Högskolerankingen 2007 Ranking av Lunds Tekniska Högskola utifrån Sydsvenska Industri- och Handelskammarens modell Per Warfvinge Vice rektor Lunds Tekniska Högskola April 2008
Sammanfattning Lunds tekniska högskola, LTH, är en av Sveriges större enheter för forskning och utbildning inom teknik, arkitektur och industridesign med en stark internationell position. LTH är i uppbyggnad och verksamhet jämförbar med Europas ledande tekniska universitet, och är en tongivande part i globala nätverk för utbildare av civilingenjörer och arkitekter. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, SIHK, publicerar årligen rankingar av svenska universitet och högskolor. Den senaste publicerades i november 2007 och avser verksamheten 2006. Syftet med rankingen är att bedöma hur universitet och högskolor presterar. Rankingen fokuser på näringslivets behov av kunna rekrytera och vidareutbilda kvalificerad arbetskraft, samt att kunna ta del av forskningsresultat. I samarbete med Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har LTH genomfört en beräkning av LTH:s plats på rankinglistan för åren 2003 till 2006. Resultaten visar att LTH under för 2006 placerar sig om nummer 3 bland landets universitet och högskolor. Avståndet till det högst rankade lärosätet, Karolinska Institutet har krympt under perioden. LTH ligger också väl till i förhållande till konkurrenterna Chalmers och Kungliga tekniska högskolan, och presterar bättre i rankingen är Lunds universitet som helhet. LTH:s höga index bottnar i en stark forskningsverksamhet med många och kvalificerade lärare och aktiva forskare samt en mycket stark internationalisering av utbildningen.
Inledning Lunds tekniska högskola, LTH, är en av Sveriges större enheter för forskning och utbildning inom teknik, arkitektur och industridesign med en stark internationell position. LTH är i uppbyggnad och verksamhet jämförbar med Europas ledande tekniska universitet, och är en tongivande part i globala nätverk för utbildare av civilingenjörer och arkitekter. LTH bildades 1961 som ett självständigt lärosäte, men utgör sedan 1969 den tekniska fakulteten inom Lunds universitet, LU. Under senare år har forskningssamverkan mellan universitetets olika fakulteter ökat. Detta har bidragit till att stärka forskningen vid LTH. Ställningen som en del av ett stort universitet begränsar emellertid LTH:s synlighet, bland annat genom att fakulteten inte kunna urskiljas i samband med ranking och andra bedömningar. Ranking av universitet och högskolor blir allt mer betydelsefullt. Ungdomar som söker utbildning vill veta att en examen från ett lärosäte värderas högt på arbetsmarknaden, medan företag och forskningsfinansiärer, intresseorganisationer och enskilda vill försäkra sig om att de resurser som satsas inom högskolan används på bästa sätt. Högskolerankingen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, SIHK, har publicerat två rankingar av 30 svenska universitet och högskolor. Den senaste publicerades i november 2007 (Handelskammarens rapport nr 5 2007) och avser lärosätenas verksamhet 2006. Syftet med rankingen är att bedöma hur universitet och högskolor presterar. Rankingen fokuser på näringslivets behov av kunna rekrytera och vidareutbilda kvalificerad arbetskraft, samt att kunna ta del av forskningsresultat. Den första punkten avser främst grundutbildning medan den andra avser forskning och forkarutbildning. I Högskolerankingen ingår Lunds tekniska högskola enbart som en del av Lunds universitet. I SIHK:s rapport uppmärksammas problemet med att betydande fakulteter inte kan synliggöras och rankas. Dessutom blir tolkningen av Högskolrankingen lätt en fråga om äpplen och päron, särskilt som topp-5 i SIHK:s ranking är specialiserade lärosäten med i praktiken bara en fakultet. Lunds universitet rankas som nummer 7 i Sverige. Näringslivets behov Näringslivets behov Indikatorer Kunna rekrytera och vidareutbilda kvalificerad arbetskraft Kunna ta del av forskningsresultat Effektivitet i Grundutbildningen Studentattraktivitet Sammanvägt värde för effektivitet: Antalet examina relaterat till antalet per helårsstudenter 1 Genomsnittspoäng per student efter 3 år 1 Antal förstahandssökande till program, utveckling senaste 2 åren 2 Antal helårsstudenter per lärare Pedagogiska resurser Lärarkvalifikationer Andel disputerade lärare 1 Internationellt utbyte Summan av antalet in-och utresande relaterat till antalet helårsstudenter 1 Attraktiv forskning för Andel extern finansiering 3 företag Effektivitet i forskarutbildningen Forskningsproduktivitet Examinationsgraden i forskarutbildningen Antal publicerade vetenskapliga artiklar i relation till forskningsintäkterna 4 Tabell 1: Kategorier och indikatorer som ligger till grund för SHIK ranking av landets lärosäten. Datakällor: 1 =Högskoleverket, 2 =VHS, 3 =Lärosätenas årsredovisningar, 4 =Publikationsdatabaer.
I sin undersökning har SIHK inhämtat datamaterial från Högskoleverket, HSV, Verker för högskoleservice, VHS, lärosätenas årsredovisningar samt internationella publikationsdatabaser. Ranking av LTH sammanvägt index I samarbete med Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, SIHK, har LTH genomfört en beräkning av LTH:s plats på rankinglistan för åren 2003 till 2006. Resultaten visar att LTH för 2006 sammanvägt rankas som nummer 3 bland landets universitet och högskolor. Avståndet till det högst rankade lärosätet, Karolinska Institutet har krympt under perioden. LTH presterar bättre i rankingen är Lunds universitet som helhet. LTH ligger väl till i förhållande till konkurrenterna Chalmers och Kungliga tekniska högskolan, KTH. Eftersom rankingen, enligt LTH:s uppfattning, är uppbyggd så att det gynnar forskningsintensiva lärosäten med intensiv, externt finansierad forskning och hög andel yrkesutbildningar, är det naturligt att LTH rankas väsentligt högre än Lunds universitet som helhet vad gäller det sammanvägda indexet. Figur 1: Sammanvägt index för LTH samt fyra av de sju högst rankade lärosätena. Ranking av LTH Styrkor och svagheter år 2006 På omstående sida (Tabell 2, Figur 2, och Figur 3) visas LTH:s index för enskilda kategorier. Tabell 2 visar att LTH:s höga index bottnar i en stark forskningsverksamhet med kvalificerade lärare och aktiva forskare samt en mycket stark internationalisering av utbildningen. Den uppåtgående kursvan för LTH förklaras delvis av en ökad produktivitet inom forskningen. Med de index som valts höjer sig LTH:s utbildningsverksamhet inte över mängden. Jämfört med Chalmers och KTH har LTH måttliga index. Vad gäller måttet Effektivitet beror det delvis på ofullständigheter i datamaterialet, men det är också klart att LTH inför antagningen höstterminen 2006 gjorde en djupdykning vad gäller söktryck. Vilket dock återhämtades 2007. Lund som stad och Lunds universitet som helhet har ett utmärkt rykte bland utbytesstudenter, och 2007 erkändes Lunds universitet av EU-kommissionen som en av 20 success stories inom ERASMUS-programmet. Även inom LU har LTH varit föregångare och det är glädjande åt att rankingen lyfter fram detta långsiktiga arbete som en hörnpelare i kvalitetsarbetet.
Ranking 2006 KI (1) KTH (4) CTH (5) LU (7) LTH Index Rank Totalindex 143 120 117 110 130 3 Effektivitet i GU 158 103 100 93 97 19 Studentattraktivitet 105 101 100 95 95 23 Pedagogiska resurser 300 124 117 103 137 3 Lärarkvalifikationer 119 107 117 131 148 1 Internationellt utbyte 104 196 141 146 191 4 Attraktiv forskning för företagen 116 115 130 100 132 4 Effektivitet i FU 92 124 140 93 125 3 Forskningsproduktivitet 155 106 90 120 117 9 Tabell 2: Index och ranking för LTH för 2006 i förhållande till särskilt relevanta lärosäten. Figur 2: Index för LTH avseende olika indikatorer avseende grundutbildning. Figur 3: Index för LTH avseende olika indikatorer avseende forskning och forskarutbildning.
Ranking av LTH Analys av enskilda indikatorer Effektivitet i GU Detta index är sammanvägt av två tal; antalet examina i förhållande till den totala volymen samt studenternas poängproduktion tre år efter det att de började vid lärosätet. Sammantaget ligger LTH i mittfåran bland landets lärosäten. Antalet examina är relativt högt vilket är normalt för lärosäten som satsar på yrkesutbildningar, även om dessa som i LTH:s fall omfattar nära 5 års studier. Dataunderlaget vad gäller poängproduktionen är av teknisk skäl ofullständigt och missgynnar LTH. Bilden är alltså något mer positiv än index visar. I media sprids ofta uppfattningen av att de tekniska högskolornas utbildningsverksamhet främst präglas av stora avhopp och låg examinationsgrad. I själva verket ligger produktiviteten, mätt som helårsprestation/helårsstudent, i intervallet 85-90%. Detta trots att studierna på tekniska högskolor tillhör de mest krävande i landet enligt bl a Högskoleverkets undersökningar. LTH strävar efter att öka effektiviten i grundutbildningen, bl. a genom förändrad introduktionsverksamheten. Vidare bör näringslivet ta sitt ansvar för examinationsgraden genom att kräva att ingenjörer och arkitekter tar sista tentan och avslutar sina examensarbeten innan anställning. Studentattraktivitet Söktrycket till tekniska utbildningar har minskat trendmässigt sedan ca år 2000. Orsaken till det är att antalet ungdomar med behörighet har minskat till ca 2/3 relativt toppåret 1998. Bland de behöriga ökar dock andelen som söker civilingenjörsutbildning. LTH hade fram till 2007 fått en minskad andel av de förstahandsökande. Inför antagningen 2007 ökade emellertid söktrycket till LTH:s civilingenjörsutbildningar markant: Förstahandssökande till 2003 2004 2005 2006 2007 civilingenjörsutbildning 1654 1589 1493 1299 1381 Nedgången mellan 2005 och 2007 (-7,5%) är således den lägsta bland landets stora tekniska högskolor. Motsvarande siffra för KTH och Chalmers är ca 15%. Nedgången under den period som Högskolerankingen omfattar, t o m 2006, beror sannolikt på en rad samverkande faktorer. En är att Lund har haft en besvärlig bostadssituation, medan exempelvis KTH har kunnat ge bostadsgaranti. Vidare har LTH inte lanserat nya utbildningar, för att inte riskera att spä ut de sökande på många kostsamma utbildningsprogram. Lärarresurser och lärarkompetens LTH har en stabil och mycket välmeriterad lärarkår. Under flera år har LTH haft som uttalad strategi att prioritera rekrytering av disputerade lärare, samt kompetensutvecka odisputerade universitetsadjunkter. Strategin avspeglar sig i höga index för kompetens och lärarresurser. Från 2003 till 2006 minskar LTH:s index. Det beror till viss del på att LTH har slimmat organisationen, men främst på att mindre lärosäten har en mycket positiv utveckling vad gäller lärarnas vetenskapliga kompetens. Minskningen i LTH:s index är alltså inte alarmerande. LTH:s verksamhet innefattar 2/3 forskning och 1/3 grundutbildning. Detta bidrar självfallet till att lärarrsurserna är mycket goda. Det stora inflödet av utbytesstudenter kan säkert till viss del förklaras just av kombinationen av bredd och spets inom LTH. Utöver de höga värden som SIHK:s ranking antyder har LTH en föredömlig högskolepedagogisk utbildnings- och utvecklingsverksamhet. Detta ger ytterligare en dimension av kvalitet inom
lärarkåren som LTH hoppas ska komma till uttryck i framtida undersökningar. Internationellt utbyte LTH:s internationella utbytesprogram initierades redan i slutet på 1970-talet. Sedan 1996, då 217 studenter deltog, har antalet antalet in- och utresande ökat till hela 735 studenter år 2006. Den egentliga omfattningen av studentutbyte är i realiteten ännu högre eftersom ca 70 LTHstudenter årligen gör examensarbeten utomlands, vilket ej registreras som utbytesstudier. LTH:s starka utbytesverksamhet till trots har LTH:s styrelse nyligen fastställt en ny plan för internationalisering som höjer ribban ytterligare. Planen förutsätter en ökning av antalet utresande med 50% (ca 130 studenter per år) och motsvarande ökning i antalet inresande. Attraktiv forskning för företagen LTH har varit mycket framgångsrikt när det gäller att vinna stora forskningsanslag, inte minst som fördelas av forskningsråden och från EU. Detta visar sig som ett högt index index i Högskolerankingen. In grundläggande orsak till attraktiviteten är den vetenskapliga slagkraft som skapas genom samverkan inom Lunds universitet. I jämförelse med andra fakulteter, både inom och utom Lunds universitet, har LTH ett mycket blygsamt direkt anslag (fakultetsanslag) från staten. En ökande del av detta används för s k motfinansiering. Det innebär att LTH förväntas avsätta resurser i samband med att emot externa forskningsanslag tas emot, t ex från EU och de strategiska forskningsstiftelserna. Detta innebär att den höga graden av externfinansiering är mycket positiv på kort sikt, men på lång sikt urholkas möjligheterna för LTH att göra strategiska vägval och satsningar inom forskning och forskarutbildning. Effektivitet i forskarutbildningen Forskarutbildningen vid LTH drivs till största delen med externa medel och med doktorander som är anställda på doktorandtjänst. Såväl doktoranden, institutionen som finansiären har allt att vinna på att forskarutbildningen snabbt leder till god forskning och publicerbara resultat. Det är därför inte förvånande att LTH, liksom andra fakulteter inom teknik, ligger högt i detta index. Examinationen i forskarutbildningen har alltså varit extremt hög vid LTH, men samtidigt har LTH under senare år av ekonomiska skäl tvingats minska nyrekryteringen av doktorander. Detta kommer sannolikt avspegla sig i lägre index under kommande år. Forskningsproduktivitet I nationell jämförelse har LTH:s forskning en relativt hög produktivitet, inte minst i med landets övriga tekniska högskolor. Samhället får således ut många publikationer i förhållande till de forskningsresurser som använts. Det finns dock skäl att vara vaksam på detta index. Det är väl känt att s k bibliometriska metoder är svåra att använda för att jämföra olika vetenskapsområden med olika tradition kring hur man väljer att publicera sina arbeten. För att ta fram publikationer skrivna av LTH:s forskare har vi dels valt att använda en databas som byggts upp inom LU. Internationella databaser kan inte användas eftersom LTH-forskare normalt anger Lund University som hemvist i internationella sammanhang. I rankingen medräknas inte bidrag till vetenskapliga konferenser som vetenskaplig publikation. Detta missgynnar LTH eftersom det inom vissa teknikområden, t ex inom IT-området, är minst lika meriterande och betydelsefullt att publicera sig på konferenser som i tidskrifter.
Kommentarer till dataunderlaget för olika indikatorer Indikator Antalet examina relaterat till antalet per helårsstudenter SIHK beräknar indikatorn som kvoten mellan HSV:s nyckeltal Totalt antal avlagda examina, definierat som totala antalet uttagna examensbevis det senaste läsåret. Särskilda nyckeltal finns för några större examensgrupper, magisterexamina, civilingenjörsexamina samt kandidatexamina. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04.) och Antal helårsstudenter (HST), definierat som antal helårsstudenter (HST), under kalenderåret, exklusive uppdragsutbildning. För LTH har indikatorn definierats på samma sätt, med undantag av att antalet examina beräknats per kalenderår, vilket överensstämmer med hur antalet helårsstudenter beräknas. Indikator Genomsnittspoäng per student efter 3 år SIHK beräknar indikatorn genom att direkt använda HSV:s nyckeltal Genomsnittspoäng efter 3 år, definierat som hur många poäng de studenter som började vid lärosätet (högskolenybörjarna läsåret 3 år tidigare) har tagit under de första tre åren. För studenter som bytt lärosäte räknas även poängen vid det nya lärosätet in. För LTH omfattar dataunderlaget, på grund av begränsad behörighet i Ladok, bara poäng som tagits vid Lunds universitet. För studenter som bytt lärosäte räknas alltså poängen vid det nya lärosätet inte in viket missgynnar LTH i rankingen. Indikatorn Antal förstahandssökande till program, utveckling senaste 2 åren Såväl SIHK som LTH har använt otvetydiga uppgifter från VHS. Indikatorn Antal helårsstudenter per lärare SIHK beräknar indikatorn som det inverterade värdet av HSV:s nyckeltal Helårsstudenter per lärare, definierat som antal helårsstudenter per lärare senaste kalenderår. Bland lärare ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning. För LTH har indikatorn baserats på uppgifter i LTH:s personalregister för respektive år. Indikatorn Andel disputerade lärare SIHK beräknar indikatorn genom att använda HSV:s nyckeltal Andel disputerade lärare (%), definierat som enligt SCB:s utbildningsregister i relation till hela antalet lärare, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander, i procent. Bland lärare ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt TApersonal som arbetar med undervisning och/eller forskning. För LTH har indikatorn för alla år beräknats baserat på uppgifter i Lunds universitets personalregister i februari 2008. Förändringarna relativt tidigare år bedöms vara marginella. Kategori FoA Fo Gästlärare Gäst-prof Prof Prof adj Univ adju Univ lekt Univ lekt,a Totalt Antal varav 43 66 29 4 176 9 70 186 18 689 Dr 43 52 16 2 176 7 6 162 14 496 Lic 0 1 2 0 0 0 22 8 1 40 Totalt FU 43 53 18 2 176 7 28 170 15 536 Andel med doktorsexamen 80% Andel forskarutbildade 85%
Indikatorn Summan av antalet in-och utresande relaterat till antalet helårsstudenter SIHK beräknar indikatorn genom att använda HSV:s båda nyckeltal Antal inresande studenter i utbytesprogram samt Antal inresande studenter i utbytesprogram, definierade som antalet in- respektive utresande studenter i lärosätenas utbytesprogram senaste kalenderår, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i Erasmus-programmet och annat studentutbyte som organiseras av lärosätena. För LTH har indikatorn tagit fram på identiskt vis. Andel extern finansiering SIHK beräknar indikatorn genom att använda HSV:s nyckeltal Andel extern finansiering FFU(%) definierat som andelen extern finansiering av de totala intäkterna till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning under budgetåret. Dessa intäkter till forskning och forskarutbildning redovisas i lärosätenas resultaträkningar som intäkter av uppdrag, avgifter och bidrag. I modellen utnyttjas även nyckeltalet Finansiering från forskningsråd (%), definierat som intäkter från Vetenskapsrådet (och tidigare motsvarigheter) under budgetåret; i procent av externa intäkter till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning. För LTH har indikatorn tagit fram på identiskt vis. Examinationsgraden i forskarutbildningen SIHK beräknar indikatorn som kvoten mellan summan av HSV:s två nyckeltal för Antal avlagda doktorsexamina under kalendeåret och Antal avlagda doktorsexamina under kalendeåret. samt Aktiva forskarstuderande (ht) vilket avser antal aktiva i forskarutbildning senaste hösttermin. Som aktiva forskarstuderande anses de som har rapporterats studera på minst en procent av heltid. För LTH har indikatorn tagit fram på identiskt vis. Antal publicerade vetenskapliga artiklar i relation till forskningsintäkterna SIHK beräknar indikatorn i första hand utifrån det antal som lärosätet själv uppger, i andra hand utifrån antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter och som återfinns i Thomson Scientific Databases. För LTH har indikatorn tagits fram av Lunds universitets bibioteksdirektion genom direkt räkning institutionsvis i LU:s publikationsdatabas. Underlaget, fördelat på olika kategorier av publikationer anges nedan. Enbart tabellens två översta kategorier har medräknats. För LUgemensamma, odelbara enheter har halva antalet publikationer allokerats till LTH. 2007 2006 2005 2004 2003 2002 ISI journal articles 611 730 715 663 570 629 Original articles - not ISI 149 91 97 107 119 105 Totalt för Högskolerankingen 821 812 770 689 Scientific reviews 3 2 0 0 0 0 Conference papers 330 473 492 492 419 314 Book chapters 28 19 73 35 56 34 Books 9 11 15 7 11 6 Edited volumes 5 6 14 9 7 6 TOTAL 1135 1332 1406 1313 1183 1095