tockholms miljörättscentrum atura 2000 har en vän i EG- omstolen rofessor i miljörätt tockholms universitet ymposium 19 april 2004: atura 2000 och ramvattendirektivet incitament, restriktioner och flexibilitet
atura 2000 tt nätverk av skyddade naturmiljöer Särskilda skyddsområden (SSO) (fågelskyddsdirektivet, 79/409/EEG) Särskilda bevarandeområden (SBO) (habitatdirektivet, 92/43/EEG)
atura 2000 ilka områden skall skyddas (1)? ärskilda skyddsområden (SSO fågelskyddsdirektivet): I första hand sådana områden som vad gäller antal och storlek är mest lämpade för bevarandet av [arter i bilaga 1], med hänsyn till arternas behov av skydd Dessutom områden för bevarandet av regelbundet förekommande flyttfåglar som inte är listade särskild vikt vid våtmarker av internationell betydelse.
atura 2000 ilka områden skall skyddas (2)? ärskilda bevarandeområden (SBO habitatdirektivet): Områden med förtecknade livsmiljöer och habitat för listade arter, som gör det möjligt att bibehålla eller i förekommande fall återställa en gynnsam bevarandestatus hos de berörda livsmiljötyperna och arterna i deras naturliga utbredningsområde.
atura 2000 kyddskrav (1) MS skall förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med direktivet. Habitatdirektivet, artikel 6(2)
Habitatdirektivet, artikel 6(3) atura 2000 skyddskrav (2) Bedömning av alla planer/projekt som enskilt eller med andra planer/projekt kan påverka området på ett betydande sätt, med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Plan/projekt får godkännas först efter försäkran om att det berörda området inte kommer att ta skada.
atura 2000 egränsningar (1) Om plan/projekt, trots negativ bedömning av konsekvenserna för området,. måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär,. och på grund av att alternativa lösningar saknas,. skall MS vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa Natura 2000. Dessutom
atura 2000 egränsningar (2). Om området innehåller en prioriterad livsmiljötyp eller en prioriterad art, får endast följande faktorer beaktas: sådana som berör människors hälsa eller den allmänna säkerheten, betydelsefulla konsekvenser för miljön eller, efter ett yttrande från kommissionen, andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse. Habitatdirektivet, artikel 6(4)
G-domstolens praxis om Natura 2000 Åtskilliga domar framför allt om SSO och fågelskyddsdirektivet. Några domar om SBO och habitadirektivet Genomgående höga krav på naturskydd Utpekande/klassificering, skyddsåtgärder, konsekvensbedömning, inskränkningar Incitament, restriktioner, flexibilitet? Framför allt förtydligande om restriktioner.
llmänt om genomförande i MS Krav på rättsligt genomförande; administrativ praxis ej tillräckligt (t.ex. 236/85, 247/85, 252/85, 262/85, C- 38/99) Natura 2000 m.m. skall beaktas av nationell domstol/myndighet även vid bristande MSlagstiftning (t.ex. C-72/95) Principen om fullständigt skydd beträffande jaktreglering (t.ex. C-15/89, C-38/99
tpekande och klassificering av områden Viss valfrihet vid val av områden (C-57/89, Leybucht) Valfriheten underordnad ornitologiska kriterier (C- 355/90, Santoña) Inga ekonomiska intressen får beaktas vid val av områden eller gränsdragning för SSO (C-44/95, Lappe Bank) eller listan för SBO (C-371/98, Severn) För få och små skyddade områden (C-3/96, Kommissionen mot Holland) Bristande skydd av specifika områden (t.ex. C-3/96, C-166/97, C-96/98, C-374/98, C-
rav på skyddsåtgärder EGD anger inte vilka skyddsåtgärder som behövs, men bedömer om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Skyddsåtgärder fordras även för områden som borde ha SSO-klassificerats, men där så ej skett (C-355/90). Det räcker inte med att klassificera ett område; nödvändiga skyddsåtgärder fordras också (C-355/90). Aktiva åtgärder krävs för att bevara mångfald av livsmiljöer och förhindra försämring(c-117/00, Kommissionen mot Irland) Skyddsåtgärder även vid utredning om SBO (C-143/02)
onsekvensbedömning Projekt/planer skall konsekvensbedömas även under samrådstiden beträffande SBO (C-143/02, Kommissionen mot Italien) Utförd miljöbedömning och noggrant beaktande därav en förutsättning för att kunna bevilja plan/projekt i Natura 2000 (C-209/02, Kommissionen mot Österrike) Tillstånd fordrar dock att plan/projekt inte medför skada på området (C-209/02).
nskränkningar av och intrång i skyddade mråden Minskning eller intrång i SSO endast undantagsvis och aldrig av enbart ekonomiska eller sociala skäl (C- 57/89, C-355/90) Ändring genom habitatdirektivet, artikel 6. Något utökade möjligheter till inskränkning, men alltjämt höga krav. Ännu få mål där dessa kriterier prövats. En MS slutsats om betydande effekt av projekt kan ifrågasättas (C-209/02)
ncitament? För MS: inga direkta incitament i fågelskydds- eller habitatdirektivet, att utse eller skydda Natura 2000. För miljögrupper och allmänhet: inte bara statliga inventeringar över betydelsefulla områden och bedömningar av miljöeffekter är rättsligt relevanta (C- 3/96) För MS och markägare m.fl.: möjlighet, men knappast incitament, att gemensamt utforma skyddsplaner och restriktioner.
estriktioner? Syftet med Natura 2000 att förhindra försämrande och störande projekt/planer = restriktioner EGD har i första hand förtydligat vad dessa restriktioner medför: begränsad frihet att avgöra om ett område skall klassificeras som SSO och gränsdragningen; strikt tolkning beträffande tillåtna projekt/planer i skyddade områden; effekterna avgör.
lexibilitet? Natura 2000-områden får utnyttjas så länge projektet inte medför försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna eller störning av de arter för vilka områdena har utsetts, om dessa störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med direktivet. Så länge restriktioner m.m. är rättsligt bindande kan de utformas på olika sätt. Flexibilitet för aktiva åtgärder: stor frihet beträffande skötselplaner och andra områdesfrämjande åtgärder effekten avgörande.
tockholms miljörättscentrum atura 2000 har en vän i EG- omstolen onas Ebbesson rofessor i miljörätt tockholms universitet ymposium 19 april 2004: atura 2000 och ramvattendirektivet incitament, restriktioner och flexibilitet