Kvalitetssäkring för anordnande av fristående examen vid Ålands Gymnasium, Vuxenutbildningen

Kvalitetssäkring för anordnande av fristående examen vid Ålands Gymnasium, Vuxenutbildningen Utvecklingsarbete för Examensmästare Ålands yrkesgymnasium 2016 Bengt Englund

Utvecklingsarbete Författare: Bengt Englund Utbildningsprogram och ort: Examensmästare, Ålands Gymnasium, Mariehamn Handledare: Christel Holmlund Norrèn Titel: Kvalitetssäkring för anordnande av fristående examen vid Ålands Gymnasium, vuxenutbildningen Datum Sidantal Bilagor 4.2.2016 12 3 Sammanfattning För att skapa systematik, rutin och rättvisa inom utbildning så är användningen av kvalitetssäkring en avgörande faktor. Genom att införa kvalitetssäkring genom att systematiskt planera, följa upp, utvärdera, ta tillvara och omsätta resultaten i åtgärder, så kan man säkra att alla aspekter som är avgörande beaktas. Därtill säkras att en gedigen dokumentering av förfarandet som i detta fall, fristående examina, finns tillhanda och utvecklas. Utvecklingsarbetet är gjort på uppdrag av Ålands Gymnasiums vuxenutbildning där fristående examina är en betydande och ökande del av verksamheten. Syftet är att ta fram ett koncept på hur man kan säkra kvaliteten för fristående examina inom hela Ålands Gymnasium. Språk: Nyckelord: Förvaras: Svenska Kvalitetssäkring, fristående examen, Peer Review Utvecklingsarbetet förvaras vid YA (Yrkesakademien) i Vasa och vid Ålands Gymnasium, vuxenutbildningen i Mariehamn 1

Förord Detta utvecklingsarbete är den avslutande delen av påbyggnadsexamen till examensmästare inom fristående utbildning vid Ålands Gymnasium. Utbildningen startade hösten 2014 och utvecklingsarbetet har utförts under slutet av 2015 och början av 2016. Utbildningen har anordnats av Ålands Gymnasium och utförts av YA, Yrkesakademin i Österbotten, genom Christel Holmlund Norrèn. Utvecklingsarbetet och utbildningen har varit mycket intressant och lärorikt samtidigt som det varit en aning förvillande i och med insikten i att fristående examen på andra stadiet är något helt annat än AHOT, valideringssystemet på tredje stadiet. (AHOT betyder, fritt översatt, ungefär Tidigare inhämtad kunskaps igenkännande och erkännande ). Tack för en intressant utbildning! Mariehamn, januari 2016 Bengt Englund 2

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Problemområde 1.4. Avgränsning 2. Tidigare forskning 2.1. Kvalitet inom utbildning 3. Fristående examina 4. Metodik 4.1. Undersökningsmetodik 4.2. Frågeformulär 5. Resultat 5.1 Diskussion 5.2. Rekommendation 5.3 Slutord och självvärdering Källförteckning Elektroniska källor Bilaga 1 (Möte med VUX) Bilaga 2 (Deltagande i UBS besök) Bilaga 3 (Peer Review, exempel på koncept för Personlig Tillämpning) Bilaga 4 (Peer Review) 3

1. Inledning För att kvalitetssäkra verksamheten med fristående examina finns det färdigt t.ex. AIPAL, OPAL, Peer Review och tillsynsbesök. Dock är det så att fristående examina och utbildning överlag på Åland, har en viss differens i förhållande till fastlandet (Finland). Det kan också vara fråga om begränsade möjligheter att använde de system som finns till hands på fastlandet. Ibland kan också språket (finska) vara ett hinder för de åländska utbildarna och andra involverade. 1.1. Bakgrund Betydelsen av utveckling och kvalitetssäkring inom yrkesutbildning överlag har ökat genomgående i Europa. Även om Finland varit tidiga med kvalitetsarbete finns det fortfarande utrymme för förbättring. Variationer finns naturligtvis t.ex. mellan orter, inriktningar och lärosäten. Utbildnings och kulturministeriet har anammat en kvalitetsstrategi för 2011 2020. I utbildningens och forskningens utvecklingsplan för 2011 2016 finns som mål att alla utbildningsanordnare senast under år 2015 har ett fungerande kvalitetssystem och ett system som stöder ständig kvalitetsförbättring. Ett av målen i utvecklingsplanen är att också läroavtalsutbildningens verktyg och förfaringssätt för kvalitetssäkring utvecklas. Detta tangerar givetvis då fristående examina. 1.2. Syfte Huvudsyftet med arbetet är att ta fram ett delkoncept för personlig tillämpning inom fristående examen som exempel på sätt att utföra kvalitetssäkring vid Ålands Gymnasiums vuxenutbildning. Delsyftet är att ge möjlighet för olika program eller avdelningar inom Ålands Gymnasium att ta del av vad andra gör och lära sig av dem och/eller lära dem av egna erfarenheter. Personligen lär jag mig själv, åtminstone, vad som sker inom andra utbildningar utanför de tekniska programmen. 1.3. Problemområde Problemet är närmast att det inte finns något egentligt, gemensamt kvalitetssäkringssystem för de fristående utbildningarna vid Ålands Gymnasium. För 4

närvarande är ett övergripande kvalitetsledningssystem under uppbyggnad och ändamålsenligt är naturligtvis att, åtminstone delvis, integrera detta utvecklingsarbete i det på sätt eller annat framöver. 1.4. Avgränsning Avgränsningen är sådan att ett färdigt system inte tas fram utan endast ett förslag på koncept för personlig tillämpning. Det gäller för ansvarspersoner och examensmästare tillsammans med kvalitetsansvarige att komma överens om vilket sätt som skall användas. Detta eftersom det sker stor utveckling som bäst i och med att flera program planerar för fristående examina. 2. Tidigare forskning Kvalitet och ledningssystem är något som jag studerat och varit involverad i över 20 år och dess stora betydelse vid rätt användningsätt och förankring är fullständigt klar. Vad gäller kvalitetssystem finns det mycket litteratur men i detta arbete koncentreras studierna av material främst till vad tidigare examensmästare konstaterat samt till vad utbildningsstyrelsen stipulerar. 2.1. Kvalitet inom utbildning Tidigare i texten nämndes AIPAL, OPAL, Peer Review och tillsynsbesök. AIPAL är responsfrågor på nätet och lämpar sig för utveckling av fristående examina medan OPAL handlar om förberedande utbildning och kan inte ses som lämplig för utveckling av fristående examina. Peer Review eller referentgranskning är däremot mycket lämpligt och har kommit starkt in som ett sätt att utveckla kvaliteten. Tillsynsbesök är besök som kan företas av examenskommissionerna där de kan kontrollera kvaliteten. 3. Fristående examina Fristående examina vid Ålands Gymnasium har flera år på nacken men har varit begränsad till vård, företagsekonomi och restaurangbranscherna. I och med att behovet finns för även andra yrkesutbildningar så skall mera resurser sättas på fristående examina. Vad gäller kvalitetssäkring så uppstår naturligtvis en viss komplexitet på grund av variationerna mellan t.ex. vård och teknik. Men eftersom målet är ett heltäckande system så sätts ingen tid på direkta jämförelser mellan 5

programmen utan närmast på vad respektive programs erfarenhet ger. Nedan bild på examensprocessen inom fristående examina. Bild 1: Examensprocessen, föreläsarmaterial 2015 Då utbildningsanordnaren anordnar en fristående examina är också alltid arbetslivet involverat på ett eller flera sätt, t.ex. som en del av trepartsbedömningen och/eller som arrangör av inlärning i arbetet. Här är det också mycket viktigt att komma ihåg kvaliteten ute i arbetslivet vid inhämtande av kunskap. Om man har ett certifierat kvalitetssystem så kan det också ställa krav på arbetslivets representanter. Det kan med andra ord också vara på sin plats eller ett måste att säkerställa denna kvalitet. Nedan bild på aktörerna inom fristående examina. 6

Bild 2: Aktörer inom fristående examina, föreläsarmaterial 2015 4. Metodik Metodiken för detta utvecklingsarbete är en analys av vad personer som har erfarenhet som examensmästare eller som varit involverade i fristående examina anser eller rekommenderar. Studier av myndigheters direktiv är också del av metodiken. 4.1. Undersökningsmetodik En enkät skickades ut till utvalda personer inom Ålands Gymnasium som jobbar med fristående examina eller är examensmästare och även till vissa av fastlandets lärosäten. En intervju med stöd av enkätens frågor är också utförd bland utvalda inom Ålands Gymnasium. 4.2. Frågeformulär Följande fem frågor och brödtext skickades ut i form av e post och som Google Formulär: 7

Hej Jag håller som bäst på med ett avslutande utveckling s arbete för examensmästare och undrar om du vill svara på följande frågor? Orsaken till att jag valt kvalitetssäkring som utvecklings arbete är den att systematiskt planera, följa upp, utvärdera, ta tillvara och omsätta resultaten i åtgärder länge varit en del av min karriär och intresserar fortfarande. Speciellt utmaningen med kvalitetssäkring inom examina som ju är högaktuell idag. Bakgrunden till detta arbete är att Ålands yrkesgymnasium och dess vuxenutbildningsavdelning har ett stort intresse av att systematisera fristående examina och har då bett mig se på kvalitetssäkringen inom de nuvarande och på samma gång förbereda systematisering av kommande fristående examina. Därtill jobbar Ålands gymnasium också med utveckling av ett övergripande kvalitetssystem där detta arbete också är relevant. Och alltid lär man sig något nytt! ;) Mvh Bengt 1. Vad är enligt dig bästa sättet att kvalitetssäkra (garantera att kvalitet finns, upprätthålls och tål extern granskning) en fristående examina? Motivera också gärna orsaken till valet. a. AIPAL (studeranderesponsfrågor på nätet som lämpar sig för utveckling av fristående examina). b. Peer Review (referentgranskning genom en utvärderingsgrupp från andra fristående examina eller från andra arrangörer av fristående examina). c. Annat, vad? (t.ex. genom ett standardiserat kvalitetsledningssystem eller genom egna metoder). 2. Hur lång är din erfarenhet som examensmästare eller annars engagerad i fristående examina? 3. Vad är din roll eller uppgift inom fristående examina? 4. Hur gör ni för att säkra kvaliteten? 5. Finns det övrigt du vill tillägga angående fristående examen eller kvalitet inom fristående examina? 8

5. Resultat 55 % av de utvalda intervjupersonerna gav respons på enkäten. Enkäten är ännu öppen så det kan hända att fler svar kommer in efterhand och resultatet kan kompletteras med dessa svar senare. Intervjuer har gjorts sporadiskt bland en handfull personer involverade i fristående examina. Utmärkande för både enkätsvar och intervjusvar är att det behövs en kvalitetssäkring och att AIPAL är det som är bekant och delvis används. Även andra sätt att kvalitetssäkra finns i åtanke och dessa är under uppbyggnad. Peer Review verkar vara närmast obekant för de flesta men rekommenderades av en person där tanken var att kombinera alla ovan nämda sätt att kvalitetssäkra. Vad gäller erfarenhet av examina finns det examensmästare med tio år på nacken men de flesta har fem års eller kortare erfarenhet av fristående examina Alla är överens om att samarbete och erfarenhetsutbyte är positivt och behövligt. Slutresultatet av enkäten och intervjuerna är den att kvalitetssäkringen inom fristående examina uppfattas som utmanande och att det finns få bra exempel på effektiv kvalitetssäkring och tillräcklig regelbunden användning. Min undersökning visar dock att en Peer Review är det bästa alternativet för Ålands Gymnasiums fristående examina. Genom Peer Review förfarandet kan man ha en utvärderingsgrupp som har deltagare från Ålands Gymnasiums alla fristående examina och på så sätt kan man garantera att informationen upptas, sprids och utvärderas. Även Utbildningsstyrelsen anammar Peer Review konceptet, t.ex. vid ansökning av anslag för internationalisering av yrkesutbildning är det en av tyngdpunkterna gällande utvecklande av kvalitetsledning. 5.1 Diskussion Om man ser på syftet för utvecklingsarbetet så torde målet att ta fram ett koncept för kvalitetssäkring av fristående examina vara nått. Delsyftet att möjliggöra lärande av varandra uppnås också under förutsättning att man verkligen går in för ett Peer Review förfarande med heltäckande utvärderingsgrupp eller grupper. 9

Nyttan för mig själv är bl.a. den att jag nu insett att Peer Review är mera använt eller rekommenderas mera än vad jag insåg i begynnelsen. Förutom detta kan man med insikt i hur mycket arbete som ligger bakom en fristående examina konstatera att det är av yttersta vikt att tillräckligt med resurser tilldelas de avdelningar eller program som skall erbjuda fristående examina. 5.2. Rekommendation Rekommendationen är att snarast starta arbetet med Peer Review genom att engagera nyckelpersoner inom fristående examina tillsammans med den kvalitetsansvarige för Ålands Gymnasium. I bilaga 3 ses ett exempel, uppgjort i Excel, på bedömningsdokument vid Peer Review förfarande. Konceptet är att utvalda sakkunniga inom Ålands Gymnasiums fristående examina med lämpligt valda intervall besöker andra utbildningar inom Ålands Gymnasium. Intervallerna för Peer Review förfarandet på utvalda delar av fristående examina, kan vara t.ex. en gång var tredje månad på olika utbildningar och av olika grupper. En gång per år kan en utvald grupp t.ex. göra en fullständig Peer Review på en utvald utbildning och följande år en annan grupp på en annan utbildning. Peer Reviewerna utförs alltid med hjälp av elektronisk dokumentation enligt Bilaga 3 och distribueras med hjälp av dagens molnteknik, det vill säga delas mellan berörda för att snabbt och lätt nås och kunna utnyttjas. 5.3 Slutord och självvärdering Självvärdering av detta arbete är att det kan vara svårt att få svar på enkäter utan att på något sätt förankrat enkäten tidigare. Med facit på hand borde enkäten alltså gjorts tidigare och åtminstone med hjälp av telefonkontakt. Men i och med detta utvecklingsarbete har jag fått insikter i yrkesutbildningens, i förberedande yrkesutbildningens och i fristående examinas kvalitetssäkring. Därtill har jag fått kännedom om kollegers samt myndigheters tankar gällande kvalitetssäkring. Även om detta arbete inte omfattar ett fullständigt koncept så är jag övertygad om att jag tillsammans med Ålands Gymnasium tagit fram sättet vilket man kan förverkliga ett fungerande koncept på. 10

Källförteckning Utbildning och forskning 2011 2016, Utvecklingsplan, Undervisnings och kulturministeriet, 2011 Oppisopimuskoulutuksen vertaisarvioinnin kansalliset arviointialueet ja kriteerit, Utvecklingsgruppen via Lea Lakio, ISBN 978 952 13 5783 1 (pdf), 2014 Ansökningsmeddelande 2014, Yrkesutbildning,Internationalisering av yrkesutbildningen, Utbildningsstyrelsen, 24.2.2014 Kvalitetssäkring av bedömningsfunktionen, Näringslivstjänster YA i Österbotten, Byholm, Forsman och Kjellman, 2013 10 11 Kvalitetssäkring av examensprocessen för den enskilde examinanden i det fristående examenssystemet, Optima, Hagman och Svenlin, 2013 8 29 Bedömningsguide, Utbildningsstyrelsen, Grundläggande yrkesutbildning, Fristående examina, Guider och handböcker 2015:6 Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner, Utbildningsstyrelsen, Guider och handböcker 2015:7 Kriterier för god handledning, Utbildningsstyrelsen, Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Personlig tillämpning i samband med fristående examina, verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina, AiHe projektet Elektroniska källor Ammatillisen koulutuksen laatustrategia 2011 2020, Utbildnings och kulturministeriet, ISBN 978 952 263 019 3 (pdf), 2011 http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2011/ammatillisen_koulutuksen_laatustrategia_2011_2 020.html Rapport OAJ NLS: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=8&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjqzaeYusDKAhVIm3IKHZddDO4QFghNMAc&url=http%3A%2F%2Fnls.info%2Fdo wnload%2f2495%2f&usg=afqjcngbdgdwsvq_d8zgvaa9adrd8xjelw 11

Syntesutvärdering av den svenska utbildningen i Finland: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjqzaeYusDKAhVIm3IKHZddDO4QFgg3MAM&url=http%3A%2F%2Fkarvi.fi%2Fap p%2fuploads%2f2014%2f09%2fkan_62.pdf&usg=afqjcneezch7ejkmhp4xe6e7hbc 8irmHtw Yrkesutbildningen i Finland: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjqzaeYusDKAhVIm3IKHZddDO4QFggpMAE&url=http%3A%2F%2Fwww.oph.fi%2 Fdownload%2F131424_yrkesutbildningen_i_finland.pdf&usg=AFQjCNFpiWx4u4_qhVlLDkL Em1b9_EkAgQ Undervisnings och kulturministeriet, Strukturreform: http://www.minedu.fi/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/hankkeet/toisen_asteen_rakenneuudi stus/?lang=sv Vem styr gymnasiemarknaden: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=6&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjdz5Hqt8DKAhUKnHIKHUKrABsQFghBMAU&url=http%3A%2F%2Fumu.diva port al.org%2fsmash%2fget%2fdiva2%3a468919%2ffulltext01.pdf&usg=afqjcnfnrmh DPlZSsf12HhAM5aWUyc5A2A Utbildning, EU: http://ec.europa.eu/education/policy/vocational policy/eqavet_sv.htm Kvalitet och kvalitetssäkring i utbildningen: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjT0NPptMDKAhVDdXIKHZMOC8sQFghGMAI&url=http%3A%2F%2Fwww.suhf.se %2FMediaBinaryLoader.axd%3FMediaArchive_FileID%3Dd358cc5f 402c 468e 921b 0f14c 738e412%26FileName%3DKvalitet%2Boch%2Bkvalitetss%25C3%25A4kring%2Bi%2Butbil dningen_l%25c3%25a4gesrapport.pdf&usg=afqjcngf0xmgsvl4ymeuartuc8j3rghlhw Pressmeddelande 2005: http://www.skolverket.se/om skolverket/press/pressmeddelanden/2005/eleverna far en bra g ymnasieutbildning i goteborg men kvalitetssakringen av betygen maste forbattras 1.4870 Arbetsplatsförlagt lärande, APL: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved= 0ahUKEwjdz5Hqt8DKAhUKnHIKHUKrABsQFggpMAE&url=http%3A%2F%2Fwww.skolverke t.se%2fpolopoly_fs%2f1.211649!%2fmenu%2farticle%2fattachment%2flathund%2520a rbetsplatsf%25c3%25b6rlagt%2520l%25c3%25a4rande%2520201404.pdf&usg=afqjcnf 8hUyN07Crz1QBUg37dm4h1osBEw 12

Bilaga 1 (Möte med VUX) Peer Review, ÅGs fristående examen Datum: Fredag 30.10.2015 Tid: kl 13:30 15:00 Plats: Ålands Gymnasium/ VUX, Neptunigatan 19 Kallade: Bengt Englund Cecilia Stenman Monika Sundqvist Marica Eliasson Bakgrund: Bengt Englund (inom studier till Examensmästare) skall göra ett förslag för Peer Review/ Kvalitetssäkring av Ålands Gymnasiums fristående examina. Mötet gick ut på att utbyta tankar om vad och hur och resulterade i följande: Allmänt vad gäller uppgifter fristående examen, ansökan görs på VUX, resten utförs på respektive avdelning Vård har ett eget koncept men hur är det med resurser på övriga, steg 1 efter UBS besök Bengt intervjuar Annika Reymers och Lotta Granberg med mål att jämföra Vårds koncept mot andra avdelningars möjligheter 1.12 tisdag besöker UBS Ålands Gymnasium, Bengt deltar Vem/vilka kan vara Assessor(er) (Optima, YA, Prakticum, privat aktör?) eller endast ÅYG? Vid eventuell start av Peer Review går man igenom alla fristående examina sedan en examen per år Alla skeden i examen skall gås igenom System för hantering av fristående examina som kan hantera allt (Wilma?) 13

Bilaga 2 (Deltagande i UBS besök) Peer Review, ÅGs fristående examen Datum: Tisdag 01.12.2015 Tid: kl 10:00 15:00 Plats: Ålands Gymnasium/ Strandgatan 1 Kallade: UBS personal, Examenskommissionser, Rektor, Vicerektorer, VUX, AGENDA UBS besök på Ålands yrkesgymnasium, vuxenenheten Tidpunkt 1.12.2015 kl. 10.00 11.00 Presentation och diskussion kring fristående examina på Åland. (hur ordnas fristående examina, arbetslivssamarbete, personalens kompetens ( ÅYG utbildningsansvariga, utbildningsledare) kl. 11.00 12.00 lunch kl. 13.00 information om UBS, fristående examen, personlig tillämpning, bedömning osv. ( Lena Öhman och Markku Kokkonen) kl. 13.00 14.00 intervjuer med bedömare ( Birgit Wahlman Tyrsky) examinander (Lena Öhman) utbildare/examensmästare ( Markku Kokkonen) kl.14.00 15.00 sammandrag, hur gå vidare? kl.15.00 16.00 besök till Landskapsregeringen, Elisabeth Storfors, Bodil Regårdh kl. 16.00 17.30 möjlighet till fortsatt diskussion om grundläggande yrkesutbildning och vuxenutbildning Vård, många och kunniga bedömare eftersom man hållit på så länge 12 kriterier. Förändringar OBS, individer INTE grupper Samma grunddokument inom organisationen ingen närvaroplikt 14

Bilaga 3 (Peer Review, exempel på koncept för Personlig Tillämpning) Bedömning av kvalitativt förfarande på Excel blad Hjälptexter som kommentarer på samma Excel blad (aktiveras av datormusen) 15

Bilaga 4 (Peer Review) HANDBOK OM PEER REVIEW NATIONELLA UTVÄRDERINGSOMRÅDEN OCH UTVÄRDERINGSKRITERIER VID ANORDNANDE AV FRISTÅENDE EXAMEN OCH INOM FÖRBEREDANDE UTBILDNING Utvecklingsgrupp Marjut Huttunen Markku Kokkonen Leena Koski Lea Lakio Anne Hosio Paloposki Riitta Narko Katri Rönneberg Tiina Tiihonen Pirjo Väyrynen Sirkka Wiman Helsingfors i december 2010 This project has partly been funded with support from the European Commission. This publication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained. 16

TILL LÄSAREN Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling har blivit allt viktigare för utbildningsanordnare, utbildningspersonal och utbildningsförvaltning inom yrkesutbildningen överallt i Europa. Peer review, där en utvärderingsgrupp bedömer utbildningsanordnarens verksamhet, har visat sig vara ett lovande verktyg för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Peer review har sedan tidigare allmänt använts inom högskoleutbildningen men tillsvidare rätt litet inom yrkesutbildningen. I rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen (UVM, 1/2008) rekommenderas användning av peer review som verktyg för kvalitetsutvärdering, kvalitetsutveckling och ömsesidigt lärande inom yrkesutbildningen. Denna handbok innehåller utvärderingsområden och utvärderingskriterier vid anordnande av fristående examina och inom förberedande utbildning. Underlaget för utvecklandet av utvärderingsområdena och kriterierna är en tillämpad användning av allmänna europeiska utvärderingsområden och kriterier (The European Peer Review) för peer review inom utbildningsorganisationer och av nationella utvärderingsområden och utvärderingskriterier som utarbetats för grundläggande yrkesutbildning. De nationella utvärderingsområdena och kriterierna har utarbetats i en utvecklingsgrupp som Utbildningsstyrelsen koordinerar. Tidigare har Utbildningsstyrelsen på finska publicerat en handbok om europeisk peer review inom grundläggande yrkesutbildning i vilken peer review processen beskrivs. I enlighet med principerna för denna metod kan en nationell peer review utvärdering även organiseras och förverkligas vid anordnande av fristående examina och inom examensförberedande utbildning. En av temagrupperna inom det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (European Network for Quality Assurance in Vocational Education and Training, ENQA VET) är en peer review grupp, som har lagt fram ett förslag till strukturering och organisering av europeisk peer review samt förfaranden vid genomförande av sådan utvärdering. Handboken har en praktisk utgångspunkt: den hjälper utbildningsanordnare och peer review utvärderare att utvärdera utbildningsorganisationens verksamhet eller ett enskilt verksamhetsområde som är föremål för utvärdering. Finskspråkigt material om peer review finns på Utbildningsstyrelsens hemsida www.oph.fi. Från den europeiska peer review sajten www.peer review education.net kan man på engelska elektroniskt ladda ner bl.a. en peer review handbok och material för praktisk tillämpning, såsom blanketter, granskningslistor, tilläggsuppgifter och rekommendationer. Vi hoppas att de nationella utvärderingsområdena, indikatorerna och utvärderingskriterierna för peer review främjar användningen av peer review vid utvecklingen av fristående examina och examensförberedande utbildning och att de sänker tröskeln för att använda europeisk peer review utvärdering. På utvecklingsgruppens vägnar Leena Koski 17

INNEHÅLL Utvärderingsområde 1: Planering av anordnandet av fristående examina.16 Utvärderingsområde 2: Personlig tillämpning av ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den...19 Utvärderingsområde 3: Personlig tillämpning av avläggandet av fristående examen..20 Utvärderingsområde 4: Personlig tillämpning av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet... 22 Utvärderingsområde 5: Bedömning av yrkesskickligheten i en fristående examen...25 Utvärderingsområde 6: Effekt...27 Utvärderingsområde 7: Verksamhetsmiljön: åtkomlighet, mångsidighet och tillgänglighet...28 Utvärderingsområde 8: Infrastruktur och ekonomiska resurser...30 Utvärderingsområde 9: Ledning och förvaltning...31 Utvärderingsområde 10: Strategisk planering...34 Utvärderingsområde 11: Planering, ledning och utveckling av personalresurser...35 Utvärderingsområde 12: Personalens arbetshälsa...37 Utvärderingsområde 13: Samarbete med intressentgrupper och internationalisering..39 Utvärderingsområde 14: Social interaktion och deltagande...41 Utvärderingsområde 15: Integrering av jämställdhet mellan könen.42 Utvärderingsområde 16: Kvalitetsledning och utvärdering...45 18

Nationella utvärderingsområden och utvärderingskriterier för peer review vid anordnande av fristående examina och inom förberedande utbildning De nationella utvärderingsområdena och utvärderingskriterierna har tillämpat utarbetats utgående från utvärderingsområdena (delområdena inom kvaliteten) inom europeisk peer review, särskilt utvärderingsområdena som beskriver en organisations verksamhet. Utvärderingsområdena har fastställts med hjälp av indikatorer, utvärderingskriterier och kunskapskällor. Utvärderingsområde 1: Planering av anordnandet av fristående examina Indikatorer Exempel på utvärderingskriterier Kunskapskällor (exempel) Avtal om och planer för anordnande av fristående examina Avtal om och planer för anordnande av fristående examina: Examensarrangören har ett giltigt avtalsdokument med examenskommissionen om att ordna fristående examina. I avtalet ingår en plan för anordnande av fristående examen. Planer för anordnande av fristående examina: Planen för anordnande av fristående examen har gjorts upp i enlighet med de giltiga grunderna för de fristående examina och enligt examenskommissionens anvisningar. Öppenhet och transparens i utarbetandet av planer för anordnande av fristående examina: Processen för att utarbeta planerna har beskrivits och Utbildningsanordnarens strategi för fristående examina eller motsvarande dokument Avtal om att ordna fristående examina och planer för anordnande av fristående examina Examenskommission ens anvisningar för olika examina 19

examensmotsvarigheten har säkerställts. Personalen deltar i utarbetningsprocessen. Personlig tillämpning: Utbildningsanordnaren samarbetar med anordnaren av fristående examen, anskaffaren av examen eller utbildning, representanterna för arbetsplatserna och andra behövliga sakkunniga för att genomföra olika skeden av personlig tillämpning. Principerna för personlig tillämpning har beskrivits i planen för anordnande av fristående examen. Samarbete med arbetslivet: Representanter för arbetslivet deltar i planeringen, anordnandet, utvärderingen och utvecklandet av de fristående examina. Tidsenlighet i planerna för anordnande av fristående examina: Examensarrangören verkar i enlighet med gällande avtal och plan för anordnande av examen och ser till att planerna för anordnande av examen är tidsenliga utgående från respons som getts från olika håll. Processbeskrivningar Utbildningsanordnarens, förtroendevalda organs, fackliga förhandlingsdelegatione rs, arbetslivsforas, enheters och avdelningars protokoll samt mötesprotokoll för olika utbildningsområden Arbetslivets samarbetspartners Intervjuer Riktlinjer för ansökning Organisering av ansökningsskedet: I planen för anordnande av fristående examen har organiseringen av ansökningsskedet beskrivits. Examinandens behov och färdigheter har beaktats i en personlig tillämpning av ansökningsskedet. I ansökningsskedet väljer man en lämplig utbildningsform för den sökande. Principerna för att anordna examen: Examensarrangören har fastställt strategiska riktlinjer för verksamheten inom yrkesutbildningen för vuxna och utarbetat en plan som reglerar verksamheten (t.ex. en strategi för fristående examina). Planer för anordnande av fristående examina Dokument med riktlinjer för vuxenutbildningsver ksamheten Dokument om personlig tillämpning Examenskommissi onens anvisningar Utvärderingsområde 1: Planering av anordnande av fristående examina Riktlinjer för avläggande av fristående examen Arrangemang vid genomförande av fristående examen: I planen för anordnande av fristående examen har arrangemangen i skedet för avläggande av examen beskrivits. Examinandens behov och färdigheter har beaktats i en personlig tillämpning av avläggandet av examen. Regionalt och branschspecifikt samarbete: Utbildningsanordnaren samarbetar regionalt och nationellt samt inom utbildningsområdet. Kundorienteringen styr samarbetet. Flexibilitet: Avläggandet av examen har arrangerats flexibelt så att examinanden kan avlägga examen en Anskaffningsavtal Utbildningsanordna rens plan för handlednings och stödåtgärder 20

Riktlinjer för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet examensdel åt gången eller genom att på det sätt som examensgrunderna bestämmer även kombinera delar från andra examina i examen. Handledning och stödåtgärder: Utbildningsanordnaren har angett de åtgärder och resurser med vilka examinanden får den sakkunniga handledning och de stödåtgärder som Tillstånd att ordna utbildning: Utbildningsanordnaren har ett av undervisnings och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna utbildning. Riktlinjer för att förvärva yrkesskickligheten: Utbildningsanordnaren har dragit upp riktlinjer för arrangemangen för att förvärva yrkesskickligheten. Det är möjligt att avlägga en fristående examen som en del av den examensförberedande utbildningen. Tillstånd att ordna utbildning Dokument med riktlinjer för vuxenutbildningsv erksamheten Anskaffningsavtal Innehållet i planen för anordnande av fristående examen Överensstämmelse mellan planen för anordnande av fristående examen och examensgrunderna: Planen för anordnande av fristående examen har utarbetats i enlighet med examensgrunderna. Ansökan till fristående examen och avläggande av examen: Av planen för anordnande av fristående examen framgår arrangemangen för ansökan till fristående examen och för avläggande av examen. Samarbete med arbetslivet: I planen för anordnande av fristående examen har det beskrivits hur arbetslivet deltar i planeringen av fristående examina. Anordnande av examenstillfällen: I planen för anordnande har antecknats att examenstillfällena anordnas i verkliga service och produktionsprocesser i arbetslivet och att examensgrunderna utgör utgångspunkt för planeringen av examenstillfällena. Examenstillfällena planeras i samarbete med arbetslivet. Bedömning av examensprestationer: I planen för anordnande beskrivs de olika skedena i bedömningsprocessen. (bedömning av examensprestationer, att göra och dokumentera bedömningsförslag, bedömningsgrunder och information om rättelseförfarandet). Examensgrunderna Planer för anordnande av fristående examina Examenskommissio nens anvisningar Dokument om personlig tillämpning Bedömningar och protokoll vid examensprestation er Intervjuer Nyckelkompetens er för livslångt lärande (inte särskilda krav i yrkesexamina och specialyrkesexamina) Nyckelkompetenser för livslångt lärande: I planen för anordnande av fristående examina har nyckelkompetenserna för livslångt lärande beaktats. Planer för anordnande av fristående examina Examensgrunder Dokument om personlig tillämpning Intervjuer med examinander 21

Utvärderingsområde 1: Planering av anordnandet av fristående examina Samarbete med arbetslivet Examensutbud Funktionaliteten i samarbetsnätverket med arbetslivet: Examensarrangören har ett omfattande och fungerande samarbetsnätverk med arbetslivet. Anordnande av inlärning som sker på en arbetsplats: Examensarrangören säkerställer att innehållet i inlärningen på en arbetsplats motsvarar kraven i examensgrunderna och att arbetsplatsen är lämplig för inlärning. Arbetslivsmotsvarighet: Examensutbudet motsvarar regionala näringslivsbehov och kompetenskrav inom arbetslivet. Avtal med arbetsplatser och andra dokument som påvisar arbetsplatsernas lämplighet Examensgrunder Respons från arbetslivet Utvecklande av anordnandet av fristående examina Insamling av respons: Examensarrangören samlar in respons från dem som deltar i anordnande av fristående examina och i förberedande utbildning, av företag och andra intressentgrupper samt av sådana som bedömer prestationer i en fristående examen. Utvärdering och förbättring: Examensarrangören utvecklar anordnandet av fristående examina utgående från respons som erhållits. Information: Om förändringar sker i anordnandet av fristående examina ger examensarrangören information om detta till examenskommissionerna, intressentgrupperna, bedömarna av examensprestationer samt sådana som anskaffar utbildning och fristående examen. Planer för anordnande av fristående examina Insamlad respons och behandling av den (bl.a. AIPAL) Utvärderingsområde 2: Personlig tillämpning av ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den Indikatorer Exempel på utvärderingskriterier Kunskapskällor (exempel) Ansökan till fristående examen och till examensförbere dande utbildning Utgångsläget för sökande till fristående examen : Examensarrangören utreder den sökandes tidigare förvärvade kunnande och andra utgångspunkter. Förfaranden vid identifiering av kunnande: För identifiering av kunnande används mångsidigt olika slags metoder som passar för branschen. Identifieringen av kunnandet sker i samarbete med representanter för arbetsplatsen och andra sakkunniga. Utgående från Examensgrunder Planer för anordnande av fristående examina Dokument om personlig tillämpning Jagkan.fi utskrift / andra utredningar om 22

utredningarna bedöms vilka fortsatta åtgärder som behövs beroende på om examinanden har påvisat kunnande, uppnått kunnande och hur mycket mer yrkesskicklighet han/hon behöver förvärva för att avlägga examen. Är examen lämplig för den sökande? I ansökningsskedet säkerställs det att examen är lämplig för den sökande. Ifall examen inte är lämplig handleds den sökande till en examen eller till annan service som är lämplig för honom/henne. Personlig tillämpning: I ansökningsskedet har varje examinands behov, färdigheter och tidigare kunnande beaktats. Utgående från detta och från utredningar om kunnande (bl.a. jagkan.fi) väljer man en utbildningsform som passar den sökande. Planerna dokumenteras i dokumentet om personlig tillämpning och det uppdateras vid behov. kunnandet (inkl. andra utbildningsarrangöre rs) Intervjuer med och respons från anställda och examinander, AIPAL Anskaffning av examen eller förberedande utbildning: I ansökningsskedet samarbetar man med den som anskaffar en examen eller förberedande utbildning. Behov av särskilt stöd: I den personliga tillämpningen av ansökningsskedet identifieras den sökandes behov av särskilt stöd och man gör upp en plan för att ge stöd och för fortsatta åtgärder. Rådgivning, handledning och behov av stödåtgärder i ansökningsskedet Identifiering av den sökandes behov och tillräckligt stöd: Den sökandes behov (t.ex. utgångsnivå samt eventuella behov på grund av handikapp, sjukdom o.d.) och individuella stödåtgärder beaktas. Rådgivning och handledning: Undervisningspersonalen ger varje sökande den rådgivning och handledning och det stöd som han/hon behöver. Undervisningspersonalen samarbetar vid behov med handlednings och stödpersonal och med utomstående sakkunniga. Undervisningspersonalens kunnande: Undervisningspersonalen inhämtar och uppdaterar kunskaper och färdigheter som behövs vid rådgivning och handledning. Handledningsmaterial: Den sökande har tillgång till aktuellt handledningsmaterial. Dokument om personlig tillämpning Instruktioner för handlednings och stödpersonal Handledningsmateri al, såsom webbsidor, intranet, broschyrer, guider till examinander, material för direkt marknadsföring, TV och andra media Respons Intervjuer med examinander Utvärderingsområde 3: Personlig tillämpning av avläggandet av fristående examen Indikatorer Exempel på utvärderingskriterier Kunskapskällor (exempel) 23

Planering av avläggandet av fristående examen Examensarrangörens och verksamhetsenhetens strategiska mål och målens överensstämmelse med anordnandet av fristående examen: Avläggandet av examen bygger på examensgrunderna, utbildningsanordnarens och verksamhetsenhetens verksamhetsidé, värderingar samt strategi. Planer för anordnande av fristående examina: Planerna för anordnande av fristående examina är tydliga och de följs i utbildningsanordnarens olika verksamhetsenheter. Personlig tillämpning: Med examinanden har man kommit överens om: examenstillfällets innehåll, tidtabell, arbetsplats och bedömare. Planen dokumenteras i dokumentet om personlig tillämpning och det uppdateras vid behov. Examenskommissionen har informerats om planen enligt kommissionens anvisningar. Beaktande av färdigheter och behov: Examensarrangörens personal planerar avläggandet av examen med beaktande av examinandens färdigheter och behov i samarbete med övriga anställda och vid behov med utomstående sakkunniga. I planeringen av avläggandet av fristående examen beaktas examinandens behov av särskilt stöd. Erkännande av tidigare påvisat kunnande: Examensarrangören har tydliga och fungerande förfaranden för erkännande av kunnande som examinanden tidigare har påvisat. Examensgrunder Planer för anordnande av fristående examina Dokument om personlig tillämpning Strategier, planer och andra dokument för att ordna utbildning Intervjuer med personal och examinander Utvärderingsområde 3: Personlig tillämpning av avläggandet av fristående examen Rådgivning och handledning av examinanden Rådgivning och handledning: Examensarrangörens personal ger varje examinand rådgivning, handledning, vägledning och stödåtgärder som han/hon behöver med beaktande av examinandens individuella behov. Undervisningspersonalen samarbetar vid behov med Guider och material för examinanden Elektroniskt material Dokument om personlig tillämpning 24

handlednings och stödpersonal och med utomstående sakkunniga. Personalens handledningskompetens: Examensarrangörens personal har de kunskaper och färdigheter som behövs för att betjäna examinanden med handledning och rådgivning. Personalens handledningskompetens hålls uppdaterad. Handledningsmaterial: Examinanden har tillgång till aktuellt handledningsmaterial. Examensarran görens instruktioner till personalen Enkäter och intervjuer riktade till examinander och examensarrangörens personal Stödtjänster för examinanden Verksamhetsprinciper och ansvar för identifiering av behovet av stöd, för arrangemang vid handledning och stöd: Verksamhetsprinciperna och ansvaret för identifieringen av behovet av stöd och för arrangemangen vid handledning och stöd har överenskommits och examinanden känner till allt detta. Stödtjänster: Stödtjänster som examinanderna behöver har definierats och beskrivits i samband med processen för personlig tillämpning. Stödtjänsterna utvärderas och förbättras utgående från respons som erhålls. Stödåtgärder för examinanden: Utbildningsanordnaren erbjuder tillräckligt med stödåtgärder inom det egna ansvarsområdet och har en handlingsmodell för hur man vid behov vägleder till utomstående stödtjänster. Guider och material för examinanden Elektroniskt material Dokument om personlig tillämpning Instruktioner till handlednings och stödpersonal Enkäter och intervjuer riktade till examinander och examensarrangörens personal Information till examinanden Information under tiden för avläggande av examen: informationen som ges till examinanden är exakt och aktuell. Information om förändringar ges tillräckligt tidigt och uttömmande. Information om bedömning, rättelseförfarande, omtagning av examensprestation och om bedömningsbeslutet: I planen för anordnande har informationen om bedömning, rättelseförfarande, omtagning av examensprestation och om bedömningsbeslutet beskrivits och examinanden har kännedom om förfarandet. Planen för anordnande av fristående examen webbsidor, intra, broschyrer, guider för examinanden, material för direkt marknadsföring, TV och andra media Intervjuer med examinander Utvärderingsområde 4: Personlig tillämpning av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet Indikatorer Exempel på utvärderingskriterier Kunskapskällor (exempel) Planering av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet Planering av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet: Den utbildning som förbereder för fristående examen har planerats enligt examensgrunderna, är arbetslivsinriktad och beaktar nyckelkompetenserna för livslångt lärande. Beaktande av formen för att arrangera utbildningen vid förvärvande av yrkesskickligheten: I planeringen av förvärvandet av yrkesskicklighet har utbildningsformen Examensgrunder Planer för anordnande av fristående examina 25

och dess finansiering beaktats (utbildning genom läroavtal eller i läroanstalt, via arbetsförvaltningen o.d.). Personlig tillämpning av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet: I ansökningsskedet och under den förberedande utbildningen utvärderar man till vilka delar den sökande saknar den yrkeskicklighet som examensgrunderna kräver. För examinanden uppgörs en plan för förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Planerna dokumenteras i dokumentet om personlig tillämpning som utvärderas och uppdateras vid handledningsdiskussioner. Identifiering av kunnande och stödbehov vid planering av förvärvandet av yrkesskicklighet: Examensarrangören har tydliga och fungerande förfaranden för identifiering av examinandens tidigare förvärvade kunnande och stödbehov. Beaktande av färdigheter och behov: Personalen hos en utbildningsanordnare som anordnar fristående examen och förberedande utbildning gör tillsammans med examinanden upp en plan för förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet och beaktar examinandens färdigheter och behov. Detta sker i samarbete med den övriga personalen och vid behov med utomstående sakkunniga. I den personliga tillämpningen har examinandens behov av särskilt stöd beaktats. Förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet har avskiljts från avläggandet av examen. Utvärdering och förbättring: Sätten och medlen för planeringen av förvärvandet av yrkeskicklighet utvärderas och förbättras. Plan för den förberedande utbildningen Dokument om personlig tillämpning Strategier, planer och övriga dokument gällande undervisning och studier Intervjuer med och respons från personal och studerande (bl.a. AIPAL) Intervjuer med personal och examinander Utvärderingsområde 4: Personlig tillämpning av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet Processen för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Processen för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet samt sätten att förvärva yrkesskickligheten: Processen för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet samt sätten att förvärva yrkesskickligheten har definierats och beskrivits. Processerna utvärderas och förbättras systematiskt. Lärandemetoder och lärmiljöer: Lärandemetoderna och lärmiljöerna är tidsenliga, funktionella och situationsanpassade. De lämpar sig för det valda utgångsläget och ger examinanden möjlighet till självständigt lärande med beaktande av varje individs färdigheter. (T.ex. arbetsplatser, nätverksmiljöer, läroanstalternas klassrum och verkstäder.) Förståelse av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet samt målen för handledningen för det: Undervisningspersonalen och arbetsplatshandledarna säkerställer att examinanderna förstår uppgiftsbeskrivningarna inom yrkesbranschen och det Examensgrunder Verksamhets /kvalitetshandbok Processbeskrivningar Dokument om personlig tillämpning Planer för den förberedande utbildningen Informationsteknisk utrustningsnivå Enkäter Intervjuer med och respons från personal 26

kunnande som krävs samt förutsättningarna för att avlägga examen. Examinandens aktiva deltagande: Förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet har arrangerats på ett sådant sätt att det aktiverar examinanden och stöder samarbete. Examinandens rättigheter och ansvar: Undervisningspersonalen säkerställer att examinanden känner till sina rättigheter och sitt ansvar i fråga om hur yrkesskickligheten utvecklas och sin framskridning mot att avlägga examen. Undervisningspersonalen stöder examinanden i studiernas alla skeden. Utvärdering och förbättring: Processen för förvärvande av yrkeskickligheten utvärderas och förbättras utgående från och studerande (bl.a. AIPAL) Observation Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet: inlärning som sker på arbetsplatsen Fungerande samarbetsnätverk med arbetslivet: Utbildningsanordnaren har ett omfattande och fungerande samarbetsnätverk med arbetslivet. Principer och förfaranden: Centrala principer och förfaringssätt för inlärning på arbetsplatsen har fastställts. Personlig tillämpning: Målen för inlärning på arbetsplatsen har definierats i dokumenten om personlig tillämpning. Säkerställande av examinandens färdigheter och kunnande: Utbildningsanordnaren säkerställer examinandens färdigheter och kunnande i förhållande till den planerade inlärning som sker på arbetsplatsen, liksom att examinanden ges tillräckligt med stöd av rätt slag såväl från utbildningsanordnarens och verksamhetsenhetens som från arbetsplatsens sida. Behoven av särskilt stöd beaktas i planeringen, genomförandet och utvärderingen av inlärningen på arbetsplatsen. Introduktion av arbetsplatshandledare/ utbildare: Utbildningsanordnaren säkerställer att arbetsplatshandledaren/ utbildaren har fått introduktion i principerna för inlärning som sker på en arbetsplats, de personliga målen och innehållen för den som lär sig i arbetet. Plan för den förberedande utbildningen Dokument om personlig tillämpning Dokument om inlärning på arbetsplatsen Kundregistersystem Intervjuer med examinander, personal, representanter för arbetslivet och andra intressentgrupper Utvärderingsområde 4: Personlig tillämpning av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet Rådgivning och handledning Identifiering av behov och stödets tillräcklighet: Examinandens behov identifieras och beaktas (t.ex. utgångsnivån samt eventuella behov förorsakade av handikapp, sjukdom o.d.). Rådgivning och handledning: Undervisningspersonalen ger varje examinand rådgivning och sporrande handledning och ger examinanden stöd med beaktande av examinandens Plan för den förberedande utbildningen Dokument gällande personlig tillämpning Instruktioner för handlednings och stödpersonal 27

individuella behov. Undervisningspersonalen samarbetar vid behov med handlednings och stödpersonal och med utomstående sakkunniga. Undervisningspersonalens kunnande: Undervisningspersonalen inhämtar och uppdaterar kunskaper och färdigheter som behövs när man ger examinanden rådgivning, handledning och stöd. Handböcker Enkäter och intervjuer riktade till examinander, undervisnings och handledningspersonal Stöd i början av studierna: Utbildningsanordnaren har en handlingsmodell för introduktion av nya studerande, studiehandledning och t.ex. gruppindelning. Stödåtgärder riktade till examinanden Stödåtgärder i skedet för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet: Utbildningsanordnaren kan erbjuda examinanden de stödåtgärder som behövs. Hinder för inlärning: Personalen identifierar verksamhetssätt som främjar inlärning samt olika hinder för inlärning. Man har kommit överens om verksamhetsprinciper och skyldigheter för att identifiera behov av stöd och handledning. Plan för den förberedande utbildningen Dokument om personlig tillämpning Planer och instruktioner för handlednings och stödtjänster Intervjuer Information till examinanden Information i skedet för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet: Den information som getts till examinanden om arrangemangen för att förvärva den yrkesskicklighet som krävs är exakt och aktuell och den har getts så att den är begriplig. Information om förändringar ges tillräckligt tidigt och utförligt. Examinandens rättigheter och ansvar: Undervisningspersonalen säkerställer att examinanden är medveten om sina rättigheter och sitt ansvar i fråga om att utveckla den egna yrkesskickligheten och framskrida i studierna så examen kan avläggas. Undervisningspersonalen stöder examinanden i alla skeden av avläggandet av examen. Webbsidor, intranet, broschyrer, guider till examinander, material för direkt marknadsföring, TV och andra media Utvärderingsområde 5: Bedömning av yrkesskickligheten i en fristående examen Indikatorer Exempel på utvärderingskriterier Kunskapskällor (exempel) Arrangemang för bedömning av kunnande Principer för bedömning av kunnande: bedömningen bygger på bedömningsgrunderna i examensgrunderna (krav på yrkeskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier). Examensgrunder (föremål för bedömning och bedömningskriterier) 28

Examensarrangören ansvarar för att bedömningen genomförs på det som man kommit överens om i planen för anordnande av examen. Handledning och uppföljning: Framskridningen i avläggandet av examen följs upp och vid behov stöds examinanden med olika handledningsmetoder med beaktande av bl.a. nivån på examen. I avläggandet av examen ingår examinandens egen självvärdering. Tidigare förvärvat kunnande: Ifall personen har tillräckligt med kunnande som förvärvats genom arbetserfarenheter eller på andra sätt hänvisas han/hon till att avlägga examen direkt. I annat fall hänvisas personen till att förvärva behövlig yrkesskicklighet. (Ifall examinanden har kunnande som har påvisats tidigare kan trepartsgruppen ge ett förslag om erkännande till examenskommissionen.) Information om bedömningsgrunderna till examinanden: Examinanden informeras om bedömningsgrunderna. Avtal om att ordna fristående examina Planer för anordnande av fristående examina Intervjuer med dem som deltar i bedömningen och med examinander Val och introduktion av bedömare: Kriterierna för val av bedömare har fastställts och bedömarna har introducerats i bedömningsuppgiften. Examensarrangören för statistik över examensprestationer och sänder in behövliga uppgifter till olika myndigheter. Information till examinanden: Tillvägagångssätt när det gäller information om bedömningsgrunderna, rättelseförfarandet, omtagning av examensprestationer och bedömningsbeslutet har överenskommits och uppföljning sker av hur detta genomförs. Examinanden och alla de som deltar i bedömningen är medvetna om förfarandet. Dokumentering: Förfaringssätt beträffande dokumentering av bedömningen och om förvaring av bedömningsmaterialet har överenskommits och uppföljning sker av hur detta genomförs. Utvärdering och förbättring: Man utvärderar hur väl bedömningsprocessen fungerar och samlar in respons om den. Bedömningsprocessen utvecklas utgående från resultatet. Bedömning av examensprestatio ner Information om bedömningsgrunderna: Examinanden får veta hur bedömningsgrunderna tillämpats i hans/hennes fall. Bedömning av examensprestationer: Examinanden påvisar den yrkesskicklighet som examensgrunderna kräver vid examenstillfällena, som har arrangerats på lämpliga arbetsplatser. I den personliga tillämpningen av avläggandet av examen har man kommit överens om bedömarna och arbetsfördelningen. Bedömningsdiskussion: Examinanden och bedömarna för en bedömningsdiskussion, i vilken examinandens självvärdering och respons till examinanden ingår. Trepartsbedömning: Representanterna för arbetsgivaren, för arbetstagaren och för Planer för anordnande av fristående examina Dokument om personlig tillämpning Intervjuer med dem som deltar i bedömningen och med examinanderna samt respons från dessa (bl.a. AIPAL) 29