nazem.tahvilzadeh@abe.kth.se @nazem på twitter Deltagande styrning Rättvis, effektiv och legitim planering genom medborgardialoger?
Alla älskar medborgardialoger! Men kan det inbjudna deltagandet öka medborgarnas inflytande i politiken? Blir politik och stadsbyggnad mer rättvis, effektiv och legitim? Vad säger forskningen?
Vad är sambandet mellan medborgardeltagande och rätten till staden? Susan Fainstein: Rättvis stadsplanering handlar om att skapa demokrati, mångfald och rättvisa: Plans should be developed in consultation with the target population (The Just City, 2010) Patsy Healey: critical, dialogic and discursive forms of deliberative democracy ( ) are more likely to promote attention to the values of social justice, environmental responsibility and cultural sensitivity ( ) (Collaborative Planning, 2003)
Empowered participatory governance deepen the ways in which ordinariy people can effectively participate in and influence policies which directly affect their lives. - Fung & Wright 2003 Design avgörande Ta upp konkreta frågor, gräsrotsdeltagande, deliberativ problemlösning. Beslutsmakt kopplat till samtal, tydlig koppling till styrsystemen
Varför deltagande styrning? Rättvisa: a) politisk jämlikhet mellan olika grupper i deltagandet (processer) b) rättvis fördelning av resurser i beslut (utfall: jämlik stad) Effektivitet: kapacitet att lösa problem och öka genomförbarhet av politiska beslut Legitimitet: när det finns goda skäl för medborgare att stödja och följa ett politiskt beslut. Archon Fung (2006), Varieties of Participation in Complex Governance, Public Administration Review
Demokratisk ingenjörskonst: legitimering av redan fattade beslut? Henri Lefebvre: Deltagandets ideologi gör det praktiskt möjligt att utverka de engagerade och intresserade människornas samtycke till lägsta pris. (Staden som rättighet, 1968) Chantal Mouffe: Konsensus innebär en grupps dominans över en annan grupp. No amount of dialogue or moral preaching will ever convince the ruling class to give up its power. (The democratic paradox, 2005) Magnus Dahlstedt: partnerskap, boendeinflytande och underifrånperspektiv är liberala styrningsrationaliteter där problem individualiseras och medborgaren tvingas bli sin egen lyckas smed (Viljan att aktivera, 2009)
Göteborg Stads policy för dialog (2013) Det handlar också om att möjliggöra ökat deltagande i de politiska processerna, bland annat genom ökad medborgardialog. Göteborgarnas möjligheter till demokratiskt inflytande ska säkerställas. Vuxna, barn och unga har rätt att delta i beslutsfattande och planering av åtgärder som berör dem och deras rättigheter. (Budget 2010-13) Nämnderna skall (..) stärka medborgarnas delaktighet och engagemang som verkar främjande och förebyggande för en lokalt positiv samhällsutveckling. (Reglemente för stadsdelsnämnder 2011)
Var på delaktighetstrappan ligger dialogerna? 10% Medbeslutande Inflytande 35% Dialog 31% Konsultation 25% Information 26 NOVEMBER 2014
Varför medborgardialog? Demokrati: stadens invånare ska få möjlighet att påverka frågor om välfärd samt hur stadens fysiska strukturer formas (delaktighet, inflytande och deltagande) Effektivitet: Det behövs bättre kunskap om medborgarnas behov och perspektiv som»kunder«eller»brukare«av stadens tjänster, särskilt i konkurrensutsatta verksamheter, färre överklaganden, snabbare processer Legitimitet: Det upplevs som att kommunen har den svåra uppgiften att skapa nöjda medborgare. Ett sätt att öka förtroendet för stadsstyret. Ansvarstagande: Det demografiska dilemmat innebär att de 40-talister som går i pension ersätts på arbetsmarknaden av årskullar med betydligt färre individer. Samtidigt bedöms ett ökande antal äldre under de närmaste åren bli i behov av vård och omsorg. Utifrån det glapp som riskerar att uppstå mellan skatteutrymme och välfärdens krav kan en prioriteringsdiskussion bli nödvändig. (ur utredning i Göteborg som utgjorde underlag för KF-beslut om principer för dialoger)
Medborgardialoger under press Sveriges ambitiösaste politik för medborgadialoger? Framtidens Alby: - Dialogforum (4-6 ggr per år) - Områdesutvecklingsgrupper (dialog 2007, 2009) - Stadsbyggnadsidén (dialoger 2011, 2012)
Dialog om utförsäljningen? Bostadsbolaget ser sig om affärsnyttigt och beslutet rör företagets överlevnad (700 milj SEK) Ledande politiker ser inga alternativ till utförsäljning Dialogens operatörer känner sig utmanövrerade Alla intresserade av dialog utom protestnätverket Samsyn om dialogens syfte: information med syfte att förklara/övertala aktivisterna att acceptera att det inte finns något alternativ till utförsäljningen.
Auktoritära metoder för exkludering enligt protestnätverket Namnlistor på fritidsgårdar och bibliotek förbjuds Fritisgårdens personal aktiva i Alby är inte till salu fick direktiv om att inte engagera sig på sin fritid. Samla in namn och sprida information på kommunägda platser och events förbjuds Kommunen och Botkyrkabyggen tillkallar polis vid två olika tillfällen i samband med fredliga protester En social entreprenör som erbjuder sin expertis gällande miljonprogrammen och är verksam i Botkyrka har erbjudits uppdrag av Botkyrkabyggen att tala oss till rätta och lägga ner kampanjen. Botkyrkabyggen har ryckt bort boendens banderoller och röda band som de haft på balkongerna i protest.
Ska vi vara optimistiska eller pessimistiska inför framtidens stadsbyggnadsdialoger?
Att förstå för att utveckla - forskningsidé om att kartlägga svenska stadsbyggnadsdialoger Stadsbyggnadsdialogers omfång över tid: frekvens, geografier, skala och fråga som tas upp på agendan. Stadsbyggnadsdialogers metoder: urval av deltagare, metod för kommunikation, koppling till beslut och policy Stadsbyggnadsdialogers resultat: hur har planering och byggd miljö förändras? Relatera data till rättvisa, effektivitet och legitimitet.