Parkplan Kungsholmen 2008 Del 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel Del 1 av 3, Del1 riktlinjer, Del 2 inventering mm, Del 3 förslag KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se
Planen har utarbetats av MECAD mark och landskap AB på uppdrag av och i samarbete med Parkmiljögruppen Norra innerstaden, Kungsholmens stadsdelsförvaltning och Trafikkontoret. Medverkande från Stockholms stad: Britt Mattsson Parkmiljögruppen Norra innerstaden Anders Lindgren Parkmiljögruppen Norra innerstaden Thomas Levin Kungsholmens stadsdelsförvaltning Anneli Wallgren Trafikkontoret Medverkande från MECAD mark och landskap AB: Margareta Jonsson uppdragsansvarig Åsa Blomberg kartbearbetning Fiskargatan 116 20 Stockholm Tel. 08-6910650 www.mecad.se Bilder på omslaget från ovan: Pontonjärparken Norr Mälarstrand Historiska foton, Stockholms Stadsmuseum och Trafikkontorets arkiv Övriga foton Margareta Jonsson Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände Parkplan Kungsholmen den 18 mars 2008. 2
INNEHÅLL Del 1 RIKTLINJER för utveckling och skötsel sida Inledning...5 Sammanfattning....6 Bakgrund....6 Målsättning och arbetsmetod.7 Historik....8 Planeringsunderlag. 10 Pågående och planerade projekt... 11 Karaktärer.12 Förutsättningar för parkerna på Kungsholmen..15 Värden...16 - Ekologiska värden..16 - Landformer, topografi och stadsbild...18 - Kungsholmens stränder.20 - Kulturella värden.22 - Sociala värden... 24 Tillgångsanalys...26 Tillgänglighet... 28 Nåbarhet...28 Del 2 Del 3 sida Trygghet 28 Belysning..29 Träd...30 Skötsel..34 Finparker..36 Brukarmedverkan 37 Ordförklaring...38 Referenser...39 Bilaga: Kartor till tillgångsanalysen 41 INVENTERING, ANALYS och ÅTGÄRDSFÖRSLAG för varje park FÖRSLAG till åtgärder och framtida utveckling 3
4
INLEDNING Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger staden skönhet och identitet. I en storstad behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, spel, samvaro, promenader och solbad. Parkerna bidrar dessutom till folkhälsan och till att luften renas och syresätts och ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Målsättning för arbetet med Kungsholmens parkplan ska enligt parkprogrammet vara: God parktillgång Hållbar parkmiljö Rik park- och landskapskultur Parkplanen för Kungsholmen ska vara en plan för parkernas utveckling och vård, där satsningarna på parkerna ska stämma överens med deras karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. På Kungsholmen finns flera parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer för Kungsholmsborna. Parkernas attraktivitet och stadens täthet innebär stort slitage, vilket kräver intensiv skötsel och varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och värdefulla träden ställer också krav på hantering för att garantera säkerhet och succession. Målsättning Attraktiva och välskötta parker och planteringar för Kungsholmens boende och besökare Enligt Stockholm parkprogram, antaget av kommunfullmäktige 20060123 ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Parkplanen för Kungsholmen godkändes av Kungsholmens stadsdelsnämnd den 18 mars 2008. 5
SAMMANFATTNING Kungsholmens parkplan har tagits fram utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Planen ska klarlägga stadsdelsområdets behov av investerings- och skötselåtgärder och vara underlag för stadens budgetarbete. Planen är uppdelad i tre delar. Del 1 beskriver parkernas karaktärer och värden. Här finns även en tillgångsanalys, som visar tillgången på olika parkytor. Del 2 beskriver de enskilda parkernas mål, historik, storlek, innehåll, karaktär, värden, analys och åtgärdsförslag. Del 3 är en sammanställning av de åtgärdsbehov som framkommit i Del 1 och Del 2. Totala folkmängden i Stockholm är ca 783.000 invånare (nov 2005), varav ca 57.000 bor inom Kungsholmens stadsdelsområde. Totala parkytan i Stockholm uppgår till ca 7160 ha, varav ca 117 ha finns på Kungsholmen. De viktigaste åtgärderna som föreslås i planen är: Bevara och utveckla parkernas kulturhistoriska värden. Bevara och utveckla stadsdelsområdets strandpromenader. Öka tryggheten genom bättre belysning, vegetationsåtgärder och förbättrad skötsel. Satsa mer på skötseln av parkerna för att tåla det stora slitaget men även för att på sikt minska investeringarna. Rusta alla parker där skötseln är eftersatt. Ta fram trädvårdsplaner för att skapa ett varierat och olikåldrigt trädbestånd i parkerna. Fortsätta påbörjat arbete att förbättra förhållandena för gatuträden. Ta fram skötselplaner för parker där stränder och naturområden prioriteras. BAKGRUND Syfte Syftet med parkplanen är att klarlägga hur stadsdelsområdets parker och friytor ska utvecklas ta fram förslag till och prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Kungsholmens parker vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel vara underlag för hantering av parkmarken vid kommunens fysiska planering Planens upplägg - planen är uppdelad i tre delar. Del 1 Riktlinjer för parkernas utveckling och skötsel med historik, beskrivning, värden, karaktärer, skötsel mm Del 2 Platsbeskrivningar Park för park Del 3 Förslag till åtgärder och framtida utveckling Parkplanens planeringshorisont är ca 10 år. Planen ska dock vara ett levande dokument och investerings- respektive skötselåtgärder bör uppdateras varje år i samband med budgetarbetet. Del 3 uppdateras varje år i samband med budgetarbetet och del 2 uppdateras efter varje genomförd åtgärd. 6
MÅLSÄTTNING Kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras och skyddas. Grönstrukturen ska förstärkas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas. Kungsholmsborna ska kunna nå en park efter 7-8 minuters promenad från sin bostad. Kungsholmens stadsdelsområde ska vara en trygg stadsdel. Stränderna längs Kungsholmen och Essingeöarna ska vara tillgängliga och attraktiva. Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär. Skolor och förskolor ska ha tillgång till en fungerande utemiljö och närhet till parker med pedagogiska kvaliteter. Förståelsen och kunskapen om Kungsholmens parker ska öka. Kriterier för prioritering av åtgärder Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer t ex skötselintensiva parker prioriteras Socialt tryck parker med högt besökstryck prioriteras Kulturvärde historiska parker prioriteras Objektkvalitet trygghet och tillgänglighet prioriteras Prioritering har skett i tre klasser Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 ARBETSMETOD Inom ramen för parkplanen har inventering och analys genomförts av stadsdelsområdets alla parkytor Arbetsprocess / tillvägagångssätt Inventering Samtliga parker och platser har inventerats översiktligt Åtgärdsförslag Behov av förändring och förnyelse har tagits fram Åtgärdsförslagen har prioriterats Samordning med stadsdelsnämndens budget bör ske i samband med det årliga budgetarbetet. Resultatet av inventering och analys har sammanställts i åtgärdslistor som redovisas i Parkplan Del 3. En åtgärdslista med förslag till investeringsåtgärder En åtgärdslista med förslag till underhållsåtgärder 7
HISTORIK De äldsta parkerna på Kungsholmen var privata trädgårdar eller institutionsparker. I slutet på 1600-talet anlade Urban Hjärne en medicinsk trädgård på Serafimerlasarettets område och Carl Piper lät på östra Kungsholmen anlägga en stor barockträdgård med klippta häckar, grottor, orangerier terrasser och trappor. Trädgården Piperska Muren sträckte sig över ett mycket större område än det som i dag finns kvar mellan Scheelegatan och Pipersgatan. På nordvästra Kungsholmen uppfördes Kristinebergs Slott 1750 och omgavs då av en stor lustträdgård och en lindallé ner mot Ulvsundasjön. Slottet ersatte ett tidigare lusthus med tillhörande barockträdgård. och blev stadens nya bergsparker för att ge sundare luft till stadens innevånare. Kronobergsparken anlades efter Lindhagens plan och utformades i den stil som vid denna tid var förhärskande i norra Europa med slingrande gångar, mjukt formade gräsytor och många olika sorters träd, gärna exotiska. Rabatter och gräsytor var inhägnade. Parkerna var på den här tiden vackra anläggningar och skulle främst nyttjas för promenader. Vid förra sekelskiftet promenerade man snällt på grusgångarna och vilade sig emellanåt på de utplacerade sofforna. Det var inte tillåtet att beträda gräsmattorna i de centralt belägna parkerna. Gräsytorna kunde därför hållas i ett mycket vårdat skick. De klipptes flera gånger i månaden och även blomsterrabatterna sköttes med omsorg. Sofforna togs in under vintern för reparation och målning. Under många år (1864-1928) nyttjades Kristinebergs Slott av Frimurarorden som barnhem. Bild från Stockholms stadsmuseum På 1800-talet var Kungsholmen fortfarande en glest befolkad idyll med åkrar och tobaksland. Flera fabriker började dock anläggas och Kungsholmen blev en utpräglad fabriks- och arbetarstadsdel. De hygieniska och sociala förhållandena i Stockholm var mycket dåliga i mitten på 1800-talet och i slutet av seklet började Albert Lindhagens stadsregleringsplan genomföras. Den täta stenstaden, rutnätstaden, anlades på östra Kungsholmen. De svårbyggda bergskullarna sparades 8 1900-talet Flera institutionsparker tillkom i början på 1900-taler såsom Polis- och Rådhusparkerna. Ungefär samtidigt anlades en liten plantering, Kungsholmstorg mellan Hantverkargatan och Norr Mälarstrand. Strandpromenader började anläggas på 1920-talet när delar av Serafimerlasarettets park togs i anspråk och Stadshuset och dess trädgård byggdes (invigning 1923). När Bolinders fabrik lades ner på 1930-talet fortsatte utbyggnaden av strandpromenader med delen söder om Kungsbroarna. På 1930-talet anlades Pontonjärparken på och vid en bergsluttning där det tidigare funnits militärkaserner för pontonjärer och andra soldater. En brytningstid för utformningen av parkerna ägde rum i och med funktionalismens genombrott på 1930-talet. Stadsdelarna Fredhäll och Kristineberg byggdes ut. Sol, luft och grönska
skulle omsluta byggnaderna och parkerna skulle ge plats för lek, idrott och friluftsliv. De sociala värdena utvecklades. Holger Blom blev stadsträdgårdsmästare 1938. Under hans tid utvecklades den parkstil som blivit känd som Stockholmsstilen. Han och hans duktiga medarbetare, bl a den framstående arkitekten Erik Glemme, gjorde parkerna mer lättillgängliga. Parkerna blev mötes- och samlingsplatser. Parkleken och parkteatern utvecklades. Parkordningsvakter infördes. Skulpturer placerades ut i parkerna. Det ursprungliga mälarlandskapet lyftes fram och utbyggnaden av strandpromenader fortsatte. Ett typexempel på denna parkstil är parkstråket med Norr Mälarstrand, Rålambshovsparken och Fredhällsparken. Andra exempel på Bloms och Glemmes arbete är anläggandet av Kungsklippans och Sankt Göransparkens terrasser. På 1970-talet hade Mälarens vatten blivit så rent att det blev möjligt att bada. Smedsuddsbadet anlades och ungefär samtidigt påbörjades även en omfattande utbyggnad av strandpromenader på Lilla och Stora Essingen. Det var inte bara promenadvägar som byggdes utan även kringliggande områden gröngjordes och planterades. Fridhemsplan genomgick en mindre trafikomläggning 1978 varvid en liten park med träd, planteringar och sittplatser anlades. Fleminggatan planterades med träd i början på 1980-talet. Delar av Sankt Eriks sjukhus lades ner och området bebyggdes med bostäder på 1990-talet. Samtidigt skapades Grubbensparken och området längs stranden ordnades upp och fick en oval damm. I samband med ny bebyggelse i Luxområdet på Lilla Essingen utökades och förnyades Luxparken år 2006. Luxparken fick ny utformning 2006. I Rålambshovsparken som började byggdes på 1930-talet tillkom denna mycket omtyckta teaterplats till Stockholms 700-årsjubileum 1953. Bild från trafikkontorets arkiv Inom en snar framtid kan kungsholmsborna ta ytterligare en ny park i besittning. Kristinebergs Strandpark kommer att anläggas i stadsdelen Lindhagen. Där kommer även en ny strandpromenad, Hornsbergs Strandpark att anläggas. 9
PLANERINGSUNDERLAG Vid förändringar och arbete med Kungsholmens parker bör följande planeringsunderlag beaktas. Nationella miljömål Enligt nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas och den biologiska mångfalden utvecklas. Framtidsformer Enligt handlingsprogrammet Framtidsformer ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden utan kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Riksintressen Innerstadens stenstad är i sin helhet ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. Enligt stadsmuseets klassificering är även ett antal områden av riksintresse för kulturminnesvården. Se kapitlet om kulturella värden. Stockholms översiktplan med byggnadsordning Översiktplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är fritt från störningar. I Stockholms byggnadsordning som är en del av översiktsplanen framgår att innerstadens parker ska vårdas och vidmakthållas efter de kvaliteter som utgår från parkernas funktion i staden, deras koppling till planmönster och topografi samt deras kulturhistoriska värden. Gröna ytor och trädplanteringar, som förvanskats eller undanträngts ska återställas. Stockholms miljöprogram 2008 I programmet framgår att särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras, att stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart, att stockholmarna ska ha god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden, att den biologiska mångfalden ska värnas och att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag ska förbättras. Stockholms parkprogram Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första rummet och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn och ungdomar ska vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Stenstadens gatumiljö I Stenstadens gatumiljö finns råd och riktlinjer för hur grönskan i gatumiljön bör gestaltas. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Lagstiftning som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till allmänna platser, till exempel parker, finns i Boverkets författningssamling. I Stockholm en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska utformas. I Kungsholmens tillgänglighetsplan finns specifik information för stadsdelsområdet om vilka tillgänglighetsproblem som bör prioriteras. För utformning av lekplatser finns information i Mer åt fler på lekplatsen Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre för oss alla (Sveriges kommuner och landsting). PARKPLANENS OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner. Planen omfattar även den gatumark som innehåller någon form av grönska och som upplevs som parkmark. I planen ingår inte enskilda träd, inte heller kvartersmark, skolgårdar, kyrkogårdar eller idrottsplatser. 10
PÅGÅENDE och PLANERADE PROJEKT på Kungsholmen Under årens lopp har parker kontinuerligt upprustats. Målsättningen har varit att tillvarata och utveckla parkernas karaktär och värden men målet har även varit att återskapa grönska på platser som under årens lopp har förvanskats. 5. Ragnar Östbergs Plan, upprustning 6. Ny esplanad på Lindhagensgatan 7. Smedsuddsbadet, upprustning och handikappbrygga 8. Luxparken, upprustning och utvidgning 9. Luxtorget, nytt torg 10. Strandpromenad på Lilla Essingen, nyanläggning på nordöstra och södra sidan av ön 11. Vängåvans plaskdamm, upprustning 12. Fredhällsparkens bäckravin, upprustning 13. Fredhällsparkens plaskdamm, upprustning 14. Pipers Ficka, ny gatuplantering 15. Rålambshovsparken, upprustning påbörjad 2007 16. Kungsholmstorg, förnyelse och upprustning påbörjad 2007 17. Norr Mälarstrands Kaj, upprustning påbörjad 2007 18. Västra Primusparken, förnyelse påbörjad 2007 Exempel på genomförda och pågående parkprojekt under 2000-talet: 1. Thorildsplans parktorg och plats framför T-banestationen, upprustning och förnyelse 2. Rålambshovs amfiteater, upprustning 3. Norr Mälarstrands parkstråk, upprustning 4. Kronobergsparken, trädvård, förnyelse av lekplats och entré från Drottningholmsvägen Planerade nya parker och upprustningar i samband med exploateringar A. Nelly Sachs Park, upprustning och förnyelse B. Moa Martinssons Torg, nytt torg C. Kristinebergs Strandpark, ny park D. Hornsbergs Strandpark, ny strandpromenad E. Kristinebergs Slottspark, upprustning F. Brovaktarparken, upprustning G. Lindhagensterrassen, ny park på kvartersmark H. Naturområde vid Sankt Görans sjukhusområde, upprustning I. Nya kolonilotter vid Mariedal (inom dpl Glädjen) J. Parkstråk vid Stadshagsskolan, upprustning och förnyelse Exploatering i kv Snöflingan tar delar av norra Rålambshovsparken i anspråk. Mellan Lindhagensrondellen och upp mot Fridhemsplan kommer trafikleden och tunnelbanan att däckas över med en trädplanterad esplanad. 11
KARAKTÄRER Parkernas karaktär används för att beskriva hur miljön ser ut och hur den är gestaltad samt även en grov inriktning på skötseln. Karaktären bör användas som målbild för programskrivningar och vid upprättande av skötselplaner. 12 Inom Kungsholmens stadsdelsområde har 15 olika parkkaraktärer tagits fram utifrån parkprogrammets beskrivning och skötselklasser. För vidare beskrivning av olika karaktärer se Stockholms parkprogram och kapitlet ordförklaring på sid 38. Siffrorna efter namnet hänvisar till kartan på denna sida och till Parkplan Del 2.
Kungsholmen Historiska parker 1 Kungliga Myntet 2 Piperska Muren 3 Rådhusparken 4 Stadshusets Trädgård 5 Kristinebergs Slottspark 6 Polishusparken 7 Serafimern Bergsparker 8 Kronobergsparken Landskapsparker/aktivitetsparker 9 Rålambshovsparken 10 Fredhällsparken 10 11 Konradsbergsparken 93 Kristinebergs Strandpark Kvartersparker 12 Fredhällsparken vid Fredhällsgatan 13 Grubbensparken, Grubbens Trädgård och Grubbens Trappa 14 Kristinebergsparken vid Olof Dalins väg 15 Sankt Göransparken 16 Pontonjärparken 17 Rudbecksparken 18 Spårvägsparken 19 Sysslomansparken 20 Signalparken 92 Kungsklippas lekplatser 94 Nelly Sachs Park 96 Lindhagensterrassen Parkkvarter 21 Chapmansgården 22 Fågelbärsgården 23 Jaktvarvsgården 24 Pontonjärgården 25 Rinnmansgården 26 Park vid Klastorp 27 Park vid Gyllenborgsgatan 28 Park vid Kungsholms Strand/Igeldammsvägen 29 Park vid John Ericssonsgatan 30 Lidnersplan 31 Park mellan Sagneliusvägen och Atterbomsvägen Parktorg 32 Fridhemsplan 33 Ragnar Östbergs Plan 34 Kungsholmstorg 36 Thorildsplan 92 Kungsholms Kyrkoplan 95 Moa Martinssons Torg Gatuplanteringar 36 Drottningholmsvägens östra del 37 Hantverkargatan/Baltzar von Platens Gata 38 Industrigatan/Svarvargatan 39 Jaktvarvsplan 40 John Bergs Plan 41 Kungsbroplan 42 Kungsholms Hamnplan 43 Lindhagensplan 44 Ola Hanssonsgatan 45 Parmmätargatan, slänt 46 Sankt Eriksterrassen 47 Serafimergränd 48 Stadshagsplan 49 Västerbroplan 92 Kungsklippan Parkgator Lindhagensgatan 51 Rålambsvägen 52 Södra Agnegatan 50 Förgårdsmark mm 53 Atterbomsvägen 54 Fridhemsgatan 56 Hjalmar Söderbergs Väg 57 Igeldammsgatan 58 Messeniusgatan 60 Norr Mälarstrand 13 61 Olof Gjödinsgatan 62 Polhemsgatan 63 Snoilskyvägen 64 Stagneliusvägen Naturområde 65 Stadshagsklippan Naturkvarter 66 Område vid Hjalmar Söderbergs Väg/Geijersvägen 67 Område vid Love Almqvists väg 68 Område mellan Marieberg och Västerbron 69 Område vid Nordenflychtsvägen 70 Områden vid Orvar Odds Väg 71 Områden vid Ryska ambassaden 72 Område vid Rålambsvägen 73 Område söder om Tranebergsbron 97 Område vid Sankt Görans sjukhusområde 98 Stråk väster om Stadshagsskolan Strandparker 74 Norr Mälarstrand 75 Serafimerstranden 76 Plättlaggen 77 Strand mellan Kungsbron o Barnhusbron 78 Strand mellan Barnhusbron o Sankt Eriksbron 79 Strand mellan Sankt Eriksbron och koloniområdet Karlbergs Bro 80 Strand vid koloniområdet Karlbergs Bro 81 Hornsbergs Strandpark 82 Kristinebergsstranden 83 Park vid Adlerbethsgatan 84 Fredhällsstranden, västra delen 85 Fredhällsstranden, östra delen 86 Mariebergsparken 87 Smedsudden 93 Kristinebergs Strandpark Kajparker 88 Kungsbro Strand 89 Kaj vid nordvästra Hornsbergs Strand 90 Kaj vid Sankt Eriksbron 91 Norr Mälarstrands Kaj
Förgårdsmark mm 18 Badstrandsvägen 19 Eknäsvägen 20 Essinge Kyrkväg 21 Essingeringen, södra delen 22 Essingestråket, västra delen 23 Essingestråket, gatuplantering Låganvända parkytor 24 Områden längs Essingeleden Lilla Essingen Parktorg 25 Vid Essinge Brogata 26 Luxtorget Övriga parker Parker som inte ligger på park- eller gatumark, men som är viktiga för stadsdelens medborgare. Instutitionsparker Stadshusets Trädgård Landstingshusets Gård Lärarhögskolan Kungl Myntet Rådhusparken Piperska muren Sankt Görans sjukhus Stockholms sjukhem Kyrkogårdar Kungsholmens kyrkogård Essinge kyrka Sankt Görans kyrka Stora Essingen Kvartersparker 1 Stenkullaparken (även naturkvarter) 2 Vängåvan Parkkvarter 3 Tvärbaneparken Parktorg 4 Essingetorget Strandparker 5 Essinge Strandstig 6 Broparken 7 Oxhålshamnen 8 Värdshusbryggan 9 Område vid Junohällsvägen 10 Källbergsparken Naturområden 11 Oxhålsberget 12 Kungsklippan Naturkvarter 13 Aluddsparken 14 Stråk söder om Vänskapsvägen 15 Eknäsparken 16 Område vid Essingeringen Flottbrovägen 17 Stenkullavägen Strandparker 27 Luxparken inkl lekplats vid Luxgatan 28 Strandpromenad vid Luxområdet 29 Västra Primusparken 30 Park vid Luxgatan/Essingeleden 31 Östra Primusparken 32 Strand väster och öster om Mariebergsbron Naturkvarter 33 Områden vid Josefinagatan 34 Områden vid Strålgatan Förgårdsmark mm 34 Luxgatan 34 Strålgatan Trafikgrönytor 35 Områden vid Primusgatan 36 Områden vid Essingeleden Övrigt Lärarnas Hus på Stora Essingen Trygg Hansas gård Skolgårdar 14
Förutsättningar för PARKERNA på KUNGSHOLMEN Av Kungsholmens areal på ca 646 ha är ca 227 ha friyta, dvs obebyggd mark. Ca 117 ha av friytan utgörs av parkmark som förvaltas av stadsdelsnämnden och som är tillgänglig för alla. Kungsholmens östra del har mycket lite friyta/invånare (tillsammans med Norrmalm och Södermalm minst i Stockholm). Västra Kungsholmen, där en majoritet av kungsholmsborna bor, har mer parkmark och glesare bebyggelse. Mängden friyta per innevånare på Kungsholmen är 42 kvm. Diagrammet på denna sida visar Kungsholmens friytetillgång jämfört med andra stadsdelsområden. Totala folkmängden på Kungsholmen är ca 57.000 invånare. Befolkningen är ökande, särskilt antalet barn. I stadsdelen finns även många pensionärer. Antalet förvärvsarbetande är stort. I den nya stadsdelen Lindhagen beräknas det år 1917 bo ca 20 000 personer. Det faktum att allt fler människor använder parkerna och att det sedan 1970-talet skett stora besparingar i driftbudgeten har inneburit att slitaget ökat samtidigt som parkernas skötsel blivit alltmer eftersatt. Den eftersatta skötseln har medfört att många parker har stort upprustningsbehov som idag kräver investeringar. Trycket på parkerna har ökat genom privatisering av gårdar och genom tillkomst av nya förskolor i parkerna. Antalet evenemang och aktiviteter i parkerna har också ökat. Utnyttjandet av parkerna har även ökat genom att det vid nybyggnation anläggs mycket små och ofta solfattiga bostadsgårdar. Under senare år har elnätsstationer, ventilationstrummor och andra tekniska installationer byggts i parkerna. Dessa har tagit stora ytor i anspråk och försämrat parkernas upplevelse- och rekreationsvärden. Trafiken är både en fysisk barriär och en bullerkälla. Många av parkerna är bullerstörda och har barriärer som gör att parkerna är svåra att nå speciellt för barn. Stadens invånare engagerar sig alltmer och det finns ett stort intresse för att skapa grönare och vackrare miljöer. Ett exempel på invånarnas engagemang och intresse för mer grönska är projektet Grönskande levande gårdar. Flera av stadsdelsområdets gårdar har förändrats till sociala mötesplatser med mer grönska. 15
VÄRDEN Parkerna har olika värden. Värdena bör vara utgångspunkt för planering och framtagande av programförslag för åtgärder i parkerna. Enligt parkprogrammet efterfrågas värdetäthet, dvs att det ska finnas många olika värden i parken. Läs mer om värden i Stockholms parkprogram. Ekologiska värden På västra Kungsholmen finns flera stora grönområden och parkerna hänger ofta samman i stråk. Det finns även en hel del inslag av naturmark ofta mellan husen. På öns västra del är inslaget av gamla ädellövträd stort. I Kristineberg finns till exempel många gamla och grova ekar med stort naturvärde. Där har man bl a hittat 11 nationellt rödlistade arter. kvartersmark. För den biologiska mångfalden är det viktigt att parker har ett varierat innehåll av träd och andra växter och att det finns både träd-, busk- och fältskikt. Den biologiska mångfalden kan stärkas väsentligt genom valet av träd, buskar och perenner. Blommande och fruktbärande träd och buskar gynnar både insekter och fåglar. Nektarproducerande växter är viktiga för fjärilar, humlor och bin. Det är angeläget att bevara och förstärka de befintliga gröna samband som finns. Där gröna samband saknas bör man utreda om nya gröna stråk kan skapas. Den biologiska mångfalden kan t ex stärkas om isolerade parker förbinds med varandra genom trädplanterade gator. På östra Kungsholmen saknas naturområden nästan helt och parkerna ligger isolerade från varandra utan samband. Detta är en värdebrist avseende biologisk mångfald men även från social synpunkt. De flesta parkerna har ett ekologiskt värde genom att grönskan bidrar till den biologiska mångfalden. Särskilt betydelsefullt är att bevara de träd som är gamla och ihåliga, då de i regel har ett rikt insektsliv. Stränderna är också viktiga för den biologiska mångfalden, då de utgör biologiska spridningsvägar. För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde, även de som är mycket små och också de som ligger på I området vid Kristinebergs Slott finns flera gamla och värdefulla ekar. 16
Klass 1 områden: Kristinebergs Slottspark Område vid Nordenflychtsvägen Klass 2 områden Fredhällsparken Klass 3 områden: Kristinebergsstranden Område söder om Tranebergsbron Rudbeckparken Område längs Rålambsvägen Område öster om Ryska ambassaden Östra delen av Kronobergsparken Områden mellan husen på Atterbomsvägen Essinge Strandstig på Stora Essingen Stenkullaparken på Stora Essingen Område runt Kungsklippan på Stora Essingen Karta från rapporten Stockholms unika ekmiljöer Röd yta = område klass 1 röd ring = kärnområde Orange yta = område klass 2 grön ring = trakt Gul yta =.område klass 3 Ekinventering Stockholms stad har genomfört en inventering av ekar för hela stockholmsområdet Stockholms unika ekmiljöer, förekomst, bevarande och utveckling. Rapporten omfattar inventering av befintliga bestånd, förslag till skötsel och analys av svaga spridningssamband. Ekmiljöernas och de enskilda ekarnas värden har bedömts i tre klasser, I-3, där I är det högsta värdet. Det ska dock framhållas att alla miljöer med stora ekar är värdefulla, eftersom de är få och unika. Förutom dessa ekområden finns även ett antal enstaka naturvärdesekar och hålträd. Några av ekmiljöerna har ett restaureringsbehov inom en period på 10 år. Inga områden kräver akuta åtgärder. Restaurering innebär att återställa området till önskat skick avseende historik och biologisk mångfald. Därefter krävs kontinuerlig skötsel, vilken även bör inriktas på återväxten. Plantering och av ek och skötsel av tillväxtekar behövs för att få en återväxt på naturvärdesekar. Djurliv Hare och räv är vanligt förekommande och kaninen har under senare år blivit allt vanligare och blivit en plåga i vissa områden. Igelkott finns på flera platser och kan ofta ses i Rålambshovsparken. Där finns även många ekorrar samt ett rävgryt. 17
Fågellivet är betydande. I parkerna finns många olika fågelarter. Som exempel kan nämnas bofink, gråsparv, björktrast, koltrast och stadsduva. Den mer sällsynta stenknäcken kan man med lite tur se i Rålambshovsparken. Fladdermus kan man upptäcka bl a i området runt Norr Mälarstrand liksom i Fredhäll och Kristineberg. Skötselplaner För att stadsdelområdets värdefulla naturområden ska kunna bevaras och utvecklas bör skötselplaner tas fram. I planerna bör en inventering av de ekologiska värdena ingå. Stadshälsa Grönska, parker, natur och öppna vattenytor har stor inverkan på stadens klimat och miljösituation. Parker kan: Syresätta luften 25 träd balanserar en bils utsläpp Filtrera luftföroreningar Utjämna temperaturskillnader Öka luftfuktigheten Dämpa regn- och dagvattenavrinning Parker är också rum för motion och rekreation, vilket har stor betydelse för folkhälsan. Grönska, berg, vatten och solljus anses av många forskare ha stor påverkan på vår mentala hälsa. Åtgärdsbehov ekologiska värden: För att kunna bevara och förstärka den biologiska mångfalden ska: Parker och andra gröna ytor inte tas i anspråk för andra ändamål. Gamla och ihåliga träd sparas där detta är möjligt. De gröna sambanden bevaras och förstärks t ex genom nya trädplanteringar. Hotade och skyddsvärda arter bevaras och skyddas. Flerskiktade växtbestånd skapas där detta är möjligt. Träd, buskar och perenner som gynnar fåglar, fjärilar och insekter prioriteras. Skötselplaner tas fram och utformas med hänsyn till ekologiska värden. Åtgärder enligt ekinventeringen genomföras. Genom att bevara en variation av växter, djur och fungerande ekosystem i staden får vi också en god livsmiljö för oss människor. Landformer, topografi och stadsbild Östra Kungsholmen är en del av Stockholms stenstad, där bebyggelsen präglas av det sena 1800-talets stadsplanemönster med slutna kvarter, trånga gårdar och ett rätvinkligt gatunät. Mönstret bryts ibland av torg och parker och trädplanterade gator. Västra Kungsholmen byggdes huvudsakligen ut under 1930- och 40-talen och består av glesare bebyggelse med hus i park där parkerna ofta hänger samman via stråk. Stora Essingen är grön och lummig. Lilla Essingen är högt exploaterad, men har i huvudsak gröna stränder. 18
Svart streckad linje = befintligt parkstråk, röd streckad linje = parkstråk som kan skapas, svart båglinje = bergsbranter Grönstrukturens branter, åsar, dalar och vattenstråk är en väsentlig del av Stockholms landskapsbild och dess skönhet. Kungsholmen har unika kvaliteter i sin parkstruktur genom de mäktiga bergsformationerna Stadshagsklippan, Kristinebergs- och Fredhällsbranten och det unika ca 2 km långa parkstråket från Stadshuset via Norr Mälarstrand, Rålambshov och Konradsberg till Fredhäll. Stråket, en parkanläggning utformat i den så kallade stockholmsstilen, är unikt och har stort bevarandevärde. Stränderna och deras utformning är viktiga för stadsbilden både inifrån stadsdelsområdet men även sett från sjösidan. Åtgärdsbehov landformer, topografi och stadsbild: Åtgärder som vidtas i stenstaden ska syfta till att bevara, återskapa och förstärka dess kvaliteter. Åtgärder får inte göra ingrepp i stränderna, bergsbranterna eller de gröna stråken. Dessa bör bevaras och utvecklas så att deras karaktär förstärks. 19
Kungsholmens stränder Stränderna har stor betydelse för Kungsholmens gröna karaktär, för friluftslivet och för den biologiska mångfalden. På 1700- och 1800-talen kantades många av stränderna av verksamheter som var smutsiga och illaluktande och behövde ligga utanför stadskärnan. På 1920-talet påbörjades utbyggnaden av Kungsholmens strandpromenader genom att Stadshuset började byggas och Serafimern blev tillgänglig. Utbyggnaden pågick sedan etappvis under 1930-talet och fram till våra dagar. Idag är det möjligt att gå i stort sett runt hela Kungsholmen. Den sista felande länken kommer att byggas bort genom att en ny strandpark anläggs i den nya stadsdelen Lindhagen. På Lilla Essingen är alla ständerna tillgängliga för allmänheten så att det är möjligt att promenera runt hela ön. På Stora Essingen är stränderna tillgängliga på norra, östra och delar av södra sidan. Resterande områden är ianspråktagna av privata tomter. svarta prickar = naturstrand gröna prickar = parkstrand röd linje = kaj Stränderna har olika karaktärer. Det finns: naturstränder stränder med parkkaraktär hårdgjorda stränder i form av kajer Utsikt från Oxhålsberget 20
Olika strandområden Kungsholms Strand mellan Kungsbron och Barnhusbron Norr Mälarstrands Kaj Norr Mälarstrands strandpromenad Fredhällsstranden Kristinebergsstranden Hornsbergs Strandpark, ny strandpromenad Illustration Nyréns arkitekter Enligt Stockholms översiktplan ska alla kvarvarande naturständer bevaras. Även övriga ständer är viktiga att bevara. Åtgärdsbehov stränder: Stadsdelsområdets stränder bör bevaras och utvecklas. Skötselplaner bör utarbetas för strandområdena. Verka för att fler stränder på Stora Essingen blir åtkomliga för allmänheten. Förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 21
Kulturella värden På Kungsholmen finns flera kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Dit hör hela stenstadsområdet, västra Kristineberg, Fredhäll, mellersta och södra delen av Stora Essingen och delar av Lilla Essingen. Parkerna utgör viktiga delar av kulturarvet och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de kulturhistoriska värdena. De kulturhistoriskt värdefulla parkerna är i dagsläget (2008) dåligt undersökta och beskrivna. Områden av riksintresse för kulturminnesvården enligt riksantikvarieämbetet och redovisning på karta Kulturhistorisk klassificering (1995) Stadens front mot vattnet mellan Stadshusbron och Västerbron Koloniområdet Karlbergs Bro i Stadshagen Konst / skulpturer Den första parkstatyn på Kungsholmen var Vesslan av Otto Strandman som sattes upp på Kungsholmstorg 1912. Allt eftersom nya planteringar tillkom i stadens centrala delar smyckades parkerna med konstverk, först i långsam takt, men från mitten av 1900- talet i ökat tempo. Frågorna hanterades av KNAP, konstnämnden för utsmyckning av allmänna platser. Numera ansvarar Stockholms konstkansli för konsten i parkerna. Konsten är ett naturligt inslag i parkerna, som höjer deras värde och som kan ge en emotionell koppling till parken. Andra kulturhistoriskt värdefulla parker enligt Stockholms parkprogram Parker kring byggnader Konradsbergsparken Kristinebergs Slottspark Rådhusparken Polishusparken Stadshusets Trädgård Serafimerparken Naturparker Fredhällsstrand Kristinebergsstrand Pontonjärparken Stockholmsstilen Fredhällsparken Kungsholms Strand Norr Mälarstrand Rålambshovsparken Strandpromenaden på Norr Mälarstrand är en av de parker som har kulturhistoriskt värde. Vesslan på Kungsholmstorg Monument över Yxman av var Kungsholmens första park- Eric Grate uppsattes 1966 i staty. Rålambshovsparken. Åtgärdsbehov kulturella värden: Inventera och utreda parkernas kulturhistoriska värden Bevara och skydda parkernas kulturhistoriska värden 22
Fornlämningar Fornlämningar omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. Fornlämningarna ska göras synliga i landskapet och göras tillgängliga för allmänheten samt skyddas från skador. Fornlämning 103, som innefattar kulturlager från medeltiden och senare berör östligaste delen av Kungsholmen. Inom fornlämningsområdet krävs särskilt schakttillstånd enligt kulturminneslagen. Övriga fornlämningar Den mosaiska begravningsplatsen vid Kronobergsparken (fornlämning 119) Polishusparken (Piperska Murens äldre trädgård låg här) Den mosaiska begravningsplatsen Fornlämning 103 omfattar området innanför den streckade linjen. Områden där schakttillstånd krävs enligt fornlämning 103 Norr Mälarstrand kaj Ragnar Östbergs Plan Serafimern Serafimergränd Serafimerstranden Här vid Polishuset fanns tidigare en stor barockträdgård. 23
Sociala värden Sociotopkartan för Kungsholmen redovisar stadsdelsområdets sociala värden samt bebyggelsens friytetillgång. Kartan är upprättad år 2000 och senast reviderad 2003. Kartan visar värdefulla grönområden (grönt) och bebyggelsens täthet med god friytetillgång (ljusgult), begränsad friytetillgång (orange) och mycket begränsad friytetillgång (brunt). Rödstreckade områden är friytor som utvecklas. Övriga streckade ytor är friytor med viktig landform, dvs ytor av betydelse för upplevelsen av landskapsbild och naturkaraktär. För god parktillgång enligt parkprogrammet: Naturområden >50 ha bör nås inom 1000 meter. De bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 db(a). Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara naturparker, landskapsparker, bergsparker och stadsparker. De bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 200 meter. Det kan vara kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg och täppor. De bör ha bra lokalklimat och en bullernivå på < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. KUNGSHOLMENS SOCIOTOPKARTA 24
Värdebegrepp Enligt parkprogrammet eftersträvas värdetäthet, dvs förekomst av många olika värden. För närmare beskrivning av värdebegreppen hänvisas till parkprogrammet. Värdebegrepp Förekomst Värdebegrepp Förekomst Bad Lilla Essinge Bryggbad, Oxhålsbadet, Smedsudden Blomprakt Kungsholmstorg (det nyupprustade), Polishusparken, Sankt Göransparken, Luxparken, Luxtorget Picknick Fredhällsparken, Konradsbergsparken, Kronobergsparken, Kristinebergs Slottspark, Rålambshovsparken, Sankt Eriks parker, Serafimern, Broparken, Oxhålsberget, Kungsklippan (Stora Essingen), Luxparken, Primusparken Bollspel, bollek Fredhällsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs Strandpark, Kronobergsparken, Rålambshovsparken, Luxparken, Västra Primusparken Promenader Fredhällsparken, Konradsbergsparken, Kronobergsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs Slottspark, Rålambshovsparken, Stadshagsklippan, Oxhålsberget, Luxparken, samtliga strandområden Evenemang Norr Mälarstrands Kaj, Rålambshovsparkens västra del Pulkaåkning Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Konradsbergsparken, Grön oas Hundrastning Parklek Övrig lek Natur och skogskänsla Fredhällsparken, Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Konradsbergsparken, Kristinebergsparken, Kristinebergs Strandpark, Kristinebergs Slottspark, Kronobergsparken, Kungsholmstorg, Lidnersplan, Norr Mälarstrands strandpromenad, gårdarna på Norr Mälarstrand, Polishusparken, Pontonjärparken, Rudbecksparken, Rålambshovsparken, Sankt Eriks parker, Sankt Göransparken, Serafimern, Stadshagsklippan, Sysslomansparken, Thorildsplan, Aluddsparken, Broparken, Essinge Strandstig, Stenkullaparken, Oxhålsberget, Vängåvan, Värdshusparken, Luxparken, Primusparken Fredhällsparken (väster om Nordenflychtsvägen), Kronobergsparken, Kvarnberget (Sankt Eriksområdet), Rålambshovsparken, Sankt Göransparken, Broparken längs Dagny-vägen (L Essingen) Kronobergsparken, Rålambshovsparken, Vängåvan (Stora Essingen) Fredhällsparken, John Ericssonsgatans gatuplantering, Kristinebergsparken, Kristinebergs Strandpark, Kungsholms Hamnplan, Kungsholms Kyrkoplan (Kungsklippan), Lidnersplan, Norr Mälarstrand, Pontonjärparken, Sankt Eriks parker, Sankt Göransparken, Signalparken, Spårvägsparken, Eknäsparken, Stenkullaparken, Luxparken Fredhällsbranten (delar av), Kristinebergsstranden, Stadshagsklippan, Essinge Strandstig, Kungsklippan (Stora essingen), Oxhålsberget Rofylldhet Skridsko Uteservering Vattenkontakt Vattenlek 25 Kronobergsparken, Stadshagsklippan Fredhällsparken vid Fredhällsgatan, Fredhällsstranden (västra delen), Grubbensparken, Kristinebergsparken, Kristinebergsstranden (östra delen), Kronobergsparken, Mariebergsparken, Pontonjärparken, Rudbecksparken, Sankt Göransparken, Serafimern, Stadshagsklippan, Sysslomansparken, Thorildsplan, Aluddsparken, Essinge Strandstig (västra delen), Kungsklippan (Stora Essingen), Oxhålsberget, Stenkullaparken, Värdshusparken, Luxparken, östra Primusparken Rålambshovsparken, Kristinebergsparken, Luxparken Riddarfjärden, Klara Sjö Fredhällsbranten (norra delen), Kristinebergs Strandpark, Norr Mälarstrand, Rålambshovsparken, Smedsudden, strand vid Tekniska nämndhuset Kristinebergs Strandpark, Rålambshovsparken, Sankt Eriks parker, Luxparken, samtliga strandpromenader Fredhällsparken, Kristinebergs Strandpark, Rålambshovsparken, Vängåvan
TILLGÅNGSANALYS upplevelsevärden Med utgångspunkt från de sociala värdebegreppen på förgående sida har en tillgångsanalys utförts. De kvaliteter som människor efterfrågar är olika för olika brukare. Det finns behov av ro och avkoppling för den stressade storstadsmänniskan, men också behov av mötesplatser och aktivitetsytor. Pensionärer behöver rofyllda miljöer. Detta står ofta i konflikt med barns och ungdomars aktivitetsbehov. Vissa kvaliteter behövs nära och andra kan finnas på något större avstånd. Det är oftast av stor vikt att grönskan finns nära stadens innevånare. Ett avstånd på ca 200 meter utan att korsa trafikerade vägar innebär 6-7 minuters promenad vilket är en gräns för vardagsrekreation. Längre tid och sträcka har visat på mycket stor minskning av användningen. Kartorna på sidorna 26 och 27 redovisar tillgångar på värden för olika kriterier. Områden utanför de röda cirklarna är bristområden för respektive värde. Kartor i större skala se bilaga sid 41. Stadsdelsparker > 5 ha Inom stadsdelsområdet finns 5 stadsdelsparker, dvs parker som är större än 5 ha och som kan fungera för lek, motion, avkoppling och samvaro. De fem parkerna är: Kronobergsparken Rålambshovsparken Konradsbergparken Stadsdelsparker 500 meter Fredhällsparken Kristinebergs Strandpark På Essingeöarna finns inga stadsdelsparker eftersom de parker som finns inte uppfyller storlekskravet. Bristen på stadsdelsparker där kan dock kompenseras av de många mindre parkområdena under förutsättning att de sköts ordentligt. Bristen på stadsdelspark i Stadshagen kan kompenseras om Stadshagsklippan utvecklas till en sådan. Kvartersparker 0,5-5 ha Det finns relativt gott om kvartersparker. Områden som har brist på kvartersparker finns norr och väster om Sankt Eriksgatan samt i anslutning till Essingeleden. Bristen på dessa ställen är svåra att åtgärda p g a att fria ytor saknas. Även vissa delar av Stadshagen Kvartersparker 200 meter är bristområde, som dock kan åtgärdas om Stadshagsklippan utvecklas till stadsdelspark. På Stora Essingen finns ett bristområde mitt på ön. Bristen kan åtgärdas om Essingetorget kan utvecklas till en kvarterspark. Natur och skogskänsla > 50 ha Inom stadsdelområdet är det brist på naturområden som är större än 50 ha. Det finns inte heller några sådana som är nåbara inom 1000 meter. De största naturområdena som finns är Oxhålsberget, Kungsklippan (Stora Essingen) och Stadshagsklippan. Eftersom det är brist på större naturområden är det viktigt att vårda de som finns och absolut inte ta dem i anspråk för annat ändamål. 26
Bollpspel Det finns tre idrottsplatser i stadsdelsområdet, Essinge IP, Kristinebergs IP och Stadshagens IP. Förutom dessa finns ett antal mindre lekbollplaner markerade med en röd prick på kartan. Av denna framkommer att det är brist på bollplaner på Kungs- Bollspel 500 meter holmens östra del, runt Stadshagens IP och runt Essinge IP. Bristen på östra Kungsholmen är svår att åtgärda men vid idrottsplatserna är det viktigt att det finns tillgång till planer som kan användas för spontan idrottsverksamhet. Lek Bemannade parklekar finns i Rålambshovsparken, Kronobergsparken och i Vängåvan. Ett antal lekplatser finns utspridda i stadsdelsområdet. Det är dock stora brister i tillgången på lekplatser. För att minska bristerna behövs nya lekområden i Kristinebergs Lek 200 meter slottspark (södra delen), Stadshagsklippan (västra delen), i området runt Thorildsplan, Konradsbergparken, Sysslomansparken och området runt Polishusparken. Dessutom är det viktigt att den planerade och delvis utbyggda Lindhagensterrassen förses med attraktiv och funktionell lek. På Stora Essingen behövs en ny lekplats alt upprustning av befintlig vid Vänskapsvägens västra del. På Lilla Essingen är västra delen av ön ett bristområde. Västra Primusparken, där utrymme finns, är ej lämplig placering för en lekplats pga av närheten till Essingeleden. En utredning bör göras för att klargöra var en lekplats är möjlig att anlägga på nordvästra delen av ön. Rofylldhet Inom stadsdelsområdet finns många parker som upplevs som gröna oaser, men flera av dessa är kraftigt bullerstörda p g a många hårt trafikerade gator och leder. Det finns behov av att utreda om det är möjligt att minska bullerstörningarna t ex genom lägre hastighet, utbyte av beläggning och uppsättning av Rofylldhet 200 meter bullerskydd. Bad Inom stadsdelsområdet finns tre ordnade badplatser, nämligen Smeddsudden, Oxhålsbadet och Lilla Essinge Bryggbad. För övrigt är det vanligt med bad från klippor bl a i Fredhäll och Kristineberg. Åtgärdsbehov sociala värden: Utveckla Stadshagsklippan till en stadsdelspark Utveckla Lindhagensterrassen och Essingetorget till kvartersparker Värna om stadsdelsområdets naturområden och inte ianspråkta dem för andra ändamål I anslutning till stadsdelsområdets idrottsplaner bör det finnas planer som kan användas för spontan idrottsverksamhet. Anlägga ett antal nya lekplatser Utreda om bullerstörningarna kan minskas i parker som ligger i anslutning till hårt trafikerade gator eller trafikleder 27
TILLGÄNGLIGHET Stockholm har som målsättning att vara världens mest tillgängliga huvudstad år 2010 vilket innebär att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska väga tungt i samtliga projekt som Stockholms stad driver Vissa tillgänglighetsproblem som finns i Kungsholmens parker är svåra att åtgärda, till exempel lutningar på gångvägar i branta och sluttande parker, som finns just därför att marken var för bergig för att kunna bebyggas. Andra tillgänglighetsproblem är enklare att åtgärda, till exempel kontrastmarkering och räckeskomplettering i trappor, komplettering med armstöd på befintliga soffor eller utplacering av nya tillgängliga soffor. Vid all förnyelse och förändring av parkerna måste dock tillgänglighetsaspekterna beaktas. Så kallade enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser ska åtgärdas snarast. Vid nyanläggning och större investeringsprojekt gäller mer omfattande krav som bör tas med i planeringen i ett tidigt skede. Enligt lagstiftning från 2003 ska hinder i form av brister i lekplatsers utformning eller utrustning undanröjas. Inventering över vilka tillgänglighetsproblem som finns i stadsdelsområdets lekplatser saknas och en sådan inventering är angelägen att ta fram. En tillgänglighetsplan har tagits fram för Kungsholmens stadsdelsområde 2006. Det är angeläget att de åtgärder som föreslås genomförs. Nyligen genomförda tillgänglighetsprojekt: Tillgängligt parkstråk på Lilla Essingen Tillgänglig entré till Kronobergsparken Parkleken i Kronobergsparken Planerade tillgänglighetsprojekt: Parklekarna i Rålambshov och Vängåvan Upprustning av trappor NÅBARHET Gatustruktur, trafikmängder och topografi påverkar parkernas nåbarhet och möjligheterna att ta sig runt i staden och för att mötas. Många parker kan vara svåra att nå speciellt för barn p g a den stora trafikintensiteten. Det är angeläget att skapa fler trafiksäkra skolvägar. Bättre skyltning till parker och friområden kan öka nåbarheten. TRYGGHET Trygghet och säkerhet har fått allt större uppmärksamhet i planeringen av det offentliga rummet. För att öka tryggheten är det viktigt att parkerna är befolkade med olika sorters människor och att det pågår verksamhet i parken. Det 28
är t ex viktigt att höra skratt och röster när man går genom parken. Områdets skötsel är avgörande för hur trygg man känner sig. Ska parkerna upplevas som trygga måste de ge ett prydligt och omhändertaget intryck. En vacker och välskött utemiljö prioriteras högt. Andra saker som kan påverka tryggheten är växtligheten, som bör anpassas så att det inte skapas mörka områden. Särskilt viktigt är att röja längs gångstråk. Missnöje med lösspringande hundar, hundbajs och annat skräp kan också påverka parkernas trygghet. Trygghetsvandringar tillsammans med polis och allmänhet kan vara ett bra sätt att få kännedom om vad som upplevs som tryggt och otryggt i den yttre miljön. BELYSNING Belysning av en park ska bidra till att göra parken vacker och orienterbar, men också trygg och säker. I Stockholms byggnadsordning och i Stockholms nattljusvision från 1998 betonas att parker bör ha en mörkare karaktär än staden i övrigt. Det är i princip endast vissa målpunkter och de viktigaste gångstråken och deras närmiljö som ska belysas. Nya undersökningar om otrygghet, överblickbarhet och utevistelse har dock visat att det även kan vara lämpligt att belysa vid sidan av gångstråken. Belysningen kan bidra till känslan av en tryggare miljö. En av principerna för belysning är att det är bättre att belysa objekt än att ha ett flödande allmänljus. Valet av ljuskälla är också viktigt, många gånger viktigare än valet av armatur. För flera av parkerna på Kungsholmen bör belysningsplaner tas fram med målsättningen att belysningen och därmed tryggheten ska förbättras. Nyligen genomförda belysningsprojekt: Lindhagensgatan Luxparken Planerade belysningsprojekt: Rålambshovsparken, effektbelysning samt ny belysning längs Smedsuddsvägen Kristinebergs Slottspark Kungsholmstorg Lindhagensplan Nordenflychtsvägen Västerbroplan, belysningsprogram Åtgärdsbehov tillgänglighet, trygghet belysning mm Genomföra åtgärder enligt tillgänglighetsplanen för Kungsholmen Inventera tillgänglighetsproblem i stadsdelsområdets lekplatser Bättre skyltning till parker och friområden Se till att parkerna är välskötta för att öka tryggheten Röja vegetation längs viktiga gångstråk för att förbättra sikten Genomföra trygghetsvandringar Ta fram belysningsplaner för att förbättra belysningen 29
TRÄD Träden utgör parkernas ramverk och är parkernas viktigaste rumsskapande element. Träden kan ge skugga och lä. De renar och syrsätter stadsluften och är viktiga för stadsbilden. Målsättning enligt parkprogrammet Parkerna ska innehålla ett varierat och olikåldrigt trädbestånd som stämmer överens med parkernas karaktär. Ansvarsfördelning För gatuträd ansvarar trafikkontoret och för parkträden ansvarar stadsdelsförvaltningen/nämnden. med buskar eller marktäckare. Det är bättre både för träden och även för miljön i stort. Problemträd på Kungsholmen På följande gator finns träd som mår dåligt. Träden kan behöva bytas ut eller andra åtgärder kan behöva vidtas. Maria Sandels gränd Sankt Göransgatan Södra Agnegatan Norr Mälarstrand Scheelegatan Wennerbergsgatan PO Hallmans Gata Serafimergränd Wivalliusgatan Rålambsvägen Sysslomansgatan Västerbroplan Sankt Eriksgatan Trädplaner För stadsdelens gatuträd finns en trädplan, Trädplan för Kungsholmen från 2002. Trädplanen är ett dokument som ska tjäna som riktlinje för vilka gator som på 20 års sikt ska planteras och vilka åtgärder som behöver vidtas för befintliga träd. Gatuträd Många av gatuträden, dvs de träd som växer i hårdgjord yta längs våra gator, mår dåligt. Trädens situation i gaturummet blir alltmer ohållbar på grund av stressfaktorer som minskade livsrum både ovan och under mark. En inventering av gatuträdens status pågår. Inventeringen kommer att följas av åtgärdsförslag för att förbättra trädens livsmiljö. Den inventering som hittills genomförts visar att ca 30 % av gatuträden är döende. Många andra träd mår heller inte bra och många träd saknar tillväxt. Parallellt med inventeringsarbetet pågår en fortlöpande renovering av växtbäddar för att ge träden större tillgång till luft och vatten som många saknar idag. I arbetet med att förbättra livsbetingelserna för gatuträden ingår även att verka för att ytorna under träden i möjligaste mån planteras 30 Gröna linjer = befintliga gatuträd, röda linjer = förslag till nya gatuträd enligt trädplanen
Förslag till nya gatuträd enligt trädplanen Agnegatan Elersvägen Essinge Brogata Fridhemsgatan Hornsbergs Strand Inedalsgatan Kjellgrensgatan Kungsholms Strand (vid Sankt Eriksbron) Polhemsgatan Sankt Göransgatan, delvis planterad Sankt Eriksgatan, södra delen Scheelegatan Nya gatuträd som planteras inom Lindhagens exploatering Franséngatan Nordenflychtsvägen Trafikkontorets policy är att i första hand ta hand om de befintliga träden och vidta åtgärder för att dessa ska må bra. I andra hand kan nya träd planteras. Parkträd I parkerna finns många värdefulla träd. Många av träden planterades vid förra sekelskiftet (speciellt på östra Kungsholmen) och är således ca 100 år. De är gamla och en del är i dålig kondition. Det finns även många ursprungliga träd som funnits på plats innan bebyggelsen tillkom. Generellt sätt mår parkträden något bättre än gatuträden. De många stora träden gör att parkerna kan upplevas som mörka och otrygga. Mörkret gör också att det saknas gräs eller annan växtlighet på marken under träden eftersom ljuset aldrig når dit. På 31 grund av mörkret är det heller inte möjligt att plantera in nya unga träd. Det är dock mycket angeläget att kunna plantera in nya träd för att få ett olikåldrigt trädbestånd. En förnyelse av trädbeståndet behöver genomföras i flera av stadsdelområdets parker för att få in ljus och för att kunna plantera nya unga träd så att parkernas lummiga karaktär kan bevaras för framtiden. Förnyelsen bör föregås av en professionellt utförd trädvärdering, som kan ligga till grund för upprättande av trädvårdsplaner. Vid varje parkupprustning bör trädvårdsplaner tas fram. Trädvårdsplaner Trädvårdsplaner bör tas fram för de parker där det finns gamla träd. Planerna ska innehålla: Riktlinjer och förslag till förnyelse av träd Akuta engångsinsatser Kontinuerliga skötselåtgärder Trädfällning Vid upprättande av trädvårdsplaner kan det bli aktuellt att föreslå fällning av vissa träd. Samråd och dialog mellan staden och allmänheten bör prägla varje trädsituation. Åtgärdsbehov träd: Ta fram trädvårdsplaner för parkträden och genomföra dem Fortsätta planerat åtgärdsprogram för befintliga gatuträd Plantera nya träd enligt trädplanerna Verka för att marken under träden planteras med buskar eller marktäckare.
Särskilt intressanta träd Retziuskastanjen på Hantverkargatan vars föregångare var Stockholmsparkernas vårdträd. Lindarna i Sysslomansparken kan ha varit en del av allén till gården Lilla Rålambshov. I Polishusparken finns många intressanta träd bl a några av stadsdelens få blågranar. Dessa lindar planterades på Kungsholmstorg år 1908 och är några av Kungsholmens äldsta planterade gatuträd. I Fredhällsparken finns den här stora hängalmen. 32
Den här stora eken fanns i Fredhällsparken långt innan parken anlades på 1930-talet. I Kristineberg finns ett stort antal gammelekar varav flera finns längs Nordenflychtsvägen och vid Kristinebergs Slott. Här har hittats sällsynta vedskalbaggar, hålträdsknäppare och flera rödlistade art På Stora Essingen finns också många värdefulla ekar. 33
SKÖTSEL För att säkra parkernas karaktär, värden och hållbarhet krävs en fungerande skötsel. Attraktiv och värdetät parkmark kräver extra intensiv skötsel. Slitaget i stadsdelsområdets parker har ökat. Ökningen beror bl a på att allt fler människor använder parkerna. Det ökade slitaget men även neddragning av skötselanslagen (alltsedan 1970-talet) har medfört att skötseln är eftersatt i många av stadsdelsområdets parker. Detta förhållande gäller även för övriga delar av Stockholm. Ordförklaring Skötsel samlingsbegrepp för drift och underhåll Drift kontinuerlig vård, som t ex gräsklippning och ogräsrensning Underhåll små anläggningsåtgärder, som reparerar, byter ut, kompletterar eller tar bort. Underhållet delas upp i förebyggande-, felavhjälpande- och förändringsunderhåll Projekt större anläggningsåtgärder, samlingsbegrepp för nyanläggning och upprustning Nyanläggning projekt som avser att förändra utformning och karaktär Upprustning projekt som avser att bibehålla utformning och karaktär Skötselhistorik På 1970-talet var Stockholms parker fortfarande relativt välskötta, men i mitten på 80-talet kom det krav på rationaliseringar och nerdragningar av parkverksamheten. Sedan dess har skötselanslagen minskats. Idag är skötseln av Stockholms parker eftersatt och som en följd därav har upprustningsbehovet ökat kraftigt. Förr kunde det gå 40 år innan en park behövde rustas upp. Idag behöver parker rustas upp redan efter 8-10 år. Nuvarande skötsel Parkskötseln utförs av den entreprenör som i konkurrens upphandlas av beställaren, stadsdelsnämnden. Upphandlingen baseras på ett förfrågningsunderlag, som beskriver mål och avsikter med det arbete som ska utföras av entreprenören. Nuvarande status = otillräcklig skötsel Inom ramen för parkplanen har en inventering av skötseln gjorts. Inventeringen som genomfördes genom studier i fält under vår, sommar och höst 2007 har visat följande: Parkerna har en bra grundutformning med många unika värden både ekologiska, sociala och kulturhistoriska. Många värdefulla träd finns i parkerna. Behov av trädförnyelse finns. Stadsdelsområdets stora och välkända parker är i relativt bra skick medan många andra parker är eftersatta och slitna. Många lekplatser är i dåligt skick. Murar och trappor är i varierande skick, en del behöver rustas upp. Underhållsbehovet är stort. Ogräsrensningen är otillräcklig. Bristande trygghet - otillräcklig belysning, behov av gallring av vegetation. Många gräsytor är dåliga speciellt under stora träd. Bristfälligt målade bänkar, skräpkorgar, räcken och gräskantsskydd. 34
Troliga orsaker till den otillräckliga skötseln Ökat användande av parkerna med ökat slitage Bristande skötselanslag Ökad vandalisering och nerklottring För att en nyanlagd park ska bevara sin karaktär och sina värden måste den skötas. Drift och underhåll måste utföras. Vid brist i drift t ex på grund av otillräckliga driftmedel uppkommer snart ett underhållsbehov (saker som gått sönder behöver lagas), som i sin tur orsakar ett bristande underhåll. Om underhållsåtgärder inte utförs uppstår snart ett upprustningsbehov av hela parken. Sker ingen upprustning blir parken otrygg och ett tillhåll. Vandalismen ökar. En kapitalförstöring har uppstått. Parken är inte längre attraktiv för parkbesökarna och den behöver nyanläggas och en investering måste ske. totalrenoveras på nytt. Det innebär att parkerna under hela sin livslängd har en nedsatt funktion. Parkdatabas Dataprogrammet PARK är ett hjälpmedel för skötsel och förvaltning av Stockholms parker. Programmet används som underlag för stadens skötselupphandlingar. I PARK lagras information om parkens innehåll som träd, möbler, lekredskap mm. Dessutom är alla ytor försedda med en skötselkod. Staden svarar för uppdatering av programmet efter genomförda förändringar. En förutsättning för en effektiv skötsel är att PARK uppdateras och a-jourhålls. Ekonomisk diskussion Många av Kungsholmens parker är intensivt använda med högt besökstryck och slitaget är stort. Tendensen idag är att de mest använda parkerna måste förnyas i en takt som understiger 10 år. Att förnyelsetakten är så hög är en direkt följd av att de ekonomiska resurserna inte är anpassade till kraven på drift, underhåll och reinvesteringar som tillsammans behövs för att bibehålla en anläggnings funktion, karaktär och värden. Att vidmakthålla parkerna i dagens utformning kan ske med olika metoder. Under senare år har skötselanslagen hållits nere och parkerna har behövt totalförnyas med mindre än 10 års mellanrum. Om de årliga skötselanslagen ökar minskar investeringsbehovet. Förslag till förändring av skötseln framgår av Parkplan del 3. Åtgärdsbehov skötsel: Satsa mer på parkernas skötsel så sänks investeringarna på sikt. Dagens metod är inte den mest kostnadseffektiva metoden. En nyanlagd park kräver alltid en arbetsintensiv etableringstid på mellan 3 och 5 år. Det betyder att parkerna behöver intensivvård (garantiskötsel/etableringsskötsel) under halva sin livslängd och under resterande tid förfaller de så att de inom 5-7 år behöver 35
FINPARKER I stadsdelsområdet bör finnas ett antal finparker, dvs parker eller del av en park, som har extra intensiv skötsel och där det finns vackra blomsterplanteringar. Serafimerstranden med sitt centrala läge intill Stadshuset är en av de parker som behöver skötas extra intensivt och få vackra blomsterplanteringar. Målsättningen är att alla boende ska ha tillgång till en finpark inom 500 meter från sin bostad. Följande parker bör skötas som finparker: Kristinebergsparken, nordöstra delen Kungsholmstorg Norr Mälarstrand Plättlaggen Polishusparken Rudbecksparken, södra delen Sankt Göransparken, område vid blomstergården Serafimerstranden, delen närmast Stadshuset Luxparken, västra delen Essingetorget Även Essingetorget bör utvecklas till en finpark och få nya blomsterplanteringar. 36
Brukarinflytande och brukarmedverkan Enligt parkprogrammet ska följande gälla: Dialog med allmänheten och sakkunniga samt samarbete mellan förvaltningar ska prägla varje parkprojekt. Programskedet som inleder varje projekt ska ske i dialog med medborgarna. Programsamråd ska genomföras för stora och medelstora projekt. Staden kallar till samrådsmöten 1-2 ggr under projektets i programskede. Dialogen kan också ske i form av parkvandringar, enkäter och arbetsgrupper. Brukaravtal, vänföreningar och brukarsponsring kan kopplas till en speciell park. Följande funktioner kan då möjliggöras: Engagemang och inspiration kan skapas hos brukare och förvaltare. Staden får kännedom om allmänhetens behov och önskemål. Engagemang och klagomål kan få förbättringar till stånd. Delar av en park kan skötas av en förening eller av en grupp medborgare. Specifika projekt kan genomföras genom sponsring. Tyck om dina parker En enkätundersökning Tyck om dina parker genomfördes år 2000. För Kungsholmens del anger de svarande att de kvaliteter som uppskattas mest i parkerna är utsikt, sola, promenader och motion. De förbättringar man helst vill se är bättre städning och underhåll. Projekteringsskede och entreprenadskede ska vara effektiva processer, där allt samråd ska vara klart. Brukarmedverkan kan vara allt från att sköta en liten blomsterrabatt till att delta i skötseln av ett större naturområde. 37
Ordförklaring Annueller. Ettåriga blommor som nyplanteras varje år Bergspark. Park anlagd runt förra sekelskiftet på kuperad mark ofta med berghällar och pålagd jord Drift. Daglig vård som gräsklippning och ogräsrensning Ekologiskt värde. Fenomen av värde för den biologiska mångfalden eller naturen som helhet Entreprenad. Åtagande att mot ersättning utföra en arbetsuppgift - upphandling har i regel skett i konkurrens Exploatering. Mark tas i anspråk för byggnation Estetiskt värde. Fenomen av symboliskt eller konstnärligt värde Friyta. Parker, natur eller annan obebyggd mark som inte används för trafik- eller terminaländamål Förgårdsmark. Mark mellan hus och gata Förnyelse. Överlagring eller nydaning av en befintlig parks karaktär Gfk. Gatu- och fastighetskontoret 1993-2005 Garantiskötsel. Skötsel efter byggskede då parkanläggningen etableras Gatuplantering. Små gröna ytor i anslutning till gata Grönstruktur. Strukturen av gröna ytor, såsom parker, natur och grönska Historisk park. Äldre park med kulturhistoriskt värde ofta i anslutning till värdefull byggnad Kajpark. Kajområde med nära vattenkontakt, terrasser, bryggor och grönska Kretslopp. Omsättning och återvinning av materia och naturmaterial Kulturhistoriskt värde. Fenomen av värde för sin kultur- eller samhällshistoria Kvarterspark. Parkområde 0,5-5 ha Landform. Brant, dal eller vatten av betydelse för stadsbildens naturkaraktär Landskapspark. Park med stiliserat regionalt eller kontinentalt odlingslandskap Lekplats. Område med lekredskap i första hand avsedd för lek Naturkvarter. Skogsbeklädd höjdrygg, bergssluttning eller strandområde som ofta utgör gröna stråk 0,5-5 ha Naturmark. Skog, ängar och hagmarker som härrör ur natur- och odlingslandskap Naturområde. Sluten till halvsluten skogsmiljö ofta på höjdrygg 5-50 ha Naturpark. Park som har mycket kvar av ursprunglig natur Nyanläggning. Projekt som avser förändra utformning eller karaktär Parkgata. Bred gata med trädplanterat grönt stråk Parkkaraktär. Parkens utformning och sammansättning av innehåll såsom träd, gräs mm Parkkultur. Förvaltning av park- och naturmarkens karaktärer, värden, identitet och funktioner Parkkvarter. Parkområde mindre än 0,5 ha Parklek. Bemannad lekplats, ofta i en park Parkplan. Plan för utveckling och skötsel av stadsdelarnas parkoch naturmark samt grönstruktur Parkprogram. Dokument som ger råd och riktlinjer för utveckling och vård Parkprojekt. Förvaltningsprocess som omsätter gestaltningsidéer till ritningar och anläggning Parktorg. Torg med grönt golv och blom- och trädplanteringar Perenner. Fleråriga blommor och växter som återkommer och blommar varje år Programskede. Skede av ett projekt där idén detaljutreds och förslag tas fram Projekteringsskede. Skede av ett projekt där ritningar tas fram Regionala parker. Parker som besöks både av närboende och av turister och besökare från andra stadsdelar Sbk. Stadsbyggnadskontoret Skötsel. Samlingsbegrepp för drift och underhåll 38
Referenser Skötselplan. Plan som visar skötselslag och mål för park- och naturmarksskötseln Socialt värde. Fenomen av värde för människors vardagsliv t ex lek, rekreation och samvaro Sociotop. Avgränsad miljö av en grupp eller kultur använd och upplevd som livsplats Stadspark. Starkt kultiverad park utan spår av ursprunglig natur Stadsdelspark. Parkområde 5-50 ha Strandpark. Långsträckt park som ligger längs vattenområde Tillgänglighet. Möjligheten och känslan att ha tillträde eller komma fram i en miljö Underhåll. Små anläggningsåtgärder som t ex reparation eller komplettering Upprustning. Projekt som avser bibehålla utformning och karaktär Värdetäthet. Mångfunktionalitet flera värden i samma miljö Ekologisk utredning av nordvästra Kungsholmen, Ekologigruppen Ekoplan AB 2000 Evenemangsplatser, Riktlinjer för lämplighetsbedömning av mark för evenemang i Stockholms innerstad, Gfk 1997 Gatuvisioner, Idéer för en grön och levande innerstad, Gfk, Sbk 1994 Gestaltningsprogram, detaljplan för Gångaren 11, S-DP 2006-17139-54 Grön stadsvandring för Kungsholmen, Gfk 1998 Illustrationsplan kv Glädjen, Nyréns Arkitektkontor 2005 Illustrationsplan Kristinebergs nya strandpark, Sydväst arkitektur och landskap 2005 Illustration Moa Martinssons Torg, Nyréns Arkitektkontor 2005 Kronobergsparken programförslag till upprustning, Landskapslaget 2001 Kulturhistorisk klassificering av Stockholms innerstad, Karta, Sbk och Stadsmuseet 1995 Naturen innanför tullarna, Björn Möllersten 2006 Rapport från Artarken, Miljöförvaltningen 1999 PARK, Karta, funktions- och resultatbeskrivning av stadsdelens parkskötsel, Gfk 2002 Parkplan för Norrmalm, Norrmalms stadsdelsförvaltning och trafikkontoret 2007 Parkplan för Östermalm, Östermalms stadsdelsförvaltning 2002 Parkplan för Tensta, Markkontoret 2006 Parkplan för Vantör, Markkontoret 2006 Program för utveckling av Stadshagsklippan, praktikantarbete Lina Andersson, 2007 Rålambshovsparken, program för upprustning, Landskapslaget 2007 Stenstadens gatumiljö, Råd och riktlinjer vid upprustning och förändring, Gfk 2000 Stockholms byggnader, En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, H Andersson, F Bedoire 1991 39
Stockholm en stad för alla, Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö, Gfk 2001 Stockholms biotopkarta, Sbk och miljöförvaltningen 1999 Stockholms byggnadsordning, Ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, Sbk 1997 Stockholms gatunamn, Stockholms kommun 1983 Stockholms miljöprogram 2008-2010, miljöförvaltningen 2007 Stockholms nattljusvision, Gfk 1998 Stockholms parker, Bertil Asker 1986 Stockholms parkprogram, Handlingsprogram för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur, Gfk/Markkontoret 2006 Stockholms sociotopkarta, Sbk 2002 Stockholms unika ekmiljöer, Ekologigruppen AB och Exploateringskontoret 2007 Stockholms översiktplan, ÖP99 Sbk 2001 Tillgänglighetsplan för Kungsholmens stadsdelsområde, Trafikkontoret 2006 Trädplan för Stockholm, Policy, Gfk 1995 Trädplan för Kungsholmen, Gfk 2002 Upptäck naturen på Kungsholmen, Stockholms Naturskyddsförening och Kungsholmens stadsdelsförvaltning 2007 Vision för Stockholm 2030, Sbk 2004 Övriga medverkande Britt-Marie Alvem, Trafikkontoret, trädfrågor Marika Andersson, Trafikkontoret, belysningsfrågor Magnus Björkman, Parkmiljögruppen Norra innerstaden, skötselfrågor Bo Höglund, Parkmiljögruppen Norra innerstaden, skötselfrågor Virginia Kustvall Larsson, Parkmiljögruppen Norra Innerstaden, miljöfrågor Sara Malm, Trafikkontoret, tillgänglighetsfrågor Liselotte van den Tempel, Parkmiljögruppen Norra innerstaden, samhällsplanerare 40
41 Bilaga Kartor till tillgångsanalysen i större skala
Kartor till tillgångsanalysen Stadsdelsparker 500 meter Kvartersparker 200 meter 42
Bollspel 500 meter Rofylldhet 200 meter Lek 200 meter 43
Parkplanen finns också att läsa på www.stockholm.se/kungsholmen Kungsholmens stadsdelsförvaltning Trafikkontoret Box 49039 Box 8311 100 28 Stockholm 104 20 Stockholm Tel 08 508 080 00 Tel 08 508 272 00 44