Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2010-11-30 Projektnamn Nutida Pilgrimer - förstudie Journalnummer 2010-1111 Diarienummer TM053 Stödmottagare/projektägare Svenska Kyrkan, Ljungskile Projektledare Agneta Riddar Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) 2010.03.03-2010.11.30 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Ange namn och kontaktuppgifter till en eller flera personer som kan svara på frågor om projektet. Personerna måste godkänna att kontaktuppgifterna publiceras (se sidan 8). TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 1
Kontaktperson 1: Namn: Agneta Riddar Roll i projektet: Projektledare Adress: Havdev 4, 459 93 Ljungskile Telefon: 0522-215 41 E-post: agneta@mmmedia.se Kontaktperson 2: Namn: Stefan Hiller Roll i projektet: Projektägare Adress: Svenska Kyrkan, Vällebergsvägen 24, 459 30 Ljungskile Telefon: 0522-99970 E-post: stefan.hiller@svenskakyrkan.se Kontaktperson 3: Namn: Ingela Carlsson Roll i projektet: Ekonomiansvarig Adress: Ulvövägen 26 459 93 Ljungskile Telefon: 0703-768200 E-post: ingelacarlsson@telia.com 3. Sammanfattning av projektet Vad är bakgrunden till projektidén? Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet. Utgå från projektidén beskriven i den projektplan som inlämnades i samband med projektansökan. Vi var flera aktörer som såg värdet och möjligheterna i en satsning på pilgrimsvandringar. Intresset för pilgrimsvandringar i Europa och i Sverige har vuxit stort de senaste åren och vi såg den potential som finns i vårt område. Med befintliga leder som Kuststigen och Bohusleden, en storslagen natur, havet som färdväg, Resteröds kyrka, Bohusläns äldsta, i bruk varande kyrka och mängder med boendeanläggningar. Genom att ta allt detta tillvara kan landsbygdens människor, föreningar och företag gynnas i en framtida utveckling. Vad planerade du/ni att genomföra i projektet enligt projektplanen? Redogör kortfattat för vad ni planerade att genomföra i projektet. Utgå från projektidén i antagen projektplan. 1. Undersöka möjligheterna att etablera Resteröds kyrka med omgivningar till ett TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 2
pilgrimscentrum. 2. Identifiera möjliga pilgrimsvandringar bland redan befintliga kyrkstigar och vandringsleder (till fots och till sjöss) knyta dem samman med boendeanläggningar och besöksnäringen. 3. Ge förslag på 2-3 bokningsbara paket och hur de ska kunna marknadsföras 4. Lägga en grund för fortsättning Vad genomförde du/ni i projektet? Redogör kortfattat. 1. Vi har identifierat vilka kriterier vi anser behöver uppfyllas för att etablera ett pilgrimscenter 2. Vi har analyserat Resteröds (med omgivningar) möjligheter och funnit att det skulle vara möjligt att genomföra 3. Vi har genomfört och dokumenterat ca 5-10 pilotvandringar, ensamma eller med utomstående deltagare 4. Vi har genomfört och dokumenterat 2 sjöburna vandringar 5. Vi har skapat ett nätverk av intresserade människor som kan fortsätta arbetet. Vi har även en sändlista på uppemot 150 intresserade personer. 6. Vi har etablerat kontakter med flera lokala och nationella pilgrimsnätverk 7. Vi har etablerat kontakt med nyckelpersoner inom Uddevalla kommun, församlingarna i Uddevalla kommun, Mötesplats Dalaberg, Treklöverhemmet, Göteborgs stift, Västarvet, boendeanläggningar, besöksnäringen. 8. Vi har genomfört studieresor till pilgrimscentrum i Vadstena och Skara 9. Vi har informerat om Nutida Pilgrimer genom ett flertal nyhetsbrev, artiklar i dagspress och kyrklig press, annonsering samt offentliga möten och nätverksmöten. Vi har upprättat en hemsida, www.nutidapilgrimer.se där projektet finns beskrivet i text, bild och rörlig film och där fortlöpande information lagts ut. 10. Vi har identifierat 2-3 bokningsbara paket 11. Vi har lagt en grund för att kunna gå vidare i fortsatt arbete och tagit fram underlag för att kunna gå vidare i ett större projekt som syftar i att etablera Uddevalla kommun som ett hållbart pilgrimscentrum. Vad blev det för resultat? Redogör kortfattat. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 3
Det viktigaste resultatet är att vi är stärkta i uppfattningen att vi är på rätt väg. 1987 fick pilgrimslederna till Santiago de Compostela status som europeisk kulturväg, vilket inneburit en närmast ofattbar expansion av antalet vandrare. Nu har också pilgrimsvägarna till Nidaros (Trondheim) fått samma status och viljan att knyta ihop lederna är stark. För vår del känns det viktigt att Halland nu arbetar med ett pilgrimsprojekt, det finns många nätverk i Göteborg och Orust är inne i en genomförandefas av sitt projekt. Västarvet prioriterar arbete med och kartläggning av pilgrimsleder, Göteborgs stift lyfter fram pilgrimsarbetet allt mer i sitt arbete och Uddevalla kommun är engagerad i EU-projekten Rekreativa Rutter och Tillgängligt friluftsliv. Allt detta stärker varandras aktiviteter. Vi har lärt oss mycket om hur man kan genomföra pilgrimsvandringar. Vandringar kan göras enskilt eller i grupp, i samtal eller tystnad, korta vandringar eller tims/dagslånga. Om man går i grupp behöver ledaren veta vägen, går man enskilt måste leden vara noga utmärkt. Uppskattningen över en kopp kaffe på vägen, någonstans att vila, glädjen över ett mål att komma fram till. Vikten av att göra en inre vandring liksom en yttre. Behovet av logistik ( hur kommer jag hem igen? Var kan jag äta, var kan jag sova, måste jag själv bära packningen hela vägen?) Vandra hemma eller vandra bort? Vi har provvandrat på de redan etablerade lederna Kuststigen och Bohusleden och upptäckt vikten av att dessa leder är bra underhållna för att kunna rekommenderas. Vi har också förstått behovet och vikten av att ha rundslingor hemmavid för at lederna ska bli en självklar del i landsbygdens utveckling. Kortare rundslingor underlättar också för paketering och som en del i besöksnäringen. Genom skogslandskap, längs kusten eller till havs? Vi har verkligen insett vilken ofattbar resurs vi har i vårt närområde. Att gå längs Kuststigen en stilla morgon när dimman lättar över havet och solen glittrar i lövverket, eller att vandra i de djupa skogarna utan att möte en människa, eller se ut över ett böljande jordbrukslandskap, eller känna friheten ute till havs allt detta kan komplettera varandra. Den inre vandringen. Man kan använda pilgrimens nyckelord för att förstå varför pilgrimsvandrandet slår an hos oss nutida människor. Långsamhet en vandring i behagligt tempo ger tid till eftertanke och blir en stark kontrast mot vardagens stress. Frihet att ta sin ryggsäck, vattenflaska, äpple, extratröja och bara ge sig iväg. Enkelhet från överkonsumtion och materialism till ett rikare inre liv. Tystnad en bristvara i ljudbrusets samhälla. Bekymmerslöshet ett underbart ord när vardagens oro får klinga av under vandringen. Delande i samtalen med medvandraren kan vi bära varandras bördor och glädjeämnen. Andlighet vårt behov av helhet, sammanhang, livets mening, det synliga och det osynliga. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 4
Att Resteröd kan bli en del i ett pilgrimsnätverk. Vi har fascinerats över pilgrimsrörelsen i Sverige som är så starkt växande, där vissa delar har kommit längre än andra. Kartbilden över alla pilgrimsaktiviteter runt om i Sverige blir allt tydligare och de olika satsningarna stärker varandra. De kriterier som krävs som behöver uppfyllas för att Resteröd skulle kunna bli ett pilgrimscentrum har vi analyserat och konstaterat att detta är möjligt. Möjliga paket har också identiferats t ex start med övernattning i centrala Uddevalla, morgonsamling i Uddevalla kyrka, vandring Kuststigen, övernattning Åh Stiftsgård, vandring Kuststigen till Resteröds kyrka, vidare till Ljungs kyrka, buss tillbaka till Uddevalla. Även andra paket som kan involvera andra församlingar i Uddevalla och på Orust. Kyrkans samspel med föreningar, näringsliv och offentligheten har blivit starkare genom förstudien. Tillgänglighet för alla? Vi har i viss mån prövat möjligheten att göra leder på land eller till havs tillgängliga för alla, oavsett funktionshinder. Här arbetar Uddevalla kommun i ett större EU-projekt Tillgängligt friluftsliv. Vi har startat en dialog med Mötesplats Dalaberg för att lära oss mer om pilgrimsvandrandet för andra kulturer. Vi gläder oss åt att erfarenheterna och lärdomarna i Nutida Pilgrimers förstudie kan ge bra kunskap till andra. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ge exempel. Att Resteröd redan nu efter förstudien finns på pilgrimskartan. En ökad samverkan mellan olika parter. Etaberandet av ett pilgrimsnätverk med Resteröd som bas. Projektet har lett fram till ökad förståelse mellan andliga och världsliga intressen TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 5
4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Hur var projektet förankrat med andra? Redogör för projektorganisationen, samarbetsformer och förankring i partnerskapet. Samarbetade du/ni med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? På vilket sätt? Förstudien genomfördes med Svenska kyrkan i Ljungskile som huvudman. En projektledare anställdes på deltid för att ta initiativ, förankra, informera och leda projektet framåt. Projektledningen har träffats regelbundet under projektet och styrgruppen har informerats successivt. Nära samverkan har hållits med Åh Stiftsgård, Göteborgs stift och Uddevalla kommun. Regelbunden information och därmed också återkoppling har gått ut till en grupp på ca 100 150 primära och sekundära referenspersoner. I den gruppen finns representanter för besöksnäringen, boendeanläggningar, andra föreningar, offentliga instanser och andra nyckelpersoner inom kyrkan. Har projektet skapat nya samarbeten? Om ja, ge exempel på sådana samarbeten. Resteröd ingår nu i pilgrimsnätverket i Göteborgs stift. Ett samarbete med Åh Stiftsgård har inletts. Nutida Pilgrimer har inlett samarbete med Pilgrim Orust, Uddevalla kommun, Västarvet, Helsjöns folkhögskola, Pilgrim Skaraborg, Pilgrim Hackås, Pilgrimscentrum Vadstena, föreningen Pilgrim i Sverige. Likaså har samarbete inletts med Uddevalla Turisttrafik, Destination Uddevalla, Uddevalla Turistbyrå m fl. 5. Varför ville du/ni genomföra projektet? Vad var det för behov, möjligheter, problem, eller annat som motiverade projektet? Vi tyckte vi hade en skatt, Resteröds kyrka, som fler kunde få upptäcka. Vi såg potentialen i att föra samman andliga intressen med näringslivets resurser och det offentliga samhällets kunskaper. Vi såg stora möjligheter och spännande utvecklingsvägar förstudien blev ett sätt att göra vägen tydlig, att se vad som är rätt nivå för framtida satsningar. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 6
6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Dela upp målgruppen och beskriv vilka berörts direkt respektive indirekt. Projektägaren, Svenska kyrkan i Ljungskile och dess medlemmar, har haft stor glädje och nytta av projektet, eftersom förstudien ville finna svar på frågan om pilgrimsvandringen kan vara en framtida satsning för kyrkan och för samhället. Förstudien har gynnat alla parter i projektet genom en ökad kunskap i själva ämnet pilgrimsvandringar, men också en ökad kunskap om varandra. I och med nätverkandet har också nya idéer uppstått. Projektet har riktat sig till alla invånare i Ljungskilebygden genom att vilja öka kvaliten i det egna närområdet. Annonsering om pilgrimsvandringarna lockade en intresserad allmänhet. 7. Vad genomfördes i projektet och när genomfördes det? Tid- och aktivitetsplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med antagen projektplan och kommentera avvikelser från planen. Aktivitet (inklusive kommentar) Hela projektets löptid (inkl. utvärdering och slutredovisning) Startdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD] Slutdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD] Uppstartsmöten, möten i olika kyrkoråd, personalgrupp, partners och stormöte 21.4 Informationsinsamling, sökningar över nätet, kontakt med andra nätverk, möten på Åh, Göteborg, Helsjöns folkhögskola, Pilgrimscentrum i Vadstena, Pilgrimscentrum i Skara, nationellt möte i Uppsala Provvandringar Arrangerade provvandringar, 5/4, 19/7, 21/7, 23/7 Totalt ca 60 personer 2010-03-03 2010-06-01 2010-03-03 2010-10-01 2010-04-01 2010-10-18 Sjöburen vandring 19/5, 28/5 Informationsspridning hela projektperioden 2010-04-01 2010-10-18 Utvärdering o slutredovisning 2010-10-01 2010-11-30 Vad har gått som planerat i projektet ang. vad som genomfördes? (Se antagen projektplan). TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 7
Vi har lagt en bra grund för fortsättning genom olika slags provvandringar, deltagande i andras vandringar, studiebesök och nätverkande Har något fungerat bättre än förväntat? Om ja, ge exempel. Att vi kan ha en given plats i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv Kontakterna med Kultur o Fritid, Uddevalla kommun, som visar på ett gediget kunnande om befintliga vandringsleder och möjligheter att dra nya leder. Intresset från besöksnäringen och boendeanläggningar Vad har inte gått som planerat? Vilka svårigheter eller hinder har stötts på under projektets gång? Förklara. Båtturen med Treklöverhemmets flotte för rullstolsburna visade på värdet av den sortens vandring. Dock inte problemfri att genomföra med tanke på tidsåtgång, väder och vind. Kontakterna med Mötesplats Dalaberg och den shiamuslimska föreningen var intressant, men vår bedömning är att vandringar med människor från andra kulturer och religioner kommer ta längre tid att väcka intresse för och lägga en grund till. 8. Projektets egna resultat Gå tillbaka till projektplanen, ange projektets egna mätbara mål enligt denna och hur dessa har uppfyllts direkt efter projektets slut. Projektets egna mål Resultat (om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?) Vi har listat 7 kriterier som borde ingå: 1. sevärdhet (Resteröds kyrka, föremål) 2. öppettider kyrkan, församlingshemmet 1. Identifiera vilka kriterier som behöver uppfyllas för att etablera ett pilgrimscentrum 3. utbud café, bokbord, infomaterial, lokala produkter till försäljning, pilgrimspass/stämpel 4. vandringsleder 5. övernattning i närområdet 6. lunchpaket/catering 7. andligt innehåll program, handbok, praktiska råd 2. Undersöka Resteröds möjligheter att bli ett pilgrimscentrum Vår bedömning är att alla kriterier borde kunna uppfyllas i Resteröd eller i närområdet 3. Genomföra och dokumentera 3-5 Vi har genomför 4 st arrangerade vandringar och TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 8
pilotvandringar på befintliga leder 4. Genomföra och dokumentera minst 1 sjöburen vandring producerat nyhetsbrev om samtliga. Därutöver har vi genomfört 10-tal enskilda provvandringar Vi har genomfört två sjöburna vandringar och producerat nyhetsbrev och film om de båda 5. Skapa ett varaktigt nätverk som kan fortsätta arbetet 6. Ta fram förslag på 2-3 bokningsbara paket Ett nätverk på ca 150 personer finns nu, varav ca 100 i närområdet. Vi ser flera möjliga bokningsbara paket, som innefattar både besöksmål och boendeanläggningar i området. Däremot behöver arbetet med att upprusta lederna, Kuststigen och Bohusleden, intensifieras för att insäljning ska vara möjlig. Ett arbete som Uddevalla kommun påbörjat. Vårt samarbete med Uddevalla Turisttrafik och de vita båtarna kommer också vara en viktig faktor för paket som också kan innefatta Orusts pilgrimsprojekt. 7. Ge underlag till att gå vidare i ett större projekt som syftar att etablera Uddevalla kommun som ett hållbart pilgrimscentrum Ett samarbete har inletts med samtliga församlingar i Uddevalla kommun där alla är intresserade av en fortsättning. Den kunskap som tagits fram i förstudien blir en bra grund för att gå vidare. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Att uppmuntra till vandringar på befintliga leder hjälper till att hålla lederna öppna och gynnar det öppna kulturlandskapet. Pilgrimstanken innebär också varsamhet med naturen. Projektet stöder tanken med närturism och en turism som bygger på naturen som en hållbar resurs. Har projektet arbetat med ungdomar? Har projektet arbetat mot kvinnor? Har projektet arbetat mot personer med utländsk bakgrund? Om ja, beskriv mot vilken/vilka grupper man arbetat mot och på vilket sätt. Församlingen kommer genomföra pilgrimsvandringar med konfirmandungdomar vid senare tillfälle. Projektet har haft utbyte med den shiamuslimska föreningen i Uddevalla kring pilgrimstanken. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 9
Har projektet främjat kompetensutveckling? 9. Projektets resultat utifrån nationella indikatorer Beskriv med vilket resultat projektet har uppnått de nationella målen, s.k. särskilda resultat (mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer) Gå tillbaks till antagen projektplan. Fyll i det som gäller för detta projekt. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som förväntat. Nationella mål Antal enl. projekt plan Resultat Beskrivning/Kommentar (Ta bort text och skriv egen kommentar) Antal företag/ verksamheter 30 30 Boendeanläggningar, turistföretag, nätverk, församlingar Omfattning av stödet Antal personer 100 307 Deltagare i aktiviteterna, mottagare av nyhetsbrev Antal aktiviteter 15 15 Vandringar, projektutvecklingsmöten, inspirationsmöten, studieresor Befolkning som gynnas av förbättrad service Antal personer Blir ett resultat efter ett genomf örande projekt Terra et Mares befolkning är 99 849 (2007). Gör en uppskattning av hur många berörts av projektets insatser. Antal nya företag (nya/skapade) Antal Blir ett resultat efter ett genomf örande projekt Nya företag, oavsett företagsform, som startats med stöd från projektet. (Med nytt företag menar vi nystartat eller återstartat efter minst 2 års vila. Med ungdom menas person upp till ca 25 år) Ange hur många Antal bevarade arbetstillfällen Män Yngre än 25 år 25 år eller äldre arbetstillfällen som bevarats som resultat av projektet. Arbetstillfällen i företag, projekt eller organisationer avseende en arbetsinsats på minst en halv årsarbetskraft per individ (1650/2=825 TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 10
timmar) Ange t.ex. 0,5 för Kvinnor Yngre än 25 år 25 år eller äldre en halv årsarbetskraft. OBS! Ska vara arbetstillfällen som skapats med hjälp av projektet men direkt finansierats av projektet, ex. projektledare Antal nya arbetstillfällen Män Kvinnor Yngre än 25 år 25 år eller äldre Yngre än 25 år 25 år eller äldre Ange hur många nya arbetstillfällen som har tillkommit som resultat av projektet. Arbetstillfällen i företag, projekt eller organisationer avseende en arbetsinsats på minst en halv årsarbetskraft per individ (1650/2=825 timmar) Ange t.ex. 0,5 för en halv årsarbetskraft. OBS! Ska vara arbetstillfällen som skapats med hjälp av projektet men ej direkt finansierats av projektet, ex. projektledare Yngre än 25 år 1 Antal deltagare Män 25 år eller äldre 20 26 Deltagare i utbildning, I utbildningar Kvinnor Yngre än 25 år 25 år eller äldre 20 20 studiecirkel, föreläsning. Produkter eller tjänster som skapats med hjälp av Antal nya produkter och/eller tjänster Antal insatser från projektet. (En produkt/tjänst räknas som ny då den inte tidigare har producerats inom aktuell kommun) Tekniker som skapats med Antal nya tekniker Antal hjälp av insatser från projektet TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 11
Antal nya nätverk och/eller mötesplatser Antal nätverk 4 Ett nytt nätverk mellan företag/ föreningar/ andra organisationer är upprättat och kan användas vid ett genomförandeprojekt Nutida pilgrimer ingår nu också i ett regionalt nätverk, ett stiftsbaserat nätverk och ett nationellt nätverk. Antal personer som fått tillgång till bredband Antal Gäller projekt med syfte att anlägga bredband 10. Hur har projektets resultat spridits? Redogör för hur projektets resultat spridits. Beskriv också hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet (t.ex. arbetar med företags- och landsbygdsutveckling) efter att projektet har avslutats. Ge exempel på vilka som kan ha intresse av att ta del av projektresultatet. Vi har informerat om Nutida Pilgrimer genom ett flertal nyhetsbrev, artiklar i dagspress och kyrklig press, annonsering samt offentliga möten och nätverksmöten. Vi har upprättat en hemsida, www.nutidapilgrimer.se där projektet finns beskrivet i text, bild och rörlig film och där fortlöpande information lagts ut. När slutrapporten är klar sprids resultatet med ett nyhetsbrev och den kommer att publiceras på hemsidan, så andra kan ha glädje av den. En power-point presentation har tagits fram för att underlätta informationsspridningen om projektet. Övriga församlingar i Uddevalla kommun kan ha glädje av vårt projekt, som underlag för ett genomförandeprojekt. Likaså kan Leader-projekten Pilgrim Orust och Pilgrim Halland ha nytta av det (de får givetvis våra nyhetsbrev) liksom andra nya och gamla pilgrimsprojekt runt om i landet. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Se antagen kostnads- och finansieringsplan. Redovisa projektets totala faktiska kostnader samt hur det finansierats (beloppet ska delas upp på finansiärer). Kostnader och finansiering ska gå jämt upp. Faktiska kostnader Kostnadsslag Summa Löner 142663 Indirekta kostnader Investeringar TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 12
Övriga kostnader: 1 Hyra VW-buss transportera folk vid vandringar 275 2 Lokalhyra vid föreläsning samt livsmedel 541 3 Porto 64 4 Hyra av båt till vandring 2120 5 Annonser hemsida kopior mm 22941 6 Studieresa 1934 Totalt 170 538 TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 13
Faktisk finansiering Kostnadsslag Summa Projektintäkter Övrig privat faktisk finansiering: (ange finansiärer) 1 Forshälla kyrkliga samfällighet 19000 2 3 4 Offentliga resurser: (ange finansiärer) 1 2 3 4 Finansiering från LAG 47522 Projektstöd 110885 Totalt 177 407 12. Slutsats och rekommendationer Sammanfatta de slutsatser som dragits av projektet. Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Vilka mervärden har projektet tillfört? Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Vilka rekommendationer i upplägg och genomförande kan ni ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Skulle projektet ha genomförts utan projektstöd från LEADER? Förstudiens slutsats är att Nutida Pilgrimer är på rätt väg och ligger helt rätt i tiden. Uddevalla kommun kan bli ett levande pilgrimsområde! Viss upprustning behövs på delsträckor av befintliga leder, sen kan dessa leder paketeras som pilgrimsvandringar ( eventuellt med uppmärkning med pilgrimssymbol). Genom samarbete med Orust och Uddevalla Turisttrafik kan ytterligare paket tas fram. För att detta ska bli möjligt måste dock ytterligare satsningar göras med ökat innehåll och marknadsföring. En slutsats är också att ett nätverk av nya, korta pilgrimsleder kring kyrkorna skulle ytterligare stärka möjligheterna för Uddevalla att bli ett levande pilgrimscentrum och därmed läggs en hållbar grund för framtiden. Efterfrågan på produkten Pilgrimsvandring är stor både från de som vill vandra, de som vill genomföra vandringar och de som vill paketera, erbjuda boende, mat och logistik. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 14
Fortsätter vi vår vandring kan Nutida Pilgrimer komma ingå i ett betydligt större geografiskt sammanhang! Det är både intressant och nytt! Förstudiens kartläggning, resultat och slutsatser hade inte varit möjligt utan projektstöd från Leader! Förstudien har nu lagt en bra grund för att kunna söka medel för ett genomförandeprojekt för samtliga församlingar i Uddevalla kontrakt Uddevalla, Ljungskile, Bäve, Herrestad och Bokenäs samt Åh Stiftsgård. Bilagor: nyhetsbrev Pressrelease om godkännandet av projektet Annons i Bohusläningen Artiklar i Bohusläningen, Kyrkans Tidning, Tidskriften Mirjam TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 15
Kontaktpersoner i slutrapporten Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med landsbygdsutveckling och för allmänheten. Godkännandet skickas i original tillsammans med ansökan om slututbetalning. Namn och adress: Stefan Hiller, Svenska Kyrkan, Vällebergsvägen 24, 459 30 Ljungskile Roll i projektet: Projektägare E-post: stefan.hiller@svenskakyrkan.se Tel.nr: 0522-99070 Underskrift och datum: 2010-11-30 Namn och adress: Agneta Riddar Havdev 4, 459 93 Ljungskile Roll i projektet: Projektledare E-post: agneta@mmmedia.se Tel.nr: 0522-29541 Underskrift och datum: 2010-11-30 Namn och adress: Ingela Carlsson Ulvövägen 26 459 93 Ljungskile Roll i projektet: Ekonomiansvarig E-post: ingelacarlsson@telia.com Tel.nr: 0703-768200 Underskrift och datum: 2010-11-30 TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 16