Öppet brev till Kommunstyrelsen i Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsen i Kungsbacka Stadshuset Storgatan 37 Kopia även till samtliga ledamöter i Kommunfullmäktige, samtliga ledamöter i nämnden Förskola & Grundskola samt förvaltningen via Anette Liedström Hjort Kära politiker i Kungsbacka! Det här är ett gemensamt svar från samtliga Kungsbackas föräldraföreningar (KFF) på det brev som Anette Liedström Hjorth (ALH), förvaltningschef Förskola & Grundskola, lagt upp på kommunens hemsida den 21 december 2010. Vi har valt att kommentera i hennes ursprungliga text var helst det har varit behov att göra så. I en artikel i GP från den 18 december säger Per Ödman (M) att det är bra med engagerade människor, men att vi föräldrar måste lyssna på skolan. Vad menar du Per? Vi föräldrar är ju ute i skolorna varje dag, vi talar med våra pedagoger varje dag, vi ser, vi hör och vi vet. Det är ni politiker som måste lyssna på oss om ni vill få reda på hur det verkligen förhåller sig. Därför ställer vi oss till ert förfogande, för att informera er och upplysa, så ni kan fatta bra beslut baserade på aktuell status. Detta svar är en aktivitet i raden av flera som vi planerar att göra för er skull. Vi vill att ni skall ha fått så bra information som det är möjligt att ge innan budgetarbetet för 2012 drar igång. Trevlig läsning! Kursiv text är ALH brev. Vanlig text med indrag är KFF kommentarer. 1
Förskola & Grundskolas budget Förvaltningschef Anette Liedström Hjorth ger bakgrund och fakta till diskussionen om budgeten Just nu pågår en intensiv debatt mellan föräldrar och politiker om storleken på budgeten för 2011 till förskolor och grundskolor och vad budgeten får för konsekvenser för våra barn och elever. I lokaltidningarna kan vi kunnat se berättelser om verksamheten i Kungsbackas kommunala skolor. Som exempel uppges att eleverna på Fjordskolan måste använda hörselkåpor och att det är så trångt på Toråsskolan att eleverna sitter och äter maten med brickor i knäet. Som förvaltningschef och ytterst ansvarig tjänsteman för att vi genomför vår verksamhet på bästa möjliga sätt utifrån den budget politikerna har beslutat om, vill jag lämna fördjupade förklaringar till de bilder som nu förefaller bli sanningen om alla skolors kvalitet. Men först några ord om hur budgeten arbetas fram. Vi, Kungsbackas föräldraföreningar, kritiserar högsta kommunledningen för att sätta felaktiga budgetramar redan från början. Tyvärr förstår nog inte politikerna komplexiteten i förskolors och grundskolors verksamhet, om det beror på okunskap eller om förvaltningen respektive nämnden är dåliga på att förklara kan de bara svara för själva. Det är därför som vi bland annat kallade till möte den 6 december för att informera och upplysa om läget ute på skolorna. Under hela det mötet sa Ulrika Landergren (Fp) och Fredrik Hansson (C) "Vi satsar på skolan". Här beskriver ALH i sitt brev år efter år av besparingar, det rimmar dåligt med vad ovan nämnda politiker säger. Det satsas inte på skolan, det har skurits i budgeten varje år enligt ALH. Vid ovan nämnda möte sa samtliga politiker som var där att de "inte hade en aning om detta" när vi upplyste dem om situationen ute i våra skolor. Varför lyssnar de inte på sin nämnd och på sin förvaltning? Eller känner inte nämnden och förvaltningen till tillräckligt om förhållandet ute på skolorna? Den 21 december påstår sig förvaltningen genom ALH vara helt uppdaterade och känna till allt. Då är det ju ännu märkligare att politikerna mot bättre vetande tog sitt beslut den 7 december som innebär ytterligare besparingar, som de envisas med att kalla för "satsning på skolan" Beträffande de sakförhållanden på två skolor så är dessa inte isolerade företeelser som kan viftas bort utan snarare två tråkiga exempel på hur tokigt det blivit. Mer om det under stycket "Fakta kring uppgifter i media" "Fördjupade förklaringar skriver ALH. Vi ser fram emot en fördjupad förklaring. Detta är inte tillräckigt för att vi skall förstå. Politiker: vi ser inget av det som ni kallar för satsning på skolan. Hjälp oss att förstå vad som är satsningen, vi kan inte se den. Kommunfullmäktige prioriterar Politikerna i kommunfullmäktige har till uppgift att göra prioriteringar mellan alla olika verksamheter i kommunen. De beslutar om vilka budgetramar varje nämnd får för att klara sin 2
verksamhet, så att den bedrivs rättssäkert och kostnadseffektivt. Det är ju just här som det största felet ligger. För snäva budgetramar som beslutas på felaktiga grunder. Det budgetbeslut som fattades 7 december innebär att skolor kommer att få uppenbara problem att klara av sin verksamhet i enlighet med skollagen. Vi känner en stark oro över att kommunfullmäktige inte riktigt prioriterar på rätt grunder. Därför är det så viktigt att vi informerar alla politiker innan budgetarbetet börjar för 2012. Kostnadseffektivt - vi vill ha en utveckling av det ordet. Vad innebär det enligt kommunpolitikerna? Mer barn och färre vuxna? Innan beslutet i kommunfullmäktige är det samtliga förvaltningars och nämnders uppdrag att analysera det budgetförslag som kommunstyrelsen arbetat fram, och utifrån omvärldsanalys och lagkrav beskriva vilka konsekvenser den föreslagna budgeten får i verksamheten. Nämnderna lämnar konsekvensbeskrivningarna på en övergripande nivå utifrån schablonberäkningar, till exempel kostnad för en årsarbetare. Nämnderna kan be om mer pengar för sin verksamhet. Detta görs vid den årliga boksluts- och budgethearingen. Samtliga förvaltningar och nämnder är, i detta möte mellan tjänstemän och politiker på olika nivåer, självklart förkämpar för sin egen verksamhet. Det var tydligt vid mötet den 6 december att kommunfullmäktige inte har tillräcklig kunskap om hur skolan fungerar. Därför ställer sig alla föräldraföreningar i en gemensam aktion till politikernas förfogande, så vi kan upplysa och informera. Vi vill vi poängtera att i och med den nya skollagen 1 blir det skärpta regler bland annat för elevers Trygghet och studiero (kap 5) samt Åtgärder mot kränkande behandling (kap 6). Idag kan skolor tolka Skolverkets föreskrifter och allmänna råd, men med ny skollag lyfts dessa områden in att omfattas av lagen. Hur skall skolan klara av att leva upp till de nya lagkraven? Flera år av minskade budgetramar Förskola & Grundskola har liksom flera andra nämnder fått anpassa verksamheten till minskad budget under flera år. Det system som kommunen använde till och med 2007 för att fördela budget till nämnden innebar att Förskola & Grundskola inte fick full kostnadstäckning för nya barn och elever, men när elevantalet minskade togs totalkostnaden, inklusive lokalkostnaden, bort för varje elev. Från och med år 2008 används en mer kostnadsneutral modell vid både minskning och ökning av barn och elever. Det är just det vi också opponerar oss emot. Politikerna kallar dock sitt arbete för en satsning på skolan - det verkar som om förvaltning har en helt annan syn på saken än vad våra politiker har. Förskola grundskola är ju en nämnd som kommer att omfatta en väldigt stor del av kommunens omsättning - dessutom är det många lagkrav mm att ta hänsyn till, att jämföra den med ex. vis Kultur och Turism som har få. Tillsammans med övriga nämnder har Förskola & Grundskola på grund av lågkonjunkturen i 1 Riksdagen har beslutat (bet. 2009/10:UbU21, rskr.2009/10:370) om en ny skollag. Den skall börja tillämpas den 1 juli 2011. 3
Sverige och globalt, fått nya besparingskrav för att kommunen även i fortsättningen ska ha en budget i balans. Denna så kallade lågkonjunktur - vi ifrågasätter deras syn på detta. Sverige tuffar ju på - varför räcker inte Kungsbackas pengar? Varje minskad krona till vår verksamhet betyder att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till budgeten vi fått. För förvaltningen och för skolledarna innebär det att vi i första hand alltid värnar vår kärnverksamhet, det vill säga all verksamhet som är nära barn och elever, och ser över om det finns andra delar att spara på. Hela ALH text talar om besparingar, politikerna säger att de satsar. Vi får inte den ekvationen att gå ihop. ALH talar bara om att anpassa sig efter budget de får. Vi vill jobba för att få en budget som stämmer med verkligheten. Har ni kommunpolitiker läst och förstått konsekvensanalysen som nämnden tagit fram? Har ni lyssnat på nämnden? Vi står som sagt till ert förfogande. Eftersom kostnaderna för personal är den största delen av vår budget går det tyvärr inte att minska utan att det påverkar personalstyrkan. När rektorn planerar sin organisation och hur tjänsterna ska fördelas beskriver han eller hon vilka konsekvenser den minskade budgeten får för verksamheten. Konsekvensbeskrivningarna tas upp i samverkan med de fackliga företrädarna innan de lämnas till förvaltningen, som sedan lämnar dem vidare för information till politikerna i nämnden. Rektorerna har beskrivit vad som händer om man drar ner ytterligare - trots det klubbas ett reviderat budgetförslag igenom som innebär neddragningar på skolorna. På flera skolor blir det fler elever och färre pedagoger. Om politikerna har förstått konsekvensanalysen har det medvetet beslutat om nedskärning av skolans budget - men hävdar att de satsar på skolan. Med färre pedagoger och fler barn, kommer det inte att bli svårare att följa den nya skollagen? Enligt kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen ser vi risker för detta. Lagkrav och nationella reformer Det är och har varit svårt för en del skolor och förskolor att klara besparingskraven under åren och samtidigt följa skollagens bestämmelser om att varje barn och elev har rätt att få sina behov tillgodosedda för att nå målen för utbildningen. Nämnden har i flera år beskrivit detta dilemma övergripande i sina tertialrapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vissa skolor har ett flerårigt underskott att arbeta in medan andra har kunnat anpassa verksamheten fullt ut och dessutom skapat sig en reserv. Detta påverkar vad som behöver göras på de olika skolorna och förskolorna i budgeten för 2011. Ja vi instämmer i ALH bild, det ser mörkt ut för förskolorna och skolorna i Kungsbacka. Vår egen kommuns förvaltningschef, Anette Liedström-Hjort, bekräftar härmed att besparingar faktiskt gör det svårt för en del skolor att följa skollagen. Politikerna säger att de satsar på skolan. Anette vill ge fakta åt de senaste veckornas protester gällande sänkt skolpeng. Fakta är att skolpengen i dag ligger 6000 kronor under riksgenomsnittet. Fakta är att p.g.a. besparingar ska skolpengen sänkas ytterligare med en tusenlapp per elev. 4
Politikerna vidhåller att Kungsbacka satsar på skolorna. Vi menar att det inte är en jämlik skola då lillasyster får betala storebrors skolgång. Skolor med en näst intill omöjlig budget att hålla hamnar på "skuld" som lever kvar till nästa år. Detta gör att skolan inte är jämlik och att dessa skolor måste dra ner ytterligare. Detta strider mot nya skollagen kap 1 Inledande bestämmelser som bland annat tar upp allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätten till en likvärdig utbildning. Den 7 december på kommunfullmäktigemötet säger Kenneth Nilsson (Fp) sig tro att problemen i skolan beror på att man satsat för mycket på förskolan. Fakta är att grupperna i förskolan i Kungsbacka är mycket större än vad skolverket rekommenderar 2 för att barnen ska må bra. För att våra barn i förskola och skola ska må bra i framtiden krävs det en förändring NU. Politiker och högre tjänstemän behöver bli upplysta om våra barns verklighet. Goda resultat trots besparingar Det är inte ett enkelt arbete för rektor att minska sin organisation, genomföra nya nationella reformer, ge barn i behov av särskilt stöd de insatser de behöver och att arbeta för att alla elever når målen för utbildningen. Vi vet hur rektorerna har det. Vi anser att det är helt omöjligt med nuvarande upplägg och budget att göra det som du beskriver ovan. Vi vet att pedagogerna tar till sin fritid för att hjälpa sina elever på bästa sätt. Men ändå påstår politikerna att kommunen satsar på skolan? Det är inte bara barn med behov av särskilt stöd som drabbas - alla barn drabbas. För många barn i klassen, man hinner inte se till individen, skolan kan inte säkra arbetsmiljön eller förhindra kränkningar. Enligt den nya skollagen skall alla barn kunna känna sig trygga (kap 5). Trots det ligger Kungsbacka resultatmässigt bra till i förhållande till samtliga kommuner i riket, men också om man jämför med de flesta av kranskommunerna, när det gäller studieresultat och behörighet till gymnasiet. Vi har skolledare och pedagoger med vilja, kompetens och förmåga att göra ett gott arbete. Det här argumentet håller inte längre, att Kungsbackas ungdomar uppvisar bra resultat - trots besparingar. Om så är fallet, inte är det tack vare dem i alla fall. I den mån det överhuvudtaget fungerar är det just tack vare de duktiga pedagogerna som trollar med knäna, och skolledningen som tappert försöker hitta lösningar. Det är inte p.g.a. politikerna eller tjänstemännen i förvaltningen. Kungsbacka har en hel del föräldrar som både kan och vill hjälpa sina barn, vårt arbete skall nog också tillskrivas det goda resultatet. Men nu är botten nådd, pedagogerna går på knäna, trötta och uppgivna rektorer som skall ta hand om våra barn i överfulla klassrum med en arbetsmiljö få av oss skulle klara av. Gör något nu när det fortfarande går att reparera. Längst bort från kommunstyrelsen sammanträdesrum, kommunfullmäktiges möten, nämnden politiska jobb och förvaltningens handläggning sitter våra barn, barn som skall lära för livet. Flera rektorer vittnar om försämrade resultat redan. 2 Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan Skolverkets allmänna råd 2005, s 15 3:e stycket. 5
Arbetsbelastningen uppmärksammas De senaste årens budgetramar och minskade elevtal i vissa enheter har inneburit en stadig minskning av vår organisation. Tillsammans med att flera nya reformer ska genomföras och bli till praktisk verklighet i våra förskolor och skolor har det blivit en högre arbetsbelastning för såväl skolledare som pedagoger. Därför har vi nu tillsammans med de fackliga företrädarna arbetsbelastningen som ett särskilt prioriterat område inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. OK - vad exakt, när och för vem? Återigen besparingar nämns, hur står det i förhållande till "vi satsar på skolan?" Minskat antal elevtal: På Toråsskolan och Presseskolan råder ingen brist på elever för att ge exempel. På Toråsskolan går idag 657 elever. För skolåret 2010-2011 började 87 stycken förskolebarn och 50 stycken gick ut nian. Vid skolstart i augusti fick 5- och 6-åringar börja sin skolgång i klasser som var 28-30 barn. Hur kan man då behöva dra in tjänster? Till hösten väntas en stor grupp 5-6 åringar. Det kommer att gå ut färre elever i juni än vad som kommer in i augusti. Antalet elever kommer att öka ytterligare och nu måste skolan dra ner på personal. Under sommaren träder den nya skollagen i kraft, hur skall skolorna klara av att följa lagen med dessa besparingar? Fakta kring uppgifter i media Så till fakta kring de berättelser som vi kunnat läsa i tidningarna den senaste tiden. När det gäller hörselkåporna på Fjordskolan är de pedagogiska hjälpmedel som används till vissa elever för deras behov och sätt att lära. Att hörselkåpor används har inte med besparingarna att göra. Beträffande de sakförhållanden på Toråsskolan och Fjordskolan är dessa inte isolerade företeelser som kan viftas bort utan snarare två tråkiga exempel på hur tokigt det blivit. Ytterligare exempel är Bräckaskolans matsal i Fjärås och hörselkåpor på Presseskolan. 1. Hörselkåporna på Fjordskolan Dessa är från början avsett som ett pedagogiskt hjälpmedel, ja. Inte som en nödvändighet för att dämpa ljudnivån, nej. Men faktum kvarstår, i en av två treor med 17 killar och 10 tjejer, är hörselkåporna för få, och vägen till arbetsro lång. Hörselkåporna och skärmarna finns där för att hjälpa de som behöver skärma av sig för att kunna koncentrera sig. Med fler barn och färre vuxna i klassrummet blir det självklart mer ljud och rörelse och fler känner behov av att kunna skärma av. Vi har information från flera föräldrar som själva varit i dessa klasser hela dagar och sett hur det är. Kalla det för vad ni vill, men är inte detta en följd av många års besparingar (effektiviseringar?). Eller är detta ett exempel på att Kungsbacka satsar på sina skolor? Sedan Valldahallen, som är Toråsskolans idrottshall rasade förra vintern, har eleverna sin idrott på två andra skolor, tills en ny hall står klar att använda. Det innebär ibland att "resande" elever kommer på annan tid än avsett. Eftersom Toråsskolans matsal inte är byggd för att rymma alla elever samtidigt krävs det att eleverna strikt följer det tidsschema som satts upp för att det ska vara ett rimligt antal ätande elever åt gången. Detta är den främsta orsaken till att de äldre eleverna ibland använder andra utrymmen än matsalen för att äta. Skolan har därför beställt möbler för att utöka antalet platser i matsalen. 6
2. Äta i korridoren på Toråsskolan. Så det var alltså någon inom förvaltningen som visste att barnen får sitta i korridoren och äta? De politiker som närvarade den 6 december sa sig inte känna till detta överhuvudtaget. Återigen, detta är ingen isolerad företeelse utan ett exempel på hur det faktiskt är på skolan. Det är inget att vifta bort och inget man löser genom att köpa in lite fler stolar. Är Toråsskolan dimensionerad för det antal elever som idag går där? Matsalen är trång, skolgården liten, parkeringen liten. Vid besök en bra dag i matsalen kan föräldrar vittna om en ytterst stökig miljö, matsalen används även som ett inofficiellt uppehållsrum, bussningen av elever har säkert påverkat matsituationen till det sämre, men är inte orsaken. Det problemet fanns även före raset av Valldahallen. 3. Matsalen på Bräckaskolan Det senaste åren har elevantalet vuxit men det har inte skolans matsal gjort. Detta har gjort att man får börja servera lunch strax efter klockan 10.00 för att alla elever skall hinna få mat. Liknande situation återfinns på Toråsskolan. 4. Hörselkåpor på Presseskolan Hörselkåpor används på Presseskolan också, framförallt i matsalen på grund av ljudnivån. Ständig utveckling även i besparingstider Avslutningsvis vill jag säga att vi inom Kungsbacka kommuns förskolor och grundskolor ständigt arbetar med att utveckla vår verksamhet och tar oss an våra förbättringsområden även då budgetramarna minskar. Hur då? Enligt vilken handlingsplan? Vi kräver att se er utvecklingsplan nu i så fall. På vilket sätt har ni lyckats utveckla skolan i besparingstider? Är det en direkt koppling av besparingen? Den svenska skolforskningen visar att det inte finns något rakt samband mellan goda resultat och mycket pengar, men det som forskningen visar måste ändå alltid ställas mot enskilda elevers behov av stöd för att nå målen i en slimmad organisation. Men då måste man arbeta efter en bra plan som i sig också vilar på forskning och med kunniga pedagogiska människor. Här finns uppenbarligen ingen plan alls, utan allt går ut på att spara och dra in, eller har vi uppfattat dig fel? Ytterst längst ner i denna långa näringskedja sitter våra barn. Nu är besparingarna så långt gångna att det drabbar alla barn. Illa nog när det drabbar enskilda individer, men nu drabbas alla barn. På kommunfullmäktigemötet den 7 december kunde man höra Philip Littorin (M) förklara att skolans resultat inte handlar om hur mycket pengar de får utan om personalen är tillräckligt kompetent. Själv talar han om att han tillbringar varje dag i verkligheten, i skolan, och att det faktiskt är så att är man en tillräckligt kompetent pedagog kan man undervisa 60 elever åt gången. Är det den typ av effektivisering och utveckling som kommunen eftersträvar? Är detta kommunens skolpolitik? ALH medger att det är en slimmad organisation - hur går det ihop med "vi satsar på skolan"? 7
Ja det är en slimmad organisation och elevantalet ökar på de allra flesta skolor, och då skall tjänster dras in. Skall man lyckas med någon typ av förbättring behöver man en bra plan som är smart utformad enligt alla konstens regler. Man kan inte bara spara in pengar och dra in tjänster, fylla klassrummen och kalla det för satsning och utveckling. Eller är det hörselkåporna på Fjordskolan som står för utvecklingen? Skolan och barnen - sista länk i kedjan av besparingar Jämför man nämnden Förskola & Grundskola med andra nämnder som klarar sina budgetramar så har just Förskola & Grundskola helt andra förutsättningar. Eller egentligen inga alls väl? Skolan har ju inga intäkter egentligen bara kostnader. Om man ser på till exempel Teknik & Service som är leverantörer till bland annat Förskola & Grundskola så har de interna möjligheter att öka sina intäkter. Det kan de göra t ex genom att höja hyror, pris på VA eller öka på interndebiteringen på måltider. Så ett sparbeting på en nämnd med liknande förutsättningar som exempelvis Teknik & Service kan man delvis lösa via en ökad debitering till andra nämnder. Detta är en möjlighet, så vitt vi vet, som Förskola & Grundskola inte har eftersom de inte får ta ut några avgifter. Skolan blir sista anhalten i kedjan som drabbas av de andra nämndernas eventuella prisökningar på grund av sparbeting. Ytterst i denna långa näringskedja sitter våra barn. I för stora grupper, med för hög ljudvolym, i för små klassrum med för få vuxna att tillgå, somliga med hörselkåpor på och en del äter ute i korridoren med maten i knäet. Nu när ni vet detta - gör något åt det! Höj skolpengen i Kungsbacka - istället för att sänka den. Föräldraföreningar från följande skolor i Kungsbacka kommun: 1 Älvsåkersskolan - Magdalena Sundqvist 12 Hedeskolans föräldraförening - Pia Falck 2 Kapareskolan & Onsala Hem & Skola - Marie Adolfsson 13 Fullriggaren Malevik - Per Hildor 3 Toråsskolan - Anna Wangeby 14 Kullaviksskolans föräldraförening - Håkan Lönnqvist 4 Kyrkbyskolan - Anders Billing 15 Kullaviks Montessoriskola - Maria Ström 5 Iseråsskolan - Anne-Lie Wahlgren 16 Nova Montessoriskola - Christian Ljungmark 6 Fjärås Bräckaskolan - Lars Lindahl & Jeanette Fermheden 17 Kollaskolan - Maria Eriksson 7 Gullregnsskolan - Birgitta Sturesson & Heléne Ekman 18 Åsaskolan Patrick Näslund 8 Furulidsskolan - Karin Norrby 19 Bukärr & Ekenässkolan - Jacob Faxén 9 Montessoriskolan Onsala - Lisbeth Ekelund 20 Gällingeskolan - Marie Gunnarsson 10 Frillesåsskolan - Jonas Aspling 21 Fjordskolan - Annika Dahlquist 11 Presseskolan - Carina Hellgren & Susanne Kandre 22 Vittra i Forsgläntan - Georg Schwarz genom Anna Wangeby - Vallda Toråsskolans föräldraförening Marie Adolfsson Onsala Hem & Skola Magdalena Sundqvist Annebergs & Älvsåkers föräldraförening 8