Parkplan Södermalm 2009

Transkript

1 Parkplan Södermalm 2009 Del 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel av Södermalms parker Del 1 av 3, Del 1 Riktlinjer, Del 2 Inventering m m, Del 3 Förslag SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

2 Parkplanen har utarbetats av SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING i samarbete med TRAFIKKONTORET Landskapsarkitekt Margareta Jonsson Landskapsarkitekt Karin Mehlis Parkingenjör Kenneth Kempendahl Stadsdelsförvaltningen har i arbetet även anlitat Landskapsarkitekt Åsa Blomberg Mecad mark och landskap AB Bilder på omslaget uppifrån: Mosebacke Torg Högalidsparken Historiska bilder från Stockholms stadsmuseum Bilder sid 24, 57 och 60 Södermalms stadsdelsförvaltning Övriga bilder Margareta Jonsson 2

3 PARKPLAN SÖDERMALM INNEHÅLL PARKPLAN DEL 1 sida Riktlinjer för utveckling och skötsel Inledning... 5 Bakgrund och målsättning.. 6 Arbetsmetod.. 7 Historik... 8 Planeringsunderlag.. 10 Pågående och planerade projekt.. 11 Karaktärer.. 12 Förutsättningar för parkerna Ekologiska värden. 20 Landformer och topografi. 22 Stränder.. 24 Stadsbild. 26 Kulturella värden Sociala värden Tillgångsanalys upplevelsevärden. 35 Tillgångsanalys lekvärden Parker med regionalt värde.. 51 Tillgänglighet/nåbarhet. 52 Trygghet/belysning 52 sida Träd Skötsel Finparker Blommor Brukarmedverkan Ordförklaring. 66 Referenser PARKPLAN DEL 2 Park för park Beskrivning, värden, analys och åtgärdsförslag för varje park PARKPLAN DEL 3 Sammanställning av förslag till åtgärder och framtida utveckling 3

4 4

5 INLEDNING Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger staden skönhet och identitet. I en storstad behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, samvaro, promenader och solbad. Parkerna bidrar dessutom till bättre stadsklimat och till en bättre folkhälsa genom att luften renas och syresätts. Parkerna ger också förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. Enligt Stockholms Parkprogram, antaget av kommunfullmäktige ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Målsättning för arbetet med en parkplan ska enligt parkprogrammet vara att skapa och bevara God parktillgång Hållbar parkmiljö Rik park- och landskapskultur På Södermalm finns många parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer för Södermalmsborna. Parkernas attraktivitet och stadens täthet medför stort slitage. För att bevara parkernas alla kvaliteter krävs intensiv skötsel och varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och värdefulla träden ställer också krav på hantering för att garantera säkerhet och succession. Södermalms Parkplan ska fungera som ett instrument för att skapa och bevara attraktiva och välskötta parker för Södermalms boende och besökare. Satsningarna på parkerna ska stämma överens med parkernas karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. 5

6 BAKGRUND Syftet med parkplanen är att klarlägga hur stadsdelsområdets parker och friytor ska utvecklas ge förslag till prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Södermalms parker vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel vara underlag för hantering av parkmarken vid kommunens fysiska planering. Parkplanen har upprättats utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Till grund för arbetet ligger Parkplan för Katarina-Sofia (2000) och Underlag för parkplan Maria Gamla Stan (2005). MÅLSÄTTNING Södermalmsborna ska kunna nå en stadsdelspark eller kvarterspark efter 7-8 minuters promenad från sin bostad. Kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras och skyddas. Södermalm ska vara ett tryggt stadsdelsområde. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Grönstrukturen ska förstärkas. Skolor och förskolor ska ha tillgång till en fungerande utemiljö och närhet till parker med pedagogiska kvalitéer. Södermalm ska vara en blommande stadsdel med tonvikt på perennaplanteringar. Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär och antalet besökare. Förståelsen och kunskapen om Södermalms parker ska öka. Tantolunden är en viktig stadsdelspark som har många värden både sociala, ekologiska och kulturhistoriska. Björns Trädgård är en omtyckt aktivitetspark med många besökare. 6

7 PLANENS UPPLÄGG Planen är uppdelad i tre delar. Del 1 Historik, värden, karaktärer, skötsel, tillgångsanalys m m Del 2 Beskrivning av varje enskild park med mål och åtgärdsförslag Del 3 Sammanställning av förslag till åtgärder och framtida utveckling Planens planeringshorisont är ca tio år. Planen ska vara ett levande dokument och Del 3 bör uppdateras varje år i samband med budgetarbetet. Del 2 kan uppdateras efter varje genomförd åtgärd. ARBETSMETOD Samtliga parker på parkmark samt gröna ytor på gatumark på Södermalm och i Gamla Stan har inventerats. Behov av förändring och förnyelse har kartlagts. Åtgärdsförslag har tagits fram. Åtgärdsförslagen har prioriterats. Kriterier för prioritering, där 1 prioriteras i första hand: 1. Socialt tryck parker med högt besökstryck prioriteras 2. Objektkvalitet trygghet och tillgänglighet prioriteras 3. Kulturvärde historiska parker prioriteras 4. Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer prioriteras 5. Övrigt Åtgärdsförslagen har kostnadsbedömts. Bedömningen har gjorts med hjälp av erfarenhetsvärden för liknande åtgärder. Inga exakta kostnader har framräknats utan åtgärderna har delats in i intervaller enligt följande: < 500 tkr = 500 tkr-1 mnkr = 1-3 mnkr = 3-10 mnkr > 10 mnkr I samband med framtagande av program för varje enskild park ska noggranna kostnadskalkyler göras. PARKPLANENS OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner. Planen omfattar även gröna ytor på gatumark. I planen ingår inte fastighetsmark, skolgårdar, kyrkogårdar och idrottsplatser. Förslag till åtgärder har sammanställts i tabeller i Parkplan Del 3 En tabell med förslag till stadsdelsnämndens investeringsåtgärder En tabell med förslag till trafik- och renhållningsnämndens investeringsåtgärder En tabell med förslag till underhållsåtgärder En tabell med förslag till utredningar 7

8 HISTORIK Södermalm fungerade länge som Stadsholmens (numera Gamla Stan) visthusbod. Här fanns odlingar och betesmarker, som försörjde stadsborna med mat. Rikare stadsbor kunde ha en malmgård som förutom odlingar hade ett vackert hus och trädgård till lust och sommarnöje. När staden så småningom bredde ut sig försvann de stora trädgårdarna men mindre odlingslotter blev kvar och nyttjades flitigt av stadsdelens befolkning. Strömparterren var den första kommunala parken i Stockholm. Den anlades 1832 och blev snabbt en omtyckt mötesplats, särskilt sedan ett konditori hade öppnats under bron. Andra tidiga kommunala parker var Mosebacke Torg och Adolf Fredriks Torg (nuvarande Mariatorget). Parkerna under den här tiden utformades ofta med exotiskt växtmaterial och med praktfulla blomsterplanteringar som då var på modet. På 1870-talet påbörjades arbetet med Långholmsparken i samband med muddring i Pålsundskanalen. Stora mängder slam lades upp i den blivande parken som sedan anlades i etapper fram till slutet på 1920-talet. De hygieniska och sociala förhållandena i Stockholm var mycket dåliga på 1800-talet. I slutet av seklet började Albert Lindhagens stadsregleringsplan genomföras. Den täta stenstaden, rutnätsstaden, anlades med breda trädplanterade gator. De svårbebyggda bergskullarna sparades och blev stadens nya bergsparker som skulle ge sundare luft till stadens innevånare. Bergsparkerna anlades enligt Lindhagens plan och utformades i den stil som vid denna tid var förhärskande i norra Europa med slingrande gångar, mjukt formade gräsytor och många olika sorters träd. Rabatter och gräsytor var inhägnade. Parkerna var på den här tiden vackra anläggningar som skulle nyttjas främst för promenader. Man promenerade snällt på grusgångarna och vilade sig emellanåt på de utplacerade sofforna. Det var inte tillåtet att beträda gräsmattorna. Gräsytorna kunde därför hållas i ett mycket vårdat skick. De klipptes flera gånger i månaden och även blomsterrabatterna sköttes med omsorg. Sofforna togs in under vintern för reparation och målning. Så småningom växte en annan natursyn fram och i början på talet ville man att parkerna skulle vara så naturlika som möjligt. Både Tantolunden och Vitabergsparken planterades därför till övervägande del med inhemska löv- och barrträd samt blommande buskar. En annan nyhet var att alla ytor fick beträdas, att barnen kunde leka fritt och att man kunde ta med matsäck ut i parken. Parkerna kom från och med nu att innehålla lekplatser. Strömparterren som den såg ut i mitten på 1800-talet. Bild från Stockholms stadsmuseum Ringvägen började planteras med träd på 1910-talet och har sedan planterats i etapper ända fram till våra dagar. 8

9 I början på 1900-talet anlades flera parker såsom Stigbergsparken, Helgalunden, Skinnarviksparken, Pålsundsparken, Högalidsparken, Nytorget och Bjurholmsplan. Vid utbyggnaden av Södermalm kom några enstaka äldre gårdsanläggningar att ligga kvar. Ett exempel på detta är Björns Trädgård som under och 30-talen utvecklades till en allmän park. Tidigare fanns en välbesökt plaskdamm i Björns Trädgård. Bild från 1937 Stockholms stadsmuseum Utsikt från Skinnarviksparken Bild från Stockholms stadsmuseum I början på 1900-talet började koloniträdgårdsrörelsen växa fram. De drivande krafterna var Anna Lindhagen och Anna Åbergsson. Tanken var att mindre välbeställda särskilt barnfamiljer skulle få tillgång till platser där de kunde odla frukt och grönt för husbehov och där barnen kunde leka i den friska luften. De första kolonierna anlades i Barnängen. Något senare anlades flera parker enligt stadsplaner utarbetade av arkitekten PO Hallman och där småskalig bebyggelse blandades med parker, planterade gårdar och gatuplanteringar. Exempel på parker från denna tid är Tjurbergsparken, Blekingetäppan, Lilla och Stora Blecktornsparken samt Blecktornsplan. Holger Blom blev stadsträdgårdsmästare Under hans tid utvecklades den parkstil som har blivit känd som Stockholmsstilen. Han och hans duktiga medarbetare, bl a den framstående arkitekten Erik Glemme, gjorde parkerna mer välkomnande och lättillgängliga. Parkerna blev mötes- och samlingsplatser. Parkleken utvecklades. Parkteatern och parkordningsvakter infördes. Skulpturer placerades ut i parkerna och det ursprungliga mälarlandskapet lyftes fram. Blom och Glemme förnyade flera av innerstadens parker. På Södermalm anlades bland annat Glasbruksklippan, lekplatser på Bastugatan 26 (nuvarande Ivar Los Park) och i Tengdalsparken. Fram till 1970-talet var de flesta parkerna i Stockholm vackra och välskötta. Under och 90-talen kom stora krav på besparingar och parkverksamheten inriktades på underhåll, upprustning och mindre nyanläggningar för att upprätthålla parksystemet. Vintertullsparken, Mandelparken och Fatbursparken anlades under perioden i samband med byggandet av nya bostadsområden. På 2000-talet har flera nya parker anlagts i den nya stadsdelen Hammarby Sjöstad. 9

10 PLANERINGSUNDERLAG Vid förändringar och arbete med Södermalms parker bör följande planeringsunderlag beaktas: Nationella miljömål Enligt regeringens nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas samt den biologiska mångfalden öka. Framtidsformer Enligt regeringens handlingsprogram Framtidsformer ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Riksintressen Innerstadens stenstad är i sin helhet ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. Enligt Stadsmuseets klassificering är ett antal områden även av riksintresse för kulturminnesvården. Se kapitlet om kulturella värden. Stockholms översiktsplan med byggnadsordning Översiktsplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är fri från störningar. I Stockholms byggnadsordning som är en del av översiktsplanen framgår att innerstadens parker ska vårdas och vidmakthållas efter de kvaliteter som utgår från parkernas funktion i staden, deras koppling till planmönster och topografi samt deras kulturhistoriska värden. Gröna ytor och trädplanteringar, som förvanskats eller undanträngts, ska återställas. Stockholms miljöprogram I programmet framgår att särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras, att stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart, att Stockholmarna ska ha god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden, att den biologiska mångfalden ska värnas och att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag ska förbättras. Stockholms grönkarta och sociotopkarta för Maria-Gamla Stan och för Katarina-Sofia Kartorna redovisar stadsdelsområdenas ekologiska, sociala, och kulturella värden, viktiga landformer och områdenas friytetillgång. Stockholms Parkprogram Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första rummet och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn och ungdomar ska vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Stenstadens gatumiljö I Stenstadens gatumiljö finns råd och riktlinjer för hur grönskan i gatumiljön bör gestaltas. Tillgänglighet I Stockholm en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska utformas. I Södermalms tillgänglighetsplan finns stadsdelspecifik information om vilka tillgänglighetsproblem som bör prioriteras. För utformning av lekplatser finns information i Mer åt fler på lekplatsen Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre för oss alla (Sveriges kommuner och landsting). Lagstiftning som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till allmänna platser finns i Boverkets författningssamling. 10

11 PÅGÅENDE och PLANERADE PROJEKT på Södermalm Nyligen genomförda parkupprustningar Under årens lopp har parker kontinuerligt upprustats. Målsättningen har varit att tillvarata och utveckla parkernas karaktär och värden men målet har även varit att återskapa grönska på platser som under årens lopp förvanskats. Exempel på genomförda och pågående parkprojekt under 2000-talet: Ansgarieparken, upprustning lekplats Bergsgruvan, ombyggnad lekplats Björns Trädgård, upprustning parklek och anläggning skateramp Bysis Torg, ombyggnad Cornelisparken, upprustning Droskan, upprustning och förnyelse Glasbrukstäppan, upprustning Högalidsparken, upprustning Höga Stigen, upprustning Junotäppan, upprustning Lindvallsplan, upprustning Per Anders Fogelströms Terrass, upprustning Pålsundsparken östra delen, upprustning Rackarbacken, anläggning ny park Rosenlundsparken, upprustning påbörjad 2008 Sandbacksparken, upprustning Skinnarviksparken, upprustning påbörjad 2008 Södermalmsallén, upprustning, program framtaget 2008 Tengdahlsparken, upprustning Tjurbergsparken, upprustning Tullhagen, anläggning ny park Vitabergsparken, upprustning påbörjad 2007 Årstaviken, upprustning strandpromenad Parker i Hammarby Sjöstad, nyanläggning Diverse mindre upprustnings- och förbättringsåtgärder Bysis Torg är ett exempel på e plats som byggts om. 11

12 KARAKTÄRER 12

13 Parkens karaktär används för att beskriva parkens miljö, hur parken är gestaltad samt även för en grov inriktning av parkens skötsel. Karaktären bör användas som målbild vid programskrivningar och vid upprättande av skötselplaner. Karaktärerna för Södermalms parker har tagits fram utifrån beskrivning och skötselklasser i Stockholms Parkprogram. För detaljerad information om olika parkkaraktärer se Stockholms Parkprogram. Siffrorna före parknamnet på sidorna hänvisar till kartan på sidan 12 och till Parkplan Del 2. Inom Södermalms stadsdelsområde finns 20 olika parkkaraktärer. Stadsparker Kulturformad park med öppna gräsytor, grupper av träd och blomsterprakt formgiven för intensiv användning. 2 Mariatorget 3 Strömparterren Aktivitetsparker Park formgiven för intensiv användning med uteserveringar, skateboard, sportaktiviteter och evenemang. 4 Björns Trädgård 5 Drakenbergsparken 6 Lilla Blecktornsparken 7 Rosenlundsparken 8 Stora Blecktornsparken Bergsparker Halvöppen, kuperad park med stora lövträd i sluttande gräsytor. 10 Långholmen 11 Tantolunden 12 Vitabergsparken Kvartersparker Mindre park insprängd i bebyggelsen och som är viktig för närrekreationen 0,5-5 ha. 13 Ansgarieparken 14 Bergsgruvan 15 Barnängsparken 16 Helgalunden 17 Mandelparken 18 Rackarbacken 19 Stigbergsparken 20 Tanto-Sockerbruket 21 Timmermansparken 22 Tengdahlsparken 23 Tjurbergsparken 24 Eriksdalslunden -Tullhagen 25 Tullgårdsparken 26 Vintertullsparken 27 Ånghästparken 1 Fatbursparken 9 Högalidsparken 13

14 Prydnadsparker/Täppor Liten trädgård med blomsterplanteringar. Lekparker Liten park som domineras av lekytor. Parkkvarter Mycket liten park, en grön oas med sittplatser för avkoppling < än 0,5 ha. 28 Anna Lindhagens Täppa 29 Baggensgatan 30 Blekingetäppan 31 Bollhustäppan 32 Bryggartäppan 33 Bysistäppan 34 Johan Helmich Romans Park 35 Glasbrukstäppan/Glasbruksklippan 36 Stigbergstäppan 37 Repslagarparken 38 Storkyrkans Gård 39 Täppa vid Bergsunds Strand 40 Haren Norra Bysistäppan 41 Junotäppan 42 Kvarngatsparken 43 Parktomt vid Nytorget 44 Sandbacksparken Terrassparker Park ofta i sluttning omgiven av murar. 45 Katarina Kyrkobacke 46 Tunnelbacken 47 Blecktornsplan 48 Axel Landquists Park 49 Danviksklippan 50 Droskan 51 Cornelisparken 52 Färgargårdstorget 53 Höga Stigen 54 Ivar Los Park 55 Graniten 56 Mariagårdstäppan 57 Per Anders Fogelströms Terrass 58 Rosendal Mindre 59 Samarittäppan 60 Solrosparken 61 Stig Claessons Park 62 Vindragarparken 63 Älvsborgsparken 64 Park väster om kv Bränneriet (Reimersholme) 65 Park vid Renstiernas Gata 66 Parktomt på Stigbergsgatan 14

15 Parkstråk Trädplanterat grönt stråk viktigt för kommunikation. 75 Reimersholmes strandområde Kajparker Hårdgjort terrasserat strandstråk med grönska. 85 Nytorget 89 Greta Garbos Torg Parkgator Gata med trädplanterat grönt stråk. 67 Katarinavägen 68 Maria Bangata 69 Monteliusvägen 70 Södermalmsallén 71 Park vid Tegelviksgatan/Folkungagatan Strandparker Långsmalt strandstråk längs en öppen vattenyta med lövträd och klippta gräsytor eller av naturkaraktär. 76 Norra Hammarbyhamnens kajpromenad 77 Reimersholmes kajpark 78 Sjöbergsplan Parktorg Grön plats med planteringar och enstaka träd som är en del av gatustrukturen. 86 Fatbursgatan 87 Gaveliusgatan 88 Havregatan och Råggatan 89 Katarina Bangata 90 Ringvägen 91 Siargatan 92 Tideliusgatan Gatuplanteringar Liten grön yta med gräs, träd och planteringar i anslutning till gator. 72 Bergsunds Strand och Hornstulls Strand 73 Erikdsdalslunden/Årstalunden, även naturpark 74 Pålsundsparken, västra delen 79 Bjurholmsplan 80 Bysis Torg 81 Ekehjelmstorget 82 Gotlandsparken 83 Lindvallsplan 84 Mosebacke Torg Alsnögatan/Hammarbykajen

16 94 Bastugatan/Duvogränd 95 Blekingegatan/Assessorsgatan 96 Folkskolegatan 97 Gotlandsgatan, östra delen 98 Högbergsgatan/Timmermansgatan 99 Huggjärnet 100 Irisslänten på Högbergsgatan 101 Maria Trappgränd 102 Reimersholmsgatan 103 Sköldgatan 104 Tideliustäppan 105 Torinetäppan 106 Tobacksspinnargatan 107 Wollmar Yxkullsgatan Trappanläggningar Trappanläggning av arkitektoniskt värde, ofta med vackra murar och planteringar. Förgårdsmark Planterad mark mellan hus och gata. 115 Brännkyrkagatan 116 Slipgatan 116 Verkstadsgatan Naturområden Sluten till halvsluten skogsmiljö ofta med tall och lövinslag, 5-50 ha. Naturparker Skogsbeklätt område, bergsluttning eller strand ofta i form av gröna stråk 0,5-5 ha. 73 Eriksdalslunden, även strandpark 74 Pålsundsparken östra delen 118 Fabriksbacken (Reimersholme) 119 Fåfängan 120 Skinnarviksparken 121 Åsöberget Naturkvarter Mindre område med natur insprängt i bebyggelsen <0,5 ha. 108 Allhelgonagatan/Dalslandsgatan 109 Bastugatan/Timmermansgatan 110 Folkskolegatan 110 Lindvallsgatan 110 Verkstadsgatan 111 Hedbergs trappa 112 Mamsell Josabeths Trappor 113 Maria Prästgårdsgatan 114 Ugglegränd 61 Klippgatan 19 Ersta trappor 117 Årsta Holmar Hornsgatan vid kv Krukomakaren 123 Område vid Lundagatan 124 Områden vid Maria Prästgårdsgata

17 Låganvända parkytor Grönyta som saknar socialt värde. Ligger ofta i anslutning till trafikleder. 135 Mårtensdalsparken 136 Sickla Park 137 Sjöstadsparterren 138 Slussparken 139 Vassparken 140 Stråk Vassparken - Sickla Park 141 Område vid Hammarbybacken 142 Rondell vid Hammarby Allé och Lugnets Allè 143 Korphoppsgatan, gatuplantering Övriga områden Områden som är viktiga rekreationsområden för Södermalmsborna men som har annan huvudman än stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret. 125 Områden vid Skanstullsbron 126 Varvsbranten Hammarby Sjöstad Koloniområden Katarina Kyrkogård Maria Kyrkogård Mosebacke Terrass Idrottsplatser Skolgårdar Bakgårdar Fastighetsmark 127 Anders Franzéns Park 128 Ekodukter 129 Esplanader 130 Hammarbyterrassen 131 Hamntorget 132 Heliosparken 133 Lumaparken 134 Lugnetparterren Barnängen Eriksdalslunden Långholmen Tanto mindre Tanto norra Tanto södra Zinken Årstalunden 17

18 FÖRUTSÄTTNINGAR för Södermalms parker Södermalm är till stor del en tät kvartersstad, där parkerna ligger insprängda i stadsmiljön utan sammanhängande struktur. Av Södermalms parkareal på ca 170 ha ligger ca 127 ha i Maria, Gamla Stan och Högalid. Ca 43 ha finns i Katarina- Sofia. I hela Stockholm finns ca 7160 ha parkmark. Södermalm och speciellt Katarina-området är ett av de stadsdelsområden i Stockholm som har minst friyta/invå-nare vilket framgår av vidstående diagram. Den totala folkmängden på Södermalm är ca invånare. Befolkningen är ökande, särskilt antalet barn. I stadsdelen finns även många pensionärer. Antalet förvärvsarbetande är stort. Många av parkerna har kulturhistoriskt värde och är värdetäta. De flesta parkerna är mycket attraktiva och har många besökare. Det faktum att allt fler människor använder parkerna och att det sedan 1970-talet skett stora besparingar i driftbudgeten har inneburit att slitaget ökat och parkernas skötsel blivit alltmer eftersatt. Som en följd därav har många parker ett upprustningsbehov som idag kräver investeringar. Inom stadsdelsområdet finns ett 80-tal parker och ca 40 lekplatser. Diagram från Stockholms sociotopkarta 18

19 Trycket på parkerna har ökat genom att staden har förtätats, genom privatisering av gårdar, genom tillkomst av nya skolor utan skolgårdar och genom att förskolor byggts i parkerna. Antalet evenemang och aktiviteter i parkerna har också ökat. Nyttjandet av parkerna har även ökat genom att det vid nybyggnation anläggs mycket små och ofta solfattiga bostadsgårdar. Under senare år har elnätsstationer, ventilationstrummor och andra tekniska installationer byggts i parkerna. Dessa har tagit stora ytor i anspråk och försämrat parkernas upplevelse- och rekreationsvärden. Levnadsmönstret har ändrats genom att man vistas, umgås och äter mer ute i parkerna idag, vilket ställer krav på intensiva städ-insatser. Trafiken är både en fysisk barriär och en bullerkälla. Flera av parkerna är bullerstörda och har barriärer som gör att parkerna är svåra att nå, speciellt för barn. Stora Blecktornsparken slits hårt av alla barn från kringliggande skolor. Stadens invånare engagerar sig alltmer och det finns ett stort intresse för att skapa grönare och vackrare miljöer. Ett exempel på invånarnas engagemang och intresse för mer grönska är projektet Grönskande levande gårdar. Flera av stadsdelsområdets bostadsgårdar har förändrats till sociala mötesplatser med mer grönska. Sandbacksparken är en annan park som besöks av många skol- och förskolebarn. 19

20 VÄRDEN Parkerna har olika värden. Värdena bör vara utgångspunkt för planering och vid framtagande av programförslag till åtgärder i parkerna. Enligt Stockholms Parkprogram efterfrågas värdetäthet, d v s att det ska finnas många olika värden i parken. Läs mer om värden i Stockholms Parkprogram. Ekologiska värden På Södermalm finns värdefull natur främst på Långholmen, Årsta Holmar, Pålsundsberget, Tantolunden, Eriksdalslunden och i Sickla Park. Även i en del andra parker finns mindre områden med naturkaraktär t ex i delar av Vitabergen. De flesta parkerna har ett ekologiskt värde tack vare grönskan som bidrar till den biologiska mångfalden. De många träden är särskilt värdefulla. Speciellt värdefulla är de träd som är gamla och ihåliga, då de i regel har ett rikt insekts-liv. buskar gynnar både insekter och fåglar. Nektarproducerande växter är viktiga för fjärilar, humlor och bin. Det är angeläget att bevara och förstärka de befintliga gröna samband som finns. Där gröna samband saknas bör man utreda om nya gröna stråk kan skapas. Den biologiska mångfalden kan t ex stärkas om isolerade parker förbinds med varandra genom träd-planterade gator. Ekinventering Stockholm har internationellt sett ett unikt ekbestånd med många gamla grova ekar med höga natur- och kulturvärden. Till ekarna finns en rik biologisk mångfald knuten. Stockholms Stad har genomfört en inventering av ekar för hela Stockholmsområdet Stockholms unika ekmiljöer, förekomst, bevarande och utveckling. På Årsta Holmar finns lövsumpskog och gammal ädellövskog och där trivs många fåglar och man kan även se spår av bäver. Sickla Park har flerhundraåriga ekar som fungerar som spridningsväg mellan Nackareservatet och Djurgården. Stadsdelsområdets stränder är viktiga för den biologiska mångfalden, då de utgör biologiska spridningsvägar. För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde, även de som är mycket små och de som ligger på kvartersmark. För den biologiska mångfalden är det viktigt att parker har ett varierat innehåll av träd och andra växter. Den biologiska mångfalden kan stärkas väsentligt genom valet av träd, buskar och perenner. Blommande och fruktbärande träd och 20 Av kartan framgår att ekbestånd i första hand finns på Långholmen, Reimerholme och i Sickla Park.

21 Rapporten omfattar inventering av befintliga ekbestånd, förslag till skötsel och analys av svaga spridningssamband. Ekmiljöernas och de enskilda ekarnas värden har bedömts i tre klasser, 1-3, där 1 är det högsta värdet. Det ska dock framhållas att alla miljöer med stora ekar är värdefulla, eftersom de är få och unika. Läs mer om Stockholms ekar och se tydligare karta på Klass 1 områden: Sickla Park Reimersholme Klass 2 områden: Reimersholme Klass 3 områden: Långholmen Tantolunden Vitabergsparken I Sickla Park, som är naturreservat, finns några av stadsdelsområdets värdefullaste ekar. Förutom ovan nämnda ekområden finns även ett antal enstaka naturvärdesekar och hålträd. Några av ekmiljöerna har ett restaureringsbehov inom en period på tio år. Inga områden kräver akuta åtgärder. Restaurering innebär att återställa området till önskat skick avseende historik och biologisk mångfald. Därefter krävs kontinuerlig skötsel, vilken även bör inriktas på återväxten. Plantering av ek och skötsel av tillväxtekar behövs för att få en återväxt på naturvärdesekar. Skötselplaner För att stadsdelsområdets värdefulla naturområden ska kunna bevaras och utvecklas bör skötselplaner tas fram. I planerna bör en inventering av de ekologiska värdena ingå. Skötselplaner finns för Eriksdalslunden, Sickla Park och Årsta Holmar. För Långholmen 21 finns också en skötselplan, men den är gammal och behöver uppdateras. Även planen för Eriksdalslunden behöver förnyas. Behov av nya skötselplaner finns för: Fabriksbacken på Reimersholme Fåfängan Pålsundsparken östra delen Skinnarviksparken Åsöberget Uppdatering av skötselplan för Långholmen och Eriksdalslunden Djurliv Trots att Södermalm till stora delar består av stenstad finns ett visst djurliv. Räv, grävling och hare kan förekomma och rådjur kan ses någon gång. Fågellivet är betydande tack vare att flera arter har anpassat sig till ett urbant liv; gråsparv, koltrast, stadsduva med flera. Tornseglare kan ses då och då. I naturparkerna finns ett ännu rikare fågelliv. På Fåfängan finns bl a strandskata, steglits och näktergal. Åtgärdsbehov ekologiska värden: För att bevara och förstärka den biologiska mångfalden ska: Parker och andra ekologiskt värdefulla ytor inte tas i anspråk för andra ändamål. Gamla och ihåliga träd sparas där detta är möjligt med hänsyn till säkerheten. De gröna sambanden bevaras och förstärkas t ex genom nya trädplanteringar. Hotade och skyddsvärda arter bevaras och skyddas. Flerskiktade växtbestånd skapas där detta är möjligt. Träd, buskar och perenner som gynnar fåglar, fjärilar och insekter prioriteras. Fortsätta uppsättande av holkar för stare, mes och fladdermus. Skötselplaner tas fram och utformas med hänsyn till ekologiska värden. Åtgärder enligt ekinventeringen genomföras.

22 Kretslopp och stadshälsa Grönska, parker, natur och öppna vattenytor har stor inverkan på stadens klimat och miljösituation. Parker kan syresätta luften 25 träd balanserar en bils utsläpp filtrera luftföroreningar utjämna temperaturskillnader öka luftfuktigheten dämpa regn- och dagvattenavrinning. Parker är också rum för motion och rekreation, vilket har stor betydelse för folkhälsan. Grönska, berg, vatten och solljus anses av många forskare ha stor positiv påverkan på vår mentala hälsa. Genom att bevara en variation av växter, djur och fungerande ekosystem i staden får vi en god livsmiljö för oss människor. Fåfängan är ett av Stockholms viktigaste landmärken. Landformer och topografi Landskapets förkastningsbranter, åsar, dalar och vattenstråk är en väsentlig del av Stockholms landskapsbild och dess skönhet. Södermalm har unika kvaliteter i sin parkstruktur genom de mäktiga bergsformationerna Stadsgårdsberget, Mariaberget, Skinnarviksberget och Fåfängan. Här finns några av innerstadens bästa utsiktsplatser som samtidigt är viktiga landformer. Stränderna och deras utformning är viktiga för stadsbilden både inifrån stadsdelsområdet men även sett från sjösidan. Åtgärdsbehov landformer och topografi: Bevara stadsdelområdets unika förkastningsbranter och bergsformationer. 22

23 23

24 Stränder Målsättning: Bevara och utveckla attraktiva och funktionella strandpromenader runt Södermalm, Gamla Stan och utmed Hammarby Sjö. I stadsdelsområdet finns ca 3,3 km kaj och 4 km park- eller naturstrand. Stränderna har stor betydelse för Södermalms gröna karaktär, för den biologiska mångfalden och för rekreation och friluftsliv. De naturlika stränderna är en ovärderlig tillgång för staden och dess invånare och besökare. På relativt liten yta får man milsvida utblickar, vattenkontakt, stor rumslighet, tysthet och naturkänsla. På 1800-talet kantades många av stränderna av verksamheter som var smutsiga och illaluktande och behövde ligga utanför stadskärnan. På 1920-talet påbörjades utbyggnaden av Södermalms strandpromenader genom ordnande av stranden mellan Pålsunds- och Långholmsbroarna. På och 40-talen fortsatte utbyggnaden med ordnande av strandskoningar, gångvägar och sittplatser i Eriksdalslunden, Bergsunds Strand och i västra Pålsundsparken. Utbyggnaden av strandpromenader fortsatte sedan etappvis ända fram till 1990-talet. Kajen i Norra Hammarbyhamnen blev då allmänt tillgänglig och fick sin nuvarande utformning i samband med byggandet av nya bostäder. Förbindelsen under Skanstullsbron ordnades Utbyggnaden i Hammarby Sjöstad pågår fortfarande. Idag är det möjligt att promenera i stort sett runt hela Södermalm. På följande ställen finns konflikter med annan verksamhet: Stadsgårdsleden, konflikt med terminalverksamhet Eriksdalslunden, biltrafik till båtområden Långholmen, sydväst Långholmsbron konflikt med båtuppläggningsplats Danvikstull, promenad saknas Mårtensdal, konflikt arbetsområde Masthamnen, konflikt hamnområde I Gamla Stan finns nästan inga gröna stränder men det är möjligt att promenera på de många kajerna. För att bevara de viktiga natursträndernas karaktär är deras skötsel av stor betydelse. Framtagande av skötselplaner kan underlätta skötselarbetet. Stränderna får inte störas av strandnära byggnation, stora brygganläggningar eller av stora båtar på olämpliga ställen. Under senare år har flera gamla träd längs stränderna tagits bort av säkerhetsskäl. För att bevara den lummiga karaktären bör återplantering ske. Strandpromenaden i Eriksdalslunden är ett livligt frekventerat gång- och cykelstråk. Bild Södermalms stadsdelsförvaltning 24

25 Kajpromenad Parkstrand Konfliktområde Planerad kaj Åtgärdsbehov stränder: Bevara och vidareutveckla stadsdelsområdets stränder så man kan promenera runt hela Södermalm, Gamla Stan samt runt Hammarby Sjö. Utarbeta skötselplaner för strandområden av naturkaraktär. Verka för att minimera konflikter med biltrafik och båtområden. Bevara strändernas naturkaraktär med sina fria vattenytor. Återplantera borttagna träd för att bevara strändernas lummiga karaktär. 25

26 Stadsbild I Gamla Stan med sitt medeltida stadsmönster och sina karaktäristiska smala gator finns ett fåtal gröna platser. Stora delar av Södermalm är en del av Stockholms stenstad, där bebyggelsen präglas av det sena 1800-talets stadsplanemönster med slutna kvarter, trånga gårdar och ett rätvinkligt gatunät. Mönstret bryts ibland av torg och parker och trädplanterade gator. Grönskan tydliggör stenstadens karaktär men är också viktig för att skapa identitet och för att öka människors trivsel. Glesare bebyggelse finns söder om Ringvägen, kring Lundagatan och på Stadsgårdsbergets krön där parkerna ibland hänger samman i stråk. Reimersholme är en grön och lummig ö och Hammarby Sjöstad är en högt exploaterad stadsdel som i huvudsak har stenlagda kajstränder. Hammarby Sjöstad är högt exploaterad men har ett antal nyanlagda parker. Åtgärdsbehov stadsbild: Södermalms stränder, bergsbranter och de gröna stråken bör bevaras och utvecklas så att deras karaktär förstärks. Ingrepp och förändringar måste vara väl motiverade och utföras med största hänsyn tagen till platsens karaktär och värden. Reimersholme är en grön och lummig ö. 26

27 Kulturella värden Södermalm har många kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Hela stenstadsområdet är ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. Parkerna utgör viktiga delar av kulturarvet och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt deras kulturhistoriska värden. De kulturhistoriskt värdefulla parkerna är i dagsläget (2009) dåligt undersökta och beskrivna. Områden av riksintresse för kulturminnesvården enligt Riksantikvarieämbetet och redovisning på karta Kulturhistorisk klassificering (1995) Gamla Stan Vita Bergen Blecktornet Område vid Stigbergsgatan Område vid Katarina kyrka Östra Mariaberget Eriksdalslunden Åsöberget Koloniträdgårdarna i Tantolunden Fronten mot vattnet mellan Pålsundsbron och Fåfängan Kulturhistoriskt värdefulla parker enligt Stockholms Parkprogram Parker kring byggnad Bryggartäppan Helgalunden Högalidsparken Stora Blecktornsparken Strömparterren Parktorg Mariatorget Mosebacke Torg Nytorget 27 Kvartersparker Axel Landquists Park Stig Claessons Park Bjurholmsplan Lilla Blecktornsparken Stigbergsparken Tunnelbacken Bergsparker Tantolunden Vitabergsparken Täppor Anna Lindhagens Täppa Björns Trädgård Glasbrukstäppan Junotäppan Stigbergstäppan Lekparker Bergsgruvan Ivar Los Park Sandbacksparken Tengdahlsparken Naturparker Fåfängan Långholmen Pålsundsparken Reimersholmes Park Skinnarviksparken Tjurbergsparken Årsta Holmar Åsöberget Moderna parker Drakenbergsparken Fatbursparken Timmermansparken Tullgårdsparken Vitabergsparken är en av de parker som är Vintertullsparken av riksintresse för kulturminnesvården.

28 Område av riksintresse för kulturminnesvården Kulturhistoriskt värdefull park enligt Stockholms Parkprogram Park utformad enligt Stockholmsstilen 28

29 Stockholmsstilen På och 50-talen utformades flera av Stockholms parker enligt Stockholmsstilen med terrasser, murar, vackra blomsterplanteringar och konstnärlig utsmyckning. Anläggningarna var ofta mycket noggrant utformade i detaljerna. Det var dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom och hans duktige medarbetare parkarkitekten Erik Glemme som låg bakom de flesta projekten. På Södermalm tillkom följande anläggningar: Bastugatan 26 på Mariabergets krön med lekplats och utsikt (1940), nuvarande Ivar Los Park Stigbergstäppan och Anna Lindhagens täppa, nydaning av täpporna vid Sista Styvens Trappa ( ) Blomstergård i Pålsundsparken vid Västerbrons landfäste ( ) Bergsgruvan, lekpark med renoverad gårdsanläggning (1945) Glasbruksklippan, sittplatser, prydnadsdammar, små fontäner och en paviljong, väggmålning på gavel mot parken ( ) Katarina Kyrkobacke, murar och terrasser ( ) Vitabergsparken, friluftsteater, terrass och murar ( ) Tengdahlsparken, lekpark Tunnelbacken, terrasser, trappor och murar Blomstergård i Pålsundsparken Glasbrukstäppan 29 Terrasserna vid Katarina Kyrkobacke

30 Koloniträdgårdar De första koloniträdgårdarna anlades i Stockholm kring förra sekelskiftet på initiativ av Anna Lindhagen och Anna Åbergsson för att ge stockholmarna möjlighet att odla potatis och andra grönsaker. De första föreningarna i organiserad form som bildades var Eriksdalslunden och Barnängen. Till en början var reglerna hårda; max 6 kvadratmeters stuga som skulle uppföras enligt typritning och bara nyttoväxter skulle odlas. Kolonierna skulle hufvudsakligen vara afsedda för de stora skaror af kroppsarbetare och deras vederlikar som inne i staden lefva i små villkor och hade besvärliga bostadsförhållanden. Trots kravet på enhetlighet är många av stugorna synnerligen originella. Bl a finns en ombyggd godiskiosk från Stockholmsutställningen 1897 och flera om- och tillbyggda valstugor från olika valår och partier. En av Eriksdalslundens kändisar var Greta Garbos pappa som redan 1906 skaffade lott i koloniföreningen. Ett annat koloniområde, Södra Årstalunden bildades spontant under första världskrigets nödår när folk började odla potatis i bergsskrevorna på Rackarbergen. Som mest låg här 241 kolonilotter men järnväg, tennisbanor och bad minskade antalet lotter betydligt. Inom Södermalms stadsdelsområde finns 8 koloniträdgårdsföreningar: Barnängens Koloniträdgårdsförening Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Långholmens Odlarförening Tanto Mindre Koloniträdgårdsförening Tanto Norra Koloniträdgårdsförening Tanto Södra Koloniträdgårdsförening Södra Årstalundens Koloniträdgårdsförening Zinkens Odlarförening Innerstadens koloniträdgårdar är kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden. Flera av dem är av riksintresse för kulturminnesvården. Föreningarna arrenderar mark av staden. Avtal har upprättats där det beskrivs vad föreningarna respektive staden ansvarar för. I samtliga områden ansvarar staden för områdenas trädvård. 30

31 I samband med Linnéjubiléet år 2008 anlade Södermalms stadsdelsförvaltning i samarbete med koloniträdgårdsföreningar och entreprenörer sju Linnéträdgårdar. De prunkande trädgårdarna sköts av föreningarna. 1=Zinkens bjudträdgård, Zinkens Odlarförening 2=Tantos förbjudna doftträdgård, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening 3=Jordens paradis, Tanto Mindre Koloniträdgårdsförening 4=Under magnolian, Tanto Södra Koloniträdgårdsförening 5=Liten lustgård, Långholmens Odlarförening 6=Grinds Sommarhage, Södra Årstalundens Koloniträdgårdsförening 7=Eriksdalslundens ljuva blomster, Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Linnéträdgårdar Koloniområden 31

32 Konst - skulpturer De första parkstatyerna som sattes upp på Södermalm var på Mariatorget. Snöklockan av Per Hasselberg uppsattes år 1900 och Tors fiske av Anders Wissler år Allt eftersom nya planteringar tillkom smyckades parkerna med konstverk, först i långsam takt, men från mitten av 1900-talet i ökat tempo. Frågorna hanterades av KNAP, konstnämnden för utsmyckning av allmänna platser. Numera ansvarar Stockholms Konst, som hör till Lilljevalchs konsthall, för stadens offentliga utsmyckning. Stadsmuseum ansvarar för underhåll av skulpturerna. Konsten är ett uppskattat inslag i parkerna, som höjer deras värde och som kan ge en emotionell koppling till parken. Cornelisstatyn av Bitte Jonasson-Åkerlund finns i Cornelisparken. I Bollhustäppan finns Stockholms minsta konstverk, Järnpojken av Liss Eriksson. Tors fiske av Anders Wissler som finns på Mariatorget är ett av Södermalms äldsta konstverk. Åtgärdsbehov kulturella värden: Inventera, utreda och dokumentera parkernas kulturhistoriska värden. Bevara, skydda och förstärka parkernas kulturhistoriska värden. 32

33 Fornlämningar m m Fornlämningar omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. Fornlämningarna ska göras synliga i landskapet och göras tillgängliga för allmänheten samt skyddas från skador. Fornlämning 103, som omfattar större delen av City-området, innehåller kulturlager från medeltiden och senare. Inom fornlämningsområdet krävs särskilt schakttillstånd enligt kulturminneslagen. Fornlämning 103 omfattar området innanför den streckade linjen. Parker där schakttillstånd krävs enligt fornlämning 103 Björns Trädgård Bollhustäppan Ekehjelmstorget Fatbursparken Höga Stigen Ivar Los Park Johan Helmich Romans Park Junotäppan Mariagårdstäppan Mariatorget Mosebacke Torg Park på Baggensgatan Repslagarparken Rosendal mindre Sandbacksparken Sjöbergsplan Storkyrkans Gård Strömparterren Tunnelbacken Andra parker (äldre trädgårdar) där Stockholms stadsmuseum vill ha möjlighet till dokumentation vid schaktning Fåfängan Lilla Blecktornsparken Cornelisparken Högalidsparken Pålsundsparken Reimersholme Skinnarviksparken Stora Blecktornsparken Tantolunden Tullgårdsparken Vitabergsparken (Groens malmgård) Pålsundsberget, partiet mellan Heleneborgsgatan 10 och 12 är lagskyddat som naturminne på grund av sina geologiska och botaniska naturvärden. Det finns också ett antal mindre lokaler med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar klassade av Riksantikvarieämbetet i Högalidsparken, på Långholmen och på Reimersholme. 33

34 Sociala värden. Sociotopkartorna över stadsdelsområdet redovisar sociala värden samt bebyggelsens friytetillgång. Kartorna är upprättade år 2000 och senast reviderade

35 Kartorna visar Grönt värdefulla grönområden Ljusgult bebyggelsens täthet med god friytetillgång Orange begränsad friytetillgång Brunt mycket begränsad friytetillgång Riktlinjer för god friytetillgång enligt Stockholms Parkprogram: Naturområden >50 ha bör nås inom 1000 meter. Områdena bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 db(a). Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara naturparker, landskapsparker, bergsparker eller stadsparker. Parkerna bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 200 meter. Det kan vara kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg och täppor. Parkerna bör ha bra lokalklimat och bullernivå på < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Stadsdelsområdets friytetillgång Södermalm är ett av de stadsdelsområden i Stockholm som har minst friyta per innevånare. Den begränsade tillgången på friytor gör att Södermalm inte uppfyller riktlinjerna för god park- och naturtillgång enligt Stockholms Parkprogram. I Gamla Stan, den täta stenstaden och i nybyggda Hammarby Sjöstad är möjligheterna att skapa nya parker mycket begränsade och det är därför viktigt att de parker som redan finns i stadsdelsområdet hanteras på bästa möjliga sätt. TILLGÅNGSANALYS Upplevelsevärden Enligt Stockholms Parkprogram eftersträvas värdetäthet, dvs förekomst av många olika värden. För närmare beskrivning av de olika värdebegreppen hänvisas till parkprogrammet. De parkkvaliteter som människor efterfrågar är olika för olika brukare. Det finns behov av ro och avkoppling för den stressade storstadsmänniskan, men också behov av mötesplatser och aktivitetsytor. Äldre kan behöva mer rofyllda miljöer. Detta står ofta i konflikt med barn och ungdomars aktivitetsbehov. Vissa kvaliteter behövs nära och andra kan finnas på något större avstånd från bostaden. Det är oftast av stor vikt att grönskan finns nära stadens innevånare. Ett avstånd på ca 200 meter innebär 6-7 minuters promenad vilket är en gräns för vardagsrekreation. Större avstånd har visat på kraftigt minskad användning. Med utgångspunkt från olika sociala värdena har en tillgångsanalys utförts. Kartorna på följande sidor redovisar tillgång på olika värden. Områden utanför de röda cirklarna är bristområden för respektive värde. 35

36 Stadsdelsparker meter Åtgärder: Utveckla Fatbursparken och Rosenlundsparken till stadsdelsparker. Sköta intensivt och kontinuerligt upprusta mindre parker inom bristområdet. En stadsdelspark är en park > 5 ha som ska kunna nås inom 500 meter från bostaden. Den ska fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Definition se sid 35. Inom stadsdelsområdet finns tre stadsdelsparker: Drakenbergsparken Tantolunden Vitabergparken Kartan visar att det är brist på stadsdelsparker i Gamla Stan, på centrala Södermalm och i Hammarby Sjöstad. Inom dessa områden finns flera mindre parker som skulle kunna utvecklas och få samma funktioner som en stadsdelspark utan att uppnå en storlek > 5 ha. Fatbursparken och Rosenlundsparken skulle kunna utvecklas till stadsdelparker. 36 För Hammarby Sjöstads del kan bristen i viss mån kompenseras genom närheten till Nackareservatet och förekomsten av flera mindre parker. Bristen på stadsdelsparker kan även kompenseras genom intensiv skötsel och kontinuerliga upprustningar av de mindre parker som finns inom bristområdena.

37 Kvartersparker 200 meter Åtgärder: Följande parker bör skötas intensivt och upprustas kontinuerligt. Axel Landquists Park Baggensgatan Bjurholmsplan Bryggartäppan Droskan Cornelisparken Glasbrukstäppan Gotlandsparken En kvarterspark är en park mellan 0,5 och 5 ha som ska kunna nås inom 200 meter från bostaden. Den ska fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Definition se sid 35. Det finns många kvartersparker på Södermalm. Trots detta finns bristområden i första hand i området omedelbart öster om Götgatan, området väster om Långholmsgatan, i Hammarby Sjöstad och i Gamla Stan. Inom bristområdena finns flera parker som är mindre än 0,5 ha och som med intensiv skötsel och kontinuerliga upprustningar kan fungera som kvartersparker. Bristen i området väster om Långholmsgatan kan uppvägas av dess närhet till Långholmen och Reimersholme. Bristen i Hammarby Sjöstad kan uppvägas av närheten till Nackareservatet och av områdets kajpromenader. I området öster om Götgatan bör följande parker få extra satsningar: Axel Landquists Park, Baggensgatan, Bjurholmsplan, Bryggartäppan, Droskan, Cornelisparken, Glasbrukstäppan och Gotlandsparken 37

38 Natur och skogskänsla 1000 meter Naturområden > 50 ha Övriga naturområden Åtgärder: Bevara och skydda den natur som finns inom stadsdelsområdet. Enligt Stockholms Parkprogram bör ett naturområde > 50 ha kunna nås inom 1000 meter från bostaden. Inom stadsdelsområdet finns inga så stora naturområden. Närmaste stora naturområden är Årstaskogen och Nackareservatet. Ett mindre naturområde finns på Årsta Holmar (ca 9 ha). Följande naturparker finns: (naturområden 0,5-5 ha) Eriksdalslunden Fabriksbacken Fåfängan Långholmen Sickla Park Skinnarviksparken Stora delar av stadsdelsområdet har brist på tillgång på stora naturområden. För att minimera bristen är det viktigt att skydda och bevara de naturparker som finns inom området. 38

39 Grön oas meter Åtgärder: Upprusta och sköta de gröna oaserna i bristområdena så de tål många besökare. Grön oas är ett uterum större än 0,1 ha som har grönskande golv och väggar och där mark, miljö och lokalklimat medger vegetation. Alla medborgare bör enligt Stockholms Parkprogram ha tillgång till en grön oas inom 200 meter från sin bostad. Inom stadsdelsområdet finns många gröna oaser. Bristområden finns i Gamla Stan och i Hammarby Sjöstad. Bristen i Hammarby Sjöstad kan delvis kompenseras av närheten till vattnet, Nackareservatet och relativt gröna gårdar. 39

40 Bad 1000 meter Åtgärder: På sikt planera för ett bad i Hammarby Sjöstad. Anlägga nya plaskdammar inom bristområdet. Bad bör kunna nås inom 1000 meter från bostaden. Inom stadsdelsområdet finns Långholmens strandbad Långholmens klippbad Hornstulls Strands sol- och duschbad (ej officiellt bad år 2009) Eriksdalsbadet, bassängbad Stora delar av Södermalm har brist på bad. Ett nytt bad inom Hammarby Sjöstad skulle vara önskvärt. Bristen på bad kan kompenseras något om fler plaskdammar fanns inom området. Se analys vattenlek sid

41 Promenader - stråk Befintligt promenadstråk Promenadstråk som kan utvecklas Åtgärder: Utveckla ett lättgånget promenadstråk på Söders höjder. Det finns flera vackra och attraktiva promenadstråk på Södermalm, i första hand längs stränderna (ej markerade på kartan) men även tvärs över Södermalm från Norra Hammarbyhamnen via Katarina Bangata, Rosenlundsparken och fram till stranden vid Tantolunden respektive Rackarbacken. Längs förkastningsbranten på norra Södermalm finns många intressanta och kulturhistoriskt värdefulla miljöer som skulle kunna bindas samman och ingå i ett lättgånget promenadstråk. Stråket skulle kunna gå från Långholmen i väster via Pålsundsparken, Skinnarviksparken, Monteliusvägen, Slussen, Tunnelbacken, Mosebacke, Cornelisparken, Fjällgatan, Åsöberget och fram till Fåfängan och Norra Hammarbykajen i öster. En gångbro över Renstiernas Gata skulle 41 kunna binda samman områdena på ömse sidor om gatan. Förslag till genomförande av stråkets västra del ingår i det programförslag till upprustning av Skinnarviksparken som togs fram För stråkets östra del finns en separat utredning Katarinastråket-utredning tillgängligt stråk från Slussen till Fåfängan, framtagen av trafikkontoret 2006.