Demokratiapäivä - Demokratidagen Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning

Relevanta dokument
Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

KOMMUNALVAL. Förhandsröstning Valdagen är söndagen Lättläst

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Demokrati i förändring seminarium, kl 12-13:

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Det nya seklets förtroendevalda

Indikatorer om integration

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

Yttrande över 2014 års demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET

Hur ska vi arbeta för att öka valdeltagandet? Eskilstuna den 23 april 2009

Demokrati medborgardialog och governance

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

AVHOPPARE, UTSLAGNA, OMVALDA Omsättningen av fullmäktigeledamöter i samband med val

Socialnämndens beslut

Indikatorer om integration

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

Yttrande - Betänkandet Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5, Ku2016/00088/D

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET

Europaparlamentsvalet

Av de invalda i kommunalvalet 2017 är 44 procent nya ledamöter

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

Att rösta eller inte rösta, det är frågan?

Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland

Av Mikaela Järnbert och Richard Öhrvall

Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning

Valmyndighetens erfarenheter från 2018 års val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige

Justitieministeriet ber kommunerna beakta det följande:

Vad är Rösträttsmetoden Utgångspunkter och resultat för Rösträtt Rösträtt i fem steg Övning och goda exemepel

Ett trendlöst hot mot demokratin

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Yttrande över betänkandet, Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Vissa bestämda tider i kommunalvalet

Val på Åland den 18 oktober 2015

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning)

Social representativitet i den lokala demokratin

Exploateringsnämnden. Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S) ordföranden

EUROPAPARLAMENTSVALET 2019

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Angående remissen om betänkande Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Bakgrundsfakta till SPF Seniorernas representationskampanj

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Inflytande och representation UNG

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

I år är det val i Sverige!

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5. KS

Remissvar - Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

POLICY. Policy för medborgardialog

Avhoppare och utslagna

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Utredningar och propositioner inom demokratiområdet. Lena Langlet

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Vissa bestämda tider vid Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Beslut. Lag. om ändring av 25 i Finlands grundlag

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Valdeltagandet Statistik 2016:1

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

2

Låt fler forma framtiden! ( SOU 2016:5 )

Totalt kandidater i kommunalvalet 2017

Skärholmen röstar! Slutrapport. Skärholmens stadsdelsförvaltning Bilaga 1 Medborgarkontoret. Sida 1 (11)

Direkta borgmästarsval och val av kommundelsorgan

Kandidat uppställning: Totalt kandidater i kommunalvalet 2012

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Innehållsförteckning

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat

Instruktion för Hjärt-Lungfondens valberedning

Transkript:

Demokratiapäivä - Demokratidagen 18.10.2016 Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning sari.pikkala@abo.fi Sari Pikkala 2016 18.10.2016 1

Några nyckeltal om kommunalval 1980-2012 Valda Kommuner Röstberättigade Kandidater Kandidater /valda 1980 445 3 530 447 66776 12777 5.2 1984 445 3 666 750 64878 12881 5.0 1988 444 3 762 623 63642 12842 5.0 1992 439 3 801 449 52712 12571 4.2 1996 436 3 941 019 43104 12482 3.5 2000 432 4 014 611 39744 12278 3.2 2004 416 4 099 864 39906 11966 3.3 2008 332 4 191 662 38504 10412 3.7 2012 304 4 303 064 37125 9672 3.8 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 2

Fullmäktigestorlek enligt den gamla och enligt den nya kommunallagen T.o.m. valet 2012 Fr.o.m. valet 2017 Invånare Fmge Invånare Fmge minst Högst 2000* 17 2 001-4 000 21 Högst 5 000 13 4 001-8000 27 5 001-20 000 27 8 001-15 000 35 15 001-30 000 43 20 001-50 000 43 30 001-60 000 51 60 001-120 000 59 50 001-100 000 51 120 001-250 000 67 100 001-250 000 59 250 001-400 000 75 250 000-500 000 67 Minst 400 000 85 Minst 500 000 79 *Möjlighet att välja 13 eller 15 fullmäktigeledamöter i stället för 17 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 3

Partiernas medlemsantal i Finland Källa: Borg, Sami (red,) (2013): Suomen demokratiaindikaattorit 2013, s. 23. Länk till publikationen Sari Pikkala 2016 18.10.2016 4

Partiernas (potentiella) roll i en representativ demokrati Att artikulera och aggregera Att plocka upp de synpunkter och behov som rör sig bland medborgarna och föra in dessa på den politiska dagordningen; Att kanalisera Att fungera som kanaler såväl uppåt som nedåt i det politiska systemet (nedåt: att förankra & legitimera) Att socialisera, aktivera och rekrytera Gissur Erlingsson 2008, s. 22-23 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 5

Partiernas förändrade roll i kommunerna Erlingsson (2008, 9):... de lokala partiapparaterna avviker från idealtypen för folkrörelse- eller masspartier och tecken på maktkoncentration finns Medlemsmöten är illa besökta. Medlemsorganisationens betydelse urholkas: den fyller inte längre några sociala funktioner och dess inflytande över fullmäktigegruppen minskar. Maktkoncentration till de lokala toppolitikerna Formella institutioner minskar i betydelse, vilket innebär att faktiska beslut inte fattas på formella möten utan avhandlas mer informellt Torde beskriva även den finländska verkligheten men det finns ingen aktuell forskning på området Sari Pikkala 2016 18.10.2016 6

Argument för social representation Helga Hernes (1987) 1 Rättviseargumentet Bygger på en demokratisyn där de folkvalda organen bör representera befolkningen i sin helhet. God social representativitet har ett symboliskt värde, bidrar till legitimiteten i beslutsfattandet 2 Resursargumentet Olika grupper har olika livsvillkor, erfarenheter och kunskaper God social representativitet bildrar till mer välgrundade beslut, mångfald ökar den samlade kompetensen 3 Konflikt-/intresseargumentet Det finns intressekonflikter mellan grupper (t.ex könsbaserade konflikter mellan kvinnor och män) God social representativitet bidrar till att de olika intressena beaktas på lika villkor. Sari Pikkala 2016 18.10.2016 7

Rekryteringstratten.a 1.Valbara medborgare 2.Uppdragsvilliga 3.Partimedlemmar* 4.Nominerade 5.Valda *Alla som nomineras är inte partimedlemmar: obundna på partiernas listor & valmansföreningarnas kandidater Sari Pikkala 2016 18.10.2016 8

Representativitet? Underrepresenterade grupper Röstberättigade Kandidater Invalda Kvinnor 51 39 36 Unga < 30 19 10 6 Äldre > 70 16 4 3 Annat språk än fi/sv/same 4,1 1,8 0,4 Singlar 30 20 12 Privatanställda 2008 61 46 37 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 9

Representativitet? Överrepresenterade grupper Röstberättigade Kandidater Invalda Höginkomsttagare 21 500 29 900 37 000 Högutbildade 2008 15 25 30 Barnfamiljer (<18) 21 32 39 Företagare 10 25 Sysselsatta 54 71 80 Kommunanställda 22 28 29 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 10

Sittande fmge-ledamöter som ställde upp för omval, 1996-2012 Incumbency effect mycket stark! 2012 25 75 2008 27 73 2004 19 81 2000 19 81 1996 19 81 Utslagna % Omvalda % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Sari Pikkala 2016 18.10.2016 11

Fullmäktigeledamöter 2009-2012 i kommunalvalet 2012 Frivillig avgång viktigare förklaring till omsättning i fmge än väljarnas val 17 30 Ställde inte upp Ställde upp, blev omvald Ställde upp, blev ej omvald 53 Sari Pikkala 2016 18.10.2016 12

Förklaringar till variationer i valdeltagande Institutionella förklaringar valsystem, valdagens placering, valadministration Kontextuella förklaringar politisk och social kontext Individförklaringar resursförklaringar, motivationsförklaringar Sari Pikkala 2016 18.10.2016 13

Vad bidrar till högt valdeltagande på individnivå? Hög socioekonomisk ställning Hög utbildning Civilstånd=gifta Religiositet, partiidentifikation, intresse för politik, kunskapsnivå Ålder=inte ung, inte gammal Kön=kvinnor Ju lägre valdeltagande, desto större är skevheterna med avseende på de socioekonomiska egenskaperna Deltagandets kumulativitet Sari Pikkala 2016 18.10.2016 14

Hur öka valdeltagandet? Bättre möjligheter till förhandsröstning? Aktiverings- och infokampanjer? Rösträtt till 16-åringar? Tvång? (jfr. Belgien, Luxemburg, Australien) Satsning på utbildning i samhällslära/- kunskaper? Listval? E-röstning? Sari Pikkala 2016 18.10.2016 15

. Kiitokset mielenkiinnosta! Tackar för uppmärksamheten! Sari Pikkala 2016 18.10.2016 16