Det bästa sättet att meddela ett lärostoff är föreläsningen, men till och med den sämsta diskussionen är bättre när det gäller att utveckla

Relevanta dokument
KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL

Bra lärandemål och kursplaner. Viggo Kann

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

Riktlinjer gällande kursplaner inom lärarprogrammen

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Lärande bedömning. Anders Jönsson

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan:

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Student Personnummer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Riktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Centralt innehåll årskurs 7-9

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

BIMA81, Biomedicin: Molekylär medicin, 15 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Medicine, 15 credits Grundnivå / First Cycle

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

Lokal pedagogisk planering Läsåret

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

Nationella prov i NO årskurs 6

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Information inför den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) i termin 5 på fysioterapeutprogrammet, vårterminen 2019.

Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

JAEN53, Affärsförhandlingar, 3 högskolepoäng Business Negotiations, 3 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

JFVA02, Juridik: Affärsjuridik, 15 högskolepoäng Business Law, 15 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng

JUBN19, Entreprenadrätt, 15 högskolepoäng Construction Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

JAEN61, Europeisk patenträtt, 15 högskolepoäng European Patent Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Att Synliggöra tänkandet! Målstyrning och målrelaterad bedömning

Betygskriterier och betygsättning

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Kursen är schemalagd för att kräva tio veckors heltidsstudier.

Betygskriterier och betygsättning

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN40, Socialt arbete med äldre, 15 högskolepoäng Social Work with Elderly, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

Transkript:

Det bästa sättet att meddela ett lärostoff är föreläsningen, men till och med den sämsta diskussionen är bättre när det gäller att utveckla förståelsen.

Högskolepedagogiska enheten 2014-06-18

Gemensam kunskapsdelning och kompetensfördjupning med fokus på kritisk granskning av undervisningspraxis som hanterar lärandemål, bedömning och examination.

Efter avslutad gemensam dag ska deltagaren kunna: resonera kring didaktiska principer i en bedömning som stödjer lärande, formulera utvärderingsbara lärandemål, skapa betygskriterier som möjliggör differentierad betygssättning samt identifiera den egna betygssättningspraxisen samt dess styrkor och svagheter relativt målstyrd utbildning.

Kl. 10.30-12 1. Bedömning för lärande 2. Lärandemål 3. Betygssättningspraxis Kl. 13.15-14.30 Uppgifter ämnesvis: utvärderingsbara lärandemål och betygskriterier samt betygssättningspraxis i ämnet Kl. 15.00-16.00 Presentation från ämnena, slutsatser och fortsatta kompetensfördjupningsbehov

Föreställ er, om möjligt, att ni själv är avklädd alla de känslor som den omgivande världen uppväcker hos er, och försök att tänka er denna värld som den är, i sig själv, oberoende av edra gynnsamma eller ogynnsamma, hoppfulla eller oroliga kommentarer. Det ska bli nästan omöjligt för er att tänka ett sådant dött och negativt tillstånd. Ingen enda del av universum skall då ha mer vikt än de andra; hela samlingen av föremål och alla serier av händelser bleve utan betydelse, karaktär, uttrycksfullhet och perspektiv. Allt vad våra resp. världar synas äga av värde, intresse eller mening är således intet annat än gåvor från åskådarens själ. (William James, 1923, s. 177)

1. Jag förstår och redogör för målen för undervisningen innan undervisningen tar sin början. 2. När jag planerar min undervisning ingår överväganden om hur bedömningen blir en del av undervisningen. 3. Återkoppling handlar i första hand om att hjälpa de studerande att förstå kvalitet och brister i sitt arbete. 4. Studerande i mina kurser använder regelbundet kamratbedömning som ett redskap för sitt lärande. 5. Jag anser att sambandet mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla är mycket viktigt för de studerandes lärande. 6. Alla studerande har med rätt stöd och rätta resurser möjlighet att uppnå kursens mål.

Ett pedagogiskt förhållningssätt Bedömning som en nödvändig och naturlig del i undervisningen och lärandet Skapa goda förutsättningar för lärande med lärprocessen i centrum Kunskap i handling

Tre grundfrågor för undervisningen: 1. Vart? 2. Var? 3. Hur? Synen på den studerande: - Aktiv deltagare - Ansvarstagande - Reflekterande - Samarbetsorienterad

Förväntningarna (dvs. mål och kriterier) kommuniceras tydligt till de studerande Utgångspunkten i konstruktionen av uppgifter och bedömningsanvisningar är att de ska kunna ge information om den studerandes position i förhållande till målet Återkoppling ges utifrån den information som framkommer genom bedömningen, så att de studerande kan fortsätta mot målet.

Självbedömning Kamratbedömning Sambedömning

Från överföring inlärning mottagare lärarfokuserad undervisning reproduktion av kunskap dold kunskap till interaktion meningsskapande deltagare studentfokuserad och lärandefokuserad undervisning produktion av kunskap kunskap i handling Vad ska den studerande kunna? Vad ska den studerande kunna göra?

Vad är ett lärandemål? När och hur kan vi avgöra att ett LM är uppnått och med vilken kvalitet? Vilka kvaliteter, krav och innehåll ska ett lärandemål ha? Hur ska lokala lärandemål förstås i relation till nationella examensmål och nationella utvärderingar av utbildningar avseende måluppfyllelse?

Spegla examensmålen Helhet, progression och fördjupning inom/mellan kurs, ämne, program Tre kunskapsaspekter som utgångspunkt Kunskap & Förståelse Färdighet & Förmåga Värderingsförmåga & Förhållningssätt Kunna efter genomgången kurs Generiska och ämnesspecifika kunskaper Konkreta och möjliga att examinera

Lägre nivå av lärande (enkel) Högre nivå av lärande (Komplex) Faktakunskap Förståelse Tillämpning Analys Syntes Värdering Komma ihåg Förstå med egna ord Använda i den aktuella kontexten Ta isär i komponenter för att förstå strukturen Sammanställa nya mönster och strukturer Bedömning genom kriterier Definiera Beskriva Nämna Välja Identifiera Lista Lokalisera Citera Recitera Upprepa Markera Ange Förklara Försvara Skilja Utveckla Generalisera Ge exempel Förutse Skriva om Sammanfatta Använda Kunna tillämpa Beräkna Bevisa Upptäcka Modifiera Verkställa Förutse Förbereda Producera Relatera Visa Lösa Använda Skissera Identifiera Urskilja Illustrera Peka ut Relatera Välja Separera Indela Sortera Differentiera Skissera Ange Kategorisera Kombinera Ställa samman Utarbeta Skapa Tänka ut Konstruera Förklara Framställa Modifiera Organisera Planera Rekonstruera Relatera Sammanfatta Värdera Jämföra Komma fram till Kontrastera Kritisera Förklara Motivera Bevisa Avgöra Relatera Sammanfatta Stödja Försvara Föreslå Ta ställning Repetera någon annans definition av en princip Förklara principen genom exempel på dess användning inom andra områden Personligen använda principen på procedurer i verkliga situationer Kan separera fakta från antaganden i principen Kombinerar ett antal principer till en ny fungerande strategi Bedöma användningen av den nya strategin

1. söka och tillägna sig vetenskapliga kunskaper 2. muntligt och skriftligt redovisa vetenskapliga resultat 3. använda ett allmänt ordförråd 4. redogöra för folkhälsans utveckling 5. analysera och diskutera bedömning och betygssättning i relation till målbeskrivningar i högre utbildning 6. redogöra för de socialpsykologiska temaområden/topics som berörs under kursen 7. redogöra övergripande för svensk kultur och svenskt samhällsliv

det finns inte några genvägar, utan oavsett om man ska sätta betyg eller inte, måste man göra bra bedömningar. Rimligt är därför att man som lärare arbetar kontinuerligt med lärande bedömning, och att man endast komprimerar informationen till betygsteckningar vid de tillfällen när betyg ska ges (Jönsson 2010, s.142)

Argument för betyg: Ökar motivationen ( Morot ) Effektivt selektionsverktyg Argument mot betyg: Har lågt informationsvärde = fattig återkoppling Stimulerar till ett ytinriktat lärande Egoinvolvering istället för uppgiftsinvolvering Leder till val av lättare uppgifter Skapar rädsla för misslyckande Föder ett taktiskt förhållningssätt till lärande Kan ge negativ självbild, ett omdöme om jaget Minskar motivationen

Hur gör du när du sätter betyg? Vilka verktyg och principer använder du? Hur gör du betygssättningen tillförlitlig och genomskinlig för dig själv och de studerande? På vilket sätt gynnar din betygssättningspraxis ett fortsatt lärande hos de studerande? Alltså: Hur kan en betygssättningspraxis utformas och som är i harmoni med målstyrd utbildning?

Modell 1: kursmål som kriterier Modell 2: poäng som kriterier Modell 3: viktning av betyg som kriterier Modell 4: viktning av generiska kunskaper som kriterier Modell 5: kvalitativa kunskapskrav som kriterier

Betygen används för att avgöra måluppfyllelse Målen blir kriterier Exempel: G: godtagbart uppnående av merparten kursmål med grundläggande förståelse för merparten av kursinnehållet samt har utvecklat relevanta färdigheter till en tillfredsställande nivå. VG: Uppnående av alla kursmål med en fullständig och heltäckande förståelse av kursens innehåll, har utvecklat relevanta färdigheter och intellektuella initiativ på en hög nivå.

Betyg sätts utifrån det antalet poäng den studerande fått på tentan. Oftast på förhand uppställt poängintervall. Exempel: Betyg Poängintervall VG 80-100 G 60-79 U <59

Prestation sker med olika kvalitet beroende på innehåll och examinationsform. Från början bestämd viktning av betyg. Exempel: VG: alla kursmål uppnådda och VG på samtliga examinationsmoment G: alla kursmål uppnådda men varierat G/VG på de olika examinationsmomenten

Generiska kriterier. Dominerande kvalitativ grad avgör betyget. Exempel: För betyget Godkänd (G) krävs att den studerande: är förtrogen med kursens innehåll och kan redovisa väsentliga delar muntligt, skriftligt och praktiskt, För betyget Väl godkänd (VG) krävs dessutom att den studerande: har en väl utvecklad kommunikativ klarhet i sina framträdanden och redovisningar, oavsett pedagogiskt sammanhang eller redovisningsform,

Betygssättning sker i relation till kontext (kursplan, LM, innehåll, lärande). Transparens, kvalitativa kunskapskrav för examinationsuppgifter och slutbetyg Exempel: kommunicera och samverka med elever och personal inom en yrkesutbildning Kriterium för måluppfyllnad lyssnar, bemöter och försöker göra sig förstådd tillsammans med elever och personal inom yrkesutbildningen samt tar ansvar för ett socialt acceptabelt klimat i verksamheten bemöter vissa elever och viss personal inom yrkesutbildningen, försöker göra sig förstådd och anpassar sig till det sociala klimatet i verksamheten söker upp, ställer frågor, lyssnar, återkopplar, bemöter och gör sig förstådd tillsammans med elever och personal verksamma inom yrkesutbildningen samt tar ansvar för ett öppet socialt och demokratiskt klimat i verksamheten Prestation

Uppgift 1: Utvärderingsbara lärandemål och betygskriterier Med utgångspunkt i en av ÄF vald kursplan ska kursplanens lärandemål analyseras i relation till dess examinationsmoment. Kursplanen väljs på basis av att den är representativ för ämnet. Uppgift 2: Betygssättningspraxis i ämnet Identifiera ämnets betygssättningspraxis. Ni ska inom ämnet gemensamt identifiera hur och på vilka grunder ni sätter betyg i kurser.

1. Ämnesvis: Sammanfatta kort ämnets betygssättningspraxis (max 8 meningar) och formulera tre områden som är i behov av fortsatt didaktisk utveckling för att uppnå en god betygssättningspraxis. 2. Gemensamma kompetensfördjupningsbehov 3. Vad händer nu? 4. Hur går vi vidare i respektive ämne? Hur går vi vidare gemensamt?

Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande.. Stockholm: Nordstedts. Orsmond, P; Merry, S & Reiling, K (2002). The Use of Exemplars and Formative Feedback when using Student Derived marking Criteria in Peer and Self-assessment. Assessment & Evaluation in Higher Education, 27(4), 309 323. Weaver, R M (2006). Do students value feedback? Student perceptions of tutors written responses. Assessment & Evaluation in Higher Education, 31(3), 379 394. Biggs, J (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher Education, 32, 347-364. Carless, D (2006). Differing perceptions in the feed-back process. Studies in Higher Education, 31(2), 219-233. Sadler, R D (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education, 30(2), 175-194.