använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Syfte och mål med kursen

Matris - Identitet & livsstil

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Norden och Östersjöriket Sverige ca

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Övergripande planering Reviderad:

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Övergripande planering

Introduktion till SO - Planeten Jorden!

Kursplanen i ämnet historia

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Världshandel och industrialisering

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Historia v Antiken fram till år 1700

Förslag den 25 september Historia

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Ny läroplan Föräldrainformation

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Geografi åk 7. Lycka till!

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att leva tillsammans

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

HISTORIA. Ämnets syfte

GEOGRAFI, 7A v

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Kursplanen i ämnet geografi

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Tummen upp! Historia ÅK 6

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Geografi. Klasserna 7-8

Samhällsorienterande ämnen

för samtalen och diskussionerna framåt

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Förmiddagens program

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Sverige under Gustav Vasa

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Religionskunskap. Ämnets syfte

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Transkript:

Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer ni att arbeta med historia och lite geografi. Temat kommer att ta er igenom många hundra år. Vi börjar redan på 1300-talet och stoppar först när vi nått fram till WW1 (World War One). Fokus kommer att ligga på politiska revolutioner och den industriella revolutionen med bakomliggande orsaker som ojämlikhet och en växande världshandel som skapade enorma förmögenheter. 2. Förankring i läroplanen och kursplanens syftestext Kopplingar till läroplan Ge göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och Hi använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Hi kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Hi reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och Hi använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 3. Innehåll i undervisningen - centralt innehåll 1 av 8

Kopplingar till läroplan Ge 7-9 Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Amerika. Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 4. Arbetssätt 2 av 8

Arbetshäfte, film och klassrumsdiskussioner. Planering SO tema Revolutionernas tid årskurs 8 vårterminen 2013. Läromedel: SO-texthäftet och kartbok. Eventuellt kommer filmvisning att läggas till under ett/flera lektionspass. Tänk på att alltid använda dig av www.ne.se/skola när du behöver ta reda på något som inte står i texthäftet. Vecka 4 Mån 21/1 Genomgång bedömningar av uppgiften Livet efter murens fall Tis 22/1 Sid. 62-72 + Minns du sid. 73 Tor 24/1 Sid. 74-78 + Minns du sid. 77 + 82 Fre 25/1 Sid. 83-89 + Minns du sid. 90 Vecka 5 Mån 28/1 Sid 105-115 + Minns du sid. 116 Tis 29/1 Sid 105-115 + Minns du sid. 116 Tor 31/1 Läxförhör (del av lektionen) sid. 62-90 samt Världens historia avsnitt 7: Industrialismen. Programmet sändes i SVT1 den 24 januari klockan 21.00 och finns tillgängligt på SVTPlay t.o.m. den 31 januari. Resterande del av lektionen ägnas åt sid. 105-115 + Minns du sid. 116 Fre 1/2 Sid 105-115 + Minns du sid. 116 Vecka 6 Mån 4/2 Sid. 117-124 + Minns du sid. 125 Tis 5/2 Sid. 117-124 + Minns du sid. 125 Tor 7/2 Läxförhör (del av lektionen) sid. 105-116 samt Världens historia avsnitt 8: Krig och vetenskap. Programmet sändes i SVT1 den 31 januari klockan 21.00 och finns tillgängligt på SVTPlay t.o.m. den 7 februari. Resterande del av lektionen ägnas sid. 117-124 + Minns du sid. 125 Fre 7/2 Sid. 117-124 + Minns du sid. 125 Vecka 7 Mån 11/2 Sid. 125-137 + Minns du sid. 132 + sid. 137 Tis 12/2 Sid. 125-137 + Minns du sid. 132 + sid. 137 Tor 14/2 Läxförhör (del av lektion) sid. 117-125 + Sid. 125-137 + Minns du sid. 132 + sid. 137 Fre 15/2 Sid. 125-137 + Minns du sid. 137 Vecka 8 Mån 18/2 Friluftsdag Tis 19/2 Repetition. Studiedag eftermiddag Tor 21/2 Prov del 1 Fre 22/2 Prov del 2 Vecka 9 Sportlov Vecka 10 Projekt Vecka 11 3 av 8

Några lektioner med kartövningar och betygsbedömning enligt kunskapskrav i den pedagogiska planeringen. 5. Bedömning Bedömningen utgår ifrån arbetet under lektionstid inklusive muntliga diskussioner, skriftliga inlämningsupgifter samt prov. 6. Kunskapskrav Se matris. 4 av 8

Tyresö Geografi år 7-9 för Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. 5 av 8

Tyresö Historia år 7-9 för 6 av 8

Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer Eleven har grundläggande kunskaper om historiska gestalter under olika Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika Eleven har mycket goda kunskaper om historiska gestalter under olika Begrepp och metoder Eleven för enkla och till viss del under-byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven förklarar hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven förklarar hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven förklarar hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. utvecklingslinjer inom kulturmöten och beskriver då enkla samband mellan olika utvecklingslinjer inom kulturmöten och beskriver då förhållandevis utvecklingslinjer inom kulturmöten och beskriver då utvecklingslinjer inom migration och beskriver då enkla samband mellan olika utvecklingslinjer inom migration och beskriver då förhållandevis utvecklingslinjer inom migration och beskriver då komplexa samband mellan olika utvecklingslinjer inom politik och beskriver då enkla samband mellan olika utvecklingslinjer inom politik och beskriver då förhållandevis utvecklingslinjer inom politik och beskriver då komplexa samband mellan olika utvecklingslinjer inom levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika utvecklingslinjer inom levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika utvecklingslinjer inom levnadsvillkor och beskriver då Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. 7 av 8

Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor. Eleven för välutvecklad resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. I studier av historiska gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt. I studier av historiska gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt. 8 av 8