Vindkraftspolicy. Laxå Kommun 2007. Underlag

Vindkraftspolicy Laxå Kommun 2007 Underlag

Antagen i kommunfullmäktige 2007-12-05, KF 100 Beställare: Laxå kommun Projektledare: Weronica Andersson Dokument-ID: KS 2007222-220 Foto, bilder, layout: Foto framsida: Kartor: Weronica Andersson Vindkraftverk Hammarsundsbron, Andreas Johansson Weronica Andersson, Mathias Hellström 2

Sammanfattning Den svenska energipolitiken står inför en utmaning att tillmötesgå det växande behovet av energi i kombination med ökat fokus på miljö och klimat. En anpassning till detta ställer höga krav på utbyggnad av miljövänlig och förnyelsebar energi. Regeringen har betonat vikten av att kommuner och myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokal förankrad energiproduktion från vindkraft. Inom Laxå kommun finns enligt den senaste vindkarteringen mycket goda förutsättningar för en utökad produktion av vindkraft. Laxå kommun har efter beslut i kommunstyrelsen arbetat fram en vindkraftpolicy i syfte att främja en hållbar etablering av vindkraftverk. Vindkraftspolicy Laxå kommun har genom en demokratiskt förankrad process fastställt viktiga kommunala ställningstaganden vid framtida vindkraftsetableringar. En viktig del av policyn utgörs av riktlinjer för lokalisering, utformning och handläggning. Det är dock vid den enskilda ärendeprövningen som det slutliga beslutet fattas utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer. Vindkraft är en ren energikälla som inte leder till några miljöfarliga utsläpp, och den är ärlig i bemärkelsen att en eventuell miljöpåverkan är synlig och därmed hanterbar. Vindkraft är dessutom den enda formen av energiproduktion där markutnyttjande och påverkan på landskapsbild i princip helt kan återställas. Laxå kommun är generellt positiva till vindkraft och anser att förutsättningarna är goda i kommunen för denna form av energiproduktion. Kommunens yta utgörs huvudsakligen av kuperad skogsbeklädd glesbygd där miljöpåverkan kan bedömas som liten. Det finns dock höga naturvärden och värdefulla förutsättningar för friluftsliv som måste respekteras vid utbyggnad av vindkraft. Detta har föranlett begränsningar av etableringar i känsligare områden. En tydlig inriktning vid arbetet med policyn har varit att fastställa vilka områden som är olämpliga för etablering. För övriga områden bedöms riktlinjerna vara tillräckligt tydliga för att tillsammans med gällande lagrum utgöra underlag i handläggningsprocessen. 3

4

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.1.1 Dagsläget... 8 1.1.2 Framtiden... 9 1.2 Syfte och mål... 11 1.3 Metod... 11 1.3.1 Arbetsprocessen... 11 1.3.2 Diskussionspartners... 12 2 Teoretiska referensramar... 13 2.1 Planprocessen... 13 2.1.1 Översiktsplan... 13 2.1.2 Detaljplan... 13 2.1.3 Miljökonsekvensbeskrivning... 14 2.1.4 Policy... 14 2.2 Lagstiftning... 15 2.2.1 Plan- och bygglagen... 15 2.2.2 Miljöbalken... 15 2.2.3 Förordningar... 16 2.3 Skyddsformer... 17 2.3.1 Riksintressen... 17 2.3.2 Nationalpark... 18 2.3.3 Naturreservat... 18 2.3.4 Natura 2000... 18 2.3.5 Kulturreservat... 19 2.3.6 Strandskydd... 19 2.4 Miljökvalitetsmål... 20 2.4.1 Nationella miljökvalitetsmål... 20 2.4.2 Regionala och lokala miljömål... 20 3 Alternativet vindkraft... 23 3.1 Energikällan vind... 23 3.1.1 Kapacitet och produktion... 24 3.1.2 Vindkarteringar... 25 3.1.3 Livslängd... 25 3.2 Vindkraftens påverkan... 26 3.2.1 Buller... 26 3.2.2 Reflexer och skuggor... 28 3.2.3 Naturmiljö... 29 3.2.4 Landskapsbild... 29 3.2.5 Kulturmiljö... 32 3.2.6 Friluftsliv... 33 3.2.7 Jord- och skogsbruk... 33 3.2.9 Säkerhet... 34 3.3 Regelverk vindkraft... 35 3.3.1 Regering och riksdag... 36 3.3.2 Myndigheternas roller... 36 3.3.5 Bygglov... 37 3.3.6 Miljöprövning... 37 5

4 Laxå kommun... 39 4.1 Geografisk beskrivning... 39 4.1.1 Skogsmark... 40 4.1.2 Jordbruksmark... 41 4.1.3 Sjöar... 41 4.1.4 Exploaterade områden... 42 4.1.5 Anslutning av vindkraft till elnätet... 42 4.2 Riksintressen och skyddad natur... 44 4.2.1 Natur... 44 4.2.2 Kultur... 46 4.2.3 Friluftsliv... 46 4.2.4 Opåverkade områden... 46 4.2.5 Vindkraft... 47 4.3 Intressekonflikter... 48 5 Policy för vindkraft... 50 5.1 Kommunala ställningstaganden... 50 5.1.1 Motivering... 51 5.1.2 Kriterier för bedömning... 51 5.2 Olämpliga områden... 52 5.2.1 Motivering... 54 5.3 Området runt Unden... 54 5.4 Handläggning av ärenden... 55 6 Riktlinjer för vindkraftsetablering... 56 6.1 Näraliggande bebyggelse... 56 6.1.1 Buller... 56 6.1.2 Reflexer och skuggor... 56 6.1.3 Ingrepp i naturen... 56 6.2 Landskapsbilden... 57 6.2.1 Kyrkor och fornlämningar... 57 6.2.2 Utformning... 57 6.2.3 Estetik... 57 6.2.4 Reklam... 58 6.2.5 Mellankommunal samordning... 58 6.3 Säkerhet... 58 6.3.1 Kraftledningar, vägar och järnvägar... 58 6.3.2 Sjöfart, flyg och försvar... 58 6.4 Ansvarsförbindelse... 58 6.5 Samråd... 59 Referenser... 60 6

1 Inledning Vinden är en förnyelsebar energikälla eftersom luften ständigt sätts i rörelse av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår när solen strålar mot jorden. Vindkraftverken fångar upp den energi som finns i vindrörelsen och omvandlar till el. Det är en ren och ärlig energikälla, den kräver inga bränsletransporter, ger inga utsläpp och alstrar inget miljöfarligt avfall. Hur vinden än blåser när det gäller den energipolitiska debatten så finns idag inget tvivel om att beslutande organ och myndigheter måste ta sitt ansvar för att minska koldioxidutsläppen och därmed de klimatförändringar som följer på den nutida människans livsstil. Ett sätt att påverka denna skrämmande utveckling är att minska vår energiförbrukning samt genom att styra vår energiproduktion mot de mera miljövänliga alternativen. Ett möjligt sätt att utvinna förnyelsebar energi är att utnyttja vindkraften, vilket är en teknik som har vunnit mark både nationellt och globalt. 1.1 Bakgrund Regeringen har betonat vikten av att kommuner och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraft. 1 Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen med en översyn av områden som kan vara av riksintresse för vindbruk, för att ytterligare stärka vindkraftens utbyggnadspotential. Som utgångspunkt har energimyndigheten använt en vindenergikartering 2, utifrån vilken man fastställt kriterier som ska uppfyllas för att ett område ska bedömas utgöra riksintresse för vindbruk. I denna översyn har stora områden i Laxå kommun identifierats som intressanta, och delar av dessa områden karaktäriseras av höga värden för bland annat natur och friluftsliv. Laxå kommun ställer sig skeptiska till inrättandet av riksintresse för vindbruk i kommunen av två anledningar: 1. Att kombinera riksintresse för vindbruk med andra riksintressen kan komma att leda till konfliktfulla avvägningar med oviss utgång och kan i längden leda till att begreppet riksintresse urholkas. 1 Proposition 2005/06:143 2 Uppsala universitet, 2006 7

2. Andra områden är de som uppfyllt kriterierna för riksintresse i den senaste vindkarteringen skulle kunna vara intressanta för vindbruk, och en etablering i dessa områden skulle kunna försvåras om det finns fastställda riksintresseområden. Med utgångspunkt från detta har kommunstyrelsen i Laxå beslutat att det skall tas fram en policy för vindkraft i Laxå kommun. 3 1.1.1 Dagsläget Dagens vindkraftverk är effektiva, driftsäkra och producerar el till rimliga priser. Det finns i Sverige (maj 2007) drygt 800 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kw, vilket ger en sammanlagda installerade effekten på cirka 570 MW. 4 Under 2006 producerade vindkraften i Sverige ca 1 TWh vilket motsvarade ca 0,7 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet. 5 Jämfört med EU och övriga världen är utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige låg. Enligt data från European Wind Energy Association, EWEA, ökade kapaciteten i EU med drygt 18 % per år 2005 och 2006. Totalt i världen ökade kapaciteten med 25 % från 59 till 74 GW, enligt statistik presenterad av Global Wind Energy Council, GEWC. Sverige är inte sämst på vindkraft men vi ligger långt efter de ledande länderna. I dagsläget finns ingen vindkraftsetablering i Laxå kommun, men omkringliggande kommuner har påbörjat en försiktig exploatering. Det pågår för närvarande utredningar om ett antal vindkraftsetableringar i Laxå, tillstånd finns för en etablering av 3 vindkraftverk och bygglov har givits för en grupp om 8 verk och tillståndansökan handläggs för närvarande av länsstyrelsen (se karta sida 43). Det finns med andra ord stort intresse för utbyggnaden av vindkraft hos markägare, men även hos andra kommuninnevånare som ser vindkraften som ett miljövänligt alternativ. Det finns dock en osäkerhet i vad exploatering kan innebära för kommunen och behovet av information och beslutsunderlag är stort. 3 Laxå kommun, 2007a 4 Elforsk, 2007 5 Energimyndigheten, 2007a 8

Bild 1.1 Bildmontage över planerad etablering på Rävfjäll, utsiktspunkt Camping Tiveden. Med tillstånd av Eolus vind AB. 1.1.2 Framtiden Det nationella planeringsmålet gällande vindenergiutvinning är en produktion på 10 TWh el från vindkraft före år 2015, vilket skulle motsvara en total nyproduktion av cirka 1300 stora vindkraftverk. 6 Den tekniska utvecklingen av vindkraft eskalerar och därmed förbättras de ekonomiska förutsättningarna för denna form av energiutvinning. Det är fortfarande en ung teknik som är under utveckling, men många av de problem som identifierats har övervunnits och dagens teknik är tillräcklig för fortsatt expansion. Huruvida vindkraften kommer att ha spela en betydande roll i den framtida energiproduktionen är svårt att förutspå, men allt talar för att teknisk utveckling kommer att tillåta en utökning av tillvaratagande av vindenergin. Det finns en styrning mot denna form av energiutvinning både nationellt, europeiskt och globalt perspektiv. I glesbygden kan vindkraft idag utgöra en viktig produktionsgren tillika ett viktigt ekonomiskt komplement till skogs- och lantbruk, och kan därmed anses bidra till en bibelhållen levande landsbygd. 6 Proposition 2005/06:143 9

Oavsett utvecklingen av en framtida storskalig vindkraftsetablering så kommer det sannolikt alltid att finnas ett visst intresse för småskaligt vindbruk i kommunen. Bild 1.2 Bildmontage över planerad etablering på Rävfjäll, utsiktspunkt Barrud. Med tillstånd av Eolus vind AB. Bild 1.3 Bildmontage över planerad etablering Slottsbol, utsiktspunkt Sannerud. Med tillstånd av Triventus AB. 10

1.2 Syfte och mål Syftet med att ta fram en vindkraftspolicy är att fastställa vilka förutsättningar och vilket utrymme det finns för en utbyggnad av vindkraft i Laxå kommun. Det innebär bland annat ett ställningstagande till hur vindkraft skall balanseras mot andra intressen i kommunen, t ex natur och friluftsliv. Ett annat viktigt syfte med policyn är att den ska underlätta kommunens miljöprövning och bygglovshantering, genom att ge en vägledning och riktlinjer för vindkraftsetablering. Det långsiktiga målet är att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör utan att riskera att andra värden eller möjligheter spolieras, för att på så sätt etablera ett långsiktigt hållbart samhälle. För att åstadkomma detta förutsätts att de avvägningar som görs mellan olika intressen sker i samverkan med kommunens invånare, och stor vikt har lagts vid den lokala förankringen i arbetsprocessen. Vindkraftspolicyn kommer även att på sikt införlivas i översiktsplanen. 1.3 Metod Att ta fram ett dokument för fysisk planering som är anpassat till de förutsättningar som finns för vindbruk är ett omfattande och tidskrävande arbete, som kan läggas upp på olika sätt. I ett flertal kommuner har man valt att göra en tematisk fördjupning av översiktsplanen, vilket är ett mer omfattande arbete än att ta fram ett policydokument. I Laxå kommun pågår arbete med att ta fram en helt ny översiktsplan, vilken kommer att införliva delar av vindkraftspolicyn. För att underlätta arbetet med de i dagsläget aktuella etableringarna och tillståndshanteringen har man valt att prioritera framtagandet av en vindkraftspolicy för kommunen, då det är tidsmässigt fördelaktigt. 1.3.1 Arbetsprocessen Arbetet med att ta fram policyn består av två moment; dels en inventering av de förutsättningar som finns för vindkraftsetablering i Laxå kommun, och dels en lokal förankringsprocess med allmänhet och politiker. Samrådliknande diskussioner i form av informationstillfällen har förts med representanter från de politiska partierna och från de lokala organisationer som på något vis kan ha en beröring till vindkraftsetablering. Diskussioner under dessa möten samt de yttranden som kommit in under processens gång har legat till grund för policyns slutliga riktlinjer. 11

1.3.2 Diskussionspartners De organisationer som bjudits in att delta i utarbetningen av policyn är samtliga politiska partier, Lantmännens riksförbund (LRF), Sveaskog, Naturskyddsföreningen, lokala hembygdsföreningar och byalag samt Tiveds utvecklingsgrupp. Även synpunkter från kommunens plan- och byggchef samt näringslivsutvecklings- och turistchef har inhämtats. 12

2 Teoretiska referensramar I all fysisk planering finns ramar som man måste eller bör hålla sig inom, en del av dessa är lagstadgade, andra utgör en vägledning eller fungerar som målstyrning. Vid etablering av vindkraft kommer man i kontakt med vissa begrepp som berör den fysiska planeringen och som kan behöva förtydligas. 2.1 Planprocessen All fysisk etablering ställer krav på planering, och det är kommunens planavdelning som arbetar fram översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. I arbetet med olika planer behandlas eventuella motstående intressen när det gäller markanvändningen och efter samråd tar man ställning i principfrågorna. Detta innebär bland annat att det blir lättare att behandla bygglovansökningar. 2.1.1 Översiktsplan Kommunens översiktsplan ska ange grunddragen i kommunens framtida användning av mark- och vattenområden. 7 Här redovisas hur man vill förvalta och utveckla kommunen på lång sikt och vilka visioner man har för framtiden. Planeringen gäller lokalisering av olika verksamheter men inte hur de ska utformas i detalj. Planen är inte rättsligt bindande men fungerar som en vägledning och är ett styrande beslutsunderlag gällande plan- och bygglovsfrågor. I kommunens översiktsplan anges även hur allmänna intressen och riksintressen skall vårdas. Allmänna intressen är intressen som är gemensamma för många kommuninvånare och riksintressen är sådana värden som anses vara av nationellt intresse. En av översiktsplanens huvuduppgifter är att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen. Det finns även möjligheten att göra en fördjupad översiktsplan på ett mindre område inom kommunen, eller att göra en tematisk fördjupning med avseende på en specifik fråga t ex vindkraft. Den sortens planformer har samma rättsliga kraft som övrig översiktsplanering. 2.1.2 Detaljplan Genom att upprätta en detaljplan kan kommunen utveckla och förtydliga intentionerna i översiktsplanen, vilket sker i samråd med boende och andra berörda i en process som är reglerad i lag. En detaljplan kan liknas vid ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna, eftersom alla 7 Plan- och bygglagen, 4 kap 13

detaljplaner tas fram av kommunen i samråd med berörda parter. En detaljplan reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. En detaljplan måste upprättas för ny sammanhållen bebyggelse eller för ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas med ansökan om bygglov. 8 Det är följaktligen inte ett krav att upprätta en detaljplan för vindkraftsetableringar, utan det beror bland annat på lokaliseringen och omständigheterna på platsen för etableringen, samt på omfattningen. 2.1.3 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för alla verksamheter som påverkar miljön. 9, 10 Det viktigaste syftet med en MKB är att ge ett beslutsunderlag som i förhand har analyserat vilka konsekvenser som kan förväntas, och på så sätt ge möjlighet att förebygga skador som kan vara svåra att rätta till i efterhand. Det är kommunen som bestämmer i vilka fall det ska utfärdas en MKB när det gäller bygglov eller detaljplaner, men i en tillståndsansökan till länsstyrelsen är det ett obligatoriskt dokument. 2.1.4 Policy Ett dokument som anger principer för kommunens agerande kallas ofta för policy, och i svenska akademins ordlista förklaras ordet policy som tillvägagångssätt. 11 En policy är inte rättsligt bindande, men det är ett vägledande dokument som ligger till grund för en långsiktig planering och bör därför utarbetas i en öppen och samverkande process. En policy kan även inkludera någon form av handlingsplan eller kartdokument med angivna mål för olika områden i kommunen som på något vis kräver ett ställningstagande. 8 Plan- och bygglagen, 5 kap, 1 9 Miljöbalken, 6 kap, 1 10 Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 11 Svenska akademins ordlista, 10 upplagan. 14

2.2 Lagstiftning Den lagstiftning som reglerar all fysisk planering är i huvudsak plan- och bygglagen 12 och miljöbalken 13, men även annan lagstiftning kan påverka hur man utformar den fysiska miljön. Kulturminneslagen 14 som bland annat skyddar fornlämningar och ellagen 15 som reglerar utbyggnad av elektrisk starkströmsledning är exempel på andra lagar som kan påverka vindkraftsetableringar. 2.2.1 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) infördes 1987 och reglerar förutsättningarna för byggande, mark- och vattenanvändning i Sverige. Lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. PBL innehåller bland annat bestämmelser om det svenska plansystemet samt reglerar bygglov. Det är kommunerna som har den avgörande beslutsrätten i planläggning och byggande genom det så kallade kommunala planmonopolet. 16 Det finns tillfällen när kommunen eller enskilda exploatörer måste få dispens från länsstyrelsen för att kunna fastställa planeringen, t ex när det gäller strandskydd (se nedan). 2.2.2 Miljöbalken Miljöbalken (MB) infördes 1999 och syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 17 Den fastställer att naturen har ett skyddsvärde och att vi har ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken är en ramlag, vilket innebär att de grundläggande kraven i hänsynsreglerna inte är preciserade med gränsvärden eller liknande och det anges heller inte hur avvägningar mellan olika intressen ska göras. De allmänt hållna hänsynsreglerna får sitt innehåll konkretiserat genom föreskrifter eller beslut i enskilda fall, och avvägningar skall göras i planprocesser eller i enskilda ärenden. Grundläggande bestämmelser gällande hushållning med mark, vatten och fysisk miljö regleras i miljöbalken och specifika områden som bedöms vara av riksintresse finns fastställda. 12 Plan- och bygglagen 13 Miljöbalken 14 Kulturminneslagen 15 Ellagen 16 Plan - och bygglagen, 1 kap 2 17 Miljöbalken, 1 kap, 1 15

2.2.3 Förordningar En förordning är en bestämmelse från regeringen, som ska fungera som kompletterande föreskrifter för de lagar som fastställt av riksdagen. De är alltså underordnade dessa lagar. Svenska förordningar har en annan betydelse än förordningar inom EG-rätten, vars förordningar är en rättsakt inom EU direkt tillämplig i alla medlemsländer, och är ett av de kraftfullaste elementen i EG-rätten. EU-förordningar är direkt tillämpliga (som en vanlig lag) i medlemsländerna utan att särskilda implementationsåtgärder är nödvändiga. Detta särskiljer förordningar från EU-direktiv, som endast är bindande om vilka mål som ska uppnås. Direktiv binder endast de medlemsländer som direktivet riktar sig till, och måste implementeras i medlemslandet för att bli gällande som en vanlig lag. 16

2.3 Skyddsformer Det finns olika former av skydd av områden som begränsar övrig exploatering, med varierande grad av rättskraft. Exempel på skyddsformer är riksintressen, nationalparker, kultur- och naturreservat samt områden med stöd från fornminneslagen. Områden som skyddas som biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde samt Natura 2000 är andra skyddsformer som kan påverka etablering av vindkraft. Det är därmed inte sagt att vindkraft är oförenligt med andra intressen för natur, kultur och friluftsliv. 2.3.1 Riksintressen Områden, platser eller objekt som anses vara viktiga ur en nationell synvinkel, det vill säga landet i sin helhet, kan klassas som riksintressen och är då skyddade enligt miljöbalken. 18 I Sverige finns det en rad olika riksintressen med skyddsvärden på grund av sina natur- och kulturvärden, men det kan även vara områden som är av betydelse för ett särskilt nyttjande som till exempel kommunikationer, energiproduktion eller totalförsvaret. Vilka riksintressanta områden som finns i en kommun ska framgå av kommunens översiktsplan och skall beaktas i kommunernas fysiska planering. Om ett riksintresse anses stå i konflikt med ett annat allmänt intresse ska riksintresset prioriteras i den fysiska planeringen. Om två oförenliga riksintressen står i konflikt ska företräde ges åt det intresse som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. 19 Energimyndigheten pekade år 2004 ut ett flertal områden som riksintresse för vindbruk. Det pågår för närvarande en översyn av dessa områden eftersom man sedan 2006 har tillgång till en bättre vindkartering än tidigare. 18 Miljöbalken, 4 kap 19 Miljöbalken, 3 kap, 10 17

Bild 2.2 Tivedens nationalpark. Bild 2.3 Gryten, Vargavidderna. 2.3.2 Nationalpark Ett större sammanhängande statsägt mark- eller vattenområde med höga naturvärden får efter riksdagens medgivande förklaras som nationalpark av regeringen. Detta är det starkaste skydd ett naturområde kan få och regleras enligt miljöbalken 20 och nationalparksförordningen. 21 Det är naturvårdsverket som ger förslag på nya nationalparker och beslutar om skötseln, men efter beslut av regeringen är det i regel länsstyrelsen som är ansvarig för vård och förvaltning av nationalparkerna. Det finns restriktioner för vad man får göra inom ett område som har detta skydd, och de ska vårdas och förvaltas i enlighet med de syften som ligger bakom beslutet för skyddet. Detta innebär att det sannolikt inte är förenligt med vindkraft. 2.3.3 Naturreservat Ett naturreservat kan utses av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara biologisk mångfald, att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Det kan även gälla skydd, bevarande eller skapande av livsmiljöer för skyddsvärda arter. 22 Det är länsstyrelsen eller kommunen som anger de inskränkningar i mark- eller vattenanvändning som krävs för att uppnå syftet med skyddet, och ett område som klassats som naturreservat kan ha olika ägandeformer. Särpräglade naturföremål kan av kommun eller länsstyrelse förklaras som naturminne och har då samma skydd som naturreservat. 23 Miljödomstolen i Umeå har sagt ja till en ansökan om 30 vindkraftverk i ett naturreservat i Norrbotten som även ingår i EU:s nätverk Natura 2000. Det är ett vägledande yttrande till regeringen som skall fatta beslut i ärendet. En del av motiveringen är att området redan är exploaterat av vägar och kraftledningar, och därmed inte förändras påtagligt av vindkraftsetableringen. 2.3.4 Natura 2000 Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är att bevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeiskt perspektiv. Varje medlemsland har bidragit med sina mest värdefulla naturområden. Urvalet har gjorts med stöd av två EUdirektiv; Fågeldirektivet och Habitatdirektivet, som ger skydd åt ca 900 växt- och djurarter samt 170 naturtyper. 20 Miljöbalken, 7 kap, 2 21 Nationalparksförordning (1987:938) 22 Miljöbalken, 7 kap, 4 23 Miljöbalken, 7 kap, 10 18

För verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd med särskilda krav på miljökonsekvensbeskrivning, även om verksamheten ligger utanför själva området. 24 2.3.5 Kulturreservat Kulturreservat kan utses av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap, och för dessa gäller samma bestämmelser som för naturreservat. 25 När det gäller fornlämningar så har de ett starkt skydd i kulturminneslagen, och den som vill bygga är skyldig att undersöka eventuell förekomst av fornminnen, vilket gäller både kända och okända lämningar. Enstaka bevarandevärda byggnader, miljöer eller anläggningar kan av länsstyrelsen skyddas som byggnadsminne. 26 Värdefulla kulturlandskapspartier som exempelvis odlingsrösen, äldre diken och stenmurar omfattas av biotopskydd. 27 2.3.6 Strandskydd I Sverige råder generellt strandskydd vid hav, insjöar och vattendrag, vilket innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Förbud gäller till exempel mot att uppföra nya byggnader. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. 28 Strandskyddet sträcker sig vanligtvis 100 meter från strandlinjen men får av länsstyrelsen utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Bild 2.4 Tivedstorps kaffestuga. Bild 2.5 Sandviken, Skagern. Länsstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, häva strandskyddet om området avses ingå i en detaljplan. Man kan även söka dispens från strandskyddet av olika skäl. När det gäller tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken (d v s exempelvis för vindkraftverk) så behöver inte länsstyrelsen ta ställning till strandskyddet separat eftersom eventuella miljökonsekvenser behandlas i tillståndshanteringen. 24 Miljöbalken, 7 kap, 28 25 Miljöbalken, 7 kap, 9 26 Kulturminneslagen, 3 kap, 1 27 Miljöbalken, 7 kap, 11 28 Miljöbalken, 7 kap, 13 19

2.4 Miljökvalitetsmål 2.4.1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål, eller miljömål som de allmänt kallas, som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. 29 Man har även angett ett flertal delmål som konkretiserar arbetet på vägen mot miljömålen samt anger inriktning och tidsperspektiv. Kommunernas fysiska planering kan på olika sätt påverka måluppfyllelsen av alla miljökvalitetsmål utom Skyddande ozonskikt. De miljömål som direkt kan påverkas i positiv bemärkelse av vindkraftsetablering är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö, men det finns även en indirekt positiv effekt på ytterligare ett flertal miljömål. Med en genomtänkt lokalisering av vindkraftverk kan man undvika en negativ påverkan på miljömålen, vilket förstärker behovet av tydliga styrdokument i den fysiska planeringen. Ibland uppstår motsättningar mellan de olika miljömålen, vilket leder till att något av målen måste få företräde framför ett annat. När det gäller vindkraftsetableringar så handlar det om de miljömål som förutsätter en miljövänlig energiproduktion vilka ställs mot de traditionella mål som finns för naturvården. Statsmakterna har i flera sammanhang uttalat sig till förmån för betydelsen av en omfattande förnyelsebar energiproduktion vilket bör tillmätas betydande vikt vid den intresseavvägning som skall ske. 2.4.2 Regionala och lokala miljömål Många länsstyrelser har antagit regionala miljömål för att tydliggöra hur man ska arbeta inom länet för att nå de nationella miljömålen. Dessa regionala måldokument kan i sin tur brytas ned till lokal nivå av kommunerna. Örebro länsstyrelse har fastställt regionala miljömål och separata delmål. 30 Som delmål under en Begränsad klimatpåverkan fastläggs att vindkraften skall producera 19 GWh per år 2015, vilket kan jämföras med dagens produktion runt 6 GWh (2006). 29 Miljömålsrådet, 2006 30 Örebro länsstyrelse, 2002 20

Länsstyrelsen har gjort bedömningen att länet med nuvarande exploateringshastighet kommer att uppnå detta delmål. 31 Målet fastställdes utifrån resultatet från den äldre vindkarteringen gjord av SMHI där Örebro län inte bedömdes ha så stora möjligheter till vindenergiutvinning, och således borde målet vara avsevärt högre med utgångspunkt från den aktuella vindkarteringen gjord av Uppsala universitet. Under det regionala miljömålet God bebyggd miljö finns delmål gällande planeringsunderlag för vindkraft och man har även identifierat energi och fysisk planering som fokusområden i länets miljöarbete. Laxå kommun har identifierat klimathotet som den viktigaste miljöfrågan och prioriterar arbetet inom detta område. Därför har kommunen tagit fram en klimatstrategi som fastställer hur man ska arbeta för att uppnå målet Begränsad klimatpåverkan. 32 Visionen i denna strategi är att energitillförseln i Laxå kommun i huvudsak skall baseras på förnybara energikällor. Som en del i detta arbete anges bland annat främjandet av vindkraftsetableringar. Bild 2.4. Livboj vid Borasjöns badplats. 31 Örebro länsstyrelse, 2006, Miljöutsikt 2006 32 Laxå kommun, 2005 21

Bild 3.1 Vindkraftverk på Tjörn. 22

3 Alternativet vindkraft Sveriges elbehov ökar stadigt och om vi inte kan dra ned på energikonsumtionen måste vi antingen utöka den inhemska produktionen eller importera. Import av energi innebär i förlängningen en ökad förbränning av fossila bränslen vilket i sin tur bidrar till de negativa globala miljökonsekvenser som idag är ett konstaterat faktum. Det bästa är naturligtvis om vi kan ha en miljövänlig inhemsk elproduktion och då utgör vindkraften ett mycket starkt alternativ. Vindkraften kan aldrig vara ett alternativ till en reglerbar baskraft eftersom vinden varierar och inte kan lagras, men det kan utgöra ett viktigt komplement till ett miljöanpassat modernt elkraftsystem. Det finns ett gemensamt sammankopplat elnät i norra Europa 33, vilket innebär att den elektricitet som vindkraften producerar in till detta nät kan ersätta den el som produceras från anläggningar drivna av fossila bränslen på andra ställen i Europa. Detta innebär att för varje MW vindkraftsproducerad el i Laxå kommun minskas utsläppen av koldioxid med 2500 ton varje år. Vindkraftsetableringar i glesbygdskommuner kan bidra till positiva effekter i form av ökade arbetstillfällen men även till att markägare i glesbygden får ett välbehövligt ekonomiskt tillskott som på sikt kan bidra till att det kulturlandskap som kräver ett aktivt brukande kan hållas vid liv och till ett bevarande landsbygdsvärden. I regeringens strategiska arbete med landsbygdens utveckling lyfts produktion av förnyelsebar energi fram som en konkurrenskraftig verksamhet som kan ge tillväxt i landsbygdens ekonomi. 34 3.1 Energikällan vind Vinden är en förnyelsebar energikälla som använts i alla tider med olika syften, bland annat för att driva kvarnar, pumpar och båtar. Principen är enkel, vinden driver en rotor som är kopplad till en generator där rotationen omvandlas till elektricitet. Vindkraften ger inte upphov till några utsläpp och den utnyttjar en oändlig resurs som är gratis och utan någon risk för framtida prishöjningar. Det är en ärlig energikälla såtillvida att alla negativa sidor är synliga och därmed hanterbara. 33 Wizelius, Tore. Vindkraft i teori och praktik, 2002 34 Regeringskansliet, 2005 23

3.1.1 Kapacitet och produktion En modern vindturbin kan ta tillvara ungefär hälften av vindens energiinnehåll, och den teoretiska energiutvinningen ligger på 58 %. 35 I praktiken varierar utvinning mellan 40-45 %, men 1000 kw= 1 MW, 1000 MW = 1 GW, 1000 GW=1 TW utvecklingen går hela tiden framåt. Ett vindkraftverks kapacitet, d.v.s. verkets installerade effekt mäts i kilowatt (kw) och skiljer sig från produktionen av energi som mäts i kilowattimmar (kwh). Energin som produceras på ett år varierar kraftigt beroende på vindläget, det vill säga hur mycket det blåser, där vindkraftverket står. Generellt blåser det mera på vinterhalvåret när behovet av el är som störst. Normalt är vindkraftverken i drift vid vindstyrkor mellan 4 och 25 meter per sekund. Ett vindkraftverk kan då producera el upp till 6 000 av årets 8 760 timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan. Tillgängligheten hos de vindkraftverk som finns i Sverige är mycket hög och ligger på 98-99 %. 36 Ett vindkraftverk i ett bra vindläge kan på 3-4 månader producera den energi som gått åt till för att tillverka det. De flesta större vindkraftverk i Sverige har en effekt på 600kW till 3 MW. Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan årligen producera mer än 2500 MWh el, vilket motsvarar årsbehovet för 125 eluppvärmda villor eller 500 lägenheter. Vindkraftsproducerad el som ersätter el från en fossileldad kraftanläggning minskar därmed utsläppen av koldioxid med 2500 ton, svaveldioxid med 3 ton och kvävedioxid med 2,5 ton per år. För att kunna dra nytta av energin från ett vindkraftverk måste det finnas möjlighet att ansluta vindkraftverket till ett högspänningsnät med minst 10 kv (kilovolt) och tillräcklig kapacitet. Större utbyggnader av vindkraft med flera vindkraftverk kräver normalt någon form av lokal förstärkning av nätet. 35 Boverket, 2003. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. 36 Wizelius, Tore. 2003, Vindkraft i teori och praktik. 24

3.1.2 Vindkarteringar För att kunna kartlägga vilka områden som har bra potential för utvinning av vindenergi har man gjort så kallade vindkarteringar eller vindenergikartor. SMHI genomförde under 1996 och 1997 en vindkartering av södra Sverige där vindens energiinnehåll redovisades med så kallade isolinjer. Kriteriet för att klassa ett område som riksintressant för vindkraft var att energiinnehållet skulle uppgå till 4000kWh/m 2 /år på 100 m höjd, vilket motsvaras av 2400 kwh/m 2 /år på 50 meters höjd. Inga områden i Örebro län ansågs uppfylla kriterierna för att utgöra riksintresse för vindkraft. En ny modell för vindkartering har utarbetats av Uppsala universitet, den så kallade MIUU-modellen (MeteorologI Uppsala Universitet). I denna version beskrivs vindpotentialen som årsmedelvärde på 48, 71 och 103 meters höjd över nollplansförskjutningen, redovisat som rutor om 1 km 2. Nollplansförskjutning innebär att hänsyn tas till höjden på markvegetation, vilket i skogsmark kan vara en viktig korrigering. Förskjutningen är ¾ av vegetationens höjd, vilket innebär att i en skog med 20 meter höga träd gäller 71-meters- kartan på 71+15=86 meters höjd. Kriteriet för att utgöra riksintresse för vindbruk har av energimyndigheten bedömts vara 6,5 m/s på 71 meters höjd. Enligt denna vindkartering finns bra potential för vindbruk i Laxå kommun, och stora områden bedöms uppfylla kriterierna för riksintresse (se bild sid 47). Bild 3.3 Del av SMHI s vindkartering. 3.1.3 Livslängd Den tekniska utvecklingen av material och utformning har bidragit till att dagens vindkraftverk har längre livslängd än tidigare. Ett landbaserat verk beräknas idag kunna vara i drift under 25-30 år, och kan därefter monteras ned och i stor utsträckning återvinnas. 25

3.2 Vindkraftens påverkan Att vindkraften är miljövänlig betyder inte att den är helt utan problem. Den påverkan som en vindkraftsetablering leder till kan delas upp på en lokal påverkan i närområdet och en mera vidsträckt påverkan över större områden. Den lokala påverkan innefattar ingreppet i naturen till följd av den fysiska etableringen, samt effekterna av driften såsom buller och skuggor. Den påverkan som sträcker sig över större områden är huvudsakligen den förändrade landskapsbilden. När det gäller vindkraftens påverkan bör man väga en eventuell negativ påverkan mot den positiva påverkan vindkraften har i form av hushållning med naturresurser samt minskad belastning av föroreningar från fossila energiproduktionskällor. Det kan vara svårt att se vindkraften ur ett helhetsperspektiv, och de visuella lokala förändringarna tenderar att påverka mer än de diffusa långsamma och nedbrytande förändringarna som utsläpp av koldioxid ger upphov till. Det som människan inte ser med egna ögon finns inte, medan förändringar på lokal nivå blir föremål för stort intresse. 3.2.1 Buller I anslutning till vindkraftverk är ljudemissioner en av de effekter som kan störa många närboende och det är viktigt att man tar hänsyn till detta vid lokaliseringen av verken. Ljudet som alstras av vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels det aerodynamiska ljud som uppstår från vingarnas rörelse. Mekaniskt ljud från vindkraftverk är numera ett mindre problem och det som generellt upplevs som störande är det aerodynamiska ljudet, ett ljud med samma karaktär som vindbrus. Hur långt ljuder sprider sig är bland annat beroende av topografi, vegetation, vind- och meteorologiska förhållanden. Ljud transporteras generellt bättre över vattenytor och klipplandskap än över landytor och riklig vegetation. Bakgrundsljud från bland annat träd och buskar har en förmåga att maskera ljud som alstras av vindkraftverk. 26

Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för externt industribuller men inga specifika riktlinjer som gäller vindkraftverk. Det värde som oftast används vid beräkningar på ljud från vindkraftverk är ljudemissionen från rotorbladets centrum när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vid tillståndshantering idag används vanligen naturvårdsverkets riktvärde för industribuller nattetid som ligger på 40 dba som gräns vid bostadshus och 35 dba som gräns för planlagd fritidsbebyggelse (enligt tabell nedan). 37 Ljudet mäts i dba (decibel A) vilket är en vägd summa av det ljud som vid olika frekvenser kan uppfattas av det mänskliga örat. För att få en uppfattning av värdet 35 dba så kan det jämföras med bakgrundsnivån i ett bostadsrum med mekanisk ventilation. Man har från tidigare erfarenheter av vindkraftsetableringar sett att 40 dba är en nivå där få människor blir störda. Hur störd man blir av olika ljudnivåer är dock subjektivt och kan utöver ljudnivån bero på attityd till exploateringen och totalupplevelsen av förändringen. Hur långt ifrån en bebyggelse riktvärdet uppnås bör mätas på plats, och rekommenderat avstånd från bebyggelse varierar mellan 500 meter upp till 1 km (större verk) vid olika myndigheter. 37 Naturvårdsverket, 2001 27

3.2.2 Reflexer och skuggor Dagens utveckling mot allt större och högre vindkraftverk med lägre ljudemissioner än de äldre verken gör att problemen med skuggeffekter har blivit mera framträdande. Verkens rotorblad har tidigare även givit upphov till reflexer som upplevts som störande men detta går tekniskt att undvika, vilket görs regelmässigt idag. Det är således skuggor från verken som utgör problembilden, och för att kunna bestämma skuggbilden utifrån topografi och läge har specifika dataprogram utvecklats. Det finns olika sätt att minimera dessa skuggeffekter med hjälp av en genomtänkt lokalisering samt genom att utrusta verken med sensorer som stänger av verken när det finns risk för skuggbildning. Generellt kan man säga att den optimala lokaliseringen är norr om bebyggelse eftersom denna placering ger minst skuggpåverkan. Om den sammanlagda störningen från samtliga vindkraftverk inte varar längre än 30 timmar per år och dessutom inte mer än 30 minuter per dag är en etablering i allmänhet möjlig ur skuggsynpunkt. 38 När man talar om rekommenderad gräns för maximalt faktiskt skuggvärde så varierar detta mellan 8 timmar 38 och 10 timmar 39 per kalenderår. 38 Boverket, 2003 39 Vindkraftutredningen, 1999 28

3.2.3 Naturmiljö Den effekt en vindkraftsetablering har på naturmiljön är begränsad och handlar främst om den markyta som krävs för placering av fundamentet samt de eventuella kabeldragningar och vägar som behöver anläggas. Det finns även behov av en begränsad yta för arbetet under byggfasen, som även kan behövas vid en eventuell demontering. De områden som klassats som riksintresse för natur eller kultur har begränsningen att exploateringsföretag endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. 40 Det betyder att man måste göra en värdering om en etablering kan ske utan att det leder till en påtaglig skada. Känslig natur eller specifika skyddsvärda biotoper kan undvikas redan på planeringsstadiet, vilket gör att ingreppet i naturen inte behöver bli drastiskt. Under naturmiljö bör även eventuell påverkan på flora och fauna behandlas. Den påverkan vindkraft kan ha på befintlig fauna är den direkta påverkan på platsen för etableringen inklusive väg- och kabeldragningar. Påverkan på fauna med avseende på fåglar och fladdermöss har omtvistats, och en sammantagen bedömning är att den påverkan som skulle vara aktuell i Laxå kommun är liten. Den biologiska mångfalden anses i en rapport om vindkraften miljöpåverkan påverkas betydligt mer av förändringar i markens kemiska miljö och årsmedeltemperatur än av eventuella vindkraftverk i ett område. 41 3.2.4 Landskapsbild Landskap består av naturgivna förutsättningar i samspel med kulturbetingade inslag som ständigt förändras. Landskapet har en mer eller mindre tydlig historisk dimension, både med avseende på natur och kultur, och ofta i naturlig interaktion med varandra. När man talar om landskapsbild inom fysisk planering så syftar man på landskapets visuella helhetskaraktär, med både de naturbetingade förhållandena och kulturförhållanden som markanvändning. 40 Miljöbalken, 4 kap, 1 41 CVI, 2005 29

Olika begrepp för att beskriva ett landskaps karaktär är skala, rumslighet, topografi och komplexitet. Skala Rumslighet Topografi Komplexitet Beskriver storleken på de olika elementen i landskapet och storleksförhållandet mellan olika ytor. Ett storskaligt landskap har få stora ytor, t ex stora höjder eller fält, medan ett småskaligt landskap har ett flertal mindre enheter, t ex åkerholmar. Beskriver förhållandet mellan öppna och slutna ytor som berg eller skog. Ett slutet landskap ger korta utblickar, d v s landskapet blir synligt under en kortare tid i jämförelse med ett öppet landskap som ger långa utblickar och längre exponeringstid. Rumsligheten påverkar det visuella influensområdet som begränsas av t ex skogsväxtlighet. Beskriver höjdskillnader och frekvens av toppar och dalar, och varierar mellan kuperat till flackt landskap. Är en kombination av ovanstående begrepp inklusive markanvändning, och beskriver hur sammansatt ett landskap upplevs, om det är ensidigt eller komplext. Markanvändningen avgör om ett landskap betraktas som naturlandskap eller kulturlandskap där det senare är påverkat av mänsklig aktivitet genom exempelvis odling, skogsbruk, bete eller vägar. Bild 3.4. Hässjor vid Tivedstorp 30

Förändringar i landskapsbilden är ofrånkomliga och sker både naturligt och med människans inverkan. Olika landskap har utifrån sina specifika egenskaper stor variation i sårbarhet för förändringar i den visuella bilden, vilket kan åskådliggöras med begreppet visuell känslighet. Ett storskaligt landskap är mindre sårbart än ett småskaligt. Ett slutet landskap kan vara mindre sårbart än ett öppet. Ett flackt landskap kan vara mindre sårbart än ett kuperat. Ett ensidigt landskap kan vara mindre sårbart än ett komplext. Detta är generella värderingar som därmed kan påverkas och förändras av de faktiska omständigheterna på platsen för en kan etablering. Även upplevelsen av ett landskaps karaktär skiljer sig åt och detta är beroende av de värden vi ger upplevelsen. Dessa värden förändras över tid och beror bland annat på kunskap och erfarenheter. Olika begrepp man talar om när det gäller upplevelsevärden är orördhet, identitet och besöksfrekvens. Orördhet Beskriver i vilken omfattning området är påverkat av människan. Orörda områden kan utgöras av urskogar, myrar och hav men även av gamla kulturlandskap som upplevs som äkta och ursprungliga. Ett påverkat landskap har exempelvis ett tydligt urbant inslag av bebyggelse eller industri, och därmed även mindre känsligt för förändringar. Identitet Besöksfrekvens Beskriver hur karaktärsfullt och unikt ett landskap upplevs och kan till viss del återspeglas i hur estetiskt tilltalande det är. Ett mera allmänt landskap upplevs inte lika karaktäristiskt och tillskrivs därmed inte lika stark identitet. Beskriver skillnader mellan vardagslandskapet och sällanlandskapet, där den senare inte är lika sårbart för förändring då det sällan besöks. Detta gäller inte då det är ett utflyktsmål som besöks mindre frekvent men som förväntas ge stora upplevelsevärden, då känsligheten för förändringar är större. 31

Det finns en skillnad mellan hur turister/fritidsboende och permanentboende/markägare ser på landskapet, eftersom de förstnämnda ofta betraktar omgivningen som ett vykort som ska ge estetiska och andra upplevelser. De fast boende och markägare lägger in andra aspekter i landskapet och kan lättare se hur man vill utnyttja naturens resurser. Det finns människor som tycker att vindkraftverk är ett negativt inslag i landskapsbilden, men det finns även de som tycker att det är ett spännande och vackert inslag i naturen. Att beskriva ett landskap och dess karaktär säger alltså inte så mycket om de värden det tillskrivs, utan det måste man ta ställning till separat. Det kan vara svårt att göra en generell värdebestämning eftersom det självklart beror väldigt mycket på vad förändringen består av. Oavsett vad man tycker om vindkraftverksetableringar bör man reflektera över att vindkraften är det enda kraftslag där markutnyttjandet och därmed landskapsbilden i princip helt kan återställas. Om vi i framtiden hittar andra miljövänliga energikällor så kan vindkraftverken demonteras utan att lämna några märkbara spår i naturen där verksamheten har funnits, med undantag av anslutningsvägar och ett nedgrävt fundament. Placeringen av vindkraftverk inom en gruppering kan utformas på olika sätt för att harmonisera med de naturliga förutsättningarna. Exempel på detta är en placering som följer landskapets topologiska förhållanden t ex på en höjdrygg eller i en dalgång. Ett annat sätt att utforma en etablering som ger ett samordnat intryck är att placera dem längs en väg eller på något annat vis som gör att etableringen understryker en riktning i landskapet. En inbördes placering med ett likartat avstånd mellan de olika verken utrycker samordning och harmoni på ett bättre sätt än om de står placerade på ett visuellt ostrukturerat vis. Hur stort avståndet mellan verken bör vara avgörs till stor del av storleken på verken och förutsättningarna för ett maximalt utnyttjande av vinden men generellt kan sägas att stora avvikelser i en inbördes placering kan bidra till ett oroligt intryck. 3.2.5 Kulturmiljö En kulturmiljö kan ha ett väldigt varierat utseende och är därmed olika sårbart för en vindkraftsetablering. Ett område vars värde ligger i en ålderdomlig struktur och som kan återspegla människans levnadshistoria utan fast förankring i nutida samhällsutveckling har svårare att tolerera ett vindkraftverk än ett landskap präglat av sentida utveckling. Om det finns en kontinuitet i kulturmiljön med inslag som kan knytas till både historisk och nutida exploatering kan ett vindkraftverk förstärka det kulturhistoriska värdet. 32

Man bör alltid göra en individuell bedömning av de kulturhistoriska värdena när det finns behov av det. Även kulturmiljö kan vara ett riksintresse och har därmed samma skydd som riksintresse för natur enligt ovan. 42 3.2.6 Friluftsliv En definition av friluftsliv skulle kunna vara vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Detta ställer vissa krav på variation i landskapet, och i områden som klassats som riksintresse spelar ofta turismen som näring en viktig roll. Vindkraftverk är inte inhägnade och minskar därför inte tillgängligheten till naturen, utan kan tvärtom öka tillgängligheten med nydragning av grusvägar som kan ge människor nya vägar in i naturen. Det som kan påverka friluftsupplevelsen är de ljud som verken ger upphov till, samt det visuella intryck vindkraftverket ger. Ljud från vindkraftverk kan upplevas som ett intrång i en för övrigt tyst omgivning. Det visuella intrycket av ett vindkraftverk i en friluftsmiljö skulle kunna leda till att området upplevs förlora sitt värde som rekreationsområde, men det finns inga tecken på att människor som ägnar sig åt friluftsliv undviker platser med 43 vindkraftverk. Bild 3.5. Rekreation vid Abborrtärnen, Laxå. Det går inte att generellt säga att friluftsliv alltid är förenligt med en vindkraftetablering, utan det måste värderas utifrån de individuella omständigheterna. Det är viktigt att ta hänsyn till att förutsättningarna för ett rörligt friluftsliv inte påverkas påtagligt, utan att eventuella etableringar sker i samverkan med dessa intressen. 3.2.7 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och kallas för areella näringar. Det innebär att områden där dessa näringar kan komma att brukas är skyddade mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt jord- och skogsbruk. 44 Generellt bedöms både jordbruk och skogsbruk vara förenligt med vindbruk då dessa etableringar inte tar några större ytor i anspråk. Vid större grupperingar skall för närvarande jord- och skogsbruk betraktas företräda intresset för vindbruk, men detta kan komma att ändras om det införs riksintressen för vindkraft. 42 Miljöbalken, 4 kap, 1 43 Wizelius, Tore. 2002, Vindkraft i teori och praktik 44 Miljöbalken, 3 kap 4 33

Ett annat sätt att jämställa dessa intressen är att utse vindkraft till en areell näring som därmed får samma prioritet som de jord- och skogsbruk. Detta har förordats av regeringen i proposition 2005/06:143 där man föreslår att Utnyttjande av vind för elproduktion bör jämställas med andra näringar som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Lagstiftningen säger även att markområden som är särskilt lämpliga för bland annat energiproduktion skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten och nyttjandet av sådan anläggning. 45 Det innebär att en lämplig lokalisering av ett vindkraftverk kan få företräde framför andra intressen. 3.2.9 Säkerhet Vindkraftanläggningar kan eventuellt störa tv, radio, radiolänk, radar, försvarets signalspaningssystem och satellitkommunikation, vilket bör utredas under handläggningen och därmed förebyggas. Andra säkerhetsaspekter är rent mekaniska påföljder av rotorer eller torn som lossnar eller välter, vilket under normala omständigheter är osannolika scenarier. Vid de extrema väderförhållanden som förutsätts för liknande incidenter är sannolikheten liten att någon vistas i direkt närhet av vindkraftverk, och därmed är skaderisken för människa minimal. Ett problem som identifierats i kallare länderna är isbildning på rotorbladen vilket kan leda till sammanhängande isformationer som släpper från bladen och orsakar skador. För att motverka detta finns både avisningssystem och system som varnar för när rotorbladen påverkats. Vid etablering av vindkraftverk bör säkerhetsavstånd hållas till exempelvis bebyggelse, vägar, järnvägar och kraftledningar. Aktuella säkerhets- och skyddsavstånd bör utarbetas i samverkan med berörda myndigheter. 45 Miljöbalken, 3 kap, 8 34