Budget för. Lunds tekniska Högskola

BESLUT 1 2003-11-25 Dnr Rektors kontor Per Göran Nilsson Budget för Lunds tekniska Högskola verksamhetsåret 2004 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 47 91 E-post pgn@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se/

2 (33) 1 SAMMANFATTNING... 5 2 VÄLKOMMEN I LTH... 6 2.1 Struktur och villkor för teknikvetenskaplig forskning... 6 2.1.1 Fakultetens mål... 6 3 LTHs ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR 2004... 7 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBESLUTET... 7 4.1 Grundutbildningsanslaget... 8 4.2 Fakultetsanslaget.... 8 4.3 Finansieringsbidrag till universitetsgemensamma ändamål... 8 4.4 Kostnader för antagning mm... 8 5 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET... 9 5.1 Grundutbildningen... 9 5.2 Forskning och forskarutbildning... 10 5.3 Verksamhetsprogram... 10 5.4 Hyresutjämning... 10 5.5 Investeringar... 10 5.6 Drift av gemensamma datorer... 11 6 PRINCIPER FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER... 11 6.1 EU-kompensation... 11 6.2 Strukturella förändringar... 11 6.2.1 Räntefria lån... 11 6.2.2 Uppsägning av lokaler... 11 7 BALANSERING AV EKONOMIN... 12 7.1 Helsingborg... 14 7.2 Centrumbildningar... 14 8 SPECIELLA PROJEKT... 15 8.1 Donation från Stichting IKEA Foundation... 15 8.2 Nätbaserad utbildning i matematik... 15 8.3 Kontakter med näringslivet... 15 8.4 Studiecentrum... 15 8.5 Betygsombudsmän... 16 8.6 Gemensamma verkstäder... 16 9 FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG... 17

9.1 Förutsättningar... 17 9.2 Dämpning av anslagsminskningar... 18 9.3 Kursutbud... 18 9.4 Utbildningsprogram... 19 9.5 Tilläggsanslag till institutioner... 19 9.5.1 Programservice... 19 9.5.2 Studentservice... 19 9.5.2.1 Student Success... 19 9.5.2.2 Gemstone och mångfaldsprojektet... 20 9.5.2.3 Studiecentrum... 20 9.5.2.4 Pedagogisk utveckling... 20 9.5.2.5 Kvalitetsarbete... 20 9.5.3 Rekrytering och studieinformation... 20 9.5.4 Utvärdering av Civilingenjörsprogram... 21 9.5.5 Samarbete med studentkåren... 21 9.5.6 Internationalisering... 21 9.5.7 Investeringstilldelning... 22 9.5.8 Gemensamma lokaler... 22 9.5.9 Gemensam datordrift... 22 9.5.10 Utbildningsutveckling... 22 9.6 Särskilt stöd till institutioner... 22 9.6.1 LTH:s pedagogiska akademi... 22 9.6.2 Utrustning... 23 9.6.3 Arkitektur... 23 9.6.4 Finansiering av gemensamma apparathallar... 23 9.6.5 Riktade grundutbildningsanslag... 23 9.7 Särskilda avsättningar... 23 9.7.1 Resekostnader i tjänsten mellan Lund och Helsingborg för lärare... 24 9.8 Omstrukturering av LTH... 24 9.9 Rektors disposition... 24 3 (33) 10 FÖRDELNING AV FAKULTETSANSLAG... 24 10.1 Fördelningsprinciper... 24 10.1.1 Självvärdering och utvärdering... 25 10.2 Fördelning av fakultetsmedel 2004... 25 10.2.1 Tilldelning till institutioner... 25 10.2.1.1 Kompetens och kvalitet... 26 10.2.1.2 Produktion... 26 10.2.1.3 Strategiskt värde... 26 10.2.1.4 Starttilldelning... 26 10.2.1.5 Investeringsbonus... 26 10.2.1.6 EU-overhead... 26 10.2.1.7 Inomhusklimatforskning... 27 10.2.1.8 Elektronmikroskop... 27 10.2.1.9 Swegene... 27 10.2.1.10 Accelerator... 27 10.2.1.11 Lasercentrum... 27 10.2.1.12 Jämställdhet, Underrepresenterat kön... 27 10.2.1.13 Rekrytering av unga forskare... 27 10.2.1.14 Riktade basanslag... 28 10.2.2 Särskilda ändamål... 28 10.2.2.1 Uppdragstillägg och kompensation till institutioner... 28 10.2.2.2 International Advisory Group... 28 10.2.3 Övriga avsättningar... 28

10.2.3.1 Fakultetsgemensamma lokaler... 28 10.2.3.2 Lunds universitets GIS-centrum... 28 10.2.3.3 Technolution... 28 10.2.3.4 Trident... 29 10.2.3.5 Forskarutbildningsnämnden... 29 10.2.3.6 Forskningsservice... 29 10.2.3.7 Rektors disposition... 29 4 (33) 11 FÖRDELNING AV GEMENSAMMA KOSTNADER... 29 11.1 Bibliotek... 29 11.2 Styrelse och nämnder... 29 11.3 Information och kommunikation... 29 11.3.1 Alumni... 30 11.4 Post- och telehantering... 30 11.5 Personal och ekonomiservice... 30 11.5.1 Personalservice... 30 11.5.2 Ekonomiservice... 30 11.6 Miljö... 31 11.7 Övrigt... 31 11.7.1 Lunarc... 31 11.7.2 Infrastrukturplanering... 31 12 JÄMSTÄLLDHET... 31 13 LEDNING OCH GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA FUNKTIONER... 32 14 ÖVRIGT... 32 BESLUT... 32

5 (33) 1 SAMMANFATTNING En av LTH:s största utmaningar är att möta de skiftande behov som utbildningarna ställer och samtidigt värna både en framstående grundforskning och en forskning som behövs för syntesen och realiseringen av teknisk utveckling till gagn för samhället. För att ha en möjlighet att möta denna utmaning krävs en verksamhet i ekonomisk balans. De ständiga besparingarna inom grundutbildningsanslaget innebär att utnyttjandet av anslaget måste ske på ett optimalt sätt. Under 2004 skall därför såväl utbildningsstruktur som programledning och utbildningsadministration utvärderas. Fortfarande gäller att flera institutioner inte har uppnått balans och visar stora underskott. Även inom vissa institutioner med totalt god ekonomi förekommer stora underskott för delar av verksamheten. Verksamheten inom en institution delas in i en eller flera enheter. En enhet definieras av att det skall finnas relevanta aktiviteter inom vetenskaplig produktion, grundutbildning och tredje uppgiften. Enheten skall ha en ekonomi i balans under längre tid. En enhet skall ses som en grupp av forskare, lärare och teknisk/administrativ personal som är beredd att ta solidariskt ansvar för den gemensamma verksamheten och gemensamma ekonomin och för alla i gruppen ingående medlemmar. Det skall finnas en god ämnesmässig förståelse för problemställningarna inom enheten. En enhet består sällan av färre än 15-20 personer. Institutionen föreslår senast den 1 april 2004 en indelning i enheter som fastställs av LTHs rektor. Detaljerade förutsättningar för bildande av enhet kommer att fastställas av LTHs rektor i december 2003. Tilldelningen av statsanslag via universitetet för grundutbildning och forskning kommer att räknas upp med kompensation för pris- och löneökningar med 1,88 %. LTHs uppdrag inom grundutbildningen räknas upp med 100 nya helårsstudenter. Ersättningen för de nya platserna är 75 % av normal ersättning. Till följd av obalans i universitetets grundutbildningsfinansiering kommer ersättningen per helårsstudent generellt att minska med 1 %. Finansieringsbidraget till Lunds universitets gemensamma åtaganden ökar med 7 700 tkr till 81 500 tkr. Institutionerna kommer att belastas av kostnader för strukturella förändringar inom LTH i form av ett speciellt finansieringsbidrag. Fördelning av kostnader för det totala finansieringsbidraget kommer att göras med utgångspunkt från löne- och arvodeskostnader under perioden november 2002 till oktober 2003. Avräkning för budgetåret 2004 kommer att ske i december månad 2004!

6 (33) VÄLKOMMEN I LTH Lunds tekniska högskolas verksamhetsidé är formulerad enligt följande LTH är en gränsöverskridande teknisk högskola inom Lunds universitet LTH ingår i gruppen av internationellt ledande tekniska universitet LTH står för ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till både människa och miljö LTH har en kreativ och lustfylld studie- och arbetsmiljö präglad av ömsesidig respekt, frihet och humor LTH utmärks av kvalitet och pedagogisk mångfald LTHs mångfald är dess styrka - ur bredd växer spets LTH rekryterar aktivt LTH är tongivande i Öresundsregionen med ett globalt perspektiv LTH skapar framgång och konkurrenskraft för individ och samhälle. 2.1 Struktur och villkor för teknikvetenskaplig forskning Tekniska fakultetens forskning är baserad på samspelet mellan grundvetenskapliga analytiska redskap, en designfas som realiserar nya lösningar för omvärldens behov, och en syntes av omvärldsanalys och tekniska möjligheter. Detta samspel är själva grundvalen för den teknikvetenskapliga forskningen och strävan efter ett integrerat samspel mellan analys, design och syntes har under senare år varit mycket fruktbar inom tekniska fakulteten. Det finns inom fakulteten en stark optimism om behovet, utmaningarna och möjligheterna för teknisk forskning, samtidigt som man vill medverka till att realisera de lösningar som forskningen leder fram till. Framgången för forskningsbyn IDEON är i mycket ett resultat av denna lyckade LTH-strategi. En av LTH:s största utmaningar är att möta de skiftande behov som utbildningarna ställer och samtidigt värna både om en framstående grundforskning och en forskning som behövs för syntesen och realiseringen av teknisk utveckling till gagn för samhället. Detta innebär att den strategiska planen (se bilaga) är ett dynamiskt instrument där det finns utrymme för nya initiativ genom effektivt utnyttjande av befintlig forskningskompetens. Forskningen skall också vara en bas för att möta utbildningskrav som kontinuerligt ändras. Vid LTH är forskning och grundutbildning sedan länge sammanvävda, vilket resulterar in en oöverträffat effektiv teknikspridning från universitet till samhället. Flera nya utbildningsprogram eller inriktningar har byggts på forskningens bas. 2.1.1 Fakultetens mål Fakultetens mål är att vara världsledande inom några teknikvetenskapliga forskningsområden, att genom sin forskning bidra till att lösa väsentliga problem som gäller människans livsvillkor, samhällets utveckling och ekologisk hållbarhet,

att upprätthålla en hög kompetens inom alla teknikvetenskapliga områden av väsentlig betydelse för grundutbildningen av civilingenjörer, ingenjörer, arkitekter och designer, att verka för kraftigt ökad samverkan, inom forskning och grundutbildning, mellan universitetets olika fakulteter, liksom med andra universitet och högskolor och med industri och samhället i övrigt, att stimulera studenter till forskarstudier för att öka samhällets tillgång på personer med god förståelse för teknikens möjligheter och ansvar, och för att underlätta samhällets och universitetens kommande generationsväxling. 7 (33) 3 LTHs ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR 2004 En förutsättning för att kunna verka enligt verksamhetsidén och för att kunna nå de mål som satts upp för forskningen är att LTH har en ekonomi som är i balans. De förutsättningar som gäller för finansiering av verksamheter vid universitet och högskolor innebär en mycket stor risk för att vissa projekt blir ofullständigt finansierade och därmed orsakar svårreparabla underskott. Det är därför ytterst viktigt att skapa hållbara enheter och mekanismer som tidigt visar när en enhet inte längre fungerar. LTHs övergripande mål för 2004 är att dela in LTHs verksamhet i Lund och Helsingborg i hållbara enheter att genomföra åtgärder som ger ekonomisk balans 2005 att förbereda för HSV - utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna 2005 att redovisa kvalitetsutvecklingen inom LTH att starta planeringsarbetet för en omstrukturering av grundutbildningen samt att påbörja ett rekonstruktionsprogram för de enheter som är belastade av negativa myndighetskapital. 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBESLUTET Universitetsstyrelsen har beslutat att följande förutsättningar skall gälla för LTH budgetåret 2004 (siffror för 2003 anges inom parentes): Anslag för grundläggande utbildning 417 900 tkr (404 300 tkr) Anslag för forskning och forskarutbildning 242 200 tkr (236 300 tkr) Totalt 660 100 tkr (640 600 tkr) I anslagen för 2004 ingår pris- och löneomräkning med 2,88 % samt en central besparing med 1 %. I anslagen ingår medel ur lokalförsörjningsreserven (514 tkr grundutbildning och 1 542 tkr fakultetsanslag) som kompensation för ökade hyror inom kemicentrum till följd av den omfattande renoveringen. Beloppen förs som tillskott till hyresutjämningen.

4.1 Grundutbildningsanslaget I budgetpropositionen anges mål för antalet examina inom civilingenjörsutbildningen. Uppdraget omfattar numera även arkitektexamina. 8 (33) Utfall Prognos Beräkningsunderlag Mål Planering År 2001 2002 2003 2004 2001 2002 2003 2004 2001-2004 2005-2008 Antal ex. 582 641 694 690 595 615 640 660 2510 2865 Av grundutbildningsanslaget avser 1 500 tkr medel för internationalisering av utbildningen att fördelas på institutioner och utbildningsprogram. Universitetsstyrelsen har beslutat att utbildningskapaciteten vid LTH skall vara minst 5 546 helårsstudenter (hst) (5 446) vilket innebär en ökning med 100 helårsstudenter från föregående år. Andelen helårsprestationer skall vara minst 85 % (85 %) av det angivna antalet helårsstudenter. Minst 40 helårsstudenter skall avse nätbaserad distansutbildning. Antalet antagningsplatser som ligger till underlag för fördelningsbeslutet framgår av bilaga. LTH:s interna uppdrag till institutionerna är ca 5800 helårsstudenter. 4.2 Fakultetsanslaget. Inom fakultetsanslaget anges antalet examensenheter inom forskarutbildningen som ett uppdrag. Följande gäller för innevarande period. Utfall Utfall Prognos Prognos Mål År 2001 2002 2003 2004 2001-2004 Antal forskarexamen 90 115 120 120 440 4.3 Finansieringsbidrag till universitetsgemensamma ändamål LTH skall bidra till universitetets gemensamma kostnader genom (siffror för 2003 inom parentes) Finansieringsbidrag 76 400 tkr (69 500 tkr) ökning 9,9 % Finansiering av SUNET 5 100 tkr (4 300 tkr) ökning 18,6 % Totalt 81 500 tkr (73 800 tkr) ökning 10,4 % Finansieringsbidraget till universitetet belastar universitetets områden i relation till totala inkomsten efter reduktion för investeringskostnader och EUanslag. 4.4 Kostnader för antagning mm LTH skall bidra med 2 600 tkr för kostnader avseende antagning, studiedokumentation, examensutfärdande och studenthälsovård inom studerandeenheten.

9 (33) 5 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET LTH:s styrelse fattar varje år beslut om fördelning av statliga anslag för grundutbildning och forskning/forskarutbildning, om budget för gemensamma kostnader inom LTH samt om verksamhetsuppdrag. Från och med 2003 fastställs utbildningsutbudet för samma period som fördelningsbeslutet avser, dvs kalenderår. 5.1 Grundutbildningen Grundutbildningsanslaget fördelas i planeringsramar avseende ekonomiska resurser och antal helårsstudenter till utbildningsnämnderna samt på verksamhetsprogram. Utbildningsnämndernas planeringsramar fastställs med hänsyn till antalet beräknade helårsstudenter inom programmet samt en programspecifik kostnadsfaktor. Kostnadsfaktorn anger programmets kostnadsläge i relation till övriga program och skall motsvara behovet av resurser i form av personal, lokalytor samt material och utrustning för att genomföra olika programenligt av styrelsen fastställda mål. En övergripande målsättning är att kostnadsfaktorerna på sikt skall närma sig 1.0 och att skillnader i resursbehov skall kunna regleras med riktade bidrag till berörda institutioner. Varje år sker avräkning av antalet registrerade helårsstudenter i relation till uppdraget. Avräkningen sker institutionsvis med institutionens medelersättning per helårsstudent. Avräkning genomförs inom aktuellt budgetår och kommer för 2004 att ske i december 2004. Avräkningen av examensarbeten kommer i fortsättningen att ske efter registrerade helårsprestationer. Utbildningsnämnderna lämnar, efter samråd med berörda institutioner, förslag till styrelsen avseende fördelning av respektive planeringsram på kurser och på programgemensamma verksamheter. Medelstilldelningen till institutionerna skall baseras på principen om full kostnadstäckning för genomförandet av det samlade utbildningsuppdraget (kostnader för personal, lokalyta och drift) och anger därmed ambitionsnivån för uppdraget. Det åligger utbildningsnämnd och institutionsledning att försäkra sig om att uppdraget är genomförbart inom aktuell ekonomisk ram. Den framtida utbildningsstrukturen vid LTH påverkas starkt av de förslag som en pågående departementsutredning kommer att presentera senast 1/3 2004. Utbildningsberedningen har under 2004 som en huvuduppgift att bereda förslag till förändringar i utbildningsstrukturen som aktualiseras av förändringar i HF, av Bologna-processen, men även av frågor som rör övergången gymnasium - högskola. Planeringsförutsättningarna för de närmaste åren är att LTH inte kan expander grundutbildningsverksamheten. Den automatiska expansion som förorsakas av att InfoKom, Teknisk matematik och Teknisk nanovetenskap byggs ut

kommer beaktas då förslag om nya kurser bereds. Således kommer LTH inte att starta ytterligare program inom den nuvarande strukturen. 10 (33) Inför 2004 har LTH i informationsmaterialet grupperat civilingenjörsprogrammen i familjer. Om detta faller väl ut i rekryteringen kommer integrationsarbetet att fördjupas. Den nuvarande utbildningsnämndsstrukturen gäller som planerat för hela 2005. Till nämnderna riktas en uppmaning att prioritera effektiva berednings-, besluts- och uppföljningsprocesser. Under 2004 kommer budgetarbetet för grundutbildningen att ses över i syfte att förenkla processen. Samtidigt skall utredas om både helårsstudenter och helårsprestationer skall ingå i budgetunderlaget i forstsättningen. 5.2 Forskning och forskarutbildning Fakultetsanslaget fördelas huvudsakligen med avseende på kvalitet (antal professorer och anställda docenter) prestationer (doktors- och licentiatexamina) samt strategisk vikt. EU-anslag samt investeringar inom anslagen för forskning och forskarutbildning ingår också i underlaget för fördelning. 5.3 Verksamhetsprogram Övergripande verksamheter skall beskrivas och bedrivas i form av verksamhetsprogram. Verksamhetsprogram som kan hänföras helt till grundutbildningsanslag eller fakultetsanslag finansieras inom respektive anslags ram. Övriga verksamhetsprogram finansieras genom finansieringsbidraget. 5.4 Hyresutjämning LTH tillämpar ett fördelningssystem som innebär att nettohyreskostnaden per kvadratmeter, ovan respektive under mark, normalt blir lika inom alla fastigheter på campus. Justeringar utförs genom att institutioner som har en hyra som avviker från medelvärdet för campus betalar eller tilldelas medel. Omfattningen fastställs i budgetbeslutet och motsvarar normalt skillnaden i hyreskostnad relativt medelhyreskostnaden för LTH per m 2. Åtgärd som kan påverka hyreskostnaden skall vara godkänd av LTH:s ledning innan åtgärden vidtas för att ingå i underlaget för bidraget. Planerings- och projekteringsarbeten skall ske i regi av byggnadsenheten och vara godkända av LTHs ledning innan verksamhet startas. I samband med projektering av förändringar skall alla beräkningar göras utan hyresutjämning! Eventuell hyresutjämning fastställs av rektor i särskilt beslut. Kostnaden för renoveringen av hus II på kemicentrum, 750 tkr per år i 10 år, hanteras inom hyresutjämningen. 5.5 Investeringar Investeringar stimuleras genom att institutioner tilldelas en investeringsbonus inom fakultetsanslaget i relation till på institutionen redovisade investeringar för forskning och forskarutbildning. Vid stora investeringar kan bonusen begränsas i relation till institutionernas fakultetsanslag.

11 (33) Inom grundutbildningsanslaget kommer investeringsbidrag att fördelas för gemensamma objekt som undervisningsdatorer samt efter noggrann prövning till vissa större nyinvesteringsobjekt på institutioner. 5.6 Drift av gemensamma datorer För anskaffning, drift och underhåll av gemensamma undervisningsdatorer och datorer inom LTHs gemensamma administration har en organisation med en styrgrupp och en driftgrupp bildats. Datordriftgruppen LTH organiseras under LTH gemensamt. Medel för datordrift ingår därför i fortsättningen inte i utbildningsnämndernas ramar. 6 PRINCIPER FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER Finansieringsbidraget till LU och LTH tas för budgetåret 2004 ut i relation till löne- och arvodeskostnader på respektive institution under perioden november 2002 till oktober 2003. 6.1 EU-kompensation Universitetsstyrelsens beslut att EU-medel ej fullt ut skall ligga till grund för finansieringsbidrag till LTH och LU verkställs genom att medel ur fakultetsanslaget förs till institutioner i relation till respektive institutions samlade EUinkomst i senaste bokslut. Den ekonomiska ramen för EU-kompensationen beräknas som skillnaden mellan 20 % och 35 % påslag för finansieringsbidrag. 6.2 Strukturella förändringar En förutsättning för enhetsindelningen är att enheter med en ekonomi i balans skapas. Indelningen i enheter kommer att kräva omstruktureringsåtgärder för att skapa hållbara enheter och för att avveckla de verksamheter som inte kan motiveras och finansieras. De strukturella förändringar som styrelsen tidigare beslutat om och som genomförs på institutionerna medför dessutom kostnader under en avvecklingsperiod på ca fem år. 6.2.1 Räntefria lån De nya enheterna kommer i många fall att vara belastade med negativa myndighetskapital. För att på sikt eliminera dessa negativa myndighetskapital kommer LTHs gemensamma myndighetskapital att i form av räntefria lån till institutionerna kunna användas för att eliminera ökande underskott till följd av räntekostnader. Förutsättningar för att få lån är dels balanserad löpande ekonomi dels en amorteringsplan på det negativa myndighetskapitalet. Lån beslutas av LTHs styrelse. 6.2.2 Uppsägning av lokaler Institutionerna kan även fortsättningsvis överföra överflödiga lokaler på LTH gemensamt. Villkoren för att detta skall kunna ske är: Lokalen överförs till styrelsen efter en uppsägningstid på 6 månader

Lokalen skall vara tillgänglig för annan hyresgäst. Detta kan kräva omflyttningar inom institutionen för att underlätta för annan användare att ta lokalen i anspråk. Lokalen har inte byggts eller byggts om för speciellt ändamål på institutionens begäran. Om så skett gäller speciella regler som fastställs av rektor. Uppsägning skall lämnas till Byggnadsenheten. 12 (33) Hyrornas stora belastning på ekonomin har inneburit att institutionerna ibland avsäger sig lokaler som egentligen behövs för att garantera kvaliteten i undervisningen. Då LTH måste ha en mera långsiktig strategi för lokalinnehavet och därmed inte kan avyttra uppsagda lokaler kommer outnyttjade lokaler att ekonomiskt belasta alla institutioner. Mekanismer måste skapas som innebär att tillgängliga lokaler utnyttjas optimalt för verksamhet samtidigt som det totala lokalinnehavet optimeras. För budgetåret 2004 beräknas kostnaden till 12 100 tkr. Medlen tas ut genom ett extra finansieringsbidrag under de år kostnaderna finns. 7 BALANSERING AV EKONOMIN Det samlade underskottet på kostnadsställen med negativt myndighetskapital fortsätter att öka. Då klara indikationer finns på att de kostnadsställen som har positivt myndighetskapital minskar sitt kapital krävs snabbt åtgärder för att bromsa den negativa utvecklingen. LTHs styrelse har beslutat om ett åtgärdspaket som innebär att verksamheten inom en institution skall delas in i en eller flera enheter. En enhet definieras av att det skall finnas relevanta aktiviteter inom vetenskaplig produktion, grundutbildning och tredje uppgiften. Enheten skall ha en ekonomi i balans. En enhet skall ses som en grupp av forskare, lärare och teknisk/administrativ personal som är beredd att ta solidariskt ansvar för den gemensamma verksamheten och gemensamma ekonomin och för alla i gruppen ingående medlemmar. Det skall finnas en god ämnesmässig förståelse för problemställningarna inom enheten. En enhet består sällan av färre än 15-20 personer. Institutionen föreslår en indelning i enheter som fastställs av LTHs rektor. Detaljerade förutsättningar för bildande av enhet kommer att fastställas av LTHs rektor. Enhetsindelningen skall vara klar den 1 april 2004. I avvaktan på enhetsindelningen kommer de förutsättningar som anges nedan att tills vidare gälla institutioner och avdelningar. För att öka kvaliteten i ekonomi- och grundutbildningsadministrationen uppdras till kanslichefen att, efter samråd med prefekterna, utse: Ekonomiansvarig tjänsteman för varje institution. Kravet på ekonomiansvarig skall vara ekonomisk högskoleutbildning eller motsvarande kompetens. Samma person, som också kan vara anställd vid LTHs kansli, kan utses att ansvara för flera institutioner.

Utbildningsadministrativt ansvarig tjänsteman för varje institution. Utbildningsadministrativt ansvarig skall ha genomgått speciell utbildning i LADOK som tas fram av LTHs kansli. En person kan utses att ansvara för flera institutioner. 13 (33) För den ekonomiska hanteringen skall följande gälla: De ekonomiansvariga tar fram enhetliga ekonomirapporter i samverkan med ekonomikontoret vid LTH gemensamt. Rapporterna skall avse såväl enheter som institutionen som helhet. Rutinerna fastställs av LTHs kanslichef. Bokslutsdispositioner vid hel- och halvårsbokslut görs i samråd med LTHs ekonomikontor. Arbetsordningen fastställs av LTHs kanslichef. Institutioner och enheter skall halvårsvis redovisa prognos för nästkommande helårsbokslut. Institutionernas verksamhet redovisas för LTHs ledning en gång per halvår. Vid all nyanställning skall trovärdig ekonomisk kalkyl för enheten för den kommande treårsperioden redovisas. Institution och enheter skall i budgetarbetet redovisa en fullständig bemanningsplan och budget där den totala kostnadsfördelningen framgår. Eventuella avvikelser från planen under budgetåret skall tydligt redovisas och motiveras i samband med de löpande uppföljningarna. För enheter som redovisar negativt resultat eller negativ prognos för kommande år gäller: o Diskussioner om omstrukturering av verksamheten inleds omedelbart. Eventuella möjligheter till personalreduktioner inventeras omgående. o Anställnings- och arvodesstopp införs o Handlingsplan för rekonstruktion tas omedelbart fram i samverkan med LTHs ledning o Ny ledare kan utses för enhet om erforderliga åtgärder inte vidtagits inom sex månader. o Ny institutionsledning kan utses om institutionsledningen inte uppfyller de krav som LTHs ledning ställer i en krissituation. För grundutbildningen skall gälla: Respektive utbildningsnämnd skall försäkra sig om att institutionen kan utföra det samlade uppdraget från nämnden med aktuell tilldelningsram. Redovisningen av studentprestationer skall organiseras så att korrekt ekonomisk rapportering fås i samband med bokslut och halvårsbokslut. Speciellt skall antalet helårsstudenter redovisas så att avräkning kan ske inom respektive budgetår. Rutinerna fastställs av LTHs kanslichef. För de enheter som redovisar underskott i bokslut avseende grundutbildningen eller negativ prognos skall gälla:

o Analys av enhetens och institutionens redovisning av kostnader och intäkter inom grundutbildningen startas omedelbart av LTHs ekonomikontor. o Anställnings- och arvodesstopp införs. o Berörda utbildningsnämnder redovisar förutsättningar för aktuellt uppdrag och tilldelning till berörda institutioner/enheter. o Möjligheter till omstrukturering eller samordning av grundutbildningen inom institutionen utreds omgående. o Berörda utbildningsnämnder redovisar förslag till åtgärder för att uppnå balas. 14 (33) För EU-anslag skall gälla: Forskningsservice skall kontaktas redan i samband med ansökan. En förutsättning för godkännande av ett EU-kontrakt är att avtalet har godkänts av Forskningsservice. Rektor beslutar i varje enskilt fall om införande respektive avveckling av restriktioner och åtgärder. 7.1 Helsingborg De ekonomiska förutsättningarna för LTHs verksamhet i Helsingborg har inte förbättrats. Svårigheterna att fylla platserna tillsammans med höga baskostnader gör att verksamheten redovisar stora underskott. Enhetsindelningen som görs för att säkra en ekonomi i balans gäller också verksamheten i Helsingborg. En realistisk bedömning är att väsentliga delar av verksamheten måste avvecklas eller integreras i verksamhet i Lund. Förutsättningarna för rekonstruktionsarbetet är att de extra medel som krävs i Helsingborg under 2004 skall avse finansiering av omstruktureringskostnader som leder till att en eller flera enheter med en ekonomi i balans skapas. Under 2003 har möjligheterna till samverkan inom regionen diskuterats med Högskolan Kristianstad och Malmö högskola. Förslag till samverkan är under utarbetande. Alla möjligheter till utökad samordning med Campus Helsingborg undersöks Utbildningsnämnd, institutionsledning och strategigruppen i Helsingborg har ansvaret för att utarbeta förslag till lösningar för att uppnå ekonomisk balans för verksamheten i Helsingborg. Hösten 2004 kommer inga intag av studenter till kemiteknik, bioteknik, produktionsteknik och geomatik att göras i Helsingborg. 7.2 Centrumbildningar Vid LTH finns ett tjugotal centrumbildningar inrättade. Uppgiften för dessa är att kanalisera finansiella resurser från externa finansiärer till LTH:s institutioner i de fall då flera institutioner medverkar inom ett större externfinansierat forskningsprogram. Vid centrumbildningarna skall inte bedrivas någon verksamhet utöver administrationen av de externa finansiella resurserna. I

undantagsfall kan externt finansierad utrustning placeras vid centrumet efter särskilt beslut av rektor. För eventuell verksamhet vid centrumet gäller att finansieringsbidrag tas ut enligt samma regler som gäller för institutioner. 15 (33) Centrumbildningar får inte förskottera till institutioner sådana medel som ännu ej mottagits från finansiär. Kassabehållningen vid en centrumbildning skall vara positiv. 8 SPECIELLA PROJEKT 8.1 Donation från Stichting IKEA Foundation Donationen är avsedd att stödja utbildningen i Industridesign, studentutbyte, lärarutbyte samt forskning. Medlen budgeteras för budgetåret 2004 enligt följande Grundutbildning Undervisningsverkstäder Internationellt utbyte Forskning, forskarutbildning Inredning, utrustning (utöver u- verkstäder) 4 500 tkr 2 500 tkr 500 tkr 3 000 tkr 500 tkr Av medel avsedda för utbildningsprogrammet har 4 000 tkr disponerats av utbildningsnämnden under budgetarbetet och förs till institutioner. Övriga grundutbildningsmedel fördelas av styrelsen enligt särskilt beslut av rektor. Av forskningsmedlen förs 1 000 tkr till Designvetenskaper, avdelningen för Industridesign. Övriga medel placeras under styrelsen och disponeras efter beslut av rektor. Donationen omfattar också bidrag till hyreskostnader motsvarande 4 000 tkr per år. 8.2 Nätbaserad utbildning i matematik Under sommaren 2003 erbjöds studenter som sökt till LTH en nätbaserad repetitionskurs i matematik. Kursen kommer i fortsättningen att drivas i samverkan med andra tekniska högskolor. Inga medel avsätts för verksamheten. 8.3 Kontakter med näringslivet Speciella insatser görs för att bygga upp ett nätverk med omgivande samhälle och näringsliv. Projektet syftar dels till att öka möjligheterna för extern finansiering av verksamhet inom LTH dels till att marknadsföra Industridesign med inriktning mot teknik. 8.4 Studiecentrum LTH tog från den 1 januari 2003 över biblioteksbyggnaden UB Norr på norra campusområdet vid Lunds universitet. I den nya biblioteksorganisationen som gäller vid Lunds universitet från 1 januari, 2001, har fakulteterna själva ansvaret för sin informationsförsörjning och biblioteksorganisation. För LTH:s del gäller att man bygger upp ett nätverk av 5-6 större bibliotek med

ansvar för informationsförsörjningen till institutioner och forskare, medan den gamla bibliotekslokalen omvandlas till ett studiecentrum. LTH:s studiecentrum kommer att disponera ett hus med två plan + källarplan, varje plan 1600 kvm, totalt ca 4 800 kvm. Centret planeras för ett stort antal studieplatser. Studieplatserna planeras som enskilda studieplatser, grupparbetsplatser och mer informella mötesplatser, plats för läsning av tidskrifter, café, utrymmen för teknisk service, kopiering, utskrifter etc. Möjlighet att ansluta datorer till såväl fast som trådlöst nätverket kommer att finnas. Centret ska ha en hög teknisk standard, med möjligheter för studenter och lärare att använda utrustning för redigering, video, simulering, m.fl. moment som förekommer i utbildningen. LTHs kursbibliotek kommer att vara placerat i centrat. I centrat kommer personal för internationellt studentutbyte, information, studieadministrativa uppgifter, studievägledning och annat stöd till studenter och lärare att finnas. Plats skall också finnas för resurspersoner som arbetar tillfälligt vid centret inom olika projekt. Samverkan med naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna planeras. En ny entré från norr planeras varvid torget framför Kårhuset kommer att bilda ett naturligt centrum för LTH. Studiecentrat kommer därigenom att utgöra en del av det centrala LTH, och stärka torgets karaktär av centrum för högskolan. Studiecentrat projekteras under våren 2004 och kommer att öppnas under hösten 2004. Lokalerna kommer att vara tillgängliga som läsplatser under stor del av våren 2004. 16 (33) Hyror budgeteras till ca 4 000 tkr och planering, viss biblioteksverksamhet och projektledning budgeteras till 2 450 tkr, totalt avsätts 6 450 tkr för 2004. 8.5 Betygsombudsmän Examinationen är ett viktigt led i universitetets verksamhet. Självklart är det angeläget att examinationen sker på ett korrekt sätt. Detta i synnerhet i dag då det används allt fler examinationsformer. Styrelsen vill därför som ett led i att öka kvaliteten och stärka studenternas rättsäkerhet vid examination införa betygsombudsmän vid LTH. Betygsombudsmännen skall vara erfarna lärare som kan ge perspektiv på examinationen och vara ett stöd för såväl lärare som studenter. Betygsombudsmännens uppgift är i första hand att hjälpa studenten att ställa de frågor som kan behövas för att klargöra skälen för betygsbesluten. 8.6 Gemensamma verkstäder De mekaniska verkstäderna inom LTH och naturvetenskapliga fakulteten kommer att samordnas under en gemensam verkstadsstyrelse. Verksamheten skall vara självfinansierad 2005 men tillförs initialt medel för uppbyggnad. Fysiska institutionen och institutionerna inom kemicentrum garanterar köp av tjänster från verkstäderna under 2004 till 6 600 tkr resp 4 700 tkr.

För 2004 reserveras 1 500 tkr av beloppet för strukturella förändringar för uppbyggnad av verkstadsorganisationen. Dessutom reserveras 2 500 tkr från IKEA-donationen och 1 500 tkr från arkitekturprogrammet för drift av undervisningsverkstäderna. Finansieringen avser fullt stöd för programmens verkstadsbehov. Medlen reserveras under LTH gemensamt och kommer att fördelas enligt särskilt beslut. 17 (33) Verkstadsorganisationen planeras fastställas under 2004 och få formen av en särskild arbetsenhet i samverkan med naturvetenskapliga fakulteten. 9 FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG Grundutbildningsanslaget fördelas på följande huvudposter Till institutioner för kurser 315 000 tkr Riktade bidrag till institutioner 10 000 tkr Programservice (inkl UNO, UL) 19 500 tkr Studentservice 15 000 tkr Rekrytering, internationalisering 7 000 tkr Gemensamma lokaler 17 800 tkr Gemensam datordrift 10 000 tkr Övrig utrustning 6 500 tkr Utvärdering 1 500 tkr Övrigt (antagning mm) 2 900 tkr Strukturella förändringar 10 000 tkr Rektors disposition 2 700 tkr TOTALT 417 900 tkr 9.1 Förutsättningar Kostnadsfaktorerna för utbildningsprogrammen är för budgetåret 2004: Program 2004 2003 Teknisk matematik 0,95 0,90 Industriell ekonomi (CI) 0,95 0,95 Lantmäteri (CI) 1,00 0,95 Datateknik (CI) 1,00 1,00 Teknisk fysik (CI) 1,00 1,00 Teknisk nanovetenskap 1,00 Informations- och kommunikationsteknik (CI) 1,00 1,00 Väg- och vattenbyggnad (CI) 1,00 1,00 Ekosystemteknik (CI) 1,10 1,00 Elektroteknik (CI) 1,00 1,00 Maskinteknik (CI) 1,00 1,00 Industridesign 1,00 1,00 Brandingenjör 1,10 1,10 Riskhantering (CI) 1,10 1,10 Kemiteknik (CI) 1,25 1,25 Bioteknik (CI) 1,25 1,25 Arkitekt (CI) 1,20 1,25 Magisterutbildningar 1,00

Ingenjörsutbildningar kemi, bioteknik 1,25 1,00 Ingenjörsutbildningar, övriga 1,00 1,00 Fristående kurser 1,00 1,00 YTH-livsmedel 1,25 1,10 YTH-papper 1,00 1,00 Technology management för ekonomer 1,00 1,00 18 (33) Kostnadsfaktorerna opererar på basersättningen per helårsstudent på programnivå. Utbildningsnämnderna skall placera kurser på sju olika givna kostnadsnivåer (0,70 0,80 0,90 1,00 1,15 1,35 1,60 i relation till använd basersättning per helårsstudent). Examensarbeten ges kostnadsnivån 0,9. Ett mål är att en kurskod endast skall ha en kostnadsfaktor oberoende av program. En förutsättning för finansieringen av grundutbildningen är att utbildningsnämnden i samråd med institutioner skall välja kurskostnadsfaktorer och kursuppläggning så att full kostnadstäckning gäller för institutionens samlade åtagande. Avräkning för differensen mellan uppdrag och utfall enligt LADOK avseende helårsstudenter skall ske institutionsvis och med institutionens medelersättning per helårsstudent. För examensarbeten görs avräkningen för helårsprestationer. Justeringen sker i december 2004. Ersättning för fristående kurser betalas ut halvårsvis i efterskott för redovisade helårsstudenter. Fördelningen av grundutbildningsanslaget framgår av bilagor. 9.2 Dämpning av anslagsminskningar För 2004 tillämpas regeln att en institutions budgeterade tilldelning inom grundutbildningens programramar inte får minska med mer än nominellt 10 % i förhållande till budgeterad tilldelning 2003. Undantag görs för de institutioner som tilldelades riktade anslag 2003. Tillfälliga minskningar av institutioners intäkter till följd av att kurser flyttas upp i årskurserna förutsätts bli kompenserade genom garantin. Finansieringsbidraget för verksamheten i Helsingborg minskas med 1 000 tkr som kompensation för finansieringsbidrag inom campus Helsingborg. 9.3 Kursutbud Kursutbud för budgetåret 2004 fastställs efter förslag från utbildningsnämnderna och framgår av studiehandboken för 2004. Sedan kursutbudet för budgetåret 2004 väl fastställts beslutas eventuella förändringar i detta av rektor efter förslag från utbildningsberedningen. Förändringar i fastställt kursutbud får endast ske undantagsvis och om det finns mycket starka skäl från institutionens sida. Görs förändringar kan be-

rörd institution inte räkna med särskild ekonomisk ersättning, utöver vad som följer av kommande avräkning, på grund av förändringen. Ej heller kan institutionerna räkna med att kunna använda sig av gängse administrativa stödsystem för att motta anmälningar och registrera studenter. 19 (33) 9.4 Utbildningsprogram I bilaga anges antalet nybörjarplatser som fördelningsbeslutet bygger på. Rektor beslutar i särskild ordning om eventuella justeringar av antagningstal för olika program. 9.5 Tilläggsanslag till institutioner 9.5.1 Programservice Ansvaret för administrativ service till utbildningsnämnder ligger på fyra studiekontor. Tre av kontoren är placerade i Lund och ett i Helsingborg. Kontoren skall också ge programservice till studenter. Varje kontor ger service åt flera program. I verksamhetsprogrammets ram ligger också uppdragstillägg till utbildningsnämndsordförande och ledamöter i utbildningsnämnder samt ersättning till berörda institutioner för insatser som utbildningsnämndsordförande etc. Ersättningen, som sker i form av lönekostnadsreduktion på respektive institution, är schabloniserad. Verksamhetsprogrammet omfattar totalt 19550 tkr. 9.5.2 Studentservice Verksamhetsprogrammet studentservice omfattar aktiviteter som inte är undervisningsmoment utan är avsedda att på annat sätt stödja utbildningsprocessen. Programmet omfattar totalt 15 140 tkr. Den största posten utgörs av studievägledning (6 815 tkr). Målsättningen att öka genomströmningen i utbildningssystemet ställer stora krav på undervisningen men innebär också ökade krav på uppföljning av och stöd åt studenterna i utbildningsprocessen. Studievägledningskapaciteten vid de fyra studiekontoren har därför utökats kraftigt under de senaste åren. Verksamheten kommer under 2004 att utvärderas. 9.5.2.1 Student Success Under rubriken Student Success bedrivs följande projekt: Samverkan med gymnasieskolan i form av Ämnesanknuten praktik, syokontakt och lärarkontakt och matematikprojekt. Introduktionsverksamheten avseende matematikhäfte, seminarium, kickoff, hälsningsanförande. EWS är ett program som syftar till att få fram en demografisk profil över den aktuella studerandegruppen. Profilen utgör ett underlag för en analys av nybörjarstudenternas attityder och syn på sin egen studiekapacitet och ger en grund för att bedöma vilka åtgärder som behöver sättas in och som kan vara effektiva för att öka andelen som

stannar kvar i studierna fram till examinationen, med bibehållen hög kvalitet i utbildningen. SI -mentorprogrammet. Informationsmaterial, utbildningsmaterial, utbildningstillfällen, samordningsmöten Karriärservice; ett utvecklingsprojekt i syfte att medverka till att studenterna finner rätt i sitt karriärval och etablera kontakt med näringslivet. Mentorer i slutet av utbildningen. Utveckling av stödprogram enligt SI metoden Examenshögtid i Lund och Helsingborg 20 (33) Student success omfattar totalt 975 tkr. 9.5.2.2 Gemstone och mångfaldsprojektet Gemstone-projektet syftar till att intressera duktiga ungdomar för teknik och naturvetenskap genom att ge dem tillfälle att komma till LTH och delta i speciella föreläsningar. De erbjuds också att delta i institutioners verksamhet under sommaren. Projektet har fått stor respons med många sökande från hela landet. Mångfaldsprojektet syftar till att fånga upp elever, i speciellt invandrarmiljöer, som har goda förutsättningar att bedriva högskolestudier men som haft svårighet att ta sig in i högskolan till följd av språkproblem. För projekten avsätts 700 tkr. 9.5.2.3 Studiecentrum Kostnaderna för uppbyggnad och drift av studiecentrat budgeteras till 6 450 tkr för 2004. 9.5.2.4 Pedagogisk utveckling Projektet Genombrottet som startade under 2001 överförs från och med budgetåret 2004 till personalavdelningen och ingår fortsättningsvis i LTHs ordinarie personalutvecklingsprogram. Projektet omfattar 1 250 tkr. 9.5.2.5 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet inom LTH skall ske inom givna ramar. Utvecklingen skall ske i överensstämmelse med den pedagogiska utvecklingen inom LTH. I arbetet ingår operativ utvärdering och CEQ (Course Experience Questionnaire). Speciella resurser har reserverats inom programservice. 9.5.3 Rekrytering och studieinformation Programmet omfattar huvudsakligen: Skriftligt informationsmaterial på svenska och engelska. Marknadsföring mot potentiella studenter, bl a med deltagande på mässor, besök i skolor, öppet hus på LTH mm. med ambassadörer som de främsta kommunikatörerna. Annonser.

Särskild satsning på marknadsföring av högskoleingenjörsutbildningarna i Helsingborg. Långsiktiga rekryteringsprojekt mot yngre åldersgrupper. 21 (33) Verksamhetsprogrammet omfattar totalt 3 100 tkr. 9.5.4 Utvärdering av Civilingenjörsprogram Högskoleverket kommer under 2005 att genomföra en utvärdering av samtliga civilingenjörsutbildningar i Sverige. En stor del av förberedelsearbetet i form av självvärdering kommer att ske under 2004. För utvärdering avsätts 1 500 tkr. 9.5.5 Samarbete med studentkåren Samarbetet med studentkåren sker i form av ett antal projekt. Totalt omfattar samarbetet 480 tkr för budgetåret 2004. Internationell sekreterare (199 tkr). Uppgifterna omfattar bland annat planering och genomförande av gästmottagning och att verka för ett ökat kontaktnät med utländska företag. BEST sommarkurs (50 tkr). Delfinansiering av kurs som BEST (Board of European students of Technology) anordnar. BEST verksamhetsbidrag (15 tkr). BEST anordnar, förutom sommarkursen, kulturutbyten. ESN (Erasmus Students Network) verksamhetsbidrag (8 tkr). ESN anordnar sociala aktiviteter för utbytesstudenter. Litet Ordo (30 tkr). Tryckkostnad för veckobladet. Telefonkatalog (60 tkr) med telefonnummer till studenter och anställda vid institutioner. Nolla (25 tkr). Tryckkostnad för publikationen Nolla med information om teknologkåren och dess sektioner, bostäder, studiemedel mm. Nollegeneral (19 tkr). Ersättning för funktionär med ansvar för genomförandet av Teknologkårens introduktionsverksamhet, nollningen. Phös-utbildning (6 tkr). Utbildning av funktionärer i samband med nollning. Internationella utskottet, övrigt (68 tkr). Bidrag för deltagande i internationella konferenser etc. 9.5.6 Internationalisering Programmet omfattar dels handläggning av ärenden som rör såväl inresande som utresande studenter dels aktiviteter för att stödja studenter och institutioner som deltar i det internationella utbytet. Programmet basfinansieras med 3 300 tkr. Dessutom ingår 500 tkr som finansieras inom IKEA-donationen och 1 500 tkr i form av riktade stimulansmedel för internationalisering från universitetsstyrelsen. Verksamhetsprogrammet omfattar totalt 5 300 tkr.

9.5.7 Investeringstilldelning Programramarna skall täcka normal återanskaffning av utrustning. För större investeringar kan dock särskilda investeringsbidrag erhållas. För budgetåret beräknas avskrivningskostnaden för gemensam inredning och utrustning för Ingvar Kamprad design center uppgå till 500 tkr. Avskrivningskostnaden för övriga gemensamma investeringar (exklusive gemensamma datorer) uppgår till ca 1 500 tkr. 22 (33) 9.5.8 Gemensamma lokaler LTH gemensamt finansierar bashyran och lokalvård för gemensamma lärosalar och uppehållslokaler. Institutioner betalar hyra för den tid de bokat lokalen. För att få ett samordnat lokalunderhåll av grundutbildningslokaler tilldelas infrastrukturberedningen 1 000 tkr för detta ändamål. Beredningen avgör fördelningen av beloppet mellan objekt. Medlen skall täcka avskrivningskostnader för investeringar samt driftkostnader. Ansvaret för drift och underhåll kan från infrastrukturberedningen delegeras till husstyrelser, institutioner eller speciella datornämnder. Programmet omfattar totalt 17 780 tkr. 9.5.9 Gemensam datordrift Verksamhetsprogrammet omfattar anskaffning och drift av gemensamma undervisningsdatorer samt gemensamma administrativa datorer. Datordriftgruppen LTH ansvarar under ledning av en styrgrupp för verksamheten. För gemensamma undervisningsdatorer och datorer för LTHs gemensamma administration avsätts totalt 4 000 tkr för avskrivningskostnader. Av dessa utgör ca 1 400 tkr utrymme för nya investeringar 2004. I programmet ingår också licenskostnader för gemensamma programlicenser. Verksamhetsprogrammet omfattar totalt 10 100 tkr inkl investeringar. 9.5.10 Utbildningsutveckling Medel för programutveckling ingår i programramarna. För de nya programmen Nanovetenskap och Industriellt byggande avsätts vardera 200 tkr. 9.6 Särskilt stöd till institutioner 9.6.1 LTH:s pedagogiska akademi LTH:s pedagogiska akademi innebär att lärare kan ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda och, om de blir antagna, erhålla ett intyg om pedagogisk kompetens Excellent Teaching Practice (ETP), och en omedelbar löneökning. Dessutom erhåller de institutioner där dessa lärare verkar en höjning av sitt anslag. För den pedagogiska akademin avsätts 1 750 tkr.

9.6.2 Utrustning Avskrivningskostnader för inredning och utrustning av lokaler vid ingenjörshögskolan vid campus Helsingborg beräknas kosta ca 2000 tkr under 2004. Avskrivningskostnaden för inredning på inst för Designvetenskaper beräknas till 700 tkr. Medlen reserveras under LTH gemensamt. För avskrivningskostnad för investering i fermentorer för bioteknikinriktningen avsätts 200 tkr per år under 5 år. 23 (33) Totalt avsätts 6 500 tkr. 9.6.3 Arkitektur Till följd av att A-programmet kraftigt överskrider det antal platser som står till förfogande kommer avräkning att göras enligt gällande normer men med en maximal ekonomisk ram för programmet, ett tak, på 18 900 tkr. Om taket nås kommer positiva avräkningsbelopp att reduceras på samtliga kurser inom A-programmet så att taket inte överskrids. 9.6.4 Finansiering av gemensamma apparathallar Inom kemicentrum pågår ombyggnadsåtgärder av apparathallen. I avvaktan på att lokalerna färdigställs och därigenom kan utnyttjas rationellare tilldelas institutionerna för Kemiteknik och Livsmedelsteknik riktade bidrag för 2004. Institutionen för maskinteknologi tilldelas medel under 2004 för täckande av lokalkostnader och driftkostnader för dyr utrustning i apparathallen på maskinhuset. Kemiteknik Livsmedelsteknik Maskinteknologi 400 tkr 100 tkr 400 tkr 9.6.5 Riktade grundutbildningsanslag Vissa verksamheter som innehåller laborationsmoment som kräver en större handledartäthet för att garantera laboranternas säkerhet har tilldelats riktade bidrag i stället för höjd ersättning per helårsstudent. Bidrag har fördelats till följande institutioner: Industriell elektroteknik Fysiska institutionen Kemiska institutionen Kemiteknik Livsmedelsteknik Bygg o miljöteknologi (Brand) 400 tkr 1 200 tkr 130 tkr 130 tkr 130 tkr 700 tkr 9.7 Särskilda avsättningar Ur grundutbildningsanslaget avsätts följande medel för speciella ändamål: Antagning, LADOK mm Nationellt resurscentrum i fysik Venture cup 2 600 tkr 250 tkr 200 tkr

9.7.1 Resekostnader i tjänsten mellan Lund och Helsingborg för lärare Styrelsen avsätter 400 tkr för resekostnader för lärare som reser i tjänsten mellan Lund och Helsingborg. Reseersättning beräknas schablonmässigt i relation till undervisade poäng på den ort man normalt inte tjänstgör på. Som en följd av att reskostnader ersätts på detta vis skall samtliga institutioner som bedriver undervisning i Helsingborg betala sina hyreskostnader. 24 (33) 9.8 Omstrukturering av LTH Styrelsen har beslutat om åtgärder för att hejda de växande underskotten inom grundutbildningen. För att skapa möjligheter för LTHs ledning att agera kraftfullt avsätts 10 000 tkr. Omstruktureringskostnader för verksamheten i Helsingborg skall finansieras inom anslaget. 9.9 Rektors disposition För rektors disposition avsätts 2 760 tkr inom grundutbildningsanslaget varav 500 tkr finansieras inom IKEA-donationens medel avsedda för grundutbildning. 10 FÖRDELNING AV FAKULTETSANSLAG 10.1 Fördelningsprinciper Styrelsen har tidigare beslutat om de övergripande principerna för fördelning av fakultetsanslaget. Under 2003 har en arbetsgrupp utarbetat förslag till fördelningsprinciper. Arbetsgruppens rapport bifogas som bilaga. Arbetsgruppens uppgift har varit att formulera kriterier som kan användas dels för att avgöra det strategiska värdet för ett forskningsområde, dels en forskargrupps eller enhets kvalitet, kompetens och produktivitet. Kriterierna skall vara enkla att kommunicera, de skall vara verktyg för att uppmuntra och driva forskningen i en riktning som överensstämmer med LTHs strategiska plan. Anslaget delas in i tre delar, en för strategiskt värde, en för kompetens och kvalitet och en för produktion. Den totala potten för varje del är av samma storleksordning. Varje institution definierar vilka enheter som skall redovisas. Definition av enheter i samband med fakultetsanslag bör harmoniera med andra ekonomiska styrmöjligheter. Enheten bör klara av både vetenskaplig produktion, GU samt tredje uppgiften och ekonomi. Det strategiska värdet för en enhet skall definieras. Detta mått är frikopplat från enhetens kompetens, kvalitet och produktion. Strategiskt värde utgör en subjektiv värdering. Ytterst är det LTHs ledning och styrelse som fattar de operativa besluten om vilka satsningar som anses strategiska. Huvudmålet med bedömningen av strategiska värdet är att skapa incitament för att bli en bättre forskningsenhet. Interaktion på olika plan skall uppmuntras. Det strategiska värdet bestäms av två huvudfaktorer: