REKREATION, STADSLIV, FRITID) 8 43% 13% ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET

HUR HÖGT VÄRDERAR DU KORSVÄGEN PÅ EN SKALA MELLAN 1-4? 43% 30% 22% 5% 1 2 3 4 Saknar ett tydligt värde och är inte av någon större betydelse Har ett lägre värde och har en mindre betydelse Har ett klart värde och är av betydelse Har ett högt värde och är av stor betydelse På vägen De flesta associerar Korsvägen med trafikplatsen, evenemangsområdet och platsens kulturhistoriska värde. Det kulturhistoriska värdet beskrivs främst i byggnader som Johannebergs landeri och naturen i Renströmsparken. Kända platser som Liseberg, Svenska Mässan, Universeum och Gothia Towers beskrivs som landmärken för orienterbarhet i området. Folk upplever att det är den byggda miljön som ger platserna dess speciella charm och karaktär. Det finns en hög uppfattning om att Korsvägenområdet är viktigt som upplevelsecentrum både för boende i staden och för att locka besökare till Göteborg. Liseberg framhålls som ett viktigt besöksmål och turistattraktion. Området beskrivs med blandade känslor så som rörigt, trafikerat och kaos, men även som fint, trevligt och centralt. Korsvägenområdet uppfattas ha ett klart värde och vara av betydelse för staden och för de som vistas här. Beskriv Korsvägen med ett ord. Störst ord fick flest associationer. ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 9

När jag tänker på området kring Korsvägen tänker jag på Liseberg och Svenska Mässan. Vi måste få ner trafiken under jord för att visa vår vackra stad. Gärna fler caféer och lättare att gå till och från centrum via promenadstråk. Det ska vara lätt att ta sig bort till evenemangsområdet vid Korsvägen. 4. VAD SÄGER MEDBORGARNA? Från grått och rörigt till grönt och tydligt Vad skulle kunna förbättras för att människor ska spendera mer tid i Korsvägenområdet? Trafik och naturupplevelse är två återkommande teman när de deltagande får beskriva vad de upplever kan förbättras eller förändras i framtiden. Förslag på framtida bebyggelse berör främst Korsvägens funktion som kollektivtrafikplats och hur Korsvägenområdet kan användas för att fler människor ska vistas här i vardagen. Ett grönt område Naturen och det gröna önskas ges ett större utrymme. Fler och bättre parker efterfrågas samtidigt som en minskning av bilar och biltrafik är ett återkommande förslag. Parker beskrivs både som sociala samlingspunkter samtidigt som det är ett medel för att bevara det gröna i staden. Det gröna upplevs göra platser mer attraktiva och fler sittplatser uppmuntrar till att spendera mer tid i området. Utsikten vid Landeriet lyfts fram som en av platsens kvalitéer. Miljön utanför Focus upplevs som tråkig och även här föreslås fler sittplatser. Många förtydligar att det gröna bör prioriteras framför ny bebyggelse. Minska trafiken Korsvägens trafikplats präglas av uppfattningen om en rörig och ohållbar trafiksituation. Området upplevs som mycket biltätt och trafiken anses trög vilket skapar trängsel och trafikproppar. Nya trafiklösningar efterfrågas där det sker en nivåskillnad och avdelning mellan de olika trafikslagen. De flesta förslag som ges innebär en minskning av biltrafik eller en omläggning av trafiken genom tunnel, eller alternativt att man flyttar upp trafiken ovanför marknivå via broar och ramper. Trafiksituationen idag uppfattas som stressande, otrygg och förvirrande. Det behövs bättre cykelbanor och en ökad tydlighet för oss cyklister, idag är man cyklist med livet som insats MED LIVET SOM INSATS! En önskan finns om att förbättra framkomligheten för samtliga trafikslag. Framförallt biltrafiken bör minskas eller tas bort permanent. En del synpunkter innefattar även Flygbussarna till Landvetter, där de resande upplever att bussarna bidrar till förseningar för de lokala linjerna. Förslag ges på att flygbussar och långfärdstrafik ska få en egen hållplats. Trafiksituationen beskrivs som Korsvägens akilleshäl. Trafikplats Korsvägen uppfattas som en trång knutpunkt, där bilister skärmas av från servicefunktioner på grund av svårigheter i att komma nära och tillgång till parkering. Cykelbanor och trottoarer behöver justeras för att bidra till en ökad tydlighet bland cyklister och gående. Det är svårt att vara cyklist och man befinner sig i en utsatt position mellan olika trafikslag. Mötesplats korsvägen Det finns en delad mening om huruvida Korsvägen som knutpunkt behöver utvecklas med fler funktioner och det är svårt att avgöra vad man i så fall upplever att man saknar på platsen idag. Turister som tillfrågades har svårt att långsiktigt uppskatta vad det skulle finnas behov av, medan de kortsiktigt gärna ser fler alternativ av service och väntplatser. En majoritet efterfrågar fler mötesplatser och möjlighet till att vistas på platsen både inomhus och utomhus. Expansion upplevs som något positivt och anses kunna bidra till att fler funktioner finns inom ett större närområde. Korsvägen som knutpunkt och del av evenemangsområdet lyfts fram av särskild betydelse i frågan om platsens betydelse för staden. Detta kan kopplas till varför människor har svårt att specificera framtida förslag inför stadsutvecklingen kring 10 ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET

Mera träd! Landeriet måste bevaras! Kan man ha bostäder utefter Örgrytevägen av bullerskäl? Korsvägenområdet och istället poängterar att platsen redan har de funktioner som förväntas av en knutpunkt. Knutpunkt Korsvägen Hållplats Korsvägen uppfattas sakna ett tydligt väntrum och en önskan finns om ett utökat resecentrum med fler faciliteter och ett större utbud av information. Information efterfrågas både om kollektivresor i staden samt en förbättrad översikt av området. Man uppskattar områdets blandning av nytt och modernt, men det saknas en tydlighet i hur man orienterar sig mellan områdets olika delar. En ökad framkomlighet önskas mot nära målpunkter i området som Berzeliigatan och Universeum. Alternativt att möjlighet ges för att kunna ta sig runt Korsvägen utan att besöka trafikplatsen, då stoppet under vissa rutter anses bidra till en omväg. Framtida förändringar i stadsrummet upplevs kunna förhöja värdet ytterligare, när människor upptäcker nya kvalitéer i området. Kollektivtrafiken beskrivs som ett sätt att verka för ett Storgöteborg, främst med hänsyn till trafiken mot kranskommunen Mölndal. ANDRA KONKRETA FÖRSLAG INFÖR FRAMTIDEN SOM FRAMKOMMIT I ENKÄTEN Hållbar stad betyder enligt mig att naturens intressen skall väga tungt, om inte tyngst, i stadsplaneringen. En ny lekpark. Fler växter, blommor, träd och vatteninslag vid trafikplatsen. Fler sittplatser, bänkar och papperskorgar med askfat längs med stråken. Rusta upp befintliga bostadsområden. Fler matställen som caféer, en bodega eller restauranger med uteserveringar. Butiker för shopping. Större nöjeszon för fler aktiviteter. Ett klotterplank i mitten av trafikplatsen för kreativitet. Större vänthall med laddstation för mobiler. En linbana upp till Renströmsparken. Avgränsa trafikslag med nivåskillnader som en bro eller tunnel. Tydligare skyltar med trafikbestämmelser. Enkelriktade gator. Hållplatser i bredd. Fler parkeringar för boende. Staket för cyklister. Bredare gator och cykelbanor. Fler övergångsställen. Området upplevs ha stor potential för att kunna kraftsamla i staden. Ny bebyggelse bör användas till att skapa möjligheter för fler människor. Exempel ges på fler bostäder, med prioritering av billiga lägenheter för unga och studerande. Göteborg upplevs som en trevlig stad. ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 11

Visionsbild: Varpunen 5. SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER En ny riktning Undersökningen visar på att Korsvägenområdet är en viktig del av Göteborg. Även om man inte bor i stadsdelen Centrum eller vistas här dagligen anser man att området är av hög betydelse för staden. Det gröna och miljön lyfts som viktiga aspekter i den framtida staden. Man vill ha ett grönare centrum som skall vara funktionellt länge. Fler sociala möteplatser efterfågas både i grönområden och i stadslivet. Områdets karaktär förknippas med upplevelse, evenemang, besöksmål och som knutpunkt. I den framtida stadsutvecklingen ser man gärna att Korsvägen fortsätter att utvecklas till en större målpunkt för behov i det vardagliga livet. Potential och problem Korsvägen visar på hög potential som en central knutpunkt med närhet till centrum, evenemang och grönområde. Området har en hög rörlighet med kontinuerliga flöden. Västlänkens nya station ger Korsvägenområdet ytterligare möjligheter att stärka platsens funktion som bytespunkt för vidare resor inom regionen. Med hjälp av fler mötesplatser kan Korsvägenområdet bli en fast målpunkt och destination i staden. Inslagen av grönska och parker ger utrymme för avkoppling, rekreation och mångfald i stadsmiljön. På Korsvägen finns det utrymme för att fortsätta utveckla platser för sociala sammankomster vid målpunkter och naturliga mötesplatser. Området har en tydlig närhet mot centrum och vidare mot andra delar av regionen. En närhet som möjliggörs av kollektivtrafik och serviceutbud. De största problemet kring Korsvägen idag uppges vara trafiken. Höga flöden av transporter och olika nivåer av rörlighet skapar stressiga miljöer och bidrar till att man känner sig otrygg när man besöker platsen. Detta kan förbättras genom trafiklösningar, främja rörelse i naturliga stråk och att stärka kopplingar i stråk både inom närområdet och mot närliggande stadsdelar. Bättre skötsel av befintlig miljö kan bidra till ökad trivsel och trygghetskänsla. Framtida arbete Det framtida arbetet bör innehålla frågor om hur platsen kan utvecklas för att skapa vistelseytor som ger flexibilitet för invånarna över tid. Flöden bör fördelas så att rörelser inom området känns lätta och naturliga. Det råder en oro över vad som kommer att hända med grönområden och kulturhistoriska byggnader när Västlänken påbörjas, en ökad tydlighet inom området är efterfrågat. Undersökningen visar en positiv inställning till att använda förändringar i stadsrummet till att kraftsamla stadens resurser. 12 ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET

ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET 13

14 ENKÄTSTUDIE - KORSVÄGENOMRÅDET