Birger jarl 1210 1266

Birger jarl 1210 1266 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid Textkälla: Birger jarl och hans tid, katalog nr 13, medeltidsmuseet

Inledande information Studiematerialet kan användas med eller utan kursledare och är uppdelat på sex studietillfällen. I anslutning till texten finns ett antal frågor och uppgifter. De hör ibland ihop med texten men ska främst ses som en utgångspunkt för vidare studier. I litteraturlistan finns tips på böcker och andra källor att leta vidare i. Frågorna och uppgifterna ligger på lite olika svårighetsnivå eftersom detta material är tänkt att kunna användas både av den som har goda förkunskaper och den som inte ägnat medeltiden så mycket intresse tidigare. Det är också tänkt att materialet ska kunna användas såväl i skolan som i studiegrupper för vuxna. Vi har i materialet utgått från Birger jarl och hans gärning varför frågor och uppgifter kretsar kring det. Det är alltså inte ett allmänt studiematerial om medeltiden, eller ens om 1200-talet. Om man vill kan man naturligtvis lägga till sådana frågor. Studiegrupp I en liten grupp är det viktigt att låta alla komma till tals och framföra sina tankar och frågor. Om ni inte har en kursledare kan det vara en god idé att var och en i gruppen får ta lite mer ansvar för en gång var. Planera in lagom långa träffar inte för långa men heller inte för korta eftersom man då kan känna att man står och stampar. Glöm inte att en studiegrupp också är en social grupp som det ska vara kul att gå till. Fika är en viktig del och kanske en gemensam utflykt. Vänd er gärna till ett studieförbund som kan hjälpa till att lägga upp era studier. De kan också erbjuda ledarutveckling för dig som är gruppledare. Litteraturlista Här är tips på läsning om Birger jarl och hans tid. Tänk på att använda så ny litteratur som möjligt. Forskningen om medeltiden är mycket dynamisk och under senare år lett till att gamla sanningar har omvärderats. Var särskilt noga med uppgifter hämtade från Internet (med undantag från museernas och myndigheternas hemsidor) då kvaliteten kan variera stort. Vi har försökt att ta med litteratur som är relativt lätt att få tag i. På ditt bibliotek får du hjälp att söka böcker, och om det behövs, fjärrlåna. Tips Att se de platser man läser om ger ofta nya tankar och en närhet till historien. Att göra studiebesök på sevärda platser är ett bra komplement till studierna. I Västergötland och Östergötland finns en gemensam medeltidskarta som heter Göta rike och som kan visa vägen till intressanta besöksmål. Det finns också en handbok för gruppresearrangörer som omfattar såväl Göta rike som Stockholm. På många håll erbjuds också föreläsningar som kan ge spännande vinklar till era studier. I anslutning till litteraturlistan finns förslag på museer att besöka. Där finns förutom fina utställningar också experter om man har särskilda frågeställningar. Medeltida mat och kläder Detta är inget stort avsnitt, men här finns lite inspiration för dig som vill prova på medeltida matlagning eller sy egna medeltidskläder. Kanske kan studiegruppen avslutas med en medeltidsinspirerad måltid. Lycka till! 2 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Birger jarls Släktträd Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 3

1. Birger jarls tid Han gaff them swa starken räth ok näfste mangin som gjorde oreth, swa at dem matte engen göra ofrid utan han hätte halsin wiid ur Erikskrönikan, 1320-tal Psst... Erikskrönikan är en av de främsta källorna till 1200-talet. Den är bitvis starkt partisk och måste tas med en nypa salt. Krönikan skrevs under 1320-talet inför att Magnus Eriksson skulle bli myndig kung. ad var det för en tid som Birger Magnusson föddes in i? Det hade inte gått mer än ett par sekel sedan den Vite krist hade gått segrande ur kampen mot asatron. Kyrkan hade snabbt tagit en stor del av makten och inrättat biskopssäten och sockensystemet. Kristna seder och bruk infördes och den religiösa och världsliga makten gjorde gemensam sak. Kloster hade börjat byggas runt om i landet av invandrade munkar och nunnor på uppdrag av härskarna i Svealand och Götaland. Kyrkan bidrog till att stärka kungens ställning och riksperspektivet. Det var en turbulent tid, fylld av maktstrider och krig. Från 1130-talet och fram till 1249 slogs de sverkerska och erikska ätterna om makten. Den sverkerska hade sin bas i Östergötland och den erikska i Västergötland. Men också Danmark och andra länder på kontinenten var inblandade liksom sjörövare från Baltikum. Något Sverige i vår mening existerade ännu inte. Men under 1000-1200-talen uppstod en enhet som omfattade Svealand och Götaland med undantag av Skåne, Blekinge och Halland som hörde till Danmark. Norrland var delvis befolkat och kallades Hälsingland, men där hade regeringen knappast någon makt. Bohuslän, Jämtland och Härjedalen hörde till Norge. Under 1100-talet började Finland koloniseras med det var först mot slutet av 1200-talet som det blev en del av det svenska riket. Samhörighets- och enhetskänslan i det unga riket var svag. Landskapen var de enheter där rättskipningen skedde och där förvaltningen fått en fastare organisation. Det var bondebefolkningen i byar och härader som spelade huvudrollen i folklanden där landskapslagarna växte fram. Den kungamakt som fanns var direkt och kunde bara utövas där kungen befann sig. Därför var kungen tvungen att resa kors och tvärs i riket och att äga jordegendomar på många håll var en viktig bas för makten. Vid mitten av 1100-talet utvecklades handeln på Östersjön i och med att det tysk-romerska riket expanderade och Hansan upprättades. Visby, Tälje och Lödöse blev internationella handelsplatser. Under 1200-talet upplöstes det gamla ättesamhället och ersattes av ett feodalt organiserat samhälle. Kungamakten stärktes och ett råd inrättades. Landskapslagarna nedtecknades och kompletterades av lagar för hela riket, de så kallade edsöreslagarna. Vid Skänninge möte 1248 infördes kanonisk rätt inom kyrkan och prästerna tvingades leva i celibat. 4 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! De medeltida breven kallas diplom. Det stora flertalet rör jordköp eller donationer. Det finns också testamenten och kungens brev till och från andra makthavare t.ex. påven. Kungen kunde också utfärda s.k. skyddsbrev där en enskild person eller institution och deras ägor ges beskydd genom en skrivelse. En person kunde också få kortvarigt beskydd t.ex. under en resa, det kallas lejdebrev. De är sällan bevarade eftersom de varit giltiga endast under en begränsad tid. Hmm? Varför lyckades Birger jarl och hans söner att behålla kungamakten inom ätten till skillnad från de Sverkerska och Erikska ätterna? Är resultatet givet, kunde riket ha sett annorlunda ut? Vad betydde trycket utifrån (ex från Danmark och plundrande sjörövare) och viljan att lokalt ha egen makt? Vad spelade kyrkans framväxt för roll i rikets bildande? Kna p! Kan du hitta din ort nämnd i något medeltida diplom? Finns det en medeltida kyrka i din närhet? Kan du hitta spår av 1200-talet i den? Det finns få kvinnliga politiker under medeltiden men ganska många kvinnliga religiösa tänkare. Fundera över vad det säger om samhället. Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 5

2. Vem var Birger Magnusson? Birger kallade folkit han. Han war födder i Biälbo Ok wart järl förän han doo ur Erikskrönikan, 1320-tal Psst... Bjälbo kyrkas torn är daterat till ca 1220 med hjälp av dendrokronologi, dvs årsringarna i byggnadsvirket. irger Magnusson föddes på släktgodset Bjälbo i Östergötland. Godset gick i arv fram till 1335 då kung Magnus Eriksson donerade det till S:ta Ingrids kloster i Skänninge. Birger Magnusson tillhörde en rik och politiskt framstående stormannasläkt, som innehade höga andliga och världsliga poster i Östergötland och Västergötland. Familjen var den ledande i Sverige efter de båda kungaätterna Erik och Sverker. Enligt den danska krönikeren Saxo Grammaticus härstammade ätten ur Folke den Digre (Tjocke) som var gift med den danska kungen Knuds (1080-86) dotter Ingegerd. Folke var den främste mannen i Sverige. Den ene av de söner som föddes i detta äktenskap, Bengt Snivels, fick i sin tur tre söner, varav den äldste, Birger Brosa (-1202, brosa = den leende) blev den första inom Bjälboätten som innehade jarltiteln och han var den tredje kände jarlen i Sverige. Bengt Snivels yngste son Karl den döve innehade också jarltiteln och när han dog i strid i Estland tillsammans med sin brorson biskop Karl av Linköping gick titeln och ämbetet över till hans son Ulf Fasi (fasi = förskräcklig, fasansfull). Ulf Fasi hade titeln till 1248, då Birger övertog titeln och blev den siste jarlen. Jarlämbetet innehade Birger till sin död 1266. Birgers föräldrar hette Magnus Minnessköld och Ingrid Ylva. Han hade sex hel- och halvbröder och minst en syster. Den äldsta brodern Eskil, blev lagman i Västergötland och han låg bakom nedtecknandet av den äldre Västgötalagen. Karl var biskop i Linköping och dog alltså i Estland. Bengt hette ytterligare en broder och han tog över biskopsämbetet i Linköping efter Karls död. Birger var möjligen yngst och föddes troligen 1210. Det fanns ytterligare en broder Bengt som blev stamfar för Folkungaättens Lagmansgren. (Alltså två bröder Bengt, det var inte så ovanligt i medeltida familjer. De hade då inte samma mor. Källa: Äldre Svenska frälseätter 1957-). Där fanns också en broder Elof som är känd från medeltidsbreven (han utpekas ibland felaktigt som pappa till Elofssönernas ätt dit Ingrid av Skeninge, sedermera S:ta Ingrid, hör.) Birger jarl gifte sig två gånger. Första gången på 1230-talet med den svenske kungens syster Ingeborg och andra gången med den avlidne danske kungens änka, Mechthild. Den första hustrun Ingeborg dog 1254 och år 1261 gifte sig Birger med Mechthild, som han var gift med till sin död 1266. Birger jarl fick sönerna Valdemar, Magnus Bengt och Erik samt döttrarna Rekissa, Kristina (osäkert), Katarina och Ingeborg. I graven i Varnhems klosterkyrka ligger, förutom Birger jarl och hans andra hustru Mechthild, även en ung man som antas vara sonen Erik, även kallad Erik alls intet. 6 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! Birgers släkt kallas ömsom Folkungaätten och ömsom Bjälboätten - själva kallade de sig ingenting. Det var Johannes Messenius på 1600-talet som gav namnet Folkuungaätten, antagligen därför att han ansåg att de härstammade från Folke filbyter. Ordet folkung betyder egentligen ättling till Folke men namn som slutar på ungarna användes under tidig medeltid som beteckning på intressepartier. Under 1200-talet uppträder grupper av stormän i oppostion mot Birger jarl och hans söner under beteckningen folkungar. Bjälboätten används ofta i nyare litteratur därför att Bjälbo betraktas som huvudgods för ätten. Båda namnen är efterhandskonstruktioner och inget är helt lyckat. Hmm? Hur såg Birger ut, hur kan man ta reda på det? Vad är en ätt? En lagman, en jarl, två biskopar, kan bröderna ha kommit så långt utan utbildning? Hur kan den ha sett ut? Vad betydde äktenskapet politiskt? Under Birgers tid var titel riddare nästan okänd i Sverige. Varför då? Kna p! Finns spår av Birger eller hans ätt där du bor? Birger hade ett lejon, vilken symbol och vilka färger skulle du välja till din vapensköld? Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 7

3. Vem var Birger jarl, politikern? Sidhan thorde engen amot jerlin standa, ä hwat han ville haffwa til handa ur Erikskrönikan, 1320-tal irger var en skicklig, om än hårdför, politiker som alltid satte sina egna intressen främst. Han medlade, slog ner uppror och slöt handelsavtal. Under den tid som Birger jarl hade makten i det rike som under 1200-talet blev Sverige rådde fred, även om Birger jarl som person knappast var en varm och omtänksam person utan en hårdhänt och tämligen blodtörstig ledare och härskare. Det mesta han företog sig speglades av hans egna intressen. En klok och beräknande politik fick honom att bli Sveriges egentlige styresman. Många menar att han styrde redan under kung Erik Erikssons levnad. Han krossade sina fiender både genom att döda nyckelpersoner, men också genom att beslagta deras jordegendomar. Jordägande var enormt viktigt under 1200-talet. Birger jarl hade myntningsrätt, vilket visar på hans makt och storhet då denna rätt i vanliga fall, med få undantag, tillhörde konungen under medeltiden. Även de giftermål som förekommer i hans familj framstår som mycket beräknande. På 1230-talet dyker Birger upp i källorna som en av männen kring den unge kungen Erik Eriksson. Det är också under denna tid han gifter sig med Eriks syster Ingeborg, ett karriärsbefrämjande drag, då Ulf Fasi var den som innehade jarltiteln. 1238 deltog Birger som kungens ställföreträdare i en medling mellan Nydala kloster och invånarna i Östbohärad vid ett bråk om jordegendomar. Han utsågs också, enligt Erikskrönikan, till förman på ett korståg mot tavasterna, troligen runt 1238-39. 1241 representerar Birger kung Erik i Lödöse i fredsförhandlingar med När man i efterhand ser på de förändringar som skedde kung Håkon av Norge. under Birgers och hans söners tid är det inte lätt, ibland Under Birger jarls ledning skedde förändringar inom förvaltning, beskattning och rättsväsende allt för att ge kungamakten en mera central förde förändringarna. Särskilt tydligt är det för Valdemars omöjligt, att veta exakt när det skedde och vem som genomroll. För detta krävdes intelligens, målmedvetenhet och brutalitet, egenskaper som Birger jarl hade. År 1248 övertog han jarltiteln efter Ulf fasi och Magnus regentskap. som dog samma år. Birgers deltagande i Skänninge möte 1248, då påven skickade sitt sändebud Vilhelm av Sabina till Sverige och Norden för att tvinga prästerskapet att leva i celibat, var ytterligare ett bevis på den status Birger jarl hade. Kardinalen kallar Birger för jarlen som nästan helt härskar i denna landsdel. Psst... Tänk på att jarl är en titel och inte ett namn, därför ska man skriva Birger jarl. 1250 valdes sonen Valdemar till kung och Birger utsåg sin som Magnus till iunior dux sweorum, ung sveajarl. Under 1250-talet förnyade Birger ett fredsbevarande avtal med Lübeck och segrade över folkungar i ett slag vid Herrevadsbro. Erikskrönikan talar dock i något kritiska ordalag om Birgers svek vid detta tillfälle. Påven Innocentius IV beviljade Birger, hans hustru och hans son konungen avlösning från synd under tre månader och bestämde också att de svenska biskoparna skulle bistå kungen och jarlen så att de förmår att hålla fred. 1252 undertecknar Birger ett skyddsbrev som är det första dokumentet som nämner namnet Stockholm. 8 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! Det första kyrkomötet hölls i Linköping 1153 då den besökande kardinalen hette Nikolaus (ibland med tillnamnet Breakspear efter sin sigillbild). Skänninge möte är det andra kända kyrkomötet i Sverige, det hölls 1248 under ledning av kardinalen Vilhelm av Sabina. Då satte man stopp för många av de särdrag som alltsedan 1000-talet funnits i den svenska kyrkan. Den svenska kyrkoprovinsen, liksom flera andra, styrdes in i det mer centraliserade, standardiserade romerska kyrkolivet. Nu infördes Liber extra som regelsystem, prästerna skulle leva i celibat och ett domkapitel skulle införas i varje stift. Hmm? Vad är en jarl? Varför var det så viktigt för den romerska kyrkan att genomföra Skänninge möte och det som mötet beslöt? Vad hände vid Sparrsätra och Herrevadsbro? Om Birger istället fötts som kvinna, hur hade hon då kunnat få inflytande? Kna p! 1250 valdes Valdemar Birgersson till kung. Hur skulle det fungera med valkungadöme idag? 1200-talets politiska system, är det diktatur, plutakrati, teokrati, aristokrati eller demokrati? Var på skalan skulle du vilja placera det? Om du var jarl, vad skulle du genomfört för reformer? Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 9

4. Vem var Birger jarl, PR mannen? Jarlen som nästan helt härskar i denna landsdel Kardinal Vilhelm av Sabina om Birger vid Provinsialkonsiliet i Skänninge 1248 Psst... Många mynt påträffas under golvet till kyrkor. Ofta kan man av koncentrationen se var offerstocken stått i kyrkan. om många andra framgångsrika politiker var Birger mycket medveten om marknadsföringen av sig själv. Vi ska i detta kapitel titta på två områden som Birger jarl använde nämligen myntning och donationer. Under Birger jarls styre infördes för första gången ett gemensamt myntsystem. Samtidigt fick Västra Götaland ett eget system, skilt från övriga riket. Innan Birger jarl kom till makten fanns det tre typer av mynt i omlopp i Sverige. Förutom utländska mynt fanns svealändska, götaländska och gotländska. Varje landsdel hade ett eget myntsystem och vid resor inom landet krävdes myntväxling för att kunna handla. Birger införde, om så för en begränsad tid, en gemensam fastlandsvaluta. Kungamakten tjänade stora pengar på mynten. En mynttyp cirkulerade bara ett antal år, sedan skulle mynten bytas ut. Ofta byttes då tre gamla mynt mot två nya och på så sätt tjänade alltså kungamakten 30 procent på inbytet. En bra affär! Förutom att Birger införde gemensam valuta införde han också ett eget myntsystem i västra Götaland. Det finns en grupp mynt med bokstaven B inom en slät ring eller en ring av punkter i det svenska fyndmaterialet. 29 mynt av denna typ har hittats och det finns en stark koncentration till Västra Götaland. Mynten präglades i Lödöse för Birger jarls räkning under åren 1260-66. De är brakteater, dvs endast präglade på ena sidan. När brakteater präglades så användes en skinnbit som underlag och rester av dessa har hittas vid utgrävningar av borgen i Lödöse, den s.k. myntmästargården. När riket fick ett gemensamt myntsystem inrättade Birger ett eget system i Västra Götaland där bara hans mynt fick användas. Varför? En trolig orsak skulle kunna vara att Valdemar vid denna tid började kräva att få mera makt och för att säkra sin egen inkomst startade Birger egen myntning. Hade han fortfarande haft hela makten hade detta inte behövts. Det kan också ha varit skryt. Birger var en makthungrig man och lite extra status med en egen myntning skadade säkert inte. På samma sätt som mynt hade donationer ett dubbelt värde. Det gav prestige och ingick i rollen som storman. Men det var också en försäkring om bättre förhållanden efter döden. Man ska heller inte underskatta viljan att göra goda gärningar och bidra till att hjälpe de svagaste i samhället. Donationer kunde ges av flera anledningar; när man fått barn, vid ingivning i ett kloster, som tack efter ett tillfrisknande, inför en resa, för en anhörigs själ, för att bli omhändertagen på sin ålderdom etc. De stora donationer gjordes oftast i samband med testamentets upprättade då man vanligen valde sin gravplats. Stor del av de bevarade medeltidsbreven utgörs av donationer till olika, oftast kyrkliga institutioner. Till dessa räknas även hospitalen, medeltidens sjukhus. Folkungaätten hade, märkligt nog, inget särskilt kloster som man omhuldade och hade som gravkyrka på samma sätt som Sverkerska ätten stödde Alvastra och Erikska ätten stödde Varnhem. Birger Brosa gynnade Riseberga. Birger jarls bror Elof gynnade Alvastra, kungarna Valdemar och Magnus stödde Fransiskanerna och Magnus Eriksson grundade Vadstena. Själv verkar Birger jarl särskilt ha gynnat Varnhem och låg antagligen bakom återuppbyggnaden på 1250-talet efter en förödande brand 1234. Som tack fick han sin bild på en konsolsten under valven. I Varnhem ligger han också begravd under en pampig gravsten. Det är bara ett par donationer direkt kända av Birger jarl. 10 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! Under Birger jarls tid fanns det tre parallella myntsystem och ett ganska komplicerat att räkna mynten. Så här såg det ungefät ut år 1250: 1 mark = 8 öre = 24 örtugar = X antal penningar beroende på ort (se nedan) Svealand 1 mark = 192 penningar Västra Götaland 1 mark = 382 penningar Gotland och Östra Götaland 1 mark = 288 penningar Hmm? Varför var det viktigt att donera? Hur kunde en donation se ut? Vilka mynttyper fanns under Birger jarls tid? Hur mycket kostade en ko eller en häst på Birger jarls tid? Går det att veta det? Kna p! Hitta ett medeltida testamente. Hur många kor är det värt? Funder över donationer då och nu. Birger jarl och Bill Gates exempelvis vad är likheter och skillnader? Året är 1253. Du ska donera två attungar i Bjärka by. Till vad skulle det vara bäst att skänka dem? Om det hade varit idag? Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 11

5. Vem var Birger jarl, lagstiftaren? Tha gaff Birge jerl the lagh ther sidhan haffwa standit marghan dagh, at syster matte erffwa med broder tridiungh bade epter fader ok moder ur Erikskrönikan, 1320-tal irger jarl utökade fridslagarna och lät ändra arvslagarna. Fridslagarna innebar hårdare straff för brott mot kvinnor, brott begångna i kyrkan, på tinget och hemma. Birgers lagar finns inte bevarade men Magnus ladulås stadfäste dem och de finns också med i ett par av landslagarna vilket gör att vi kan ha en tämligen god bild av hur de såg ut. Birger utökade fridslagarna, tings-, hem- och kyrkofrid, med kvinnofrid. Fridslagarna ökade inflytandet från den centrala regeringsmaktens sida på bekostnad av de gamla lokala enheterna. Blev man dömd för brott mot fridslagarna blev man biltog. Det var detsamma som fredlös, men för första gången blev man fredlös på riksnivå. Under medeltiden hade man olika lagar för landsbygd och stad. På landsbygden gällde landskapslagen och i staden antingen en egen stadslag eller någon variant av Bjärköarätten. Det hade alltså stor betydelse var handlingen begicks. Medeltidens lagar, och tillämpningen av dem, var relativt humana och byggde mer på att målsäganden och den tilltalade skulle komma överens än att man absolut måste bestraffa. Från och med 1600-talet fick bibelns mosaiska lagar större påverkan på lagarna och då skärptes både lagar och tillämpning. Innan Birger jarl kom till makten gick männen konsekvent före kvinnorna i arvslagarna. Detta förbättrade Birger och lät dotter ärva hälften mot son. Detta gällde sedan i sex sekler både i Sverige och i Danmark. När Bjärköarätten skrevs på 1280-talet så sattes det på pränt att kvinnor och män skulle ha lika arvsrätt, dvs dotter ärvde lika mycket som son. gällde att bli tagen på bar gärning. 1734 års lag hade i Bjärköarätten utgick ifrån förhållandena i Stockholm men användes princip samma innebörd i begreppet kvinnofrid som också i andra städer. Fridslagarna fanns med och bröt man mot kvinnofriden var det döden våldtäkt och kvinnorov som var tidigare lagar, dvs att det specifikt var straffbart eller 40 marks böter som gällde. Det vill säga om man inte kunde värja sig med ed från sex män, vilket kunde fria personen. Fanns ej vittnen kunde man Psst... Kvinnofrid kvarstod som ett speciellt kapitel i den svenska lagen fram till 1864. Begreppet återkom 1998. också värja sig med 12 rådsmän. Nästa lag som tillkom genom Bjälboättens försorg var Magnus Erikssons stads- och landslag vid 1300-talets mitt. Magnus var Birgers barnbarnsbarn. Här fanns en skillnad när det gällde arvsrätten. Bodde man i en stad kunde dotter ärva lika med brodern, för stadslagen var influerad av tysk rätt. Ute på landsbygden (där balkarna byggde främst på Östergötlands, Upplands och Västmanlands landskapslagar) gällde den gamla varianten där dotter ärvde hälften jämfört med son. Fram till 1736 gällde på landsbygden att man ärvde mer än kvinna och skillnaden mellan stads- och landslag rådde fram till 1845, då kvinna och man för första gången fick samma arvslott i hela riket. När det gällde kvinnofrid var det än en gång olika regler som gällde beroende på om det var stadslagen eller landslagen som praktiserades. Stadslagen var något hårdare i sin straffsats än landslagen när det men kvinnornas karaktär blev allt viktigare i utfallet av straffpåföljd. 12 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! Fridslagarna tillhörde edsöreslagarna, som var en uppställning grundläggande rättsregler. Kungen svor vid trontillträdet att upprätthålla dessa lagar (edsöre = edsavläggelse). Edsöret gällde sådant som man betraktade som viktigt för samhällets hela bestånd. Brott mot edsöret blev alltså inte bara ett brott mot den person som drabbades utan också ett brott mot hela samhället. Genom den direkta anknytningen till kungen är edsöreslagarna en första ansats till rikslagstiftning. Hmm? Vad är skillnaden mellan landskapslag och landslag? Vilken lagasaga det vill säga vilken lag gällde i det område där du bor? Vad är ett Ting och vilka funktioner hade det? Kna p! Hitta din landskapslags text om okvädningsord vad skulle straffet bli för de ord man idag ofta hör att folk kastar efter varann? Jämför medeltidens kvinnofrid med dagens Kvinnofridslag vad säger det om samhället? Har medeltidens hedersbegrepp något gemensamt med dagens så kallade Hedersrelaterade våld? Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 13

6. Vem var Birger jarl, stadsbyggaren? Birger jerl, then vise man. Han loot Stockholms stad at byggja med digert with oc mykin hyggia, eth fagert hus ok en godhan stadh alla leedh swa gjort som han badh. Thet er laas fore then sio, swa at karela göra them enga oroo. Then sio er god, iak sigher for hwi: nittan kyrkiosokner liggia ther i ok um kring sion siu köpstäde ur Erikskrönikan, 1320-tal tt lås kan stänga både ute och inne saker och människor. Runt omkring Mälaren fanns sju köpstäder och när Birger satte ett lås för sjön var det både ett skydd mot fiender och som kontroll över frakten av varor och råvaror. Den som kontrollerade Stockholm kunde också kontrollera handeln. Spärren fanns förmodligen redan 1251, vid tiden för slaget vid Herrevadsbro. De senaste utgrävningarna på Stockholms slott ger ingen entydig datering av borgens äldsta delar. Resterna av ett större hus har hittats under borggården och daterats till 1200-talets mitt. Stockholm nämns som dateringsort första gången 1252. Då bör något ha funnits på platsen och Birger kanske redan hade påbörjat sitt grundande av Stockholm. Enligt Olaus Petri (1500-tal) lät Birger bygga två torn med murar som förband tornen och inramade staden. Tack vare borgen blev Stockholm dubbelt försvarad. Förutom att topografin gjorde platsen till ett höjd- och vattenfäste blev det också en befäst stad. Den äldsta muren sträcker sig förmodligen längs Prästgatan och Baggensgatan, men om stadsmuren anslöt till borgens kärntorn är osäkert. Birger jarls bygge blev kärnan i det nya större borgbygget som omtalas på 1280-talet. Psst... I juli 1252 dateras det första brevet i Stockholm, skyddsbrevet för Fogdö kloster i Södermanland. Där tar kung Valdemar och Birger jarl klostret med alla dess ägodelar i sitt beskydd och att de undantar klostrets gårdar från allmänna avgifter, kungliga skatter och pålagor. Borgen i Stockholm uppfördes inte som ett residens utan den var i första hand en befästning. Många anser att förebilden till Stockholm finns i Lübeck, medan andra menar att man snarare bör leta efter förebilder i Sydtyskland Nordfrankrikes vatten- och höjdstäder. Något som då blir intressant är kopplingen till Birgers återuppbyggande av Varnhems kloster efter en brand 1234. Han tog nämligen hjälp av lekbröder från cistercienserklostret i Clairvaux, Burgund för detta ändamål. Burgund var ett hertigdöme i delar av Frankrike och södra Tyskland, där ett flertal befästa städer anlades på höjder under 1200-talet. 14 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Aha! Ungefär samtidigt under Birger jarls och hans söners tid byggdes borgarna (eller husen som de kallades på den här tiden i Sverige) i Stockholm, Kalmar, Stegeborg, Borgholm, Jönköping, Nyköping och Lödöse, varav flera är uppförda kring ett slags vakttorn vid viktiga vattenvägar. Borgarna ligger, utom Stegeborg, invid en stad. Dessa städer har mycket likartade stadssigill med en stiliserad borg. Borgarna har fungerat både som försvar och administrativa knutpunkter. Hit skulle skatterna forslas från närliggande områdena - de var tidiga länsborgar. Hmm? Varför anlades Stockholm just där och just då? När blir en handelsplats eller stor by en stad? Hur såg en normal stad ut på 1200-talet? Byggmaterial? Gator? Stadsmur? Storlek? Odlingar? Hur såg en borg ut på Birger jarls tid? Vad är skillanden mot en befäst eller obefäst gård? Kna p! Din närmaste stad, när och hur grundades den? Om du levt i en 1200-tals stad vilket yrke skulle du ha velat ha? Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 15

Smaka pa 1200 talet en medeltida maten var normalt inte särskilt varierad och med våra moderna värderingar inte särkilt rolig att vare sig titta på eller smaka på. Även om maten kunde vara både fantasifull och smakrik, så var mycket torkat, hårt och segt och säkert också både mögligt och skämt. Men dåtidens människor levde under helt andra omständigheter och hade också en helt annan tarmflora än vi har i dag, dvs deras magar och matsmältningssystem var anpassade till födan. Korn var det i särklass vanligaste sädesslaget. Gröt och bröd var basfödan. Man kan säga att vår beteckning brödsäd på medeltiden minst lika var grötoch ölsäd. Eftersom man bakade på korn var brödet ojäst. Att baka ojäst bröd levde kvar även sedan man gått över till att huvudsakligen odla råg som går att jäsa. Vi har det fortfarande kvar i knäckebrödet. Vid sidan av bröd och gröt åt mycket rotfrukter, fram för allt rovor. Kålroten är en svensk uppfinning fast antagligen från 1500-talet. Den har uppkommit som en korsning mellan rova och någon kålväxt, förmodligen raps. Salt var en dyrbar handelsvara. Uppfattningen om medeltidens salta mat är felaktig. Det är 1500- och 1600-talens kronoförråd som uppvisar den ettersalta maten. Öl dracks alltså inte i enorma kvantiteter därför att maten var jättesalt, utan för att det var ett bra sätt att tillgodogöra sig näringen i korn, och ölet var ibland renare än vatten. Och så har det ju även andra kända effekter! Öl bryggdes i många olika varianter av olika styrka och kvalitet. Det dagliga ölet var ofta sött, inte så starkt, ganska grumligt och hade ibland en något rökig smak. Det som idag närmast liknar medeltidsölet är klosterfärsköl. Vid sidan av öl dracks vatten, surmjölk eller blanda. Blanda bestod av vattenutspädd vassla och surmjölk. Det lär smaka ungefär som ättika blandat med vatten. De som hade det bättre ställt kunde också dricka mjöd och vin. Psst... Stor del av maten ger få arkeologiska spår men tillsammans med pollen, fröer, kärnor osv och de skriftliga noteringarna går det att få en ganska bra bild av kosthållet. Den äldsta kokboken är från 1345. 16 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Medeltida recept KOKT GÄDDA MED PEPPAROTSSÅS 1-1 1/2 kg gädda 1 gul lök 10 krossades vitpepparkorn 1 msk salt 2 dl vitt vin 1 msk vinättika 2 msk smör 2 msk vetemjöl riven pepparrot Rensa gäddan, men låt huvud och fjäll sitta kvar. Lägg fisken i en gryta och fyll på med vatten så att det precis täcker och koka med lök, vitpeppar, vin och vinättika. När ryggfenan lossnar är gäddan färdig. Kokspadet silas. Därefter lägger man i mjölet som knådats ihop med smöret. Såsen får koka försiktigt en stund och därefter lägger man i pepparroten. ROSTBIFF MED ÖRTSKORPA (efter Hildegards mat) 1 kg välhängd rostbiff Smör el olja Salt och svartpeppar 2 vitlöksklyftor 1 näve hackade färska örter (ex libbsticka, persilja, citronmeliss, timjan, mynta, mejram, rosmarin) Smörj rostbiffen med olja/smör, salt och peppar och låt vila i ca 2 tim. Finhacka vitlöken och blanda med de finhackade örterna och en skvätt olja. Stek i ugn på galler över långpanna i 250ºC tills köttet är rosa inuti. Äts till bröd eller kokta rovor. FRUKT- ELLER BÄRKOMPOTT 1 liter färsk frukt eller bär vatten honung vetemjöl (mjölk) Frukt- eller bärkompotten som efterrätt var vanlig under medeltiden både i staden och på landet. Stommen utgörs av den frukt eller de bär som säsongen ger: äpplen, plommon, päron, krusbär. Rabarber i maj blir ett minne för livet. Rensa bären, skala och dela frukten innan de kokas mjuka i täckande vatten. Söta med honung efter behag. Avred lätt med lite vetemjöl utrört i vatten. Ett uppkok och sedan kan kompotten ätas varm eller kall, eventuellt med mjölk. Under vintern eller våren kan man koka soppa på torkad frukt. HÖNA I DEG (1200-talets slut) Kläd en form med deg (pirogdeg). Skär ett förkokt (det vill säga halvkokt) höns däri med välskuret späck, färska ärtor, peppar, stött kummin och äggblomma (det vill säga förslagsvis två äggulor), väl slagen med saffran och salt. Baka i ugn med lock av deg i 225 ca 30 min. Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 17

Medeltida kläder et är ett vanligt missförstånd att kalla medeltiden för grå. Om man kunde bar man gärna färgstarka kläder. Även vanliga människor färgade sina kläder t.ex. med björklöv eller lavar. Medeltida kläder varierar naturligtvis mellan århundradena och det är i dag svårt att säga exakt hur 1200-talets kläder såg ut. Vi få gå på målningar, skulpturer och annat som för det mesta i efterhand har beskrivit hur man gick klädd. Självklart skilde sig de olika samhällsklasserna från varandra. En medeltidsmänniskas garderob såg inte ut som en nutida människas. Den speglade exempelvis mycket tydligare vilken samhällsklass man tillhörde och var oavsett vilken klass man tillhörde avsevärt mindre än nutida människan. När det gällde att välja vilken typ av tyg man skulle göra sina kläder av fanns det grovt sett tre typer av tyg som var aktuella. Det ena var tyger av lin, det andra olika former av ulltyger, vilka båda används för de f lesta plagg. För finare och dyrare plagg kunde siden användas. Under senmedeltiden gör också bomull inträde. För skor, mössor, dekoration eller förstärkning av kläder användes bland annat läder, skinn och mocka. Också päls användes för exempelvis dekoration, men det var dyrt. 18 De f lesta sorters tyg gick att naturfärga med olika typer av växter. En färg som var billig och enkel att framställa blev också vanlig. Vanliga färger var gult, brunt, grönt och lila. Rött och blått var färger som var svåra att framställa och därför också eftertraktade. Vill man pröva på att sy sina egna medeltida kläder finns många tips på nätet, och det finns också mönster att köpa på museer. S t u d i e m at e r i a l B i r g e r M ag n u ss o n d e n s i s t e j a r l e n o ch h a n s t i d

Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 19

Kvinnofrid avsett för skolornas högstadium och gymnasium Fridslagarna och Birger jarl Mest ihågkommen är nog Birger Jarl för sina lagar, bland annat genomdrev han en rad frids- eller edsöreslagar. Dessa finns inte bevarade i original men sannolikt ligger han bakom Östgötalagens bestämmelser kring hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. Han får även ses som en föregångsman i jämställdhetsfrågan, då han tillskrivs en lag om att dottern skulle ha rätt till arv (dock bara hälften av sonens andel). Kvinnofridsbegreppet finns med i lagtext från Birger jarls och framför allt hans sons, kung Magnus Ladulås, tid och tas bort först i 1864 års lag men återkommer i 1998 års lagstiftning. Kvinnofrid i dagens Sverige Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Våldet kan inte förklaras på samma sätt som andra våldsbrott. Situationen är speciell då parterna har en nära relation. Mannen bär dock alltid ansvar för sitt handlande. Våld eller övergrepp i nära relationer innebär ett avsiktligt upprepat våld eller psykiskt övergrepp utövat av en man mot en kvinna som han har eller haft en nära relation med. Varje år utsätts tusentals kvinnor. Våldet kan handla om nedvärderande kommentarer, knuffar, hot, slag, överfall, påtvingade sexuella handlingar, frihetsbegränsningar eller andra kränkande handlingar. Våldet är djupt förnedrande och dessutom ett brott. Våldet skapar ofta känslor av skam och skuld hos den som utsätts. Våld i nära relationer förekommer även i samkönade relationer. Att man fokuserar på mäns våld mot kvinnor och barn betyder inte att man bortser från våld i samkönade relationer. Förövaren kan också vara en kvinna och offret en man. Barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är brottsoffer, lika utsatta för våld som den som blir slagen. De behöver stöd och hjälp, och har rätt till skadestånd. Gifta sig med vem man vill Flickor och unga kvinnor vars fri- och rättigheter är hotade i strängt patriarkala familjer har de senaste åren uppmärksammats inom socialtjänsten. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få gifta sig med vem man vill. Barnäktenskap är förbjudna i svensk lag. Vad säger lagen? Kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande Kvinnofrid, SOU 1995:60, har inneburit att våld och kränkningar mot kvinnor uppmärksammats. Lagstiftning har införts till skydd för kvinnor och en rad myndigheter ansvarar tillsammans för att förebygga våld samt skydda och hjälpa utsatta kvinnor. Även i Brottsbalken infördes en lag om kvinnofridskränkning den 1 juli 1998, vilken i stort innebär en skärpning av lagstiftningen. Lagen behandlar upprepad kränkning mot en före detta eller nuvarande fru eller sambo. Kvinnofridskränkning avsedd att skada personens integritet eller självkänsla kan bestraffas med upp till sex års fängelse. Domstolarna ska kunna se hela den brottslighet som en person blir utsatt för och räkna ihop enskilda lindrigare brott till grov kvinnofridskränkning. 1 januari, 1999 infördes en lag som förbjuder köp av sexuella tjänster. Jämställdhetslagen har skärpts avseende sexuella trakasserier. Arbetsgivare ska aktivt förhindra att arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Socialtjänstlagen skärptes också 1 juli 2007. Skärpningen innebär att Socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särkilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 20 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Förslag på kontakter och länkar: Män för kvinnofrid, www.sakerhetsnalen.se NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Uppsala universitet, www.nck.uu.se Birgittafonden, Vadstena, ordf. Jane Råsten 070-365 88 10 Kvionnojourer Tjejjourer (Beata i Linköping) Bris, www.bris.se Länsstyrelser www.fryshuset.se Sharaf Hjältar har sin utgångspunkt i en motsvarighet till Lugna Gatan men med inriktning på hedersförtryck. Unga modiga killar eller män uppmärksammas positivt när de vågar ta avstånd från hedersförtryck Kontakt: Stockholm Moa Keskikangas moa.keskikangas@fryshuset.se Mobil: 0739-50 24 28 Göteborg: Nigar Ibrahim nigar.ibrahim@fryshuset.se Mobil: 0739-50 22 59 www.operationkvinnofrid.nu Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 21

Litteraturlista och länkar Medeltida källmaterial Nordiska kungasagor/heimskringla, Snorre Sturlasson SVENSKA LANDSKAPSLAGAR Tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén. Utgivna under 1930-40-talet Magnus Erikssons landslag. I nusvensk tolkning av Åke Holmbäck och Elias Wessén Rättshistoriskt bibliotek. Sjätte bandet. (Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Grundat av Gustav och Carin Olin). Stockholm 1962 Medeltiden allmänt Den dynamiska medeltiden, Michael Nordberg 1984 När Sverige blev Sverige, Peter Sawyer, Viktoria bokförlag 1991 Medeltidens ABC, Prisma/Historiska museet 2001 Medeltiden, Signums svenska kulturhistoria 2004 Döden som straff - glömda gravar på galgbacken. Emma Karlsson, Caroline Arcini och Annika Sandén. Östergötlands länsmuseum 2008 Mått och mynt Med mått mätt, Albert W Carlsson, LT s förlag 1997 Vad kostade det? Lars O Lagerqvist och Ernst Nathorst Böös, LT förlag 1997 Birger jarl och hans tid Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige, Dick Harrison 2002 Birger jarl och hans tid, katalog nr 13, Medeltidsmuseet. Birger Magnusson den siste jarlen, Västergötlands museum, nr 35, Skara Birger jarl en brytningstid, Sex föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 2001 Skeletten från jarlen Birger Magnussons grav i Varnhems klosterkyrka; Torbjörn Ahlström, Västergötlands museum nr 34 Genealogi Äldre svenska frälseätter (ÄSF), Riddarhusdirektionen 1957- Platser Det medeltida Västergötland, Claes Theliander 2004 Medeltidsstaden, Riksantikvarieämbetet I Arns fotspår, Lennart Utgren, Dick Harrison, Bo Södervall med en inledning av Jan Guillou, Pirat 2002 Det medeltida Östergötland, Rikard Hedvall och Karin Lindeblad, Historiska Media 2007 I medeltidens Stockholm, Göran Dahlbäck, Stockholms medeltidsmuseum och kommittén för stockholmsforskning 1987 Heraldik Heraldiken i Sverige, Magnus Bäckmark & Jesper Wasling, Historiska media 2001 Svenska medeltidsvapen, Jan Raneke, Nya Doxa 2001 Städer Medeltidsstaden, Riksantikvarieämbetet Hantverk och skråväsende, Folke Lindberg, Prisma Magnum 2 uppl 1989 Militärhistoria Vapnens historia, Olle Cederlöf, Prisma 3 upplagan 2002 Medeltidens svenska krig, Ulf Sundberg, Hjalmarson och Högberg Bokförlag 1999 Gud vill det, Dick Harrison, Ordfront 2005 Tempelriddarna, Piers Paul Read, Övers. Per Nyqvist, Prisma 2003 Jordbruk Jordbruket under feodalismen 1000-1700, Det svenska jordbrukets historia, band II, Janken Myrdal, Natur och Kultur/LT förlag 1999 Kläder Hurusom man sig klädde, Else Marie Gutarp, Gotlands fornsal 1994 Kyrkohistoria Sveriges kyrkohistoria, band 1-2, Verbum 1998 Mat Mat och dryck i forntid och medeltid, Om den ärbara vällusten av Lars O. Lagerqvist och Nils Åberg. Vincent lag och statens historiska museum, Stockholm MCMXCIV. En sås av ringa värde och andra medeltida recept. Daniel Serra och Hanna Tunberg. Utgivningsdatum: Juni 2009 TBA Förlag: A&J Books Hildegards kök, Cordia 2000 Länkar www.historiska.se SHM:s hemsida www.ra.se Riksarkivets hemsida med bland annat huvudkartoteket för de medeltida breven www.raa.se Riksantivarieämbetes hemsida www.vastergotlansmuseum.se www.medeltidsmuseet.stockholm.se www.ostergotlandslansmuseum.se www.birgerjarl2010.se 22 Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid

Svenska museer med inriktning på medeltiden Stockholms Medeltidsmuseum Historiska museet i Stockholm Västergötlands länsmuseum i Skara Östergötlands Länsmuseum i Linköping Slotts- och Domkyrkomuseet i Linköping Sancta Birgittas Klostermuseum i Vadstena Medeltidens Värld i Götene Sigtuna Museum Gotlands museum i Visby Fornsalen Glimmingehus i Skåne Lunds universitets historiska museum Kulturen i Lund Ystad klostermuseum Lödöse museum utanför Göteborg Domkyrkomuseet i Lund Nordiska museer med inriktning på medeltiden Bryggens museum i Bergen, Norge Museum Erkebispegården i Trondheim, Norge Aboa Vetus museum i Åbo, Finland Snorrastofa, Island Den antikvariske samling i Ribe, Danmark Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid 23

Studiematerial Birger Magnusson den siste jarlen och hans tid www.birgerjarl2010.se