Förmiddagens program

Transkript

1 Förmiddagens program Lgr11 och kursplanerna i samhällsorienterande ämnen syfte och centralt innehåll Planering stadier och årkurser Genomförande ämnesvis och ämnesövergripande Bedömning summativ och formativ

2 Lgr11 kursplaner i samhällsorienterande ämnen Syfte och centralt innehåll Per Eliasson, Malmö högskola (inte Skolverket)

3 Texten i presentationen kommer att läggas ut som pdf-fil!

4 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare. Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta flyter ihop och därför blir svåra att arbeta med.

5 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan De kursplaner som fastställdes år 1994 bedöms som relativt sett mer konkreta än de nuvarande. Motiven till utvecklingen mot allt mer abstrakta kursplaner har utredningen inte funnit i någon dokumentation. Det finns inget i regeringens direktiv till Skolverket som stödjer denna utveckling.

6 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Ett sådant stödmaterial har inte tagits fram. Framför allt saknas kommentarer till kursplanerna. Detta har inneburit att kursplanerna inte förklarats eller motiverats och att statens intentioner med kursplanerna inte kommit lärarna till del.

7 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.

8 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Min samlade bedömning kan drastiskt uttryckt sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.

9 Lgr 11 Samlad läroplan kursplaner del av läroplanen Endast en typ av mål ska kunna uppnås Konkreta kursplaner ämnesspecifika Kommentarmaterial till kursplaner motiveringar Ny betygsskala - kunskapskrav

10 Skollagen - Värdegrund och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skollagen 4

11 Mål och perspektiv Samhällsmedlem Studieförberedelse Personlig utveckling Lgr 11Kap. 1 Lgr 11 Kap. 2 Historiskt Miljö Internationellt Etiskt Ämnesspecifika bidrag

12 Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer Inga strävansmål och uppnåendemål...de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.

13 Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer Nytt mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia Lgr 11 s. 14

14 Nya formuleringar har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia har fått kunskaper om och insikt i det (vårt) svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken

15 Rektorns ansvar - samma mål undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger

16 Kursplanens uppbyggnad ämnets specifika bidrag Syftet med undervisningen i ämnet Mål Centralt innehåll Kunskapskrav

17 Mål i geografi analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

18 Geografi - kärnområden Livsmiljöer en geografisk referensram..naturens egna processer och människors verksamheter....samspel människa, samhälle och natur Geografins metoder, begrepp och arbetssätt geografiska analyser.. Hållbarhetsfrågor intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi värdera lösningar..

19 Livsmiljöer en geografisk referensram Rumsligt medvetande allmänbildning Jordytan klimat naturresurser Befolkning produktion, konsumtion och transporter Samspel människa och natur över tid

20 Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Geografiska begrepp plats, rum, spridning, utbredning, gräns Namngeografi Kartor och kartkunskap Fältstudier insamling av information i närområdet Geografisk information på Internet

21 Hållbarhetsfrågor intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi Intressekonflikter - naturresurser Alla dimensioner av hållbar utveckling ekologisk, ekonomisk och social Energifrågor ett rum-tid-perspektiv

22 Mål i historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

23 Historia - kärnområden Använda historisk referensram kunskap om historia Källor kunskap om hur historia skapas Historiebruk - kunskap om hur historia används

24 Använda historisk referensram kunskap om historia Kronologisk historia stenålder till eurokris Utbytet mellan områden och kulturer Den lilla och den stora historien Fyra utvecklingslinjer migration, kulturmöten, makt/politik och levnadsvillkor För utvecklingen fram till nutid

25 Källor kunskap om hur historia skapas Berättelser minnen berättade av människor som lever nu Tolka och bearbeta källor Exempel på källor kopplade till levnadsvillkor Historiska berättelser ögonvittnesskildringar

26 Historiebruk - kunskap om hur historia används Hur historia används i vardagen namn, traditioner, språkliga uttryck, gränser Historiska händelser och personer då och nu. Historia som identitetsskapare och politiskt

27 Jimmie Åkesson 10 juli i Almedalen Man förstår inte att Folkhemmet inte kan skapas utan en stark gemensam identitet som håller ihop samhället och som gör att vi som lever tillsammans också identifierar oss med varandra. Så skapades Folkhemmet. Inte genom klasskamp och hat, utan genom en idé om det enade, goda hemmet för alla medborgare. Vi förstår det här, och det är det som gör oss till ett Folkhemsparti. Sverigedemokraterna är den logiska arvtagaren till idén om Folkhemmet.

28 Kunskapskrav sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten Tidsskikt 1 Tidsskikt 2? Tidsskikt Sammanhang inom respektive dåtid tidsskikt nutid framtid

29 Historiska begrepp hur historia ordnas, skapas och används Innehållsbegrepp industrialisering, nationalism Tidsbegrepp olika syn på deras betydelser Tankebegrepp likheter-skillnader, orsak konsekvens, förklaring, kontinuitet-förändring Progression bärs av begreppen

30 Mål i religionskunskap analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

31 Religionskunskap - kärnområden Mångfald - religioner i praktiken olika tolkningar och bruk söka information om religioner och andra livsåskådningar.. Religion och samhälle påverkar och påverkas av Identitet och livsfrågor livsfrågor och egen och andras identitet Etik moraliska frågeställningar och värderingar

32 Mångfald - religioner i praktiken Livsåskådningar icke-religiösa Religioner inte monoliter olika riktningar Den levda religionen inte stereotyper Religion kan vara något annat än en individuell tro

33 Religion och samhälle Religioner spelar roll i samhället Dilemman om religionsfrihet och yttrandefrihet Religion som konfliktorsak Religion och socialt arbete

34 Identitet och livsfrågor Stort intresse för existentiella frågor hos ungdomar - enligt NU-03 sällan behandlat Livsfrågor vanliga i populäkultur Livsåskådning tydliggörs i synen på livsfrågor Livsåskådning en del av identiteten Förståelse istället för begreppet tolerans

35 Etik Etiska begrepp jämlikhet, solidaritet, frihet och ansvar Etiska modeller konsekvens- och pliktetik, dygdetik Vardagsmoral koppla till elevens livsvärld Människosyn i olika religioner

36 Mål i samhällskunskap reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

37 Samhällskunskap - kärnområden Samhällsfrågor samhällsstrukturer analysera och kritiskt granska ( ) samhällsfrågor ståndpunkter i ( ) aktuella samhällsfrågor analysera samhällsstrukturer.. Information, begrepp och modeller samhällsvetenskapliga begrepp och modeller söka information om samhället.. Demokratiska värden, principer och arbetssätt mänskliga rättigheter samt demokratiska värden

38 Samhällskunskap centralt innehåll 4-9 Individer och gemenskaper Information och kommunikation Rättigheter och rättsskipning Samhällsresurser och fördelning Beslutsfattande och politiska idéer Samhällsfrågor nyckelbegreppet

39 Samhällsstruktur - samhällsfråga

40 Samhällsstruktur - samhällsfråga Politiska strukturer Mediala strukturer Sociala strukturer Samhällsfråga Sara Moen en av 187 personer som stämmer staten vid Europadomstolen Ekonomiska strukturer

41 Samhällsorienterande ämnen gemensamma drag Geografi, religionskunskap, samhällskunskap gemensam disposition åk 4-6 och åk 7-9 Historia kronologisk disposition åk 1-3, 4-6, 7-9 Alla samhällsorienterande ämnen har mål och centralt innehåll om ämnets begrepp och ämnets metoder - minst tydligt i samhällskunskap Alla samhällsorienterande ämnen har en progression - synlig i begrepp och centralt innehåll

42 Vad vi vet? Geografi Historia Religion Samhällskunskap - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, - analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, (begrepp) -utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen - reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, - analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, Hur vi vet det? - göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, (begrepp) - resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. - söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. - analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, - söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet Hur vi använder det vi vet? - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv (begrepp) - analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, - reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

43 Lgr11 kursplaner i samhällsorienterande ämnen Planering, genomförande, bedömning Per Eliasson, Malmö högskola

44 Samhällsorienterande ämnen - timmar Geografi 221 Historia 221 Religionskunskap 221 Samhällskunskap 221 Totalt ca 885

45 Planering

46 SO åk 1-3 SO 1-3 har inte eget syfte och mål utan bygger på syftestexterna och målen i de fyra ämnena

47 Uppbyggnad av SO 1-3 Tre kunskapsområden och en verktygslåda Att leva tillsammans elevernas egna erfarenheter, tankar och de nära relationerna liksom det som ligger nära i tid och rum. Att leva i närområdet företeelser och händelser i elevens närområde - hemort och kommun. Att leva i världen det stora och det globala och mer abstrakta. Att undersöka verkligheten metoder och begrepp

48 Det centrala innehållet SO åk 1-3 Utgår från de fyra samhällsorienterande ämnena Från det elevnära, det lilla och lokala, till det stora och globala Från det konkreta till det mer abstrakta Men! - Det elevnära behöver inte bara vara det konkreta och det nära i tid och rum. Strukturen är ett stöd och inte bindande

49 Religionskunskap i det centrala innehållet 1-3 Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

50 Utmaningar SO åk 1-3 Stoffträngsel Långt mellan det centrala innehållet och målen Viktigt för lärarna att se hela progressionen. Vad är mitt bidrag till elevernas progression 1-9? Nödvändigt planera för hela åk 1-3 Kunskap om vad som krävs för åk 4-6

51 Återkommande varje årskurs Centralt innehåll Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex. gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Exempel på arbetssätt/teman Dilemman Du och jag Judendom, kristendom och islam Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Hur möten t.ex. klassråd organiseras och genomförs. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Judendom, kristendom och islam Judendom, kristendom och islam Klassråd Nyheter och media Nyheter och media

52 SO-ämnen årskurs 1 Centralt innehåll Exempel på arbetssätt/teman Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Trafik och miljö Miljöfrågor utifrån elevens vardag, t.ex. frågor om trafik, energi och matvaror. Trafik och miljö Normer och regler i elevens livsmiljö, t.ex. i skolan och i sportsammanhang. Trafik och miljö

53 SO-ämnen årskurs 2 Centralt innehåll Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, t.ex. skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Grundläggande mänskliga rättigheter så som alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Centrala samhällsfunktioner, t. ex. sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Exempel på arbetssätt/teman Barn idag, förr och i andra länder Barn idag, förr och i andra länder Barn idag, förr och i andra länder Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta

54 SO-ämnen årskurs 3 Centralt innehåll Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Jordgloben. Kontinenternas och världshaven läge på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, t.ex. mark, vatten och klimat. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Exempel på arbetssätt/teman Forntiden Forntiden Forntiden Forntiden Forntiden Vatten, land och karta Vatten, land och karta Vatten, land och karta

55 Samhällsorienterande ämnen åk SO - ämnet delas upp i fyra ämnen Kan läsas tillsammans men med olika kunskapskrav Nödvändigt planera för hela åk 4-6 Kunskap om vad som krävs i åk 7-9

56 Samhällsorienterande ämnen åk 7-9 Varje ämne läses separat inga blockbetyg Terminsbetyg varje termin Nödvändigt planera för hela åk 7-9 Kunskap om vad som krävs i åk 1-6

57 Hur historia används och historiska begrepp 1. Exempel på hur och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 2. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 3. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. 4. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 5. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. 6. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

58 Åk 7 30 lektioner Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Metod 1,2,4,5, Ca tid 11 lektioner Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Triangelhandel, England- Asien, Afrika. Metod 1,5 Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Metod 1,2,5 Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Franska o amerikanska revolutionerna Metod 3,5 Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Ca tid 19 lektioner

59 Åk 8-21 lektioner Imperialism och världskrig, cirka Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. 6 lektioner Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. 15 lektioner

60 Åk 9-30 lektioner Imperialism och världskrig, cirka Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. 20 lektioner Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. 6 lektioner FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). 1-2 lektioner Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. 3 lektioner Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Summa 80 lektioner

61 Planering samhällsorienterande ämnen åk 1-9 Medvetenhet om progression inom ämnena Nödvändigt planera för hela stadiet, helst en hel skola Kunskap om vad som krävs i andra stadier, både före och efter och för åk 7-9 helst även gymnasiet Begreppsbildning centralt i alla samhällsorienterande ämnen språkförståelsen viktig

62 Genomförande

63 Ämnesövergripande undervisning Rektorns ansvar: undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet

64 Ämnesövergripande undervisning Exempelvis 7-9 Intressekonflikter om naturresurser (ge) Aktuella konflikter och historiska perspektiv (hi) Religionernas roll i aktuella skeenden och konflikter (re) Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter (sh)

65 Ämnesövergripande undervisning Lgr 11 Kap. 2 Mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia

66 Årskurs Geografi Historia Religion Samhällskunskap Åk 1-3 SO Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Åk 4-6 Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Åk 7-9 Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. Industrialiseringen i Europa och Sverige. ( ). Migration inom och mellan länder. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

67 Migration årskurs 1-3 Tidslinje mitt liv Tidslinjer min mammas och pappas liv, mormors och morfars, farmors och farfars etc. Karta Varifrån kom jag, varifrån kom de? Bergsjön, Borås, Bergen eller Bagdad? Intervju - Varför flytta? Vad hände då? Hur kändes det? Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

68 Migration årskurs 4-6 (hi, sh) Tidslinje Människor har alltid flyttat varför? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Tidslinje Östersjöriket Sverige och Finland Samhällsfråga Sverigefinnar och finländare i Sverige 2011 Norden kulturmöten, Östersjöriket, nationella minoriteter

69 Migration årskurs 4-6 (ge, re) Var bor det många och var bor det få människor? Hur har det blivit så? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Fördelning av befolkning, livsåskådning, religion och identitet

70 Migration årskurs 7-9 (ge, hi) Var placerades de nya industrierna? Varifrån kom de nya industriarbetarna? Varifrån kom råvarorna? Vilka producerade dem? I Sverige? I andra länder? Befolkningsfördelning, industrialisering, migration inom och mellan länder

71 En släkt under 1900-talet Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Folkrörelser arbetarrörelse, nykterhetsrörelse, frikyrkorörelse, idrottsrörelse Krig och neutralitet ransonering, flyktingar Arbetsförhållanden kvinnors inträde på arbetsmarknaden Migration flyttning från småstad till storstad Välfärdssamhället semester, bil, sommarstuga, resor

72 Bedömning

73 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen Centralt innehåll Kunskapskrav

74 En ny betygsskala - inte ett nytt betygssystem

75 Betyg grundskola åk 9 och gymnasium Historia A 100% 90% % 70% 60% 50% MVG VG G 40% ej/ig 30% 40 20% 31 10% 0% 7 4 grundskola -08 gymnasium A -07

76 Lpf 94 - de fyra f:n Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet

77 Betygspraxis betyg på vad eleven gör Fakta redogör, beskriver G Förståelse förklarar, ger exempel Färdighet tillämpar, jämför VG Förtrogenhet analyserar, värderar, motiverar MVG

78 Kunskapskrav betyg på kvaliteten av vad eleven gör De fyra f:n med i varje betygssteg Kunskapskraven en helhetsbedömning Matriser för att kommunicera formativ bedömning Progression uttryckt som olika kvaliteter/värdeord Adjektiven bestämmer inte verben enkla, välgrundade, välutvecklat, väl underbyggt

79 Bedömning åk 1-3 Förhålla sig till syftet i flera kursplaner Omfattande kunskapskrav vad är vad? Bristande erfarenhet av summativ bedömning MEN - bedömning i svenska sådan erfarenhet - LUS kan vara en sådan erfarenhet - stor erfarenhet av formativ bedömning

80 Lgr 11 kunskapskrav betyg E åk 9 Syfte: Förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

81 Historiebruk grundskolan åk 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

82 Kunskapskrav sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten Tidsskikt 1 Tidsskikt 2? Tidsskikt Sammanhang inom respektive dåtid tidsskikt nutid framtid

83 När ska betyg enligt den nya skalan börja sättas? ht 2011 Åk 8 vt 2012 Åk Åk 6,7,8,9 Åk 6,7,8,9 (Åk 3)

84 Terminsbetyg enligt skollagen "När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9". 10 kap. 20 skollagen Läraren gör en bedömning av vad kunskapskraven kan betyda vid det aktuella betygstillfället, det vill säga kvaliteten på förmågan i relation till det innehåll som har behandlats i undervisningen.

85 Hur? Ställ kunskapskraven i relation till det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen. Ett underbyggt eller väl underbyggt resonemang ser då olika ut över årskurserna eftersom eleverna har olika mycket innehåll att underbygga resonemanget med. I historia kan till exempel en utvecklingslinje inte förväntas innehålla mer än det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen

86 Nya förutsättningar Tydligare syften de samhällsorienterande ämnenas identitet stärks Tydligare innehåll stoffet görs tydligt Stoffträngsel planering över stadier Nya krav för betygssättning bättre förutsättningar än tidigare Prov i samhällsorienterande ämnen 2013 på försök och 2014 som del av betygssättning