Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,

2008-11-10 Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, 2009-13 Luftvårdsprogrammet har i uppgift att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. En fortsatt regionförstoring ökar resandet och trycket på regionens transportinfrastruktur och miljö, vilket medför problem med att klara gällande miljökvalitetsnormer. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen. Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. I stort innebär strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna. Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljöoch hälsoeffekter, för samhällsplanering samt vid kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Det bör poängteras att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för GRkommunerna ryms dock till stor del av programmets verksamhet. Detta är en strategi, vilket innebär att den kan komma att justeras om förutsättningarna ändras. 1. Syfte Syftet med en mät- och beräkningsstrategi är att: ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad inom ramen för luftvårdsprogrammet. följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effetivt. Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg, Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel: 031 368 38 80 E-post: pernilla.rydeving@miljo.goteborg.se www.grkom.se/luftvardsprogrammet

2. Bakgrund Föroreningshalterna i Göteborgsregionen har mätts och beräknats under lång tid. Kontinuerligt har det införts skärpta krav på tillåten halt av olika ämnen i utomhusluften, senast i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Luftkvaliteten styrs också av riksdagens fastslagna miljökvalitetsmål Frisk luft. Kommunerna har ansvar att kunna redovisa den aktuella luftsituationen. Sedan många år har övervakningen utförts genom mätstationer som beskriver situationen i taknivå. Genom MKN har fokus flyttats från att beskriva bakgrundsnivån till att beskriva situationen där människor vistas, alltså från taknivå till gatunivå. Det är dock svårare att beskriva situationen i gatunivå med bara en eller ett fåtal stationer än att beskriva den i taknivå. Gatunivåmätningar är representativa för det specifika gaturummet. Kommuner med flera myndigheter har även skyldighet att beakta normerna vid t ex tillsyn enligt miljöbalken, byggande enligt plan- och bygglagen samt vid infrastrukturprojekt som prövas enligt väglagen. Genom en mer effektiv mät- och beräkningsstrategi kan Luftvårdsprogrammet åstadkomma bättre nulägesbeskrivningar om luftsituationen i regionen än vad vi hittills gjort. 3. Vilka påverkar luften i Göteborgsområdet? Extra stor påverkan på luftkvaliteten i marknivå där människor exponeras har vägtrafiken och i tätorter till viss del arbetsmaskiner. Prognosen för dessa sektorer är att utsläppen av luftföroreningar kommer att minska på grund av allt högre avgasreningskrav. I hårt trafikerade miljöer är dock luftkvaliteten dålig och trafikökningen i Göteborgsregionen gör att stora insatser krävs som gynnar mer miljövänliga transporter för att få en god luftkvalitet. Stora utsläpp av luftföroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet. Prognosen för sjöfart och energiproduktion är att utsläppen kommer att öka något i framtiden. 4. Trender Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ) eller partiklar (PM 10 ) i tätorterna. Det är endast bensen som fortfarande minskar. En viktig förklaring är att vägtrafiken i Sverige och närliggande länder ökar. För partiklar har även dubbdäcksanvändandet stor betydelse. Meterologiska variationer kan även vara en orsak till att luftföroreningarna inte längre minskar. Den ökade trafiken har bromsat upp de förbättringar som tidigare åstadkommits genom minskade utsläpp från bilar vid införandet av katalysatorer och renare 2

bränslen. Tendensen att luftföroreningshalterna i tätorter inte längre sjunker innebär svårigheter att klara miljökvalitetsnormerna. Bedömningar antyder att många av de svenska kommunerna inte klarar normerna för partiklar och kvävedioxid. Även normen för ozon blir svår att klara för många kommuner. 5. Hälsoeffekter Studier visar på hälsoeffekter av luftföroreningar som är både kortsiktiga och långsiktiga. De långsiktiga effekterna visar sig i områden med konstant högre luftföroreningsnivåer genom ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar och luftvägar. De kortsiktiga effekterna visar på samband mellan kortvarigt förhöjda halter och nedsatt lungfunktion, astma- och bronkitsymptom, symptom på nedre luftvägarna hos barn, ökat antal sjukhusinläggningar och för tidig död. För att förebygga både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter krävs det både förbättrad luftkvalitet i de mest förorenade miljöerna och en förbättring av de miljöer där vi vistas lång tid. 6. Dagens mät- och beräkningsverksamhet 6.1 Fast mätverksamhet Luftvårdsprogrammet har tre fasta mätstationer som är placerade i Gårda (gatunivå), Mölndals Bro (ovan tak) och Järntorget (ovan tak). Ovan tak mäts i dagsläget svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även bensen och PM 10 -partiklar (för närvarande även PM 2,5 ). Mätning av bensen och andra kolväten vid Sprängkullsgatan i centrala Göteborg har pågått under vinterhalvåren mellan åren 1997/98 till 2004/05. Vid Mölndals Bro kommer en ny mätsträcka i gatunivå för att mäta kvävedioxid tas i bruk hösten 08/våren 09. Ett nära samarbete sker med Miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker vilket gynnar oss båda. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer. De flyttbara stationerna används bland annat för uppdragsverksamhet som luftvårdsprogrammet nyttjar. LVP äger tre stycken väderstationer (Tagene, Åby och Gårda) som används vid beräkningar och bedömningar av föroreningshalter. Miljöförvaltningen har tre väderstationer (Lejonet, Järnbrott och Risholmen). 6.2 Mät- och beräkningskampanjer Som komplement till den fasta mätverksamheten så prioriteras ett par mätoch/eller beräkningskampanjer per år. Under perioden 1999-2002 genomfördes så kallade korridorsmätningar i syfte att ta reda på hur luftsituationen såg ut i kommuner i regionen som genomkorsas av större trafikleder (korridorer). Här fokuserade Luftvårdsprogrammet främst på kvävedioxidhalterna. Därefter har mätningar och beräkningar inriktats på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM 10 ) och kvävedioxid. 3

7. Naturvårdsverkets mätföreskrifter 2006 antog Naturvårdsverket nya föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3). Föreskrifterna anger vilken kontroll som ska göras i en kommun. Kontrollförfarandet är haltberoende, d v s högre halter kräver ökad kontroll. Överskrids MKN eller risk för överskridande krävs kontinuerliga mätningar i den aktuella kommunen. Överskrids den övre utvärderingströskeln kan kontrollen ske genom samverkan. Tidigare mätningar tyder på att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille. I Göteborg riskerar även normen för partiklar att överskridas. För Göteborg innebär föreskrifterna krav på två mätstationer för kontinuerliga mätningar med avseende på kvävedioxid och partiklar varav en ska vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid. För Partille har enbart indikativa mätningar utförts vilket försvårar bedömningen om kontinuerlig mätning krävs eller ej. Om så är fallet så är kravet en fast mätstation i gaturum med avseende på kvävedioxid. För övriga GR-kommuner ska enligt föreskrifterna kontrollförfarandet ske genom kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. na ska valideras mot indikativa mätningar (t ex mobil mätvagn, passiva provtagare). Kontrollen kan ske genom samverkan. En pågående översyn av luftvårdsprogrammets fasta mätverksamhet ska visa om den bör omprioriteras för att bättre motsvara kontrollkraven enligt de nya mätföreskrifterna. Den fasta mätverksamheten liksom övrig mät- och beräkningsverksamhet bör optimeras ur ett regionalt perspektiv. Detta innebär att befintliga resurser ska användas på ett smart sätt för att få en så heltäckande regional luftövervakning som möjligt. Luftövervakningen ger underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt vid kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Det bör understrykas att luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ombesörja kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet. 8. Regionalt luftövervakningsprogram- MIKSA Under 2004 hade Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till hur kontrollen av miljökvalitetsnormerna kan underlättas för kommunerna och därmed bli mer kostnadseffektiv. Enligt MIKSA-förslaget ska kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram, vilket sammantaget innebär minskade mätkrav för kommunerna på grund av samordningsvinster. Naturvårdsverket har sedan fått i uppgift av regeringen att föreslå hur verkets utredning (MIKSA) ska genomföras. Naturvårdsverkets förslag till ny förord- 4

ning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft innebär att länsstyrelserna ska samordna kommunernas kontroll av luftkvalitet. I förslaget föreslås detta ske genom regionala program som tas fram efter samråd med kommunerna. 9. Förslag till långsiktig metodik för luftvårdsprogrammet 9.1 Rullande 5-års strategi Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från 2007-2011. Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram. 9.2 Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg Strategin bygger på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mätoch beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än Miljöförvaltningen Göteborg. 9.3 Mät- och beräkningsverksamhet En kombination av fast mätverksamhet kompletterad med beräkningar och enklare mätningar, så kallade indikativa mätningar utgör basen för kontrollen av luftkvaliteten i regionen. De nya mätföreskrifterna möjliggör att beräkningar kan användas i större utsträckning i kontrollen av luftkvaliteten än vad som hittills gjorts. Kontinuerliga mätningar vid tre fasta mätstationer fortsätter som tidigare. utförs med regelbundna intervall för regionen och regionens större tätorter. För utvalda tätorter följs gaturumshalter upp för ett antal förutbestämda gatusnitt. (flyttbara mätstationer, passiva provtagare) tilllämpas för att validera och verifiera beräkningarna. Valet av dessa mätplatser behovsanpassas. För att använda beräkningar i luftövervakningen krävs en väl underhållen utsläppsdatabas (EDB). EDB-översyn görs löpande och anpassas efter planerade beräkningar. Uppdateringarna bygger till viss del på att programmets medlemmar är behjälpliga med att ta fram indata. I dagsläget har Luftvårdsprogrammet tillgång till bra beräkningsmodeller för att beräkna kvävedioxidhalter. Beräkningsmodeller för partiklar och bensen är under utveckling. I avvaktan på dessa beräkningsmodeller tar vi fram användbar mätdata som underlag till kommande beräkningar. När beräkningsmodeller är utvecklade planeras kvävedioxid- respektive partikelberäkningar göras vart tredje år och bensen vart femte år. 5

Genom återkommande beräkningar får medlemmarna en mer aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen för varje kommun och möjligheten att följa trender i kommunen förbättras. 10. Redovisning Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för luftvårdsprogrammet presenteras fortlöpande på programmets webbplats www2.gr.to/luftvardsprogrammet. Mät- och beräkningsresultat i form av tabeller, diagram och haltkartor ska vara nedladdningsbara. Mät- och beräkningsverksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i luftvårdsprogrammets årliga verksamhetsberättelse. 11. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet för innevarande år ska rymmas inom årlig budget, dvs. en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. 12. Mätningar och beräkningar för åren 2009-13 12.1 Problembeskrivning Miljökvalitetsnormer finns idag för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), bly, bensen, kolmonoxid (CO), partiklar (PM 10 ) och ozon (O 3 ). En ny MKN för bens(a)pyren och tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel infördes i slutet av 2007. Denna norm är till skillnad mot övriga en bör-norm. En norm för mindre partiklar (PM 2,5 ) ingår i ett EU-direktiv som antogs i december 2007, men normen har ännu inte trätt i kraft. Luftkvaliteten styrs också av det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet Frisk luft. Sedan normerna infördes har luftvårdsprogrammets luftövervakning nästan helt fokuserats på dessa. Genom den kartläggning som gjorts framgår att det i regionen är svårast att klara normen för kvävedioxid följt av partiklar. Även normen för ozon kan bli svår att uppfylla men här ligger kontrollen på nationell nivå (Naturvårdsverket). I Göteborg, Partille och Mölndal så överskrids eller riskerar halterna att överskridas för NO 2. Mätresultat visar att normvärden överskridits på flertalet mätplatser i Göteborgsområdet under senare år. Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Normen skulle ha uppfyllts till år 2006. Halterna i övriga regionen är så pass höga att mätkrav föreligger för de allra flesta kommuner som passeras av större trafikleder. Partikelnormen ska vara uppfylld från år 2005. Enligt Luftvårdsprogrammets bedömning så riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventilerade trafikleder och gaturum i Göteborg. Men trots stor risk så klaras sannolikt normen redan 100 meter från leden. Under helåret 2007 utfördes kontinuerliga mätningar av partiklar vid Gårda, Haga och Femman. Under 2007 6

överskreds inte normen på någon av mätplatserna. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, klarades precis det tillåtna antalet dygnsöverskridanden (35 stycken). De lägre halterna 2007 beror framförallt på att det var ett nederbördsrikt år (ungefär 50 procent mer än normalt), vilket påverkar partikelhalterna. Att definitivt avgöra om partikelnormen är överträdd eller ej är svårt. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2006:5) så är en skall-norm överträdd först när föroreningshalten överskrids under ett normalt år. Ansvaret för att göra den bedömningen åligger respektive myndighet som ska tillämpa miljöbalkens regler eller annan lagstiftning som har kopplingar till miljöbalkens regler om miljökvalitetsnormer. Trafiklederna utanför Göteborg i regionen är relativt välventilerade så här bedöms att partikelnormen klaras. Halterna längs trafiklederna ligger ändå på sådana nivåer att mätkrav föreligger för de flesta kommuner i regionen. De indikativa mätningarna som utförts i centrala gaturum i tätorter (bortsett från Göteborg) har inte visat på några överskridanden eller risk för överskridande av partikelnormen. Övriga miljökvalitetsnormer bedömer Luftvårdsprogrammet klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från t ex vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts. Det bör tilläggas att i storstadsregioner så bidrar kringliggande kommuner till försämrad luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses skyldiga att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i hemkommunen är bra. En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsregionen samt för partiklar för Göteborg. Länsstyrelsen har under 2008 gjort en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstateras att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. På kort sikt lyfter Länsstyrelsen fram att trafikavgifter och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna för att minska trafiken. Ännu osäkrare är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. 12. 2 Mätningar och beräkningar år 2009 Partille kommun Indikativ mätning av kvävedioxid och partiklar i centrala Partille. Utifrån tidigare mätningar (senast 2004) har det konstaterats att Partille är den plats 7

i regionen efter Göteborg och Mölndal som har de högsta kvävedioxidhalterna och där normen är svår att klara. En jämförelse med den senaste mätningen från 2004 kommer att utföras. Mätplats: Postgången Mätmetod: Mobil mätvagn Mätperiod: 15 sept 2008 15 jan 2009 Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum i regionens större tätorter samt utvärdering av tidigare riskbedömning av kritiska gator i regionen. Övrigt Inget planerat. 12. 3 Mätningar och beräkningar år 2010 Härryda kommun Mätning med en mobil mätvagn placerad i Härryda kommun i syfte att bedöma flygets påverkan. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen och Landvetter flygplats. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) för regionen och regionens större tätorter. Beräkning av bensen för regionen och regionens större tätorter. Övrigt Inget planerat. 12. 4 Mätningar och beräkningar år 2011 Lerums kommun Mätning med mobil mätvagn i Lerums kommun för att bedöma påverkan från större trafikled samt järnväg. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen, Vägverket och ev. Banverket. Mätperiod: Ej bestämt. Inga planerade 8

Övrigt En enklare kontroll för att bedöma hur regionen förhåller sig till miljökvalitetsnormen för bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Normen är en så kallad bör-norm som bör vara uppfylld 2012. 12. 5 Mätningar och beräkningar år 2012 Kungsbacka kommun Mätning med mobil mätvagn i Kungsbacka kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum i regionens större tätorter. Övrigt Studie av industrins påverkan på halterna av kolväten (bensen) på Hisingen i Göteborg. 12. 6 Mätningar och beräkningar år 2013 Inga planerade. Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) för regionen och regionens större tätorter. Övrigt Inget planerat. 9