Dnr: <Dnr> 2011-04-15 Sid: 1 / 6 Pedagogisk profil för Biomedicinsk analytikerprogrammet
2 / 6 Pedagogisk profil för Biomedicinsk analytikerprogrammet Denna Pedagogiska profil (i tidigare utförande även kallad Pedagogisk policy eller grundidé) är utformad på uppdrag av KI:s Styrelse för utbildning, under ledning av programmets pedagogikpromotor. Under en period 2009-2010 har ett projektuppdrag som pedagogikpromotor innehafts av en lärare med särskilt förordnande och mandat från programnämnden att utveckla och stärka pedagogiken i biomedicinsk analytikerprogrammet. Utformningen av Pedagogisk profil har skett i samarbete med lärare, studenter, studierektor och programdirektor vid biomedicinska analytikerprogrammet. Den Pedagogiska profilen fastställdes ursprungligen av programnämnden 2009-12- 21 och följer här i reviderad version (april 2011). Framtida översyn bör ske vartannat år eller vid behov. I sammanfattning anger den Pedagogiska profilen följande för biomedicinsk analytikerprogrammet: Fokus på yrkesutövningen: Utbildningen ska ha en tydlig koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker, med ett betydande inslag av laborationer och klinisk utbildning (ibland även benämnd verksamhetsförlagd utbildning, VFU, eller verksamhetsintegrerat lärande, VIL). Basvetenskap och klinisk tillämpning ska i möjligaste mån integreras under hela utbildningen. Studenternas lärande i centrum: Studenterna ska ta ansvar för ett eget aktivt lärande och bygga upp kunskap utifrån sina egna förutsättningar. Lärare och handledare ska i sina olika funktioner stödja studenternas lärande. Variationsrik, målinriktad och utvecklande undervisning: Pedagogik och examinationsformer ska präglas av mångfald. Utbildningen ska ha tydliga mål, som avspeglas i undervisning och examination. I takt med att studenternas kunskaper och förmågor utvecklas arbetar de med mer sammansatta frågeställningar och erbjuds större utmaningar. Analys, reflektion och återkoppling: Studenterna ska utveckla ett undersökande och vetenskapligt förhållningssätt. Genom att fundera över, samt diskutera teori, metoder och resultat ska studenterna utveckla sin förmåga att tänka kritiskt (men konstruktivt!) och se sammanhang. Ett viktigt inslag i lärandet är att bedöma andra studenters arbete och ta emot synpunkter från andra studenter såväl som lärare.
3 / 6 Programmets övergripande pedagogik Biomedicinsk analytikerprogrammet är en utbildning som leder till en kombination av (i) yrkesexamen som biomedicinsk analytiker, samt (ii) kandidatexamen vilket öppnar möjlighet till fortsatta studier på magister-, master- och doktorandnivå. Professionsanknytningen finns med redan från första terminen, som innehåller laboratoriediagnostik och fysiologisk diagnostik. Under hela utbildningen varvas teori med laborationer. Studenterna tränas i att ta ansvar för sina analyser och arbeta på ett kvalitetssäkert sätt. Integreringen mellan basvetenskap och yrkesutövning förstärks ytterligare under de verksamhetsförlagda kliniska kurserna under senare delen av utbildningen. Även forskningsanknytningen finns med i utbildningen redan från start, och är allra starkast under examensarbetet då studenterna aktivt bedriver forskning i en forskargrupp eller på ett kliniskt laboratorium. Genom hela programmet sker undervisningen i huvudsak på svenska och med kurslitteratur på engelska. All undervisning ska i möjligaste mån bedrivas utifrån vad forskning om lärande visat vara mest effektivt. Syn på lärande Studenterna ska utveckla ett undersökande förhållningssätt grundat på vetenskapligt tänkande i enlighet med KI:s Utbildningsstrategi 2009-2012. Följaktligen ska de tränas i problematisering och utgå från egna frågeställningar i sökandet efter ny kunskap; Ibland kan det vara av större värde att formulera genomtänkta och bra frågor än svar (Ett konkret exempel på tillämpning av detta synsätt är när programmets lärare låter studenterna formulera förslag på frågor som ev kan användas som tentamensfrågor). Det ska ses som en naturlig del av studierna att analysera (teoretiskt såväl som praktiskt!), göra synteser och att kritiskt värdera utifrån relevant teori. Studenterna tränas också löpande att muntligt och skriftligt beskriva och förklara komplicerade frågor, gärna med den vetenskapliga artikeln som förebild, och ofta i form av laborationsrapport. Lärandeaktiviteter: Det ska finnas ett tydligt samband mellan kursmålen, undervisningsaktiviteterna och examinationen constructive alignment. Under kursens gång ska studenterna få återkoppling av lärarna. Det förekommer en mångfald av undervisningsformer och källor till kunskap inom programmet, vilket gör att studenternas olika inlärningsstilar kommer till sin rätt. Variationen bidrar också till att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande och förmåga att värdera
4 / 6 information. Föreläsningar ska i möjligaste mån vara interaktiva, och ses som en introduktion till studenternas eget konstruerande av kunskap, som sker med hjälp av litteraturstudier, praktiska moment eller instuderingsuppgifter. Programmet har ett stort inslag av grupparbeten, t ex i form av miniprojekt eller laborationer vid praktiska kurser eller i form av problembaserat lärande vid teoretiska kurser. Genom att interagera med varandra arbetar studenterna på ett sätt som liknar yrkeslivet efter utbildningens slut. Det bidrar också till förståelse för den mångfald och dynamik som förekommer i en grupp, samt träning i att behandla medmänniskor med respekt och hänsyn i enlighet med diskrimineringslagen 1. Reflektion enskilt och i grupp ska bidra till att utveckla studenternas förmåga till analys, syntes och kritiskt tänkande, vilket leder till att kunskap sätts in i ett sammanhang. Flera kurser innehåller moment där studenterna kritiskt granskar varandras arbeten (peer assessment). Under hela utbildningen skriver studenterna egna arbetsböcker som stöd för lärande och reflektion vid de laborativa och kliniska kurserna. Arbetsboken (först preklinisk och senare klinisk arbetsbok under VFU) innehåller metodbeskrivning, resultat, felkällor och personliga tankar kring hur arbetet gick. Lärare och handledare ska ge feedback på innehållet i arbetsböckerna. Vetenskapliga artiklar ska ingå som undervisningsmaterial under hela utbildningen. Det stimulerar studenterna till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, och ger en inblick i hur forskningen bidrar med ny kunskap som kan användas i den kliniska verksamheten. Examinationen ska stimulera till långsiktigt lärande som baseras på förståelse och därigenom bidrar till djupinlärning. Examinationsformerna skiljer sig åt mellan olika kurser, och kan utgöras av traditionell skriftlig tentamen, hemtentamen, muntlig examination eller tvärgruppsredovisningar vid teoretiska kurser, praktiska prov vid laborativa kurser och arbetsböcker vid kliniska kurser. Vid de flesta kurser tillämpas tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd). Studenternas roll: Programmet ska stimulera till och ge utrymme för att studenterna är aktiva, kunskapssökande och tar ansvar för sitt eget lärande. Studenterna integrerar ny kunskap med vad de visste tidigare (konstruktivism), var och en utifrån sina egna förutsättningar. Som stöd finns lärarna, men också resurser i form av datasalar, bibliotek, språkverkstad och studievägledare. Genom att vara aktiva vid studentråd och kursvärderingar har studenterna möjlighet att påverka kursernas innehåll och pedagogik och är på så sätt delaktiga i utvecklingen av undervisningen. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, med lärare och med personal i den verksamhetsförlagda utbildningen ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. 1 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lag 2008:567
5 / 6 Lärarnas roll och kompetens: Lärarna ska organisera och stödja studenternas intellektuella och praktiska lärande på den nivå de befinner sig. De ska verka för att studenterna uppnår kunskapsmålen och tränar förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Lärarna ska ge återkoppling på utfört arbete under kursens gång och i samband med examinationen. Alla kursansvariga lärare ska ha genomgått pedagogisk grundkurs vid Center for Medical Education (CME), Karolinska Institutet, eller motsvarande. Kursansvarig lärare ska verka för kontinuerlig utveckling av den egna kursen i samverkan med lärare och studenter. Studentråd och kursvärderingar utgör en del i det arbetet. Utvärdering av kurserna inom programmet sker också på såväl programnivå som institutionsnivå. Pedagogikmöten som tar upp aktuella pedagogiska frågeställningar eller dilemman och är öppna för alla lärare inom programmet hålls regelbundet. Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom att lärare deltar i pedagogikaktiviteter vid Institutionen för laboratoriemedicin, och i workshops och kurser som ges vid CME, av Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) eller vid andra lärosäten. Utveckling av pedagogiken ska också ske genom att programmet driver pedagogiska utvecklingsprojekt. Programmet har under en projektperiod haft en pedagogikpromotor som arbetat med riktade pedagogiska frågeställningar, varit sammankallande till pedagogikmöten och fungerat som stöd till lärare och adjungerade kliniska adjunkter. Pedagogikpromotorn har varit starkt bidragande till att utforma och färdigställa denna Pedagogiska profil. När detta skrivs (revidering och utveckling av den Pedagogiska profilen våren 2011) överväger programledningen möjligheten till nytt förordnande av en pedagogikpromotor. Verksamhetsförlagd utbildning De kliniska kurserna utgör ett viktigt steg i progressionen i utbildningen där studenternas yrkesidentitet utvecklas och stärks. Den verksamhetsförlagda utbildningen innebär i ännu högre grad än tidigare under utbildningen en integrering av basvetenskap och klinisk tillämpning. Till en del är den interprofessionell, genom att studenterna möter olika yrkeskategorier som samverkar med biomedicinska analytiker. För att stärka KI:s koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen finns på de flesta klinikerna en biomedicinsk analytiker som är adjungerad klinisk adjunkt (AKA), och som ska svara för att studentens lärande sätts i fokus. AKAn planerar utbildningen tillsammans med klinikens lokala handledare och är deras stöd i pedagogiska frågor. Som länk mellan KI och laboratorieverksamheten samarbetar AKAn även med programmets lärare t ex vid examination av kliniska kurser och för att ge återkoppling om förändringar av innehållsmässig och strukturell natur som sker ute i laboratorieverksamheten. Utöver praktiska och teoretiska kunskaper ska den verksamhetsförlagda utbildningen sträva efter att studenternas etiska medvetenhet utvecklas. Tankar kring etik bör identifieras och diskuteras med de etiska riktlinjerna för biomedicinska analytiker 2 som grund. Under den verksamhetsförlagda utbildningen finns det möjlighet att delta i internationellt utbyte och genomföra klinisk kurs i ett annat land. 2 Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL (www.ibl-inst.se)
6 / 6 Examensarbete Under examensarbetet ska studenten arbeta självständigt med ett projektarbete på ett forsknings- eller kliniskt laboratorium. Därigenom ska studenten lära sig att planera, genomföra och redovisa ett forskningsprojekt inom huvudområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap. Under arbetet integrerar studenten teoretiska och praktiska kunskaper som förvärvats tidigare under utbildningen och tränar förmågan att laborera, söka litteratur, dokumentera, utvärdera och sammanställa resultat i rapportform. Genom diskussioner med handledare och andra medarbetare utvecklar studenten sitt kritiska tänkande och vetenskapliga förhållningssätt. Implementering av Pedagogisk profil Nya studenter vid programmet går igenom den pedagogiska profilen tillsammans med lärare i början av termin 1. Detta ska bidra till att studenterna förstår vilken roll de själva och lärarna har för lärandet under utbildningen. Vid revidering av den pedagogiska profilen är studentrepresentanter inbjudna till diskussioner och har möjlighet att påverka innehållet. Då en ny lärare ska introduceras i undervisningen så ansvarar kursansvarig för att den nya läraren får tillgång till programmets Pedagogiska profil. Kursansvarig diskuterar också med den nya läraren hur undervisningen kan utformas för att överensstämma med den Pedagogiska profilen. Från institutionens och programledningens sida följer man upp den Pedagogiska profilen genom gemensamma terminskonferenser där resultatet av kursutvärderingarna gås igenom. En av uppföljningsfrågorna som kursansvarig lärare ombeds besvara rör hur just den Pedagogiska profilen har tillämpats i kursen. En grundläggande princip måste vara att den Pedagogiska profilen utgör ett återkommande inslag för diskussion och uppföljning i lärarkollegiet, dvs att den är ett levande dokument, till förmån för studenternas lärande.